Larsmo-Öjasjöns kontrollresultat år 2014

Transkript

1 Larsmo-Öjasjöns kontrollresultat år 214 Marjut Mykrä Eeva-Kaarina Aaltonen Jakobstad 215

2

3 Översättning: Elinor Slotte INNEHÅLL 1. BAKGRUND TILL UNDERSÖKNINGEN GENOMFÖRANDET AV UNDERSÖKNINGEN BAKGRUNDSINFORMATION Undersökningsområde och kontrollpunkter Väder- och vattenförhållanden år Vattenföring, avtappningar och vattenståndet år VATTENKVALITETSRESULTAT OCH TOLKNING AV DESSA Undersökningsmaterial Åarna som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön år Vattenkvaliteten i åarna Ämnesflödet Vattenkvaliteten i Larsmosjön år Vintern Perioden med öppet vatten Vattenkvaliteten i Öjasjön år Vintern Perioden med öppet vatten Vattenkvalitetens utveckling i Larsmo-Öjasjön Larsmosjön Öjasjön BOTTENFAUNARESULTAT (NYMAN 215) Djuphöljornas bottenfaunaundersökning Metoder Resultat Bottenfaunan vid steniga stränder Metoder Resultat MUDDRINGARNA I ÖJASJÖN FISKERIKONTROLLEN Den årliga informationsinsamlingen Granskning av fiskledernas funktionsförutsättningar SAMMANFATTNING KÄLLOR... 5 Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Österbottens vatten och miljö rf PL/PB PIETARSAARI JAKOBSTAD ; ;

4 KONTROLLRESULTATEN FRÅN LARSMO-ÖJASJÖN ÅR BAKGRUND TILL UNDERSÖKNINGEN Larsmosjön avskiljdes från havet genom uppdämning år Sjön tjänar som råvattenreservoar för industrin i Jakobstadsnejden och staden Jakobstad. Öjasjön dämdes upp år 1969 för att säkra åtkomsten av vatten åt Yxpilas industri samt Karleby stad. Enligt gällande beslut får högst 5 m 3 /s avledas från Larsmosjön och från Öjasjön högst 1 m 3 /s. Enligt ett tilläggstillstånd beviljat får 5 m 3 /s tilläggsvatten tas ur Öjasjön när vattnet annars skulle avtappas direkt ut i havet. Västra Finlands vattendomstol har dessutom genom beslut 33/1982 C ( ) fastställt ett särskilt avtal, enligt vilket högst 2 m 3 /s av Larsmosjöns kvot kan avtappas via Öjasjön. Beslutet gäller tillsvidare. Enligt beslut 96/1969 ( ) av Västra Finlands vattendomstol var regleringen av Larsmosjön bunden till havsvattennivån och Öjasjöns reglering följde Larsmosjöns reglering. Larsmo-Öjasjöns reglering ändrades fr.o.m enligt beslut nr 56/1996/3 ( ) av Västra Finlands vattendomstol, som Vattenöverdomstolen till vissa delar har förändrat genom beslut (VÖD 16/1997). Regleringen av Larsmosjön lösgjordes därmed från havsvattennivån. Regleringstillståndet (VFM 58/29/3, och VÖD 11/22/1, ) innehas av Larsmo- Öjasjöns regleringsbolag, som har bildats av kommunerna. Tillståndsinnehavaren skall senast ansöka om justering av tillståndsvillkoren. Tillståndsinnehavaren skall övervaka regleringens inverkan på vattendraget och inverkan på fiskstammarna på ett sätt som framgår ur tillståndsvillkor 5. Larsmo- Öjasjöns regleringsbolag har en överenskommelse om skötseln av kontrollen tillsammans med UPM Kymmene Abp och Öjasjöns regleringsbolag Det första gemensamma kontrollprogrammet är daterat (Aaltonen 1998) då regleringsförändringen trädde i kraft. Kontrollen förverkligades enligt detta program med vissa preciseringar och förändringar åren Då det nuvarande regleringstillståndet trädde i kraft i slutet av år 211, gjordes ett nytt kontrollprogram upp för perioden (Aaltonen 212), som godkändes av Södra Österbottens NTM-central genom beslut EPOELY/112/7./21 ( ). Programmet för fiskerikontrollen har godkänts i en separat tillståndsprocess, om vilken Västra Finlands miljötillståndsverk gett sitt beslut 59/29/ och Vasa förvaltningsdomstol fastställt 11/7/2 ( ). 2. GENOMFÖRANDET AV UNDERSÖKNINGEN År 212 förverkligades det första året av Larsmo-Öjasjöns kontroll enligt det nya kontrollprogrammet (Aaltonen 212), som till stor del följer det gamla programmet. Den största förändringen är, att förutom att man utför fyra omfattande provtagningsomgångar även utför tre observationsomgångar för eutrofieringskontrollen under perioden med öppet vatten, då vattenprov endast tas från ytvattnet på 1 m och - 2 m djup. Därtill har man tagit bort bestämningen av fast substans ur analysurvalet. Till det nya kontrollprogrammet (Aaltonen 212) har det satts till förutom kontroll av vattnets kvalitet även kontroll av vattenståndet och vattenföringen, vattenväxtligheten, kontroll av fågelfauna och bottendjur samt fiskerikontroll enligt kraven i tillståndsvillkoren. Vattenståndet och vattenföringen Vattenståndet på Larsmosjöns sida mäts kontinuerligt vid Storströmmens mareograf och på Öja-sjöns sida med Reipskärs automatiska pegel. Vid dessa stationer beräknas vattenståndets dygnsmedelvärden som rapporteras månatligen. Peglar som kan ses av allmänheten finns vid Hickarö och Gertruds bro samt vid Esse och Purmo ås mynningar och på Kronobysidan vid Hästö. I denna rapport anges vattenståndet vid Storströmmen och havsvattenståndet år 214 (figur 5). Vattenföringen ut i havet (Hästgrundet, Ger-

5 3 truds och fisklederna) har kalkylerats automatiskt vid UPM Kymmene Abp, utgående från uppgifter om vattenstånd och öppethållningstiderna för luckorna (figurerna 4, bilaga 3). Vattenvegetation På tre olika stränder (Sandgrundet, Svartvattugrundet och Lilla Kalvholmen) har en vattenvegetationsutredning gjorts fem gånger sedan år 1998 (Nyman 1998, , 23 och 28). Följande vattenvegetationsutredning görs år 215 (Södra Österbottens NTM-central 214b), då man även utför en omfattande vegetationskartering. Fågelfaunan Omfattande fågelinventeringar har blivit gjorda åren 1999 och 25 (Hannila 22 och 26). År 1998 gjorde Mellersta Österbottens ornitologiska förening rf en begränsad fågelinventering och om denna framställdes en särskild rapport (Hannila 1999). Följande fågelinventering görs år 215 (Södra Österbottens NTM-central 214b). Bottenfaunan Bottenfaunaprover har årligen tagits, behandlats och rapporterats av Curt Nyman. Resultaten har rapporterats i en separat rapport (Nyman 215) och ett kort sammandrag av resultaten ingår i denna rapport. En omfattande bottenfaunainventering gjordes år 25 (Nyman 25). Vattenkvalitet Vattenprov tas från Larsmosjön vid tre observationspunkter med djuphöljor (L9, L1 och L11) och från Öjasjön vid sex observationspunkter (Ö1 Ö6). I kontrollprogrammet ingår dessutom observationspunkterna i den s.k. Larsmosjöns kanal (Ö7), i åarna som rinner ut i Larsmo-Öjasjön (L1, L2, L3 och L4) samt observationspunkter vid regleringsdammarna (L5 och L6). Provtagningen och analyseringen för perioden (option 216) har beställts av NabLabs Oy. En flödes- och vattenkvalitetsmodell har utarbetats för Larsmo-Öjasjön år 214 (Lauri 214). Arbetet var inte en del av samkontrollen. Flödet och vattenkvaliteten i Larsmo- och Öjasjön bedömdes med en 3Dflödesmodell och genom att använda en beräkningsmodell för vattenkvaliteten. Målsättningen var att med hjälp av modellen kunna utreda möjligheterna till att förmildra sjöns tidvisa vattenkvalitetsproblem genom att använda de regleringsmöjligheter som finns för sjön. Resultaten från modellen drog man nytta av vid undantagsavtappningarna som gjordes år 214. Man refererar till modellens resultat i slutet av kapitel 3.3 Fiskebestånd och artsammansättning Norra svenska fiskeområdet har samlat in information om antalet fiskare på området, använda fångstredskap och fångst år 214 (Wistbacka 215). Resultaten från den årliga fiskeriförfrågan samt ett kort sammandrag av resultaten från fiskeriförfrågan presenteras i denna rapport. År 212 gjorde man även en mera vidsträckt fiskeriförfrågan om fisket vid Larsmo-Öjasjön (Wistbacka 213). Höstsommaren 29 och hösten 213 utförde man även provfiske i Larsmosjön (Tikkanen 21; Kantojärvi 214). Fiskeledernas funktion Norra svenska fiskeområdet utredde år 1998 genom provfiske hur fisklederna vid Gertruds och Reips fungerar (Wistbacka 1998). Utgående från resultaten av utredningen har man åtgärdat Gertruds fiskled så att fiskarnas vandring har blivit lättare vid högvattenföring. Utredningen gjordes på nytt under åren (Wistbacka 24). En utredning över fiskledens funktion i Storströmmen gjordes under år 25 (Keränen 25) och vid Bågast (f.d. Kräkilä) fiskled hösten 29 och 21 (Keränen 29 ja 21). Slutrapporten har publicerats år 211 (Keränen 211). Man undersöker årligen regleringens inverkan på fiskledernas funktionsförutsättningar med hjälp av information om vattenståndet och fiskledernas öppethållningstider.

6 4 Rapportering Rapporteringen sker enligt ikraftvarande kontrollprogram. I denna rapport behandlas resultaten från de årliga kontrollerna av vattenkvalitet, bottenfauna och fiskeri för år 214 och dessa jämförs med material från tidigare år. Rapporten har sammanställts av Österbottens vatten och miljö rf. Föregående omfattande sammandragsrapport har gjorts av resultaten från åren (Kalliolinna 1996). År 21 färdigställdes en rapport som berör utvärdering av skador på fiskerinäringen på grund av förändringar i vattenkvaliteten i Larsmosjön under åren (Kalliolinna m.fl. 21). År 212 färdigställdes utredningen Undersökning av de faktorer som påverkar vattenkvaliteten i Öjasjön och åtgärder som minskar skadorna. I undersökningen granskades bl.a. Öjasjöns vattenbalans och avtappningar, uppdateringen av belastningsutredningen, förebyggningen av försurning, åtgärder som främjar vattenskyddet och vården (Nyman 212). 3. BAKGRUNDSINFORMATION 3.1 Undersökningsområde och kontrollpunkter Larsmosjön som ligger mellan Karleby och Jakobstad är konstgjord sjö som dämdes upp ur havet år 1962 och som sträcker sig ut över områden inom Pedersöre, Kronoby och Larsmo kommuner. Larsmosjön har en förbindelse till Öjasjön som är mindre och byggdes år 1969, via en cirka 4 meter lång kanal. Kanalen går genom Långös södra ända via näset vid Gåsören ut till Jouxfjärden i Öjasjön. Bysundets del i Öjasjön har en förbindelse till Bredviken via Boholmens kanal. Larsmo-Öjasjöns tillrinningsåar har en tillrinningsareal på sammanlagt km 2 och sjöbassängens tillrinningsområde är 41 km 2. Larsmo-Öjasjöns uppehållstid är vid medelvattenföringen 53 dagar och vid högflöde 14 dagar (uppehållsdata Lauri 214). Mera specifik information om Larsmosjöns och Öjasjöns hydrologi finns samlade i tabell 1. Hydrologiska data om Kronoby å, Esse å, Purmo å och Kovjoki å som alla rinner ut i Larsmosjön finns presenterade i tabell 2. Tabell 1. Hydrologisk information om Larsmosjön och Öjasjön (Palko m.fl. 1987, Tana & Langi 1987). Variabel Larsmosjön Öjasjön Sammanlagt Avrinningsområde 4 28 km 2 Areal 73 km 2 12 km 2 85 km 2 Volym 168 milj. m 3 27 milj. m milj. m 3 Medeldjup 2,6 m 1,6 m 2,3 m Maximidjup 1 m 9 m Tabell 2. Hydrologisk information om åar som mynnar ut i Larsmosjön (Vesihallitus 1984, Ekholm 1993). Vattenföring m 3 / s Sjö- Tillrinningsområde MHQ MQ MNQ % F km 2 Kovjoki å 2, 2,4,1,7 292 Purmo å 6, 6,9,8 2,4 864 Esse å 34, 15,8 5,6 9, Kronoby å 46, 6,1,9 2,8 788 Åarna sammanlagt 16, 31,2 7, Larsmo-Öjasjöns vatten rinner ut i havet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds. Dessutom finns i banken mellan sjön och havet fyra båtslussar (Hästgrundet, Gertruds, Palma och Kräkilä). Vid Gertruds och Storströmmen finns fungerande fiskleder. I Öjasjön vid Bågast (fd. Kräkilä) har man byggt om fiskleden år 28 och dess funktion har testats åren 29 och 21 (Keränen 29 och 21).

7 5 Enligt Nymans (212) beräkningar är vattenföringen från Larsmosjön till Öjasjön cirka 52 milj.m 3 /år alltså tre gånger större än enligt Rantalas (1991) balansberäkningar, och inget vatten rinner längre från Öjasjön ut i Larsmosjön. Vattnets uppehållstid har sedan 199-talet halverats från nio månader till cirka fyra och en halv månader. Uppehållstiden vid Bysundet är betydligt mindre än vid Bredviken eftersom största delen av vattnet från Larsmosjön och Kronoby å rinner via Bysundet (Leiviskä 1993). På Larsmosjöns sida finns sammanlagt nio provtagningspunkter (bilaga 1), varav fyra ligger i åarna som rinner ut i sjön (L1 L4), två i närheten av dammluckorna (L5 och L6A), en i Larsmosjöns hölja (L9) och två i fjärdarna (L1 och L11). Hästgrundet observationspunkt i Larsmosjön (L6) flyttades år 1997 till Fårholmsströmmen (L6A), eftersom den nya observationspunkten beskriver bättre kvaliteten på vattnet som strömmar ut från Larsmosjön. År 1998 tillades för Öjasjöns kontroll en ny observationspunkt i Boholmens kanal (Ö2). Idag finns det sammanlagt sju provpunkter på Öjasjöns sida, varav en finns i kanalen som leder till Larsmosjön (Ö7), en i Boholmens kanal (Ö2) som förenar Bredviken och Bysundet och fem i sjöns fjärdar (Ö1 och Ö3 Ö6). Undersökningsområdet och observationspunkterna för vattenkvalitet presenteras i figur 1. Figur 1. Observationspunkterna för Larsmo-Öjasjöns kontroll.

8 3.2 Väder- och vattenförhållanden år Vintern 213/214 var exceptionellt mild med undantag för januari (figur 2). Till exempel återkommer en lika mild mars månad i medeltal cirka ett par gånger per århundrade (Meteorologiska institutet 214). Även början av januari var exceptionellt mild, men i slutet av månaden var det till och med exceptionellt kallt. Med tanke på nederbörden var januari klart torrare än medelvärdet för den långa perioden, men i februari regnande det en aning mera än i medeltal (figur 2). Nederbörden i mars motsvarade medelvärdet för den långa perioden. April var betydligt torrare och varmare än i medeltal. Temperaturen i maj motsvarade den genomsnittliga nivån men nederbörden var en tredjedel rikligare än normalt. Juni månad var i början varm, dagens högsta temperatur över 25 C, men slutet av månaden var exceptionellt kall vilket sänkte medeltemperaturen med över en grader från det normala (figur 2) (Meteorologiska institutet 214). Sensommaren var dock varmare än normalt. Sommarens rikliga regn kom i vanlig ordning i juli, då nederbördsmängden (95 mm) var en tredjedel större än medeltalet för juli (74 mm) (figur 2). Under de övriga sommarmånaderna var nederbörden mindre än normalt. Hösten var generellt varmare än medeltalet och regnigare än normalt med undantag för september månad. I september var nederbördsmängden ungefär hälften av det normala. Sammanlagt var den totala nederbörden år 214 (576 mm) en aning större i Korplax Karleby än normalt (544 mm). Därtill var år 214 i genomsnitt nästan två grader varmare än normalt och en halv grader varmare än år 213. mm 12 Sadanta/ Nederbörd Korplax 214 Korplax C 2 Lämpötila/ Temperatur Kruunupyy 214 Kronoby I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad -1 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Figur 2. Den månatliga totalnederbörden i Korplax år 214 och jämförelse med medelvärdena för långtidsperioden ( )samt den månatliga medeltemperaturen i Kronoby år 214 och jämförelse med medelvärdena för långtidsperioden (1971-2) (Havsforskningsinstitutet/Meteorologiska institutet ; Meteorologiska institutet 215a). 3.3 Vattenföring, avtappningar och vattenståndet år 214 Från de åar som rinner ut i Larsmo-Öjasjön, mäts flödet vid Esse å och Kronoby å. De övriga åarnas flöden har beräknats på basen av Kronoby ås flöden, i förhållande till storleken på åarnas tillrinningsområden. I beräkningen har man använt Kronoby ås flöden, eftersom sjöprocenten i åns tillrinningsområde bäst motsvarar Purmo ås och Kovjoki ås sjöprocent (Tabell 2). Medelvattenföringen i Esse å vid Herrfors var 13,5 m 3 /s alltså en aning mindre än föregående år och medelflödet från den långa tidsperioden (bilaga 2). De månatliga medelflödena år 214 avvek hela året från de genomsnittliga flödena (figur 3). I januari-mars var flödet i Esse å betydligt större än medelflödet och vårens toppflöde inföll redan i mars, då man även uppmätte årets största maxflöde (33,7 m 3 /s). Under sommaren och i början av hösten (april oktober) förblev flödena betydligt mindre än genomsnittet. Flödet började öka i slutet av oktober, och i november december överskred det månatliga medelflödet den genomsnittliga nivån liksom det gjorde även föregående år. I november var åns månatliga medelflöde (25, m 3 /s) i närheten av nivån för mars månad (25,4 m 3 /s). Den månatliga flödesvariationen i Kronoby å avvek från variationen i Esse å. Flödet i Kronoby å hade liksom föregående år (213) ökat i december och nått sitt toppflöde strax innan årsskiftet. Under den första dagen i januari uppmättes årets maxflöde (35,6 m 3 /s) som en följd av detta. Efter detta minskade

9 7 flödet snabbt, och man kunde inte observera ett särskilt toppflöde under våren. Det högsta månatliga medelflödet år 214 (17,7 m 3 /s) i Kronoby å föreföll i november, då månadens toppflöde var i mitten november 32,1 m 3 /s eller nästan på samma nivå som i början av året. Därefter minskade flödet återigen snabbt. m 3 /s 3 25 Virtaama/ Vattenföring Kruunupyynjoki/ Kronoby å Ähtävänjoki/ Esse å m 3 /s 8 7 Virtaama/ Vattenföring Ähtävänjoki/ Esse å Kruunupyynjoki/ Kronoby å Purmonjoki/ Purmo å Kovjoki/ Kovjoki å I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Figur 3. Kronoby och Esse ås månatliga medelvattenföring år 214 (Hertta 215) samt Esse ås medelvärden för långtidsperioden (1991-2) (Korhonen & Haavanlammi 212) och den månatliga medelvattenföringen i åarna som mynnar ut i Larsmosjön år 214 samt medelvärden för den långa tidsperioden (21 21) (de månatliga medelflödena i Esse och Kronoby åar åren Korhonen & Haavanlammi 212). Tillrinningen via åarna till Larsmo-Öjasjön år 214 presenteras i figur 3. År 214 var den beräknade tillrinningen till sjön från Esse, Kronoby, Purmo och Kovjoki åar sammanlagt 28,8 m 3 /s, vilket var en aning mindre än föregående år. I januari och mars var åarnas sammanräknade flöde betydligt större än i medeltal. Den flödestopp som normalt förekommer i april inföll aldrig, och från april till oktober låg flödet under det normala. Tillflödet steg betydligt i november, då det sammanräknade flödet var dubbelt så högt som det normala tillflödet. I december låg tillflödet nära det normala. Avtappningen från Larsmo-Öjasjön ut i havet var år 214 i genomsnitt 26,4 m 3 /s, vilket är en aning mindre än genomsnittet sedan sjöns reglering lösgjordes från havsvattennivån ( : 28,2 m 3 /s) (bilaga 3). I januari-mars var avtappningarna betydligt större än vanligt vilket berodde på den exceptionellt milda vintern (figur 4). I april-maj var dock avtappningarna ovanligt småskaliga jämfört med jämförelseperioden på grund av den tidiga snösmältningen och den nederbördsfattiga våren. De normalt mindre avtappningarna fortsatte hela sommaren ända fram till oktober. Dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet var stängda under hela juli och september och i augusti avtappades det endast under ett fåtal dagar. Fisklederna vid Gertruds och Storströmmen var stängda i juli och även i övrigt under kortare perioder. På de småskaliga avtappningarna inverkade den, förutom juli, nederbördsfattiga sommaren. Flödet i Bågast fiskled var dock på en jämn nivå nästan hela sommaren. Den regniga hösten ökade dock avtappningarna, och i november var mängden vatten som avtappades år 214 största månatliga vattenmängd (63,5 m 3 /s) och avtappningarna överskred även markant den genomsnittliga avtappningen. Avtappningarna i december förblev dock en aning under genomsnittet. Av avtappningarna år 214 utfördes 32 % via Hästgrundet, 37 % via Gertruds och 3 % via fisklederna.

10 m 3 / s Figur 4. Juoksutukset / Avtappning Hästgrundet Gertruds Kalatiet/ Fiskleden I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Den månatliga avtappningen från Larsmosjön via Hästgrundet och Gertruds samt fisklederna (Gertruds, Storströmmen och Bågast) år 214 och medelvärdena för långtidsperioden ( ). Undantagsavtappningar utfördes från Larsmo-Öjasjön på grund av dålig vattenkvalitet (bl.a. lågt ph) i åarnas som rinner ut i sjön (bilaga 12a). Då avtappades vatten endast genom Hästgrundets regleringsdamm med syfte att förhindra att surt vatten från Esse, Purmo och Kovjoki åarna spreds till sjöns norra delar. Fisklederna vid Gertruds och Bågast (f.d. Kräkilä) hölls öppna, så att fiskarna kunde simma undan det sura vattnet. Vid undantagsavtappningarna drog man nytta av resultaten från flödes- och vattenkvalitetsmodellen som framställdes för Larsmo-Öjasjön år 214 (Lauri 214). Rapporten som framställts över resultaten har man refererat till i slutet på detta kapitel. Vattenståndet i Larsmo-Öjasjön vid Storströmmen samt havsvattenståndet (N 6 -systemet) år 214 presenteras i figur 5. Larsmo-Öjasjöns reglering ändrades fr.o.m på så sätt att målnivån ligger enligt N 6 -systemet mellan cm, vilket är ca 15 cm högre än tidigare. Pinnankorkeus ja juoksutukset 214 Vattenstånd och avtappningar 214 N 6 cm 6 Tavoitetaso/Målnivå Kalatiet/Fiskled Gertrtruds Hästgrundet Meri Järvi Q m 3 /s Päivä/ Dag Figur 5. Vattenståndet i Larsmo-Öjasjön vid Storströmmen och havsvattenståndet år 214. Av figuren framgår även avtappningarna från Hästgrundet, Gertruds och fisklederna.

11 9 Tabell 3. Larsmo-Öjasjöns månatliga vattennivå år 214. År 214 vattenstånd > +2 cm vattenstånd +1 cm +2 cm vattenstånd < +1 cm dagar (d) nivå (cm) dagar (d) nivå (cm) dagar (d) nivå (cm) januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december tot % 1,6 84,4 14, År 214 förblev vattennivån i Larsmo-Öjasjön huvudsakligen inom målnivån (tabell 3). I början av januari överskreds målnivån under fyra dagar och därefter förblev vattennivån på målnivån ända fram till slutet av juni. Under sju dagar i juni förblev vattennivån under målnivån, i juli under 21 dagar, i augusti under fyra dagar och i september under 19 dagar. Som lägst (+4 cm) var vattennivån månadsskiftet juni-juli. Efter september steg sjöns vattennivå och förblev på målnivån i princip det resterande året. Endast i november överskreds målnivån under två dagar. Under undantagsavtappningarna ( ) förblev vattennivån på målnivån. Sammanlagt förekom överskridningar av målnivån år 214 under sex dagar (1,6 %) alltså mindre än genomsnittet för den långa tidsperioden ( : 7 %). Målnivån underskreds under sammanlagt 51 dagar (14 %) alltså ungefär lika mycket som under den långa tidsperioden. År 214 framställdes en flödes- och vattenkvalitetsmodell för Larsmo-Öjasjön (Lauri 214) som stöd för den åtgärdsplan för undantagsavtappningar som gjorts upp för sjön (Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag 212). Arbetet med modellen gjordes separat från samkontrollen och över dessa resultat har man framställt en rapport (Lauri 214). Målsättningen var att med hjälp av modellen kunna utreda möjligheterna till att förmildra sjöns tidvisa vattenkvalitetsproblem genom att använda de regleringsmöjligheter som finns för sjön. Enligt modellen fastställer till exempel Bågast fiskled i stort sett hur mycket av Kronoby ås vatten som rinner in till Öjasjön. Gertruds sluss å sin sida vägleder då den är öppen, Kronoby ås vatten direkt till slussluckorna och då den är stängd till Larsmofjärden. Med hjälp av Hästgrundets luckor kan man leda Esse ås vatten endera norrut eller mot Hästgrundet (Lauri 214). Under perioden med öppet vatten har inte läget på Hästgrundets och Gertruds regleringsluckor en lika stor inverkan som på vintern, vilket beror på att sjön blandas bättre upp sommartid. Enligt modellen kan åvattnen vintertid direkt ledas ut i havet på följande sätt: Kronoby ås vatten kan ledas direkt till Gertruds slussar genom att hålla flödet vid Hästgrundets luckor tillräckligt lågt. Vattnet från Kovjoki å kan ledas ut via Hästgrundet genom att hålla ett tillräckligt lågt flöde vid Gertruds. Flödena från Purmo och Esse åar blandas upp i Larsmosjöns södra vatten under alla prövade scenarier (Lauri 214). Under surhetstoppar kommer surt åvatten vanligtvis in till sjön samtidigt från alla tillrinningsåar. Då är målsättningen att kunna leda raka vägen ut alla åars vatten direkt ut i havet. Detta uppnås genom att hålla flödet vid Gertruds lika stort som flödet i Kronoby å och flödet vid Hästgrundet lika stort som Kovjoki å, Purmo å och Esse å sammanlagda flöde. Bågast fiskled skulle samtidigt hållas stängd. Det vore bra om man därtill kunde förbereda sig för surhetstopparna genom att höja sjöns vattenstånd till regleringens övre gräns. På så vis har man möjlighet att tappa ut en större mängd vatten än tillrinningsmängden, vilket gör att det sura vattnet avlägsnas mera effektivt (Lauri 214).

12 1 4. VATTENKVALITETSRESULTAT OCH TOLKNING AV DESSA 4.1 Undersökningsmaterial Vid tolkningen används kontrollresultaten från de prov och analyser NabLabs Oy har utfört (bilaga 4). Vinterproven togs under våraktiga förhållanden i mars, en del under isen och en del från öppet vatten. Snön hade smält bort från isen. Sammanlagt sex provtagningsomgångar utfördes under perioden med öppet vatten, varav fem förekom i maj-augusti och en i oktober. En förteckning över använda metoder finns i samlade i bilaga 11. Till rapporten bifogas även fabrikernas och stadens råvattenresultat från Larsmosjön (UPM Kymmene Abp), från Öjasjön (Kokkolan Teollisuusvesi Oy) och från Esse å (Jakobstads Vatten) från år 214 (bilagorna 5 7). 4.2 Åarna som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön år Vattenkvaliteten i åarna Vattnet i alla de åar som rinner ut i Larsmo-Öjasjön är surt, brun till färgen samt mycket järn- och näringsrikt. Vattenkvaliteten i Esse å har vanligtvis varit bäst, eftersom vattendragets sjöar jämnar ut och förbättrar åvattnets kvalitet. Kovjoki å har vanligtvis haft den sämsta vattenkvaliteten. År 214 var vattenkvaliteten i åarna som rinner ut i Larsmo-Öjasjön med tanke på näringshalterna en aning sämre än året innan och i Kovjoki å och Purmo å var även den kemiska syreförbrukningen en aning sämre. Halterna av totalkväve varierade beroende på ån mellan µg/l och fosforhalterna mellan µg/l. I genomsnitt uppmättes de högsta näringshalterna i Kovjoki å (medeltal tot-n 1414 µg/l och tot-p 15 µg/l) (tabell 4), den exceptionellt höga halten i oktober (21 µg/l) höjde klart fosformedelvärdet. Kovjoki ås vatten var även det grumligaste (medeltal 21 FNU) av alla åar som rinner ut i Larsmo-Öjasjön och hade även den mörkaste färgen (färg medeltal 292 mgpt/l) samt innehöll mest järn (medeltal 5,58 mg/l). Kvävehalten i Purmo å var i genomsnitt på samma nivå som i Kovjoki å. Vattnet i Esse å hade den bästa kvaliteten. Tabell 4. Den genomsnittliga vattenkvaliteten i åarna som rinner ut i Larsmo-Öjasjön år 214. ph ph Alkalinitet Aciditet Grumlighet Färg* Järn Fosfor Kväve COD Mn min mmol/l mmol/l FNU mgpt/l mg/l µg/l µg/l mg/l Kovjoki å L1 6,5 5,6,2, , Purmo å L2 6,4 5,6,14,18 9, , Esse å L3 6,8 6,5,19,8 3,7 19 1, Kronoby å L4 6,8 6,2,21,13 9, , *komparator På basen av resultaten från samkontrollen var åvattnen som surast i mars (figur 6). Vattnet i Kovjoki å och Purmo å (ph 5,6) var då betydligt surare än Esse å och Kronoby å. Ett ph-värde på 5,5 anses som den kritiska nivån. Även alkaliniteten alltså buffertförmågan var som sämst i mars i alla åar. I Kovjoki å och Purmo å var buffertförmågan då på en försvarlig nivå (,5 och,4 mmol/l) och i Esse å och Kronoby å på en nöjaktig nivå (,14 och,12 mmol/l). Surhetssituationen hade förbättrats under alla provtagningstillfällen efter mars och vid provtagningstillfället i oktober låg ph-nivån i närheten av neutral i alla åvatten och buffertförmågan var god (>,2 mmol/l). Södra Österbottens NTM-central tog i novemberdecember tilläggsprov från Esse å som rinner ut i Larsmo-Öjasjön på grund av observerade låga värden av ph (bilaga 12b). På basen av resultaten var ph-halterna i alla fyra åar lägre än de värden som uppmättes i mars. De lägsta halterna uppmättes i Kronoby å (ph 4,7) och i Purmo å (ph 4,8). Inverkan från de sura åvattnen sträckte sig även ut i sjön. Enligt mätningarna vid Storströmmen var vattnets ph som lägst 5,4 och vid Gertruds fiskled 5,6. Det lägsta ph-värdet som uppmättes vid Bågast fiskled var 6,1.

13 11 ph 7,5 Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Happamuus/ Surhet Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L4 mmol/l,4 Alkaliniteetti/ Alkalinitet Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L4 7, 6,5,35,3,25 6,,2 5,5 5,,15,1,5 4, Päivä/ Dag, Päivä/ Dag Figur 6. Åvattnens surhetsgrad och alkalinitet (buffertförmåga) vid de olika provtagningstillfällena år 214. Vattnet i Esse å var under alla provtagningsomgångar år 214 det klaraste och ljusaste av alla åvatten samt innehöll minst järn (figur 7). Variationen mellan alla dessa parametrar var liten. Vattnet i Kovjoki å var, med undantag för mars, det grumligaste. I augusti och oktober var åvattnet betydligt grumligare än i mars och maj samt grumligare än de övriga åvattnen (26 35 FNU). I alla åar var färgvärdet som högst i augusti, och det högsta färgvärdet (44 mg/pt/l) uppmättes i Kovjoki å. Även järnhalterna var som högst i augusti, då järnhalten var i Kovjoki å 9,3 mg/l, i Kronoby å 5,8 mg/l, i Purmo å 5, mg/l och i Esse å 1,5 mg/l. Järnhalten i Kovjoki å var även högre än i de övriga åarna i oktober. Den kemiska syreförbrukningen (COD Mn ) var i Kovjoki å (43 mg/l) som högst i augusti, i Purmo å (64 mg/l) högst i oktober, i Kronoby å (33 mg/l) högst i maj och i Esse å som högst redan i mars. FTU Sameus/ Grumlighet Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L Päivä/ Dag mg Pt/l Väri/ Färg Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L Päivä/ Dag mg/l 7 Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Rauta/ Järn Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L4 9,3 mg/l 45 CODMn Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L Päivä/ Dag Päivä/ Dag Figur 7. Åvattnens grumlighet, färgvärden, järnhalt och kemiska syreförbrukningen (COD Mn ) vid de olika provtagningstillfällena år 214. År 214 var Esse ås kväve- och fosforhalter lägre än i de övriga åarna som rinner ut i Larsmo-Öjasjön under alla provtagningstillfällen (figur 8). Som högst var kvävehalten i Esse å i mars (97 µg/l) och fosforhalten i augusti (51 µg/l). Den högsta enskilda kvävehalten år 214 uppmättes i mitten av augusti i Purmo å (1 8 µg/l) och den högsta fosforhalten i september i Kovjoki å (21 µg/l). Purmo ås fosforhalt var som högst i slutet av augusti (12 µg/l) och Kovjoki ås högsta kvävehalt uppmättes i mars (1 6 µg/l). I Kronoby å uppmättes den högsta kvävehalten i juli (1 5 µg/l) och fosfor i augusti (11 µg/l).

14 12 µg/l 2 Typpi/ Kväve Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L4 µg/l 14 Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Fosfori/ Fosfor Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L Päivä/ Dag Päivä/ Dag Figur 8. Åvattnens fosfor- och kvävehalt vid de olika provtagningstillfällena år Ämnesflödet Ämnesflödet via åarna till Larsmosjön liksom flödet ut till havet uträknades på årsnivå utgående från kontrollresultaten (n = 7). Ämneshalterna multiplicerades med medelvattenföringen under tre månader. Andelen (%) av de olika åarna med avseende på vattenföringen och ämnesflödet till Larsmosjön under år 214 presenteras i figur 9. Av den sammanlagda vattenmängden från åarna år 214 (28,8 m 3 /s) kom nästan hälften från Esse å, cirka en fjärdedel från Purmo å och en femtedel från Kronoby å och knappt en tiondel från Kovjoki å. Ämnesflödet till Larsmosjön via åarna bestod år 214 av 51,9 ton fosfor och 1 ton kväve (bilaga 8). Kväveflödet sjönk en aning från föregående års nivå. Esse ås andel var en tredjedel (35 %) av åarnas totala kväveflöde. Purmo ås andel var en aning mindre än en tredjedel, Kronoby ås andel var en femtedel och Kovjoki ås andel en aning mindre än en tiondel av kväveflödet. Fosforbelastningen fördelades mera jämnt över Esse å, Kronoby å och Purmo å, då Esse ås och Kronoby ås andel av fosforflödet var cirka 3 % vardera. En fjärdedel kom från Purmo å och en femtedel av fosforflödet kom från Kovjoki å. Esse ås belastning på sjön var klart mindre och de övriga åarnas belastning högre än vad dess andel var av vattenföringen. Från Kronoby å och Kovjoki å var kväve- och fosforbelastningen större i förhållande till vattenföringen. Från Purmo å var fosforbelastningen i förhållande till vattenföringen på samma nivå medan kväveflödet var större. Virtaama/ Vattenföring yhteensä/ sammanlagt 28,8 m 3 /s Fosforivirtaama/ Fosforflödet yhteensä/ sammanlagt 51,9 tonnia/ ton Kruunupyynjoki/ Kronoby å 21 % Kovjoki/ Kovjoki å 8 % Purmonjoki/ Purmo å 24 % Kruunupyynjoki/ Kronoby å 27 % Kovjoki/ Kovjoki å 18 % Ähtävänjoki/ Esse å 47 % Ähtävänjoki/ Esse å 3 % Purmonjoki/ Purmo å 25 %

15 13 Typpivirtaama/ Kväveflödet yhteensä/ sammanlagt 1 tonnia/ ton Kruunupyynjoki/ Kronoby å 24 % Kovjoki/ Kovjoki å 11 % Ähtävänjoki/ Esse å 35 % Purmonjoki/ Purmo å 3 % Figur 9. Vattenmängden och ämnesflöden från åarna till Larsmosjön år 214. Åarnas ämnesflöde följer väl variationerna i vattenflödet (figur 1) och vid större flöden är även ämnesflödena större än normalt. År 214 var åarnas medelflöde (28,8 m 3 /s) lägre än föregående års nivå men låg på samma nivå som medelflödet åren (29,8 m 3 /s). I likhet med flödet var även kväveflödet en aning lägre än föregående års nivå. Även årsnivån av ämnesflödena ut i havet via Gertruds och Hästgrundets dammluckor samt via fisklederna har beräknats utgående från kontrollresultaten (n = 7), genom att multiplicera ämneshalterna med medelflödet under tre månader (bilaga 8). Flödet från Larsmosjön ut i havet år 214 var i genomsnitt 26,4 m 3 /s, vilket är mindre än föregående år (3,3 m 3 /s) och mindre än genomsnittet åren (28,2 m 3 /s). Även kväveflödena från Larsmosjön ut i havet sjönk en aning från föregående års nivå. Fosforflödena var en aning större än föregående år. På basen av Larsmosjöns kontrollmaterial var ämnesflödet som går ut från sjön till havet år 214 cirka 42,6 ton fosfor och 786 ton kväve. På basen av siffrorna förblev cirka en femtedel av åarnas näringsämnen kvar i sjön. Virtaama/ Vattenflöde Ähtävänjoki/ Esse å Kruunupyynjoki/ Kronoby å m 3 / s Purmonjoki/ Purmo å Kovjoki/ Kovjoki å ton/ a Vuosi/ År Fosforivirtaama/ Fosforflöde Kovjoki/ Kovjoki å Kruunupyynjoki/ Kronoby å Purmonjoki/ Purmo å Ähtävänjoki/ Esse å Vuosi/ År Virtaama/ Vattenflöde m 3 / s Hästgrundet Gertruds Kalatiet/ Fiskleden Vuosi/ År Fosforivirtaama/ Fosforflöde ton/ a Hästgrundet Gertruds Kalatiet/ Fiskleden Vuosi/ År

16 14 ton/ a Typpivirtaama/ Kväveflöde Kovjoki/ Kovjoki å Purmonjoki/ Purmo å Kruunupyynjoki/ Kronoby å Ähtävänjoki/ Esse å Vuosi/ År Typpivirtaama/ Kväveflöde ton/ a Hästgrundet Gertruds Kalatiet/ Fiskleden Vuosi/ År Figur 1. Vattenmängden och ämnesflöden från åarna till Larsmosjön (figurerna till vänster) och från sjön ut i havet (avtappningarna och fisklederna, figurerna till höger) under åren Vattenkvaliteten i Larsmosjön år Vintern Temperaturen i Larsmosjön varierade i mars 214 mellan 1,3 2,1 C (bilaga 4). Under provtagningstillfället kunde man nästan inte längre observera en temperaturskiktning. Larsmosjöns vatten var en aning surt, då ytvattnets ph-värden var 6,2 6,5 och det bottennära vattnet hade en aning lägre ph-värden än ytvattnet förutom vid Gloskärsfjärden (L 11) (figur 11). Alkaliniteten, alltså vattnets buffertförmåga, var vid alla punkter i Larsmosjön på en nöjaktig nivå (,13,16 mmol/l) och sämre än föregående år. Även alkaliniteten i det bottennära vattnet var i regel en aning sämre än i ytvattnet. Det lägsta ph-värdet (6,1) och alkalinitet (,13 mmol/l) uppmättes i det bottennära vattnet vid Gertruds (L 5) och vid Kalvholmsfjärden (L 9). ph 7,5 Happamuus/ Surhet talvi/ vinter pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m mmol/l,25 Alkaliniteetti/ Alkalinitet talvi/ vinter pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m 7, 6,5,2 6,,15 5,5,1 5, 4,5,5 4, L 5 L 6A L 9 L 1 L 11 Piste/ Punkt, L 5 L 6A L 9 L 1 L 11 Piste/ Punkt Figur 11. Surheten och alkaliniteten (buffertförmågan) i Larsmosjöns yt- (1 m) och bottenvatten (-1 m) vintern 214. Syresituationen i Larsmosjön var i mars på en nöjaktig eller god nivå (figur 12). Syrets mättnadsgrad i ytvattnet var vid alla punkter god (77 83 %) med tanke på årstiden. Syrets mättnadsgrad i det bottennära vattnet varierade mellan %. Vid Larsmosjöns djupaste punkt, Kalvholmsfjärden (L 9), var syresituationen sämst. Jämfört med tidigare år var situationen dock denna gång betydligt bättre, då syresituationen i punktens bottennära vatten har varit dålig under många vintrar. På grund av den goda syresituationen löstes järn (figur 12) och mangan (bilaga 4.1) inte upp i lika stor utsträckning som tidigare år. Järnhalten i Larsmosjöns vatten varierade i mars mellan,96 2,1 mg/l. I ytvattnet var järnhalten högst vid Fårholmsströmmen (L 6A), då halten (2,1 mg/l) var ungefär fyra gånger högre jämfört med järnhalten i typiska humusvatten. Den högsta halten i det bottennära vattnet (1,8 mg/l) uppmättes vid Kalvholmsfjärden (L 9) vilket berodde på den aningen försämrade syresituationen. Även vid Gertruds (L 5) låg järn-

17 15 halten i det bottennära vattnet nästan på samma och var betydligt högre än vid Mörtgrundet (L 1) och Gloskärsfjärden (L 11). kyll/ mätt % 1 Hapenkyllästys/ Syremätnad talvi/ vinter pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m mg/l 4, pinta/ ytvatten 1 m Rauta/ Järn talvi/ vinter pohja/ botten -1 m 8 3,5 3, 6 4 2,5 2, 1,5 2 1,,5 L 5 L 6A L 9 L 1 L 11 Piste/ Punkt, L 5 L 6A L 9 L 1 L 11 Piste/ Punkt Figur 12. Syrets mättnadsgrad och järnhalt i Larsmosjöns yt- (1 m) och bottenvatten (-1 m) vintern 214. Under vintern var Larsmosjöns vatten mycket brunt och den kemiska syreförbrukningen (COD Mn ) samt färgvärdena var på alla provpunkter nära den nivå som är typisk för humusvatten (figur 13). Som högst var färgvärdena och den kemiska syreförbrukningen i ytvattnet vid Fårholmsströmmen (L 6A) liksom järnhalten. Även i det bottennära vattnet var färgvärdena och den kemiska syreförbrukningen, liksom järnhalten, som högst vid Kalvholmsfjärden (L 9) och Gertruds (L 5). mg Pt/l 25 pinta/ ytvatten 1 m Väri/ Färg talvi/ vinter pohja/ botten -1 m mg/l 3 pinta/ ytvatten 1 m CODMn talvi/ vinter pohja/ botten -1 m L 5 L 6A L 9 L 1 L 11 Piste/ Punkt L 5 L 6A L 9 L 1 L 11 Piste/ Punkt Figur 13. Färgtalet och den kemiska syreförbrukningen (COD Mn ) i Larsmosjöns yt- (1 m) och bottenvatten (-1 m) vintern 214. Vintern 214 var fosforhalterna i Larsmosjöns ytvatten 35 8 µg/l och kvävehalterna µg/l. Som högst var ytvattnets näringshalter vid Fårholmsströmmen (L 6A) (figur 14). Näringshalterna i det bottennära vattnet var högre än i ytvattnet. Som högst var näringshalterna vid Kalvholmsfjärden (L 9) i det bottennära vattnet, där man uppmätte vinterns högsta kvävehalt (13 µg/l) och fosforhalt (55 µg/l). Vid Mörtgrundet (L 1) och Gloskärsfjärden (L 11) var vattnet av jämn kvalitet i nästan hela vattenstapeln med beaktande på fosfor.

18 16 µg/l 9 Fosfori/ Fosfor talvi/ vinter pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m µg/l 1 6 pinta/ ytvatten 1 m Typpi/ Kväve talvi/ vinter pohja/ botten -1 m L 5 L 6A L 9 L 1 L 11 Piste/ Punkt L 5 L 6A L 9 L 1 L 11 Piste/ Punkt Figur 14. Fosfor- och kvävehalten i Larsmosjöns yt- (1 m) och bottenvatten (-1 m) vintern Perioden med öppet vatten I slutet av maj år 214 var Larsmosjöns ytvattentemperaturer ungefär C (bilaga 4) vilket var en aning kallare än föregående år. Ytvattnen var exceptionellt som varmast redan i mitten av juli (ca 22 C), varefter temperaturerna började sjunka, för att i slutet av augusti vara cirka 5 C kallare. Även i oktober var sjövattnet en aning kallare än föregående år och temperaturerna i ytvattnet var cirka 7 8 C. Under perioden med öppet vatten hade vattenstapeln en ganska jämn temperatur och vattnet hade en ganska jämn kvalitet gällande alla parametrar. Under perioden med öppet vatten varierade Larsmosjöns ph-värden mellan 6,8 7,1 och alkaliniteten mellan,14,23 mmol/l (bilaga 4). ph-värdena var under hela perioden med öppet vatten på en jämn nivå och nästan neutralt. Buffertförmågan var som sämst i maj men förblev även då klart på en nöjaktig nivå. Som bäst var buffertförmågan i augusti vid Fårholmsströmmen (L 6A) och klassades som god. I genomsnitt var sjöns ph- och alkalinitetsvärden på samma nivå vid de olika provpunkterna (figur 15). ph 7,5 Happamuus/ Surhet avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 6) pohja/ botten -1 m (n = 3) mmol/l,3 Alkaliniteetti/ Alkalinitet avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 3) pohja/ botten -1 m (n = 3) 7,,25 6,5 6, 5,5 5,,2,15,1 4,5,5 4, L5 L6A L9 L1 L11 Piste/ Punkt, L5 L6A L9 L1 L11 Piste/ Punkt Figur 15. Surhet och alkalinitet i Larsmosjöns ytvatten (1m) och det bottennära vattnet (botten -1 m) under perioden med öppet vatten år 214. Ytvattnets syresituation var under perioden med öppet vatten god eller nöjaktig och den genomsnittliga mättnadsgraden för syre varierade mellan % (figur 16). På grund av den kraftiga algproduktionen i maj steg syrets mättnadsgrad till över 1 % vid Fårholmsströmmen (L 6A). I det bottennära vattnet var syrets mättnadsgrad i regel på samma nivå (75 88 %) som i ytvattnet. Som sämst var syresituationen i det bottennära vattnet i augusti vid Kalvholmsfjärden (L 9) (59 %). Situationen var dock även här betydligt bättre än föregående år. Som bäst var syresituationen i det bottennära vattnet i oktober på alla provpunkter. På basen av kontrollproven var vattnet i Larsmosjön mycket järnrikt under perioden med öppet vatten år 214 då halten i ytvattnet var i genomsnitt 1,8 2,9 mg/l och i det bottennära vattnet 1,8 2,1 mg/l. Med tanke på järnhalten var sjöns vatten av en ganska jämn kvalitet i hela vattenstapeln. I det bottennä-

19 17 ra vattnet vid Kalvolmsfjärden (L 9) hade järnhalten ökat en aning vilket berodde på en försämrad syresituation. I regel var järnhalterna som lägst i maj och som högst i oktober. kyll/ mätt % 12 Hapenkyllästys/ Syremätnad avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 3) pohja/ botten -1 m (n = 3) mg/l 4, Rauta/ Järn avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 3) pohja/ botten -1 m (n = 3) 1 8 3,5 3, 2,5 6 2, 4 2 1,5 1,,5 L5 L6A L9 L1 L11 Piste/ Punkt, L 5 L 6A L 9 L 1 L 11 Piste/ Punkt Figur 16. Medelvärdena för syrets mättnadsgrad och järnhalten i Larsmosjöns ytvatten (1 m) och det bottennära vattnet (botten -1 m) under perioden med öppet vatten år 214. Färgvärden i Larsmosjöns ytvatten låg på en nivå som är typisk för humusvatten under perioden med öppet vatten och var i genomsnitt mgpt/l. Vattnet hade på basen av färgvärdena en jämn kvalitet i hela vattenstapeln. I genomsnitt var färgvärdet vid Fårholmsströmmens (L 6A) provpunkt en aning högre än vid de övriga punkterna (figur 17). Larsmosjöns kemiska syreförbrukningen (COD Mn ) var under perioden med öppet vatten år 214 en aning lägre än föregående år och på en nivå som är typiska för humusvatten. I genomsnitt kunde man inte observera några områdesvisa skillnader i den kemiska syreförbrukningen och värdena låg på en ganska jämnhög nivå i hela vattenstapeln. Det allra högsta genomsnittsvärdet för den kemiska syreförbrukningen uppmättes vid Fårholmsströmmen. mg Pt/l 25 Väri/ Färg avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 6) pohja/ botten -1 m (n = 3) mg/l 25 CODMn avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 3) pohja/ botten -1 m (n = 3) L5 L6A L9 L1 L11 Piste/ Punkt L5 L6A L9 L1 L11 Piste/ Punkt Figur 17. Medelvärdena för färg och den kemiska syreförbrukningen i Larsmosjöns ytvatten (1 m) och det bottennära vattnet (botten -1 m) under perioden med öppet vatten år 214. Under perioden med öppet vatten var Larsmosjöns genomsnittliga kvävehalt ( µg/l) i ytvattnet lägre än under vintern och den genomsnittliga fosforhalten (47 54 µg/l) högre än under vintern med undantag för Fårholmsströmmen. Vattnets näringshalter låg ungefär på samma nivå vid alla provpunkter och vattnet hade en jämn kvalitet i hela vattenstapeln (figur 18). I det bottennära vattnet vid Kalvholmsfjärden (L 9) var halterna av näringsämnen i augusti betydligt högre än i ytvattnet, vilket även ökade de genomsnittliga halterna. Fosforhalten var som högst i ytvattnet i augusti, då den enskilt högsta fosforhalten (63 µg/l) uppmättes vid Kalvholmsfjärden. Kvävehalten å sin sida var som högst (98 µg/l) i oktober vid Fårholmsströmmen (L 6A). Vid Gertruds (L 5) uppmättes den högsta halten i juni och vid de övriga

20 18 punkterna i augusti. På basen av den genomsnittliga fosforhalten under hela perioden med öppet vatten var Larsmosjöns vatten eutroft/mycket eutroft. µg/l 8 Fosfori/ Fosfor avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 6) pohja/ botten -1 m (n = 3) µg/l 1 2 Typpi/ Kväve avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 6) pohja/ botten -1 m (n = 3) L 5 L 6A L 9 L 1 L 11 Piste/ Punkt L 5 L 6A L 9 L 1 L 11 Piste/ Punkt Figur 18. Medelvärdena för fosfor- och kvävehalten i yt- (1 m) och bottenvattnet (botten -1 m) i Larsmosjön under perioden med öppet vatten år 214. Larsmosjöns a-klorofyllhalter var år 214 under perioden med öppet vatten 4,5 22,5 µg/l. De genomsnittliga halterna (9,3 13,2 µg/l) varierade ganska lite mellan olika provpunkter (figur 19) och var som lägst vid Kalvholmsfjärden (L 9). Som högst var a-klorofyllhalterna i augusti. Den enskilt högsta a- klorofyllhalten (22,5 µg/l) uppmättes vid Fårholmsströmmens provpunkt (L 6A) i början av augusti. Klorofyllhalten är ett mått på mängden svävande alger, eller växtplankton, som i sin tur beskriver eutrofieringsgraden av vattnet. Enligt eutrofieringsklassificeringen, som beräknats på basen av medelvärdena (juli-augusti), var Larsmosjöns vatten liksom föregående år eutroft på alla provpunkter. På basen av kontrollresultaten och resultaten från provtagningar vid simstränder var vattnet i Larsmosjön ur hygienisk synvinkel av god badvattenkvalitet år 214 (bilaga 9). µg/l 24 a-klorofylli/ a-klorofyll pinta/ ytvatten - 2 m (n = 6) L5 L6A L9 L1 L11 Piste/ Punkt Figur 19. Larsmosjöns genomsnittliga a-klorofyllhalt (-2 m) under perioden med öppet vatten år Vattenkvaliteten i Öjasjön år Vintern Vattentemperaturen i Öjasjön varierade i mars mellan,5,7 C (bilaga 4). Man kunde nästan inte längre observera en temperaturskiktning. Ytvattnet var i regel ganska surt och ph-värdena (6,2 6,6) låg nästan på samma nivå som i Larsmosjön. Som surast var vattnet i Bysundet (Ö 5), där ph-värdet i det bottennära vattnet var en aning lägre än i ytvattnet (figur 2). Vattnets alkalinitet var som sämst vid Jouxfjärden (Ö 1). Nästan vid alla övriga punkter låg vattnets buffertförmåga på en nöjaktig nivå. Endast i Bysundet var ytvattnets buffertförmåga (,21 mmol/l) just och just på en god nivå.

21 19 ph 7, Happamuus/ Surhet talvi/ vinter pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m mval/l,25 Alkaliniteetti/ Alkalinitet talvi/ vinter pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m 6,5,2 6, 5,5 5,,15,1 4,5,5 4, Ö 1 Ö 2 Ö 3 Ö 4 Ö 5 Ö 6 Ö 7 Piste/ Punkt, Ö 1 Ö 2 Ö 3 Ö 4 Ö 5 Ö 6 Ö 7 Piste/ Punkt Figur 2. Surhet och alkalinitet i Öjasjöns yt- (1 m) och bottenvatten (botten -1 m) under vintern 214. kyll/ mätt % 1 Hapenkyllästys/ Syremätnad talvi/ vinter pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m mg/l 5, pinta/ ytvatten 1 m Rauta/ Järn talvi/ vinter pohja/ botten -1 m 8 4, 6 3, 4 2, 2 1, Ö 1 Ö 2 Ö 3 Ö 4 Ö 5 Ö 6 Ö 7 Piste/ Punkt, Ö 1 Ö 2 Ö 3 Ö 4 Ö 5 Ö 6 Ö 7 Piste/ Punkt Figur 21. Syremättnadsgrad och järnhalt i Öjasjöns yt- (1 m) och bottenskikt (botten -1 m) under vintern 214. Öjasjöns syresituation i mars år 214 var ganska god i ytvattnet (figur 21) och som bäst (84 %) i Larsmosjöns kanal (Ö 7). Som sämst var syresituationen (6 %) i ytvattnet vid Bysundet (Ö 5) och Träskminnsviken (Ö 6). I Bredvikens norra del (Ö 4) samt i Bysundet var syresituationen sämre i det bottennära vattnet (39 % och 48 %) än i ytvattnet. Vintern 214 var Öjasjöns vatten på alla provpunkter mycket järnrikt, men järnhalterna var ändå lägre än föregående år. Även skillnaderna mellan olika punkter var mindre än vanligt. Ytvattnets järnhalt var som lägst (2,2 mg/l) vid Träskminnsviken (Ö 6). I Bredvikens norra del (Ö 4) var järnhalten en aning högre på grund av grundvattnet som faller ut i närheten av provpunkten. Den högsta halten i ytvattnet uppmättes i Boholmens kanal (3,2 mg/l). På grund av att syresituationen i Bysundets bottennära vatten och i Bredvikens norra del var bättre än normalt var järnhalterna endast en aning högre än i ytvattnet. Vintern 214 var Öjasjöns vatten på alla provpunkter mycket brunt, då färgvärdena låg på en nivå som är typisk för humusvatten. Liksom järnhalterna fanns det exceptionellt nog endast en liten områdesvis skillnad (figur 22). I mars var färgvärdena som lägst i det bottennära vattnet (18 mg Pt/l) i Bredvikens södra del (Ö 3) samt i Bredvikens norra del (Ö 4). De högsta färgvärdena (225 mg Pt/l) uppmättes i Bysundet (Ö 5), Träskminnsviken (Ö 6) och i Larsmos kanal (Ö 7). Öjasjöns kemiska syreförbrukning (COD Mn ) var på alla provpunkter vintern 214 på den övre gränsen eller högre än vad som är typiskt för humusvatten (figur 22). De områdesvisa variationerna i den kemiska syreförbrukningen var i regel likartade med järnhalten, då den kemiska syreförbrukningen var minst i Bredvikens södra del (2 mg O 2 /l). Den kemiska syreförbrukningen var störst i ytvattnet i Larsmosjöns kanal (Ö 7) och det bottennära vattnet (29 mg O 2 /l) i Bysundet (Ö 5).

22 2 mg Pt/l 3 pinta/ ytvatten 1 m Väri/ Färg talvi/ vinter pohja/ botten -1 m mg/l 35 pinta/ ytvatten 1 m CODMn talvi/ vinter pohja/ botten -1 m Ö 1 Ö 2 Ö 3 Ö 4 Ö 5 Ö 6 Ö 7 Piste/ Punkt Ö 1 Ö 2 Ö 3 Ö 4 Ö 5 Ö 6 Ö 7 Piste/ Punkt Figur 22. Färgvärde och den kemiska syreförbrukningen(cod Mn ) i Öjasjöns yt- (1 m) och bottenskikt (botten -1 m) under vintern 214. I mars 214 var näringshalterna i Öjasjön platsvis betydligt högre än i Larsmosjön. Öjasjöns fosforhalt var i ytvattnet µg/l och kvävehalten motsvarande µg/l (figur 23). De områdesvisa variationerna i fosforhalten var större än för kvävehalten. De lägsta näringshalterna i ytvattnet fanns i Bredvikens norra del (Ö 4). Den högsta fosforhalten uppmättes i ytvattnet i Boholmens kanal (Ö 2) och den högsta kvävehalten uppmättes förutom i ytvattnen i Boholmens kanal (Ö 2) och Jouxfjärden (Ö 1) även i Larsmosjöns kanal (Ö 7) samt i det bottennära vattnet i Bysundet (Ö 5). µg/l 9 Fosfori/ Fosfor talvi/ vinter pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m µg/l 1 6 pinta/ ytvatten 1 m Typpi/ Kväve talvi/ vinter pohja/ botten -1 m Ö 1 Ö 2 Ö 3 Ö 4 Ö 5 Ö 6 Ö 7 Piste/ Punkt Ö 1 Ö 2 Ö 3 Ö 4 Ö 5 Ö 6 Ö 7 Piste/ Punkt Figur 23. Fosfor- och kvävehalterna i Öjasjöns yt- (1 m) och bottenskikt (botten -1 m) under vintern Perioden med öppet vatten År 214 var även Öjasjöns vattentemperatur lägre i maj än föregående år, då ytvattnets temperatur var cirka C (bilaga 4). Som varmast var Öjasjöns vatten i juli liksom Larsmosjöns vatten, då ytvattnets temperatur var cirka C. Under provtagningstillfället i mitten av augusti kunde man observera en temperaturskiktning på Bysundets (Ö 5) provpunkt, då temperaturskillnaden mellan ytvattnet och det bottennära vattnet var cirka 6 C. I oktober hade sjöns vatten redan svalnat betydligt och då var ytvattnets temperatur på hela området cirka 6 8 C. Under perioden med öppet vatten varierade Öjasjöns ph-värden mellan 6,5 7,1 och alkaliniteten mellan,14,22 mmol/l. I genomsnitt var Öjasjöns vatten en aning surt eller nästan neutralt och hade en nöjaktig buffertförmåga, det bottennära vattnet i Bysundet (Ö 5) hade en god buffertförmåga (figur 24). De lägsta ph-värdena uppmättes i regel under provtagningstillfällena i maj och juni och de högsta å sin sida under provtagningstillfället i oktober. Öjasjöns buffertförmåga var som lägst i maj. Vattnet hade den bästa buffertförmågan i augusti i Boholmens kanal (Ö 2), Bysundet (Ö 5), Träskminnsviken (Ö 6) och i det bottennära vattnet i Bredvikens norra del (Ö 4), där man uppmätte det enskilt högsta alkalinitetsvärdet (,42 mmol/l). Även i oktober var buffertförmågan god vid Jouxfjärden (Ö 1), Boholmens kanal (Ö 2) och i ytvattnet i Bredvikens norra del.

23 21 ph 7,5 Happamuus/ Surhet avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 6) pohja/ botten -1 m (n = 3) mmol/l,3 Alkaliniteetti/ Alkalinitet avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 3) pohja/ botten -1 m (n = 3),42 7,,25 6,5 6, 5,5,2,15 5,,1 4,5,5 4, Ö1 Ö2 Ö3 Ö4 Ö5 Ö6 Ö7 Piste/ Punkt, Ö 1 Ö 2 Ö 3 Ö 4 Ö 5 Ö 6 Ö 7 Piste/ Punkt Figur 24. Surhet och alkalinitet i Öjasjöns yt- (1 m) och bottenvatten (botten -1 m) under vintern 214. Under perioden med öppet vatten år 214 var syresituationen i Öjasjön ganska god, då ytvattnets syremättnadsgrad varierade mellan %. I genomsnitt fanns den sämsta syresituationen liksom föregående år i ytvattnet i Boholmens kanal (Ö 2) (figur 25), där ytvattnets syremättnadsgrad var endast 55 % i augusti. Den sämsta syresituationen var under provtagningstillfället i augusti i det bottennära vattnet i Bysundet (Ö 5), där syret hade helt förbrukats. kyll/ mätt % 12 Hapenkyllästys/ Syremätnad avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 3) pohja/ botten -1 m (n = 3) mg/l 6, Rauta/ Järn avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 3) pohja/ botten -1 m (n = 3) , 8 4, 6 3, 4 2, 2 1, Ö1 Ö2 Ö3 Ö4 Ö5 Ö6 Ö7 Piste/ Punkt, Ö1 Ö2 Ö3 Ö4 Ö5 Ö6 Ö7 Piste/ Punkt Figur 25. Syremättnadsgrad och järnhalt i Öjasjöns yt- (1 m) och bottenskikt (botten -1 m) under vintern 214. Under perioden med öppet vatten var järnhalterna i Öjasjön höga, dock i genomsnitt lägre än föregående år. Även den områdesvisa variationen var mindre än år 213. I genomsnitt var vattnets järnhalt i ytvattnet som lägst i Bredviken (Ö 4 och Ö5) och som högst i Jouxfjärden (Ö 1). Den enskilt högsta järnhalten (11 mg/l) uppmättes dock i augusti i Bysundet (Ö 5) på grund av syrebristen. Under perioden med öppet vatten år 214 var de genomsnittliga färgvärdena och den kemiska syreförbrukningen (COD Mn ) liksom järnhalterna höga och på en nivå typiska för humusvatten. Den områdesvisa variationen var en aning mindre än föregående år. Ytvattnets i medeltal lägsta färgvärde och kemiska syreförbrukning uppmättes i Bredviken (figur 26). Som brunast var vattnet dock i Jouxfjärden, där det enskilt högsta värdet (28 mg Pt/l) uppmättes i augusti. Även den kemiska syreförbrukningen var i genomsnitt högst i Jouxfjärden, även om det enskilt högsta värdet under perioden med öppet vatten (3 mg O 2 /l) uppmättes i augusti i det bottennära vattnet i Bysundet.

24 22 mg Pt/l 3 Väri/ Färg avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 6) pohja/ botten -1 m (n = 3) mg/l 35 CODMn avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 3) pohja/ botten -1 m (n = 3) Ö1 Ö2 Ö3 Ö4 Ö5 Ö6 Ö7 Piste/ Punkt Ö1 Ö2 Ö3 Ö4 Ö5 Ö6 Ö7 Piste/ Punkt Figur 26. Färgvärde och den kemiska syreförbrukningen(cod Mn ) i Öjasjöns yt- (1 m) och bottenskikt (botten -1 m) under vintern 214. Under perioden med öppet vatten varierade fosforhalterna i Öjasjön mellan µg/l och kvävehalterna mellan µg/l. De områdesvisa variationerna i näringshalterna var likartade med variationerna i färgvärdena och järnhalterna under perioden med öppet vatten (figur 27). I medeltal var både fosfor- och kvävehalterna lägre vid bägge provpunkter i Bredviken. Kvävenivåerna under perioden med öppet vatten, och i regel även fosfornivåerna, var en aning lägre än under vintern. Fosforhalterna var som högst i augusti och som lägst vid de flesta provpunkter i maj. Kvävehalterna var som högst i Bredviken, Bysundet och Larsmosjöns kanal i maj och i Jouxfjärden, Boholmens kanal och Träskminnsviken i augusti, då man även uppmätte även den enskilt högsta kvävehalten (12 µg/l) i det bottennära vattnet i Bysundet. Kronoby ås vatten försämrar vattenkvaliteten på Bysundets sida. Som lägst var kvävehalterna i slutet av augusti eller i början av oktober beroende på provpunkt. På basen av de genomsnittliga fosforhalterna var Öjasjöns vatten under perioden med öppet vatten eutroft i Bredviken och Träskminnsviken och på de övriga områdena mycket eutroft. µg/l Fosfori/ Fosfor avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 6) pohja/ botten -1 m (n = 3) Ö1 Ö2 Ö3 Ö4 Ö5 Ö6 Ö7 Piste/ Punkt µg/l Typpi/ Kväve avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 6) pohja/ botten -1 m (n = 3) Ö1 Ö2 Ö3 Ö4 Ö5 Ö6 Ö7 Piste/ Punkt Figur 27. Medelvärdena för fosfor- och kvävehalten i Öjasjöns yt- (1 m) och bottenvatten (botten -1 m) under perioden med öppet vatten 214. Under perioden med öppet vatten år 214 varierade Öjasjöns α-klorofyllhalter mellan 1,6 24,4 µg/l. De genomsnittliga klorofyllhalterna för hela perioden med öppet vatten var 8,2 16,2 µg/l. De områdesvisa skillnaderna var ganska stora. De mest eutrofa områdena var i Bysundet (Ö 5) och i Jouxfjärden (Ö 1) (figur 28). De lägsta halterna uppmättes i oktober och de högsta i regel i augusti. Enligt den ekologiska klassificeringens medeltal (juli-augusti) var vattnet i Öjasjön i Träskminnsviken på en lindrigt eutrof nivå. Vid de övriga områdena var a-klorofyllhalterna på en eutrof nivå.

25 23 µg/l 3 a-klorofylli/ a-klorofyll pinta/ ytvatten - 2 m (n = 6) Ö1 Ö2 Ö3 Ö4 Ö5 Ö6 Ö7 Piste/ Punkt Figur 28. De genomsnittliga a-klorofyllhalterna i Öjasjön ( 2 m) under perioden med öppet vatten år 214. Till sin hygieniska kvalitet hade Öjasjön god badvattenkvalitet både på basen av kontrollresultaten samt på basen av resultaten från provtagningarna vid Bredviken och vid Öja simstrand (bilaga 9). Sjöskabb, som ställde till med besvär för badare, förekom i början 199-talet vid Hickarö och Bredviken. Snäckor fungerar som mellanvärdar för sjöskabb och dessa förekom speciellt i sjöns norra och östra delar (Aaltonen 1992 och Storbacka 1994). Den senaste observationsmisstanke på sjöskabb gjordes år 26 vid Bredvikens simstrand. Sommaren 214 observerades inga blågröna alger i samband med badvattnets kontrollprovtagning 4.5 Vattenkvalitetens utveckling i Larsmo-Öjasjön Utvecklingen av vattenkvaliteten i Larsmo-Öjasjön granskas nedan med basis av vattenkvalitetsresultaten från ytvattnet (1 m) vid bägge sjöars djupa punkter (L 9, L 1 och L 11 samt Ö 4 och Ö 5), förutom syre, där basis för granskningen har varit det bottennära vattnet (botten -1 m). Variablerna som granskas är: surhet, alkalinitet, syremättnad (endast vinter), färg, kemisk syreförbrukning (COD Mn ), järn, totalfosfor, totalkväve och a -klorofyll (endast perioden med öppet vatten). I figurerna presenteras vinterresultaten (n=1) och medeltalen för perioden med öppet vatten. I fråga om surhet och alkalinitet presenteras minimivärdena för varje år (n=1) och de övriga vattenkvalitetsparametrarna, medelvärdena från hela perioden med öppet vatten. Medeltalen för perioden med öppet vatten under åren har beräknats från medelvärden för tre provtagningsomgångar (n=3). Sedan år 212 har man beräknat medeltalen för perioden med öppet vatten enligt det nya programmet, som medeltal från sex provtagningstillfällen (n=6). I samband med rapporteringen för år 212 kunde man inte observera att ökningen av provtagningstillfällena skulle ha haft en inverkan på de olika vattenkvalitetsparametrarnas medelvärden. I jämförelsen år 212 har man både bearbetat material enligt det gamla programmet (n=3) och det nya programmet (n=6). Resultaten från båda jämförelsemetoder gav i regel en mycket progressiv bild av Larsmo-Öjasjöns vattenkvalitet år 212. De i programmet ökade provtagningstillfällena för eutrofieringsbedömningen höjde dock en aning a- klorofyllhaltens medelvärde, jämfört med den tidigare jämförelsemetoden. På basen av granskningen, är uppfattningen att förnyandet av provtagningen under perioden med öppet vatten skulle ge en mera noggrann bild över α-klorofyllhalterna sommartid, utan att desto mera inverka på medelvärdena för de övriga parametrarna som granskas. Vid granskning över den längre tidsperioden har resultaten från perioden med öppet vatten haft en mindre variation, både mellan olika områden och mellan olika år än under vintern. Den mera jämna vattenkvaliteten mellan olika områden under perioden med öppet vatten, jämfört med vinterns vattenkvalitet, torde förutom att bero på skillnaderna i årstider också även på att det finns fler mätresultat, samt på den utjämnande inverkan då man räknar medelvärdet för dessa resultat.

26 Larsmosjön Surhet Gloskärsfjärdens och Mörtgrundets ph-värden har förblivit relativt jämna under vintrarna på 2-talet, då ph-värdet har rört sig runt 6,5 (figur 29). Vid Kalvholmsfjärden har variationen varit större och till exempel vid årsskiftet 26/27 rådde en låg ph-nivå (ph 4,7) vilket kunde tydligt observeras i Kalvholmsfjärdens ytvatten vintern 27. Även ph-värdet vintern 28 (ph 5,3) var lågt. Vintern 29 hade surheten i Kalvholmsfjärdens ytvatten återgått till en nästan normal nivå. År 214 ökade ph-värdet i Larsmosjön en aning vid Mörtgrundet och Kalvholmsfjärden, vid Gloskärsfjärden låg surheten på samma nivå som föregående år. Happamuus/ Surhet (1 m) talvi/ vinter Happamuusminimit/ Surhetsminimi (1 m) avovesi/ öppet vatten ph 7, Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L 11 ph 7, Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L 11 6,5 6,5 6, 6, 5,5 5,5 5, 5, 4, Vuosi/ År 4, Vuosi/ År Figur 29. Ytvattnets (1 m) surhetsgrad under vintern och surhetsminimivärde under perioden med öppet vatten åren Trenden för ph-minimin under perioden med öppet vatten har i regel varit ökande och åren var vattnet endast en aning surt, med undantag för den temporära sviktningen i ph-värden år 24 i Gloskärsfjärden. Den låga ph-nivån som rådde vintern 26/27 kunde observeras i värdena på alla områden under perioden med öppet vatten år 27, då surhetsminimin sjönk avsevärt (ph 5,3-5,4). Under perioden med öppet vatten har ph-minimin förblivit på nivån 6, sedan år 28. Provpunkternas ph-minimin under perioden med öppet vatten år 214 var kontrollperiodens högsta (ph 6,8). Alkalinitet Alkaliniteten i Larsmosjöns vatten har under vintern i regel legat runt,2 mmol/l, då buffertförmågan har varierat på gränsen mellan nöjaktig och god (figur 3). Undantaget från detta är de stora variationerna i Mörtgrundets alkalinitetsvärden under slutet av 199-talet. Den områdesvisa variationen i alkalinitetsvärdena under 2-talet har varit betydligt mindre. De låga ph-värdena som rådde i Kalvholmsfjärden vintrarna 27 och 28 syns dock tydligt även i områdets alkalinitetsvärden. Vintern 29 kunde man inte längre observera områdesvisa skillnader och sjöns buffertförmåga ökade till en god nivå. Alkalinitetsvärdena år 212 sjönk återigen på alla provpunkter och vattnets buffertförmåga försämrades till en nöjaktig nivå. År 213 ökade alkalinitetsvärdena en aning från nivån som rådde år 212, men år 214 sjönk de återigen på alla provpunkter och buffertförmågan förblev på en nöjaktig nivå. Under perioden med öppet vatten har alkalinitetsminimivärdena varit på en mycket jämn nivå sinsemellan på de olika provpunkterna under hela uppföljningsperioden. Under 2-talet har buffertförmågan i Larsmosjön närmast varit på en försvarlig nivå. Den tydliga sviktningen i alkalinitetsminimin år 27 berodde på den föregående vinterns sura episod. Värdena återgick dock snabbt till nivån som rådde tidigare. Åren var buffertförmågan under perioden med öppet vatten tillfredsställande vid Kalvholmsfjärden och nöjaktig på de övriga punkterna. Under perioden med öppet vatten år 211 sjönk även buffertförmågan vid Mörtgrundet och Gloskärsfjärden till en försvarlig nivå. Under perioden med öppet vatten åren steg dock alkalinitetsvärdena tydligt vid alla provpunkter. År 214 var vattnets buffertförmåga under perioden med öppet vatten åtminstone på en nöjaktig nivå i hela Larsmosjön.

27 25 mmol/l,4 Alkaliniteetti/ Alkalinitet (1 m) talvi/ vinter Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L 11 mmol/l,4 Alkaliniteettiminimi/ Alkalinitetsminimi (1 m) avovesi/ öppet vatten Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L 11,3,3,2,2,1,1, Vuosi/ År, Vuosi/ År Figur 3. Ytvattnets (1 m) alkalinitet under vintern och alkalinitetsminimivärde under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren Syre Vattnets syremättnadsgrad i höljorna (botten -1 m) i Larsmosjön varierar mycket mellan olika vintrar. Bottnens syresituation har i allmänhet varit bäst i Gloskärsfjärden (figur 31). I Kalvholmsfjärden har den nästan varje vinter varit sämst. Vintrarna 21 och 211 har Kalvholmsfjärdens syresituation varit mycket dålig (mättnad.% 2 och 5). Vintrarna hade syresituationen förbättrats på alla områden, vid Mörtgrundet har dock mättnadsprocenten förblivit nästan densamma åren 213 och 214. Kalvholmsfjärdens syremättnadsgrad förbättrades sedan vintrarna 21 och 211 och var år 214 redan tredje året i rad i närheten av samma nivå som vid Mörtgrundet (62 %). Syresituationen under perioden med öppet vatten har vanligtvis förblivit god i Larsmosjöns hela vattenstapel, med undantag för några av augusti månads resultat i Kalvholmsfjärden (L9). % 1 Happikyllästys/ Syremättnad (pohja -1 m) talvi/ vinter Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L Vuosi/ År Figur 31. Syremättnadsgraden i Larsmosjöns bottenvatten (botten -1 m) vintrarna I det bottennära vattnet (botten -1 m) vid Larsmosjöns djuphöljor observerades tydliga skillnader i syreförhållandet mellan olika punkter, vid granskningen av vattenkvalitetens förändringar under perioderna och (Kalliolinna m.fl. 21). Syrehalten var sämst vid Kalvholmsfjärden (L9), där situationen hade därtill försämrats markant vid granskningen av den senare perioden. Mörtgrundets (L1) och Gloskärsfjärdens (L11) syreförhållanden har däremot hållits stabila och var främst på en nöjaktig nivå. (Kalliolinna m.fl. 21). Syreförhållandet i Kalvholmsfjärden har under åren varit bättre än vanligt. Färg Larsmosjöns färgvärden har under vintern mellan olika områden och olika år varierat tidvis ganska mycket (figur 32). Vanligtvis har vattnet varit brunast vintertid vid Kalvholmsfjärden. Sedan år 21 har Larsmosjöns färgvärden haft en ökande trend vid alla provpunkter. Vintern 214 sjönk dock vattnets färgvärde vid Mörtgrundet från föregående års nivå, vid Kalvholmsfjärden förblev färgvärdet på samma

28 26 nivå som föregående år. Gloskärsfjärdens färgvärde ökade och var vintern 214 nästan lika brunt som vid Kalvholmsfjärden. mg Pt/l 2 Väri/ Färg (1 m) talvi/ vinter Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L 11 mg Pt/l 2 Väri/ Färg (1 m) avovesi/ öppet vatten Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L Vuosi/ År Vuosi/ År Figur 32. Ytvattnets (1 m) färg under vintern och färgmedelvärde under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren Under perioden med öppet vatten har Larsmosjöns vatten i genomsnitt varit en aning mörkare och de områdesvisa skillnaderna har varit mindre jämfört med vinterperioden. Sedan år 29 och fram till år 212 har Kalvholmsfjärdens vatten varit mörkare än vattnet på de övriga områdena. De årliga variationerna i Larsmosjöns färgvärden har varit stora, men trenden i färgvärdena tycks vara ökande, granskat under en längre tidsperiod. Sjöns vatten har på alla provpunkter varit betydligt brunare under 2-talet än under början av 199-talet. Färgvärdena under perioden med öppet vatten har ökat stadigt från år 21 fram till år 213, men år 214 sjönk färgvärdena klart på alla provpunkter. Färgvärdena vid Kalvholmsfjärden och Gloskärsfjärden var även en aning lägre än under vintern. Järn Larsmosjöns uppmätta järnhalter under vintern, har under hela kontrollperioden varit på en ganska jämn nivå sinsemellan vid Mörtgrundet och Gloskärsfjärden (figur 33). Kalvholmsfjärdens järnhalt har i huvudregel varit på än betydligt högre nivå än vid Mörtgrundet och Gloskärsfjärden och den årliga variationen i halterna har varit betydligt större. Åren har de områdesvisa skillnaderna i järnhalterna jämnat ut sig, då halterna var på alla provpunkter cirka 1, mg/l. mg/l 3, Rauta/ Järn (1 m) talvi/ vinter Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L 11 mg/l 3, Rauta/ Järn (1 m) avovesi/ öppet vatten Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L 11 2,5 2,5 2, 2, 1,5 1,5 1, 1,,5,5, Vuosi/ År, Vuosi/ År Figur 33. Ytvattnets (1 m) järnhalt under vintern och järnmedelvärde under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren De områdesvisa variationerna i de genomsnittliga järnhalterna under perioden med öppet vatten har varit små, då halterna har varierat ganska mycket från år till år. Under perioden med öppet vatten har järnhaltens nivå i Larsmosjön varit högre än under vintern. Sedan år 26 har järnhalternas nivå ökat från 1,5 mg/l till 2 mg/l. År 214 var halterna lägre än föregående år.

29 27 Kemiska syreförbrukning (COD Mn ) Under vintern har Larsmosjöns kemiska syreförbrukning i regel förblivit på en nivå som är typisk för humussjöar, alltså cirka 1 2 mg O 2 /l. Vid Kalvholmsfjärden har den vanligtvis varit en aning större än vid Mörtgrundet och Gloskärsfjärden (figur 34). Åren 27 och 28 var den kemiska syreförbrukningen vid Kalvholmsfjärden på en betydligt högre nivå än vid de övriga områdena, men i regel har både den områdesvisa variationen och variationen från år till år varit ganska liten. Åren kunde man observera en ökning i den kemiska syreförbrukningen. År 214 började den dock sakta sjunka på alla provpunkter jämfört med föregående år. mg/l 3 CODMn (1 m) talvi/ vinter Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L 11 mg/l 3 CODMn(1 m) avovesi/ öppet vatten Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L Vuosi/ År Vuosi/ År Figur 34. Ytvattnets (1 m) kemiska syreförbrukning under vintern och den genomsnittliga kemiska syreförbrukningen under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren De områdesvisa variationerna i den genomsnittliga kemiska syreförbrukningen har varit en aning större under perioden med öppet vatten än under vintern, liksom även variationen från år till år. Under perioden med öppet vatten har den kemiska syreförbrukningen i Larsmosjön i regel förblivit på en nivå som typisk för humussjöar och har endast varit en aning större vid Kalvholmsfjärden åren 211 och 212 och vid de övriga områdena år 212. År 214 var den kemiska syreförbrukningen i genomsnitt lägre på alla områden än under föregående år. Fosfor Under vintrarna på 198-talet var fosforhalterna i Larsmosjön höga och varierade mycket kraftigt från år till år. Under 2-talet har halterna minskat sedan millennieskiftet och Larsmosjöns fosfornivå har ända tills de senaste år varit lägre än nivån på 199-talet. Därtill har de områdesvisa skillnaderna varit mindre, även om Kalvholmsfjärdens halter i regel har varit en aning högre än på de övriga punkterna (figur 35). Fosforhalterna som tydligt ökade vintrarna 211 och 212 började sjunka på alla provpunkter år 213. Halterna ökade dock efter detta på alla provpunkter och vintern 214 var de 2-talets högsta. µg/l 6 Fosfori/ Fosfor (1 m) talvi/ vinter Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L 11 µg/l 6 Fosfori/ Fosfor (1 m) avovesi/ öppet vatten Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L Vuosi/ År Vuosi/ År Figur 35. Ytvattnets (1 m) fosforhalt under vintern och fosformedelvärde under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren Vattnets genomsnittliga fosfornivå i Larsmosjön har under perioden med öppet vatten i regel varit betydligt högre än under vintern. Variationerna i halterna mellan olika år har dock varit betydligt måttligare

30 28 än under vintern och de områdesvisa variationerna mellan olika provpunkter har varit små. Till följd av försurningsperioden har de lägsta fosforhalterna (ca 3 µg/l) under perioden med öppet vatten förekommit åren 1996, 1997 och 27. Åren 211 och 212 var de genomsnittliga fosforhalterna under perioden med öppet vatten, högre än under tidigare år. År 213 sjönk halterna åter till samma nivå som år 211 men ökade igen under perioden med öppet vatten år 214. På basen av fosforhalten har Larsmosjöns eutrofieringsgrad förblivit på nivån eutrof. Under perioden med öppet vatten år 214 ökade fosfornivån vid Mörtgrundet till nivån mycket eutrof. Kväve De uppmätta kvävehalterna vintertid varierar kraftigt både mellan olika områden och mellan olika år. Under de senaste åren har kvävehalterna varierat mest vid Kalvholmsfjärden, där halterna steg till en mycket signifikant hög nivå vintern 27 och 28 (figur 36). Sedan år 29 har de områdesvisa variationerna i halterna dock minskat betydligt. Larsmosjöns kvävehalter har ökat en aning åren µg/l 1 8 Typpi/ Kväve (1 m) talvi/ vinter Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L 11 µg/l 1 8 Typpi/ Kväve (1 m) avovesi/ öppet vatten Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L Vuosi/ År Vuosi/ År Figur 36. Ytvattnets (1 m) kvävehalt under vintern och kvävemedelvärde under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren De genomsnittliga kvävehalterna i Larsmosjön har under perioden med öppet vatten varierat betydligt mera både områdesvist och mellan olika år än under vintern. Kvävehalten har under hela 2-talet varit cirka 9 µg/l, och under de senaste åren har man inte kunnat observera en ökande trend. Under perioden med öppet vatten åren 213 och 214 sjönk dock de genomsnittliga kvävehalterna betydligt jämfört med föregående års nivå. Klorofyll Medelvärdena för a-klorofyll i Larsmosjön varierar kraftigt från år till år (figur 37), medan skillnaderna mellan punkterna är mycket mindre. Larsmosjöns genomsnittliga klorofyllhalter har i regel varit på en eutrof nivå under hela 2-talet. Under de senaste åren har man kunnat observera en måttlig nedåtgående trend i halterna och eutrofieringsgraden i Larsmosjön har åren har i stort sett varit på en måttligt eutrof nivå. År 212 ökade dock a-klorofyllhalterna till en eutrof nivå. År 214 var a- klorofyllhalterna lägre än föregående år vid Mörtgrundet och Kalvholmsfjärden, vid Gloskärsfjärden på samma nivå som föregående år. Vid Gloskärsfjärden och Mörtgrundet var vattnet på basen av halterna i genomsnitt eutroft och vid Kalvholmsfjärden lindrigt eutroft. I medeltalen av vattenkvalitetsvariablerna för Larsmosjön och dess tillrinningsåar har det inte observerats några stora skillnader mellan olika provpunkter vid granskningen av förändringar i vattenkvaliteten under perioderna och (Kalliolinna m.fl. 21). Variationen i vattenkvaliteten har, med undantag för a-klorofyllhalterna, minskat för nästan alla de övriga parametrarna under den senare perioden.

31 29 µg/l a - klorofylli/ klorofyll ( - 2 m) Kalvholmsfjärden Gloskärsfjärden Mörtgrundet erittäin rehevä/ ytterst eutrof rehevä/ eutrof lievästi rehevä/ måttligt eutrof 2 karu/ karg Vuosi/ År Figur 37. Medelvärdet för a-klorofyllhalten ( 2 m) i Larsmosjön under perioden med öppet vatten åren Öjasjön Öjasjöns vattenomsättning har sedan 199-talet halverats från nio månader till cirka fyra och en halv. Förändringen har förorsakats av avtappningarna via fisklederna, som stegvis utförts först genom den gamla (Kräkiläs) fiskled och sedan genom ibruktagandet av den nya (Bågast) fiskleden. Nuförtiden härstammar två tredjedelar av Öjasjöns vatten från Larsmosjön eller direkt från Kronoby å, via flodarmen som leder ut till Jouxfjärden (Nyman 212) och därav är omsättningstiden betydligt kortare på Bysundets sida än vid Bredviken (Leiviskä 1993, Nyman 212). Dessa förändringar har försämrat Öjasjöns vattenkvalitet, vilket kan särskilt observeras i vattnets järn-, totalfosfor- och totalkvävehalter samt som en ökning av färgvärdet. Vid bägge djuphöljor förbättrades vattnets syreförhållande markant under perioden och därefter sjönk syreförhållandet drastiskt särskilt i Bysundet. Under de senaste åren har syreförhållandet återigen försämrats, i Bysundet förbättrades situationen tillfälligt dock. Liksom för syreförhållandet kan man även observera Kronoby ås starka inverkan på Bysundets ph-minimin. Surhet Under vintern är vattnet i Öjasjön i regel surt både på Bysundets sida och på Bredvikens sida (figur 38). Under hela jämförelseperioden har Bysundets ph-värden tidvis varit betydligt högre än i Bredviken, men under 2-talet har de områdesvisa skillnaderna minskat. Information om vattenkvaliteten från vintern 27 saknas, då man inte kunde ta prov på grund av det dåliga isförhållandet i Öjasjön. Enligt resultaten från vattenverkets råvattenkontroll (ph 5,9) var Öjasjöns ph-värde i mars 27 fortfarande mycket surt på grund av höstens sura episod. Vintern 28 var ph-värden ännu lägre. Sedan år 28 har Öjasjöns surhet minskat, då ph-värdena år 21 var de högsta någonsin under 2-talet. Vintern 211 och 212 sjönk ph-värdena betydligt och var återigen i närheten av nivån som rådde år 28. Vintrarna 213 och 214 steg ph-värdena återigen vid bägge provpunkter men vattnet förblev dock klart surt. Under perioden med öppet vatten har den årliga variationen i ph-minimin varit betydligt större än under vintern både i Bysundet och i Bredviken (figur 38). Man kan observera en ökande trend i Öjasjöns phvärden under åren År 27 rasade ph-värdena, då minimina var på bägge områden de absolut lägsta under hela granskningsperioden. Öjasjöns surhetsnivå återtog sig dock snabbt och år 28 klättrade ph-värdena nästan upp till nivån som rådde år 26. Sedan år 28 har utvecklingen i surhet varit mycket olika på Bredvikens och Bysundets provpunkter. Bredvikens ph-minimin fortsatte att öka och områdets surhetsnivå (ph 6,5) har under de senaste år förblivit på nivån lindrigt sur. Bysundets phminimin å sin sida sjönk radikalt ända fram till år 21, varefter ph-värdenas ökning fortsatte även år 212. Den områdesvisa variationen i surhetsminimin ökade år 213 från föregående års nivå, då phvärdena ökade i Bredviken och sjönk i Bysundet. År 214 var dock Bysundets ph-minimi det högsta under hela 2-talet och mycket nära Bredvikens nivå.

32 3 ph 7, Happamuus/ Surhet (1 m) talvi/ vinter Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö 5 ph 7, Happamuusminimit/ Surhetsminimi (1 m) avovesi/ öppet vatten Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö 5 6,5 6,5 6, 6, 5,5 5,5 5, Vuosi/ År 5, Vuosi/ År Figur 38. Ytvattnets (1 m) surhetsgrad under vintern och surhetsminimivärde under perioden med öppet vatten i Öjasjön åren (Märk: inga prov togs vintern 27). Alkalinitet Vintertid har alkalinitetsvärdena i Öjasjön varierat mycket från år till år och från område till område. Variationen i alkalinitetsvärdena under 2-talet har i Bysundet och Bredviken varit mycket likartad och de områdesvisa skillnaderna tydliga (figur 39). Vintern 28 hade sjöns buffertförmåga avtagit betydligt, men situationen förbättrades på bägge områden redan år 29. Sjöns buffertförmåga har dock förblivit på en stabil nivå ända fram till år 212, då den var god i Bysundet och nöjaktig i Bredviken. Inga områdesvisa variationer kunde observeras år 213, då bägge observationsområdens alkalinitetsvärden låg på nästan samma nivå. Vintern 214 förbättrades buffertförmågan i Bysundet från föregående år och var således god, då Bredvikens buffertförmåga å sin sida försämrades en aning och förblev på nivån nöjaktig. mmol/l,5 Alkaliniteetti/ Alkalinitet (1 m) talvi/ vinter Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö 5 mmol/l,5 Alkaliniteettiminimi/ Alkalinitetsminimi (1 m) avovesi/ öppet vatten Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö 5,4,4,3,3,2,2,1,1, Vuosi/ År, Vuosi/ År Figur 39. Ytvattnets (1 m) alkalinitet under vintern och alkalinitetsminimivärde under perioden med öppet vatten i Öjasjön åren (Märk: inga prov togs vintern 27). Under perioden med öppet vatten har variationen i Öjasjöns buffertförmåga mellan olika år och olika områden varit betydligt mindre än under vintern. På basen av alkalinitetsminimin i både Bredviken och i Bysundet under perioden med öppet vatten har sjöns buffertförmåga i regel varit på en försvarlig nivå under 199-talet. Sjöns buffertförmåga ökade till en nöjaktig nivå i början av 2-talet. År 27 försämrades buffertförmågan på bägge undersökningsområden till en dålig nivå. Bysundets buffertförmåga steg direkt följande år till en nöjaktig nivå, men sedan år 29 ända fram till år 213 har den varit på en försvarlig nivå. Bredvikens alkalinitetsvärden har å sin sida ökat i en långsammare takt, men har varit på en nöjaktig nivå sedan år 29. Under perioden med öppet vatten år 214 ökade Bysundets alkalinitetsminimin från föregående år och Bredvikens sjönk en aning, och vid bägge undersökningsområden låg vattnets buffertförmåga på en nöjaktig nivå under året ifråga. Syre I början av kontrollperioden varierade syresituationen i Öjasjöns bottennära vatten ganska mycket, både områdesvist och från år till år. Under 199-talet var syreförhållandet i det bottennära vattnet som sämst på bägge områden, då det bottennära i Bysundet var nästan syrefritt under flera år. I Bredviken har sy-

33 31 rets mättnadsgrad i regel varit en aning högre och den årliga variationen har varit större än i Bysundet. Under 2-talet har Öjasjöns syreförhållande tydligt förbättrats på båda områden och har i regel varit på en god nivå (figur 4). Sedan år 28 har syreförhållandet i Öjasjöns bottennära vatten haft en nedåtgående trend. Åren 29 och 213 var syreförhållandet i Bysundets bottennära vatten de sämsta under 2-talet. År 214 förbättrades syremättnadsgraden i Bysundets bottennära vatten (48 %) markant och var högre än i Bredviken. Även syremättnaden i Bredviken (39 %) ökade en aning från föregående år. Även under perioden med öppet vatten under 199-talet har syremättnadsgraden tidvis varit dåligt i det bottennära vattenskiktet i Bysundet i slutet av skiktningsperioderna. Under 2-talet har syresituationen ofta hållits på en god nivå. I augusti 211 hade Bysundets syreförhållande återigen försämrats (syremättnad-% 39) och försämrades ytterligare under de följande åren. I augusti 214 var syreförhållandet i Bysundet kontrollperiodens sämsta, då syret hade förbrukats totalt i det bottennära vattnet. % Happikyllästys/ Syremättnad (pohja -1 m) talvi/ vinter Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö Vuosi/ År Figur 4. Syremättnadsgraden i det bottennära vattenskiktet (botten -1 m) i Öjasjön vintern (Märk: inga prov togs vintern 27). Färg Färgvärdena i Öjasjöns vatten har varierat kraftigt under hela kontrollperioden både vintertid och under perioden med öppet vatten. Man har även observerat markanta områdesvisa skillnader mellan Bysundet och Bredviken, som kan förklaras till stor del genom de olika förhållandena på kontrollområdena. Enligt Nyman (212) är Kronoby ås inverkan på Bysundets vattenkvalitet uppenbar. En ganska stor mängd grundvatten faller å sin sida ut i Bredviken vilket gör att vattnet där är klarare än i sjöns övriga delar (Nyman 212). Vintertid är vattnet betydligt mörkare och variationerna i färg större i Bysundet än i Bredviken. En sjunkande trend har kunnat observeras i färgvärdena under 2-talet, men sedan år 28 har färgvärdena återigen börjat öka (figur 41). Vintern 212 var vattnets färgvärden högre än föregående år på bägge kontrollområden. Även vintern 213 var färgvärdena på bägge områden högre än föregående år. I Bysundet steg dock färgvärdena betydligt mera än i Bredviken. Vintern 214 svängde dock trenden i färgvärdena tillfälligt och Bysundets färgvärden sjönk åter till i närheten av värdet för år 212. Även Bredvikens färgvärde sjönk en aning från föregående år. Även i fråga om medelhalterna för färg under perioden med öppet vatten märks en tydlig skillnad mellan Bysundet och Bredviken, då vattnet är klart mörkare i Bysundet. De årliga variationerna på båda områden har dock varit likartade och de områdesvisa skillnaderna är en aning mindre än under vintern. Sedan år 28 har man vid båda kontrollområden kunnat observera en tydligt ökande trend i de genomsnittliga färgvärdena. Under perioden med öppet vatten år 211 var vattnets färgvärden i Bysundet och Bredviken nästan på samma nivå, då Bysundets färgvärde var lägre än normalt. Under perioden med öppet vatten år 212 ökade färgvärdet på Bysundets sida markant, och följande år (213) var de genomsnittliga färgvärdena vid bägge kontrollområden kontrollperiodens högsta. Färgvärdena sjönk dock år 214 vid bägge punkter. I Bysundet var minskningen tydligare än i Bredviken.

34 32 mg Pt/l 5 Väri/ Färg (1 m) talvi/ vinter Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö 5 mg Pt/l 3 Väri/ Färg (1 m) avovesi/ öppet vatten Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö Vuosi/ År Vuosi/ År Figur 41. Ytvattnets (1 m) färg under vintern och medelvärde för färg under perioden med öppet vatten i Öjasjön åren (Märk: inga prov togs vintern 27). Järn På Bysundssidan av Öjasjön är vattnet förutom mörkare, även betydligt mera järnrikt än i Bredviken, vilket beror på Kronoby ås vatten (figur 42). Liksom för Öjasjöns färgvärden, har ibruktagandet av Bågast fiskled i slutet av år 28 haft en inverkan på sjöns järnhalter. Sedan dess har järnhalterna tydligt ökat (Nyman 212). Vintertid varierar halterna mycket från år till år, särskilt i Bysundet och man kan inte observera en klar trend i halterna. Bredvikens järnhalter å sin sida sjönk markant ända fram till år 28 och de årliga variationerna har stabiliserats sedan början av 199-talet. Sedan de låga järnhalterna som uppmättes år 28 har järnhalterna i både Bysundet och Bredviken ökat i regel ökat fram till år 213. I järnhalterna år 214 kunde man dock observera en likartad minskning som i färgvärdena. Bysundets järnhalt sjönk betydligt från föregående år och låg i närheten av samma halt som vid Bredviken. mg/l 5 Rauta/ Järn (1 m) talvi/ vinter Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö 5 mg/l 5 Rauta/ Järn (1 m) avovesi/ öppet vatten Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö Vuosi/ År Vuosi/ År Figur 42. Ytvattnets (1 m) järnhalt under vintern och järnmedelvärde under perioden med öppet vatten i Öjasjön åren (Märk: inga prov togs vintern 27). Under perioden med öppet vatten har de områdesvisa skillnaderna i järnhalternas medelvärden varit mindre än under vintern. Järnhalterna i Bysundet har varit lägre och variationerna från år till år har varit mindre än under vintern. I Bredviken har dock variationen från år till år varit en aning större under 199- talet och 2-talet, då halterna i regel har varit på samma nivå som under vintern. Järnhalterna under perioden med öppet vatten har även ökat på bägge områden sedan år 28. De genomsnittliga halterna under perioden med öppet vatten år 213 var liksom under vintern 2-talets högsta. År 214 sjönk bägge kontrollpunkters genomsnittshalter under perioden med öppet vatten från föregående års nivå, i Bysundet lite mera än i Bredviken. Kemiska syreförbrukningen (COD Mn ) Även variationen i den kemiska syreförbrukningen samt variationen mellan olika år har varit större i Bysundet än i Bredviken (figur 43). Under vintern har Öjasjöns kemiska syreförbrukning i regel förblivit på en nivå som är typisk för humussjöar (1 2 mg O 2 /l), dock har värdena i Bredviken varit mycket nära

35 33 klassificeringsnivåns nedre gräns och tidvis till och med under. I Bysundet har värdena på motsvarande sätt varit i närheten av den övre gränsen och tidvis högre. I Öjasjöns kemiska syreförbrukning vintertid har man under de senaste åren kunnat observera en tydlig ökande trend. I Bredviken har den kemiska syreförbrukningen ökat stadigt sedan år 28 men i Bysundet har värdena ökat sedan år 21. Vintern 213 var den kemiska syreförbrukningen i Bysundet nästan dubbelt så hög som gränsvärdena för typiska humusvatten och även i Bredviken var den kemiska syre-förbrukningen vid klassificeringsnivåns övre gräns. Den kemiska syreförbrukningen sjönk dock i Bysundet följande vinter (214) och var på samma nivå som Bredviken. I Bredviken kunde man inte observera samma förändring och den kemiska syreförbrukningen var nästan densamma som föregående år. mg/l CODMn(1 m) talvi/ vinter Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö Vuosi/ År mg/l CODMn (1 m) avovesi/ öppet vatten Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö Vuosi/ År Figur 43. Ytvattnets (1 m) kemiska syreförbrukning under vintern och den genomsnittliga kemiska syreförbrukningen under perioden med öppet vatten i Öjasjön åren (Märk: inga prov togs vintern 27). Även under perioden med öppet vatten har den genomsnittliga kemiska syreförbrukningen i Öjasjön i regel förblivit på nivån som är typisk för humussjöar, dock högre i Bysundet än i Bredviken. Variationerna mellan olika år har varit likartade på bägge områden. Som lägst var den kemiska syreförbrukningen åren 27 och 28, varefter nivån för den kemiska syreförbrukningen har tydligt ökat. I Bredviken har ökningen varit mera stadig, och skillnaderna mellan olika år har varit betydligt måttligare än i Bysundet. I Bysundet har den kemiska syreförbrukningen varit som högst år 211, varefter värdena har sjunkit en aning. Den kemiska syreförbrukningen under perioden med öppet vatten år 214 sjönk vid bägge områden från föregående års nivå. Fosfor På Bysundets sida är även vattnets fosforhalt betydligt högre än i Bredviken (figur 44). Nivåskillnaderna mellan områdena beror först och främst på det näringsrika vattnet som rinner in till Bysundet från Kronoby å och grundvattnet som faller ut i Bredviken, som å sin sida sänker områdets näringshalt. Vintertid har fosforhalterna varierat mycket från år till år. De årliga variationerna i Bredviken har dock jämnat ut sig sedan mitten av 199-talet, då halterna på Bysundets sida varierade betydligt mera ända fram till början av 2-talet. Fosforhalterna i Bredviken var i regel på en eutrof nivå åren och på Bysundets sida på en mycket eutrof nivå. Sedan år 22 sjönk fosforhalten på båda områden men började återigen öka år 28. Ökningen i fosforhalterna på områdena fortsatte även vintern 214. Under perioden med öppet vatten är de årliga variationerna i de genomsnittliga fosforhalterna i Öjasjön betydligt jämnare och skillnaden mellan Bysundet och Bredviken är betydligt mindre än under vintern (figur 44). De genomsnittliga halterna har på båda kontrollområden förblivit ganska jämnt på samma nivå. På basen av fosforhalten var Bredvikens vatten eutroft åren , då Bysundets halter har varierat på gränsen mellan eutrof och mycket eutrof. Åren 27 och 28 var fosfornivån under perioden med öppet vatten exceptionellt låg på båda kontrollpunkter. Sedan år 28 har Öjasjöns fosfornivå återigen fortsatt öka, och ökningen fortsatte liksom tidigare även under perioden med öppet vatten år 214.

36 34 µg/l Fosfori/ Fosfor (1 m) talvi/ vinter Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö Vuosi/ År µg/l Fosfori/ Fosfor (1 m) avovesi/ öppet vatten Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö Vuosi/ År Figur 44. Ytvattnets (1 m) fosforhalt under vintern och fosformedelvärde under perioden med öppet vatten i Öjasjön (Märk: inga prov togs vintern 27). Kväve Även kvävehalterna har i allmänhet varit högre i Bysundet än i Bredviken (figur 45). Vintertid har halterna varierat kraftigt både mellan olika områden och från år till år. Under slutet av 198-talet och i början av 199-talet åkte kvävehalten i Bredviken upp och ner, µg/l, från år till år. Bysundets kvävehalt ökade å sin sida markant under åren och var som högst 18 µg/l, sedan sjönk halten igen tills man i mitten av 199-talet återigen kunde observera en ökande trend ända fram till år 25. Sedan år 28 har även kvävehalterna i Öjasjön haft en tydligt ökande trend. Vintern 214 sjönk dock kvävehalten i Bysundet från föregående år, i Bredviken förblev halten på samma nivå som föregående år. µg/l 1 8 Typpi/ Kväve (1 m) talvi/ vinter Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö 5 µg/l 1 8 Typpi/ Kväve (1 m) avovesi/ öppet vatten Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö Vuosi/ År Vuosi/ År Figur 45. Ytvattnets (1 m) kvävehalt under vintern och kvävemedelvärde under perioden med öppet vatten i Öjasjön Under perioden med öppet vatten är de genomsnittliga kvävehalterna i Öjasjön lägre än under vintern. Även de områdesvisa variationerna i kvävehalterna har i regel varit mindre under perioden med öppet vatten än under vintern. Öjasjöns medelvärde för kväve har under perioden med öppet vatten varierat mycket från år till år under slutet av 198-talet och i början av 199-talet. Sedan år 1996 har trenden för Öjasjöns kvävehalter varit ökande. Under perioden med öppet vatten åren 27 och 28 sjönk Öjasjöns kvävenivå temporärt i likhet med fosfornivån, men under de senaste åren har även kvävehalterna börjat öka. Åren 213 och 214 har de genomsnittliga kvävehalterna under perioden med öppet vatten varit lägre på bägge kontrollområden än föregående år. Klorofyll Öjasjöns a-klorofyllhalter har områdesvist varierat kraftigt och mellan olika år (figur 46). Bysundet har i regel varit mera eutroft än Bredviken. Från år 1987 fram till år 1994 förändras Öjasjöns eutrofieringsnivå från måttligt eutrof till eutrof. År 1995 sjönk sjöns eutrofieringsnivå återigen till nivån måttligt eutrof, för att sedan återgå till en eutrof nivå i början av 2-talet. Bredvikens klorofyllhalter började tydligt minska år 23 och har sedan dess förblivit på nivån måttligt eutrof. På Bysundets sida har

37 35 variationen varit betydligt kraftigare. Under 2-talet låg klorofyllhalterna i regel på en eutrof nivå och var betydligt högre än Bredvikens. De områdesvisa skillnaderna i Öjasjöns eutrofieringsnivå har varit som störst under 2-talet. Sommaren 211 låg den genomsnittliga klorofyllhalten vid provpunkterna ungefär på samma nivå, då bägge områden var lindrigt eutrofa. År 212 steg halten på Bysundets sida betydligt mer än i Bredviken och områdets eutrofieringsnivå steg igen till eutrof. Åren 213 och 214 har Bysundets eutrofieringsnivå fortsatt att öka. I Bredviken sjönk den genomsnittliga a-klorofyllhalten en aning år 213 men ökade igen år 214 till en högre nivå än år 212. Eutrofieringsnivån förblev dock fortfarande vid Bredviken lindrigt eutrof år 214. µg/l 18 a-klorofylli/ a-klorofyll ( - 2 m) Laajalahti/ Bredviken N Bysundet Vuosi/ År rehevä/ eutrof lievästi rehevä/ måttligt eutrof karu/ karg Figur 46. Medelvärdet för a-klorofyllhalten ( 2 m) under perioden med öppet vatten i Öjasjön år BOTTENFAUNARESULTAT (NYMAN 215) År 214 utfördes den omfattande bottenfaunaundersökningen i enlighet med kontrollprogrammet. Den omfattande bottenfaunaundersökningen som Södra Österbottens NTM-central godkänt ändrades dock på så vis, att provtagningen vid djuphöljorna delvis ersattes med en bottenfaunaundersökning i sjöarnas litoral. Orsaken till att inkludera steniga stränder var att enligt de uppdaterade anvisningarna för klassificeringen av ytvattnens ekologiska och kemiska status (Aroviita m.fl. 212), skall den beräknade utvärderingen för bottenfaunans status för grunda sjötyper, under den andra klassificeringsomgången basera sig endast på strandzonens bottenfauna. De provpunkter som användes i bottenfaunaundersökningen år 214 presenteras i figur 47 och punkternas koordinater i tabell 5. Tabell 5. Provpunkter år 214 i den omfattande bottenfaunaundersökningen. Djuphöljor Steniga stränder Punkt Koordinater (ETRS-TM35FIN) Område (Förkortning) Koordinater (ETRS-TM35FIN) N E N E L Hästöfjärden, Fågelgrundet (L_Fågel) L Gloskärsfjärden (L_Glo) L Kalvholmsfjärden, Korsskär (L_Kors) Pirilön pohjoiskärki (L_Pir) Ö Byrkholmen, nimetön saari (Ö_Byrk) Ö Laajalahti, Svartvattugrundet (Ö_Svart) Ö Bysundet, nimetön saari (Ö_Åkö)

38 36 Figur 47. Djuphöljornas provpunkter i den omfattande bottendjurundersökningen (vänster) och strandzonernas provtagningspunkter (höger) i Larsmosjön och Öjasjön år Djuphöljornas bottenfaunaundersökning Metoder Bottenfaunaproven från djuphöljorna togs och från sammanlagt sex provpunkter, varav tre (L6, L9 och L11) ligger i Larsmosjön och tre i Öjasjön (figur 47 och tabell 5). Provtagningspunkterna lokaliserades med GPS. Vid alla punkter gjordes fem parallella lyft med en Ekman-hämtare (areal 246 cm 2 ), i enlighet med standard SFS 576. Proven sållades på plats med en,5 mm såll. Det sållade materialet preserverades i etanol och djuren sorterades senare med hjälp av stereomikroskop. Djuren konserverades i 7 % etanol. Den konserverade våtmassan erhölls genom att väga biomassan (Precisa XB22A, mätosäkerhet,2 mg) efter en lätt torkning. Biomassa av musselkräftor och övriga mycket små arter uppskattades på basen av deras uträknade volym. Fåborstmaskar och fjädermyggslarver fastställdes med hjälp av ljusmikroskop. De nödvändiga preparaten gjordes genom att använda polyvinyl laktofenol (Brinkhurst 1971) Resultat I bottenfaunaproven observerades år 214 sammanlagt 25 olika bottendjursarter eller grupper (bilaga 1.1). Variationen mellan de olika stationerna var arter. År 214 var artantalet i samma storleksordning som tidigare år. Individtätheten av bottendjuren mellan provtagningspunkterna varierade år 214 mellan ca individer per kvadratmeter. De till storleken små rundmaskarna, kvalster, vattenloppor, hoppkräftor och

39 yks/m2 g/m2 37 musselkräftor (Ostracoda) representerade en stor del av provernas totala individantal, särskilt vid provpunkterna L11, Ö4 och Ö6 (figur 48 och bilaga 1.1). Med tanke på biomassan hade de ingen väsentlig betydelse på grund av deras ringa storlek. Vid Larsmosjöns provpunkt L11 och Öjasjöns provpunkt Ö6 observerades allmänna dammusslor (Anodonta piscinalis), en vid vardera provpunkten. På grund av den allmänna dammusslans stora storlek lämpar sig provtagningsmetoden dåligt för att bedöma deras individtäthet. Med beaktande på jämförbarheten har inte dessa musslors biomassa beaktats i figurerna 47, 5 och 53. Variationen i den totala biomassa för bottenfaunan var,7 7,7 g/m 2 då den allmänna dammusslan inte beaktas. Biomassan i Larsmosjön var en aning större än i Öjasjön. Biomassan på Larsmosjöns provpunkter L6 och L11 bestod främst av Chironomus-larver. Vid provpunkt L9 var andelen av fåborstmaskar (Oligochaeta) och toffsmygglarver (Chaoborus) därtill anmärkningsvärd. En anmärkningsvärd andel i Bysundets (Ö5) bottenfauna bestod även av toffsmygglarver och svidknottslarver (Ceratopogonidae) (figur 48, bilaga 1.1). Yksilömäärät vuonna 214 Biomassat vuonna L6 L9 L11 Ö4 Ö5 Ö6 Asema Muut Ceratopogonidae Chironomus Chironomidae muut Chaoborus Ostracoda Oligochaeta L6 L9 L11 Ö4 Ö5 Ö6 Asema Muut Ceratopogonidae Chironomus Chironomidae muut Chaoborus Oligochaeta Figur 48. Individantalet och den genomsnittliga biomassan i bottenfaunaproven i Larsmosjön (L6-L11) och Öjasjön (Ö4- Ö6) och Ö4) år 214. Biomassan för de allmänna dammusslorna som påträffades har inte beaktats. Jämförelse med tidigare resultat Från provtagningspunkterna i den omfattande undersökningen L6, L9 och Ö6 har man inte tagit bottenfaunaprov sedan 198-talet. Resultaten från år 214 har här jämförts med resultaten från åren eller För jämförbarhetens skull har i individantalet lämnat bort grupperna Nematoda, Cladocera, Ostracoda och Copepoda, som man inte beaktade i provtagningen innan år 29. Larsmosjöns provpunkt L6 ligger innanför Hästgrundets sluss. Det totala individantalet år 214 var något större än under 198-talet och biomassan låg i stora drag på samma nivå som medeltalet åren Chironomus-larvernas andel av biomassan var större år 214 än under 198-talet, då biomassan av fåborstmaskar och övriga -arter (bl.a. trollsländor, iglar och ärtmusslor) var anmärkningsvärd (figur 49). Variationerna under 198-talet kan delvis bero på, att man inte exakt lokalisera provpunktens läge. Bottnens kvalitet varierar från mjuk lera till sand inom ett ganska småskaligt område. De flöden som avtappningarna inverkar synbarligen på variationerna i bottnens kvalitet. De årliga variationerna i bottenfaunan vid provpunkt L6 kan bero på, att där har proven inte tagits varje år på exakt samma ställe och från botten av samma kvalitet. Figur 49. Individantalet och den genomsnittliga biomassan i bottenfaunaproven i Larsmosjön L6 åren och år 214.

40 38 I Larsmosjöns norra del, Kalvholmsfjärden vid provpunkt L9 som är ett cirka 1 m djupt område, var både individantalet och biomassan år 214 betydligt större än under 198-talet (figur 5). Djuphöljans syreförhållande har tidigare varit svaga under vintern. På basen av bottenfaunaresultaten ser det ut som om situationen har förbättrats. Figur 5. Individantalet och den genomsnittliga biomassan i bottenfaunaproven i Larsmosjön L9 åren och år 214. Vid Gloskärsfjärdens punkt L11, som kontrolleras årligen i Larsmosjön, har bottenfaunans individantal och biomassa förblivit på samma år de senaste åren (figur 51). Figur 51. Individantalet och den genomsnittliga biomassan i bottenfaunaproven i Larsmosjön L11, Gloskärsfjärden åren Den allmänna dammusslans biomassa har inte beaktats. Vid Bredvikens provpunkt Ö4 i Öjasjön var bottenfaunans totala individantal i samma storleksklass som föregående år (figur 52). Det fanns något mer av Chironomus-larverna år 214 än år 213 och biomassan ökade en aning. De årliga variationerna i biomassan beror främst på förekomsten av de till storleken stora Chironomus-larverna.

41 39 Figur 52. Individantalet och den genomsnittliga biomassan i bottenfaunaproven vid Bredvikens provpunkt Ö4 i Öjasjön åren Vid Bysundets provpunkt Ö5 i Öjasjön har individantalet ökat sedan år 28, men år 214 började trenden sjunka (figur 53). Variationerna i det totala individantalet och biomassan beror främst på variationerna i biomassan av fåborstmaskar och Chironomus-larver samt på variationerna i mängden av svidknottslarver (Ceratopogonidae) och toffsmygglarver (Chaoboridae). Figur 53. Individantalet och den genomsnittliga biomassan i bottenfaunaproven vid Bredvikens provpunkt Ö5 i Öjasjön åren Vid Träskminnsvikens provpunkt Ö6 i Öjasjön har man följt bottenfaunan sedan år På basen av resultaten år 214 ser det inte ut som om det skulle ha skett stora förändringar i individantalet eller biomassan (figur 54). Fjädermyggslarverna var år 214 en aning färre än genomsnittet för åren Figur 54. Individantalet och biomassan i bottenfaunaproven vid Träskminnsvikens provpunkt Ö6 i Öjasjön åren och år 214.

42 Yksilöä Bottenfaunan vid steniga stränder Metoder Sjöar med ett medeldjup på under 3 meter har inte inkluderats i vattenvårdens andra klassificeringsomgång för den ekologiska klassificeringen baserat på djuphöljors bottenfauna, eftersom den naturliga variationen i djuphöljornas bottenfauna är stor och arter, som beskriver försämrade förhållanden, förekommer i dem naturligt. Den kalkylerade bedömningen av grunda sjötypers bottenfauna baserar sig under den andra klassificeringsomgången endast på strandzonens bottenfauna, som är en mera lämplig metod (Aroviita m.fl. 212). Larsmosjöns medeldjup är 2,6 m och Öjasjöns medeldjup 1,6 m, varav bägge sjöar faller inom klassificeringens definition på grunda sjöar. För bedömningen av tillståndet i strandzonens bottenfauna har ett nytt klassificeringssystem utvecklats. Bedömningen av tillståndet baserar sig på material som samlas in med standardiserad sparkprovtagningsmetod med handhåv. I klassificeringen har man strävat till att beakta den naturliga variationen av bottenfaunasamhällen i olika typer av sjöar. För bottenfaunasamhällens tillstånd mäts vad som är karakteristiskt för dessa typgrupper på basen av antalet taxa (TT) och relativ modellikhet (PMA). För beräkningen av strandzonens index har Finlands miljöcentral utarbetat en EXCEL-baserad beräkningsmodell (Aroviita m.fl. 212) Bottenfaunaproverna från steniga stränder togs och Från varje område togs cirka 2 sekunders sparkprovtagningsprov med håv. Håvens storlek var cirka 2 x 3 cm och nätets maskstorlek,5 mm. Proven preserverades i etanol. Från de preserverade proven tog man bort större växtdelar med hjälp av en 1 mm såll. Det material som kvarstod i sållen kontrollerades och de till storleken stora djur togs i förvar. Materialet som slapp igenom sållen fördelades i 2 4 lika stora delar genom vägning, varav det från en andel plockades djur kvantitativt bort (åtminstone cirka 1 individer) med hjälp av stereomikroskop. De räknade individantalen multiplicerades med tilldelningskoefficienten. Djuren fastställdes i arter eller grupper till behövlig bestämningsnivå för att kunna användas i ovannämnda beräkningsmetod. Från materialet beräknades antalet taxa (TT) och relativ modellikhet (PMA) typiska för de olika sjötypsgrupperna. Larsmo-Öjasjön har avskiljts från havet under 196-talet för att fungera som en råvattenreservoar och har på grund av det fastställts i vattenvårdsplanen som kraftigt modifierade vatten. Beräkningsmodellen för kvalitetsindex känner inte till modifierade sjötyper, och därför har man i indexberäkningen behandlat Larsmosjön och Öjasjön som grunda humusrika sjöar Resultat Den provpunktsspecifika variationen i artantalet var 2 27 och det sammanlagda individantalet från tre prov varierade mellan ungefär 14 och 2 (bilaga 1.2 och figur 55) Luodon- ja Öjanjärvi rantavyöhykkeen pohjaeläimet vuonna 214, yksilömäärät Muut Kovakuoriaiset Kaksisiipiset Vesiperhoset Päiväkorennot Äyriäiset Nilviäiset Nivelmadot L_Fågel L_Glo L_Kors L_Pir Ö_Byrk Ö_Svart Ö_Åkö

43 Lajien lukumäärä Luodon- ja Öjanjärvi rantavyöhykkeen pohjaeläimet vuonna 214, lajien lukumäärät Muut Kovakuoriaiset Kaksisiipiset Vesiperhoset Päiväkorennot Äyriäiset Nilviäiset Nivelmadot Figur 55. L_Fågel L_Glo L_Kors L_Pir Ö_Byrk Ö_Svart Ö_Åkö Provpunkternas individantal och arternas antal vid Larsmo- och Öjasjöns strandzoner (samlingsprov från tre sparkprovtagningar med håv) Kvalitetsindex Som grund humussjö, placerades alla provpunkter i Larsmo- och Öjasjön i typgruppen nöjaktigt område på basen av den karakteristiska taxan (TT) (figur 56). Variationen mellan punkterna var ganska liten. Indexet för relativ modellikhet (PMA) jämför provtagningsmaterialet med bottenfaunan typisk för strandzoner. Enligt detta index placeras den största delen av punkterna på gränsen mellan försvarlig och nöjaktig (figur 56). Korsskär provpunkt (L_Kors) i Larsmosjöns norra del avviker betydligt från de övriga punkterna. Skillnaden beror till stor del på, att det vid Korsskärs provpunkt förekommer en stor mängd larver av starrdagsländor, Leptophlebiidae. Genom att ändra det observerade antalet av Leptophlebiidae-larver från 138 st till 1 st, sjönk Korsskärs PMA-index till samma nivå som de övriga provpunkterna. Den sporadiska variationen i det områdesvisa materialet var ganska stor och förträffligheten vid Korsskärs provpunkt var troligen en slump. Figur 56. Antal taxa (TT) och relativ modellikhet (PMA) jämfört med det typiska för grunda humusrika sjöar vid strandzonerna i Larsmo- och Öjasjön år 214. Enligt den Excel-baserade anvisningen för beräkningen av klassificeringsparametrarna (Aroviita 213) skall beräkningsmaterialet basera sig på det totala individantalet från ett 2 minuters samlingsprov genom sparkprovtagning. De provpunktsspecifika indexberäkningarna som presenteras nedan grundar sig på ett cirka en minuts sparkmaterial och uppfyller således inte till fullo anvisningen. Figur 57 presenterar indexvärdena, som är beräknade på det sammanslagna materialet från Larsmosjöns punkter och det sammanslagna materialet från Öjasjöns punkter, som har bearbetats för att motsvarar materialstorleken i anvisningen. De avvikande resultaten från provpunkt L_Kors har ännu en inverkan och höjer Larsmosjöns indexvärden till en högre nivå än Öjasjön,

44 42 Figur 57. Antal taxa (TT) och relativ modellikhet (PMA) jämfört med det typiska för grunda humusrika sjöar från det sammanslagna materialet från Larsmosjöns och Öjasjöns punkter vid strandzonerna år 214. Vid tolkningen av kvalitetsindexen skall man komma ihåg, att indexvärdet och den klassificering som är gjord på basen av det innehåller mycket stora generaliseringar. Variationen i indexvärdena är därtill delvis sporadisk, särskilt då provtagningsmetoden är grovt semikvantitativ. Då Larsmo- och Öjasjön är kraftigt modifierade sjöar uppfyller de inte heller nödvändigtvis alla kriterier för grunda humusrika sjöar. Den egentliga klassificeringen för vattendrag görs på basen av resultat från flera år och bottenfaunan är endast en del av de faktorer som bedöms i klassificeringen. Kontrollen av strandzonernas bottenfauna i Larsmo- och Öjasjön är ett bra komplement till kontrollen för bottenfaunan i djuphöljorna. Strandzonens artsammansättning är mångsidigare och innehåller arter, som kan reagera känsligare på till exempel förändringar i surheten, än bottenfaunan i djuphöljorna. Det lönar sig att fortsätta med kontrollen av strandzonernas bottenfauna i samband med den omfattande undersökningen till exempel vart femte år. 6. MUDDRINGARNA I ÖJASJÖN Utav Öjasjöns vatten framställs hushålls- och jonbytt vatten för Karlebys storindustri vid Kokkolan Teollisuusvesi Oy:s (tidigare KIP Service Oy) vattenverk. Vattnet används även som sådan som industrins kylvatten (Nykänen 214). Öjasjöns vattenkvalitet har för vattenproduktionen försämrats sedan år 21. Särskilt höga halter av permanganat (MnO 4 - ) och järn har försvårat nyttoanvändningen av vattnet bl.a. genom att påverka sandfiltreringen funktionalitet. Som orsak till den försämrade vattenkvaliteten i Öjasjön har ansetts bero på Bågast (Kräkilä) fiskled som byggdes år 29, som har ändrat på sjöns strömningar på så vis, att det verkar som om Kronoby ås vatten av dålig kvalitet far ut till fiskleden och därifrån vidare till vattenintagspunkten i den norra ändan av viken mellan Kräkilä och Honkaluoto. Vattenutbytet i sjöns olika delar är därtill ställvis svagt och vatten av bra kvalitet i Bredviken blandas inte upp i de övriga vattenmassorna då det förhindras av strömningen. Problemet framhävs särskilt vintertid, då sjön på grund områden fryser nästan ända ner till bottnen på vissa ställen (Passoja 214, Nykänen 214). För att förbättra vattenkvaliteten i Öjasjöns norra del muddrades vattenfarleden mellan Fårholmen och Honkaluoto vintern Muddringarna utfördes endast vid farledens grundaste ställen. Målsättningen var att försäkra, att farleden inte skall frysa ända ner till bottnen vintertid. Vid muddringarna tog man bort gyttja från ett cirka 3 7 brett område var tjockleken på gyttjan varierade mellan,1 1,1 m. Måldjupet efter muddringen var 1,5 1,8 m (Nykänen 214). Efter muddringarna var fiskleden stängd några dagar, så att man kunde se, hur muddringarna hade påverkat strömningarna när fiskleden är stängd. Då fiskleden återigen öppnades konstaterade man att vattnet förmodligen strömmade bättre genom farleden än innan muddringen. Vattenkvaliteten förbätt-

45 43 rades anmärkningsvärt några dagar efter att man öppnat fiskleden. Vintern 214 stängde på prov återigen fiskleden, för att få bekräftat hur stängningen påverkar vattenkvaliteten. Då hade vattenkvaliteten vid vattenintaget varit försämrat sedan mitten av januari. Vattenkvaliteten försämrades betydligt efter att fiskleden stängts och förbättrades inom några dagar efter att man öppnat fiskleden igen. På basen av testerna kunde man konstatera att muddringarna hade förbättrat situationen. Att ha fiskleden öppen ser nuförtiden ut att ha en positiv inverkan, medans stängningen av fiskleden ser ut att påverka vattenkvaliteten negativt. Tidigare har varit just tvärtom. Avtappningarna ökar troligtvis mängden vatten av sämre kvalitet som kommer ut i havet, med den påföljden att Bredvikens vatten kommer bättre fram till vattenintagen (Nykänen 214, Passoja 214 & 215). 7. FISKERIKONTROLLEN 7.1 Den årliga informationsinsamlingen Fångstdata insamlad av Norra svenska fiskeområdet år 214 har samlats in av Kronoby, Pirilö, Kållby- Edsevö, Larsmo, Eugmo och Öja fiskelag. I statistiken har man använt informationen man fick in år 213 från Lepplax-Norrby fiskleag och informationen från år 212 från Vestersundsby fiskargille (Wistbacka 215). Sammanlagt fiskade 52 personer år 214 inom området, varav 9 var yrkes- eller binäringsfiskare, alltså en mindre än föregående år. Totalt minskade antalet personer som fiskade med 23 personer från föregående år. Av fiskarna hörde 38 % till Kronoby fiskelag, 33 % till Lepplax-Norrby fiskelag, 8 % till Kållby-Edsevö fiskelag, 7 % till Öja fiskelag, 6 % till Eugmo och Larsmo fiskelag vardera samt 1 % till Pirilö och Vestersundsby fiskargille vardera. Yrkesfiskarna kom liksom föregående år från Larsmo, Eugmo och Öja. Den totala fångsten i Larsmo-Öjasjön var år 214 sammanlagt kg (tabell 6). Av fångsten bestod 39 % av braxen, 25 % av gädda, 12 % av abborre, 13 % av gös och 4 % av lake. Braxens och gösens andel ökade en aning från föregående år vilket berodde på en ökning yrkesfiskarnas fångst i Larsmo (Wistbacka). Gäddans andel av totalfångsten sjönk en aning från föregående år, men gäddfångsten ökade dock i Larsmo, Eugmo och i Öja. Fiskarna i Larsmo fiskelag stod för över hälften (62 %) av fångsten, Lepplax-Norrby för 12 %, Kronoby för 1 %, Eugmo för 9 %, Öja för 3 % och Kållby-Edsevö för 2 % av totalfångsten år 214. Fisket utfördes främst med nät, katsar, kastspön och mete men även gäddsaxar användes mycket (tabell 7). Sedan år 1998 har man samlat in information om fiskfångsten i Larsmo-Öjasjön, då den totala fångstmängden var drygt 2 kilogram (figur 58). Fångstmängderna ökade ända till början av 2-talet, och var som störst (ca 3 kg) år 22, varefter den totala fångstmängden sjönk stadigt ända fram till år 25. Fiskfångsterna från Larsmosjön var exceptionellt stora år 26. Enligt fiskeområdets disponent Birthe Wistbacka (e-post ) beror den stora fångsten på surchocken under hösten 26 och reaktionerna från denna på både fisk och fiskare. I slutet på året ökade fisket betydligt från det normala, vilket även syns i mängden fångst, som var 45 6 kg. Efter Larsmo-Öjasjöns surhetsproblem sjönk fångstmängden betydligt, då den totala fångstmängden år 27 var endast cirka hälften av fångstmängden år 22. Fångstmängden de senaste åren har återigen börjat öka. Den totala fångstmängden år 214 var större än föregående år, och var den största sedan år 26.

46 44 Tabell 6. Fångstdata fiskelagsvis i Larsmo-Öjasjön år 214 (Wistbacka 215). Fångst/ Saalis (kg) Kalalaji Kronoby/ Lepplax- Pirilö Kållby- Vestersundsby Larsmo/ Eugmo Öja Totalt/ Fiskart Kruunupyy Norrby* Edsevö fiskargille** Luoto Yhteensä Sik/ Siika Gädda/ Hauki Abborre/ Ahven Öring/ Taimen 2 2 Lake/ Made Gös/ Kuha Siklöja/ Muikku Braxen/ Lahna Mört/ Särki Id/ Säynävä Nors/ Kuore Övrigt/ Muut Totalt/ Yhteensä * Uppgifter från år 213/ Tiedot vuodelta 213 ** Uppgifter från år 212/ Tiedot vuodelta 212 Tabell 7. Använda fångstredskap i Larsmo-Öjasjön fiskelagsvis år 214 (Wistbacka 215). Kronoby/ Lepplax- Pirilö Kållby- Vestersundsby Larsmo/ Eugmo Öja Fångstredskap/ Pyydys Kruunupyy Norrby* Edsevö fiskargille** Luoto*** verkko/ Nätt: < 35 mm maskstorlek/silmäkoko mm maskstorlek/silmäkoko > 55 mm maskstorlek/silmäkoko x x 82 x X Siklöje.skötar/ Muikkuverkko x X Lakryssjor/ Maderysä x 17 x Gäddsaxar/ Haukisakset x 12 x X Lakkrokar/ Madekoukku x Katsor/ Katiska x x x x x x X Kastspön/ Heittovapa x x x x x x X Metspö/ Onki x x x x x x x X x = ja, men inga uppgifter om antal/ on, mutta ei tietoa lukumäärästä * Uppgifter från år 213/ Tiedot vuodelta 213 ** Uppgifter från år 212/ Tiedot vuodelta 212 *** Larsmo bys fiskargilles redskap (N=6) Antal/ Kappaletta kg Öja* Larsmo/Luoto* Kållby-Edsevö* Lepplax-Norrby* Kalansaalis/ Fiskfångst Eugmo* Vestersundsby* Pirilö Kruunupyy* Figur Vuosi/ År Fiskfångsten i Larsmo-Öjasjön under åren (Wistbacka ). Märk. Korrigering har gjorts för 27 års fångst (e-post Birthe Wistbacka ). (* = är delvis bristfälliga) Den risk Larsmosjös vattenkvalitet förorsakar fiskarna beror främst på den tidvisa surheten, vilket ökar de skadliga och toxiska inverkan från aluminium och järn. I sjöns djuphöljor sjunker årligen ph-värdet till under 6,. Surhetschockar som sprider sig över hela sjön, beräknas förekomma vart tionde år som en följd av endast exceptionella väderförhållanden. Problemen med försurningen förekommer mera i djuphöljorna i sjöns norra del (Kalvholmsfjärden) jämfört med de södra delarna. Vattnets surhet beror på de sura sulfatjordarna i tillrinningsområdet och det sura vatten som rinner därifrån. Dessa innehåller även

47 45 rikligt med upplösta metaller, speciellt järn och aluminium. Som en följd av uppdämningen av sjön når inte det sura vattnet havet och blandas då inte med havsvattnet som har en bra buffertförmåga (Kalliolinna mm 21). 7.2 Granskning av fiskledernas funktionsförutsättningar I funktionsutredningarna för Larsmo-Öjasjöns fiskleder (provfisken, t.ex. Kantojärvi 29 och Keränen 211) har konstaterats, att både Gertruds och Bågast fiskleder fungerar, alltså fiskarna kan simma i dem både till sjön och därifrån, när fiskledernas luckor är öppna och när vattennivåskillnaden mellan sjön och havet inte är för stor. Med tanke på fiskarnas vandring borde man ha som mål-sättning att fisklederna i regel skulle vara öppna. Med tanke på fiskarnas vandring är de viktigaste öppethållningstiderna följande: vårlekande arter , siken och lake (Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag 212). Att fisklederna hålls öppna under sommaren förbättrar förflyttningsmöjligheter från sjön ut till havet och tvärtom. För att förverkliga Larsmo-Öjasjöns ursprungliga användningsändamål (vattenförsörjningen) och det nuvarande regleringstillståndet måste fisklederna ändå stängas vid följande situationer: Högt havsvattenstånd Larsmo-Öjasjön skall regleras så, att man förhindrar att havsvatten tränger in i Larsmo- Öjasjön. Därför stängs fisklederna när havsvattennivån stiger i närheten (i praktiken cirka 2 cm) av sjöns vattennivå. Sjöns vattennivå sjunker under + 1 cm-nivån: Enligt tillståndet (LSY ) för Bågast fiskled i Öjasjön, skall det via fiskleden avtappas vatten alltid då, när Öjasjöns vattenstånd är 1 cm eller högre och havsvattennivån är lägre än Öjasjöns vattennivå med förutsättningen att detta inte försvårar regleringen av Larsmo- Öjasjön enligt tillstånden ikraft och inte heller vattentagen enligt de tillstånd beviljade före detta beslut. I praktiken har Bågast fiskled alltid stängts när sjöns vattennivå har sjunkit under + 1 cm. Enligt tillståndsbestämmelse 1b i regleringsbeslutet (LSY ) som beviljats åt Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag, har det gällande användandet av fisklederna under torra perioder fastställts följande när vattennivån är under + 1 cm: Om det för att försäkra fiskarnas vandring, är nödvändigt att hålla fisklederna öppna, kan fisklederna hållas öppna ända tills vattenhöjden vid Storströmmens pegel faller under + 5 cm. När vattennivån faller under + 5 cm, kan fisklederna hållas öppna i en eller flera avsnitt per vecka högst 32 h. Alla fiskleder skall dock stängas, när vattennivån vid Storströmmens pegel faller under 1 cm. Dålig vattenkvalitet Kvaliteten på det råvatten som kommer till Öjasjöns regleringsbolagets vattenverk i Karleby har försämrats betydligt sedan år 29, vilket har bedömts att bero på de ökade avtappningarna via Bågast fiskled och till följd av dem den förändrade vattenbalansen i Öjasjön. Vattentaget har försvårats på grund av den försämrade vattenkvaliteten på vattnet som kommer till vattenverket, och som följd av detta har fiskleden stängts. Stängningen av fiskleden har förändrat strömningen i sjön och på så vis har man minskat tillträdet av vatten med dålig kvalitet från Kronoby å till vattenverket. Granskning av perioderna när Bågast, Storströmmens och Gertruds fiskleder varit stängda och orsakerna År 214 var man tvungen att hålla Gertruds och Storströmmens fiskleder stängda mera än föregående år, dock Bågast fiskled betydligt färre. Man var även tvungen att liksom föregående sommar stänga fisklederna på grund av lågt vattenstånd i sjön, (figur 59), vilket var den största orsaken till att fisklederna vid

48 Gertruds och Storströmmen var stängda år 214. Bågast fiskled var endast stängd på grund av dålig kvalitet på råvattnet och servicearbeten (tabell 8). Pinnankorkeus ja kalateiden juoksutukset 214 Vattenstånd och fiskledernas avtappningar 214 N 6 cm 6 tavoitetaso/målnivå Meri Järvi Gertruds Storströmmen Bågast Q m 3 /s Päivä/ Dag Figur 59. Vattennivå i Larsmosjön (Storströmmen), havsvattenstånd samt öppettider av Gertruds, Storströmmens och Bågast fiskleder under året 214. Därtill presenteras målnivån för Larsmosjöns vattennivå. Gertruds fiskled var stängd år 214 under sammanlagt 92 dagar. Riktigt i början på januari var fiskleden stängd under nio dagar på grund av högt havsvattenstånd, vilket kunde temporärt hindra lakens vandring. I april var fiskleden stängd under två dagar och förhindrade på så vis temporärt de vårlekande fiskarnas vandring genom fiskleden. I juli-augusti var fiskleden stängd på grund av lågt vattenstånd i sjön under sammanlagt 41 dagar och även under kortare perioder i slutet av augusti samt i septemberoktober. I slutet av året var fiskleden även tidvis stängd på grund av högt havsvattenstånd och dålig vattenkvalitet. I oktober, under perioden som är viktig för sikens vandring, var fiskleden stängd under sammanlagt 14 dagar. Under lakens vandringsperiod i november-december var fiskleden stängd under sammanlagt åtta dagar.

49 47 Tabell 8. Tidpunkt då Gertruds, Storströmmens och Bågast fiskleder varit stängda år 214 samt orsaker. Tidpunkt Gertruds Storströmmen Bågast datum stängd (d) orsak datum stängd (d) orsak datum stängd (d) orsak högt Januari högt havsvattenstånd havsvattenstånd dålig Februari vattenkvalitet* Mars April annan orsak Maj Juni serviceavbrott Juli lågt sjövattenstånd lågt sjövattenstånd Augusti lågt sjövattenstånd lågt sjövattenstånd Storströmmens fiskled var år 214 stängd under sammanlagt 52 dagar alltså dubbelt mera än föregående år. Fiskleden var öppen ända fram till juli med undantag för en dag i januari vilket möjliggjorde en hinderfri passage för de vårlekande fiskarna. Fiskleden var på grund av det låga vattenståndet i sjön stängd under hela juli månad samt 13 dagar i augusti och tre dagar i september. PÅ grund av högt havsvattenstånd var fiskleden stängd i tre dagar i oktober, som är en viktig tidpunkt för sikens vandring. I november, som är en viktig tidpunkt för lakens vandring, var fiskleden stängd under en dag. Bågast fiskled var år 214 stängd endast under tio dagar alltså betydligt mindre än under till exempel åren Det är sannolikt, att muddringarna i Öjasjön vintern (se Kapitel 6) har förbättrat vattenflödet under vintern och på så vis även vattenkvaliteten vid vattenintaget. Tidigare har orsaken till att fiskleden stängts varit just på grund av dålig vattenkvalitet. Fiskleden var stängd under cirka fyra dagar i februari som är en viktig tid för lakens vandring, eftersom man ville testa hur stängningen av fiskleden nuförtiden påverkar vattenkvaliteten (Nykänen 214). Då var vattenkvaliteten vid vattenintaget betydligt försämrad fram till mitten av januari. På basen av försöket förbättras vattenkvaliteten då fiskleden är öppen och Bredvikens vatten kommer bättre fram till vattenintaget. Innan muddringarna hade öppethållandet av fiskleden motsatt effekt. Fiskleden var stängd förutom i februari endast under sju dagar i juni på grund av servicearbeten (ändrande av fiskledens automatik). Under perioderna som är viktiga för vårlekande fiskar och siken var fiskleden öppen. Framöver körs fiskleden automatiskt och fiskleden behöver inte stängas förhand förutom vid servicearbeten (Passoja Petri, e-post ). Slutsatser lågt sjövattenstånd lågt sjövattenstånd September lågt sjövattenstånd lågt sjövattenstånd Oktober lågt sjövattenstånd högt havsvattenstånd dålig vattenkvalitet lågt sjövattenstånd högt havsvattenstånd November dålig vattenkvalitet dålig vattenkvalitet December dålig vattenkvalitet Sammanlagt * prov för undersökning av hur stängning av fiskleden inverkar på vattenkvaliteten. Gertruds fiskled kunde man år 214 hålla öppen under största delen av året. Den längsta perioden i sträck som fiskleden var öppen var 34 dagar alltså hela juli och början av augusti. Tidpunkten var dock inte viktig för fiskarnas vandring. Stängningen av fiskleden i januari och november-december kan ha stört lakens vandring. Det är även möjligt att sikens vandring försvårades då fiskleden var stängd i oktober. Stängningen av fiskleden i april försvårade endast temporärt de vårlekande fiskarnas vandring. Även Storströmmens fiskled var öppen största delen av året. Som mest var fiskleden stängd i ett sträck i juli och början av augusti (tot. 35 dagar). Under perioderna som är viktiga för fiskarnas vandring var fiskleden endast stängd under enskilda dagar: vid lakens vandring två enskilda dagar och vid sikens vandring under tre dagar i sträck.

50 48 Den främsta orsaken till att Bågast fiskled stängdes i början av år 214 var på grund av dålig vattenkvalitet på råvattnet och för att testa fiskledens inverkan på vattenkvaliteten. Detta kan ha temporärt försvårat lakens vandring till Öjasjön. Fiskleden var dock endast stängd i tre dagar. Under perioden som är viktig för vårlekande fiskar samt under sikens vandring var fiskleden öppen. Sammanlagt var Bågast fiskled endast stängd under tio dagar år 214, vilket är betydligt färre än tidigare år. Öppethållningstiderna för fisklederna kunde i framtiden ökas och samtidigt förbättra fiskarnas vandringsmöjligheter, då man på fiskledernas stängningshöjd kunde tillämpa den avtappningsbestämmelse som är presenterad i till-ståndsbestämmelse 1b gällande torra perioder i Larsmo-Öjasjöns regleringsbolags tillstånd (Södra Österbottens NTM-central 214a). Gällande det höga havsvattenståndet presenteras inga åtgärder. Då, när havsvattenståndet är högt vilket är en viktig tidpunkt för fiskens vandring, vore det bra om fiskleden inte behövde vara stängd under långa perioder i sträck utan luckorna kunde öppnas för korta perioder om förhållandena tillåter det. 8. SAMMANFATTNING Larsmosjön och Öjasjön har avskilts från havet för att tjäna som sötvattenreservoarer för industrins vattenbehov i Jakobstad och Karleby. Regleringstillståndet och kontrollåliggandet innehas av Larsmo- Öjasjöns regleringsbolag, som har bildats av kommunerna. Bolaget har en överenskommelse om skötseln av kontrollen tillsammans med UPM Kymmene och Öjasjöns regleringsbolag. Kontrollen år 212 utfördes för första gången enligt det nya kontrollprogrammet (Aaltonen 212). Båda sjöarnas vattenkvalitet liksom resultaten från bottenfauna- och fiskerikontrollerna för år 214 behandlas i denna rapport. Det beräknade tillflödet till Larsmo-Öjasjön år 214 från Esse å, Kronoby å, Purmo å och Kovjoki å var sammanlagt 28,8 m 3 /s, och var på så vis betydligt mindre än föregående år. Avtappningarna ut till havet var å sin sida 26,4 m 3 /s, vilket är en aning mera än genomsnittet från jämförelseperioden , då sjöns reglering har lösgjorts från havsvattenståndet (1998- ). I regel låg Larsmo-Öjasjöns vattennivå på målnivån. Antalet överskridningar och underskridningar av målnivån var ganska fåtaliga förutom alldeles i början av året, då sjöns vattennivå steg till en ovanligt hög nivå på grund av det höga havsvattenståndet. Åarna som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön år 214 Typiskt för åvattnen är att de är sura, mörka samt mycket järn- och näringsrika. År 214 var åvattnens vattenkvalitet med beaktande näringshalterna och för på Kovjoki ås och Purmo ås del även kemiska syreförbrukningen en aning sämre än föregående år. Näringsämneshalterna var i genomsnitt högst i Kovjoki å. Esse å hade den bästa vattenkvaliteten. Som surast var vattnen i november på basen av de extra prov NTM-centralen tog. Vattenkvaliteten i Larsmosjön år 214 År 214 var Larsmosjöns vattenkvalitet bättre än föregående år med beaktande på ph-värdena, färg, kemiska syreförbrukningen och järnhalten. Fosfor- och delvis även kvävehalterna var dock i genomsnitt högre år 214 än föregående år. I mars år 214 var Larsmosjöns vatten mycket brunt och en aning surt. Vattnets buffertförmåga var nöjaktigt. I mars var syresituationen nöjaktig eller god och som sämst på Larsmosjöns djupaste punkt i det bottennära vattnet vid Kalvholmsfjärden. Även här var situationen bättre än föregående år, och därför steg inte järnhalterna till samma nivå som föregående år. De områdesvisa variationerna i näringshalterna var mycket likartade, och halterna i det bottennära vattnet var i regel högre än i ytvattnet. Under perioden med öppet vatten var sjövattnet på basen av alla parametrar av ganska jämn kvalitet. Även de områdesvisa skillnaderna var ganska små. ph-värdena mycket jämna och i närheten av neutralt under hela perioden med öppet vatten. Buffertförmågan var i regel nöjaktig. Under perioden med öppet vatten var syreförhållandet i ytvattnet god och inte heller i det bottennära skiktet förekom syrebrist.

51 49 Syreförhållande i det bottennära vattnet vid Kalvholmsfjärden hade försämrats en aning och var som sämst i augusti. Vattnets genomsnittliga färgvärden och järnhalter har under de senaste åren ökat. År 214 var de dock lägre än föregående år, särskilt färgvärdena sjönk markant. Under hela perioden med öppet vatten var Larsmosjöns vatten eutroft eller mycket eutroft på basen av de genomsnittliga näringshalterna. På basen av de genomsnittliga halterna av a-klorofyll i juli-augusti föll sjövattnet inom klassificeringsklassen eutrof. Som badvatten hade Larsmosjön en god hygienisk kvalitet år 214. Vattenkvaliteten i Öjasjön år 214 Även Öjasjöns vattenkvalitet hade förbättrats år 214 från föregående år med beaktande på färg, kemiska syreförbrukning och järn. I fosforhalterna kunde man dock observera en likartad ökning från föregående års nivå liksom i Larsmosjön. Även den genomsnittliga a-klorofyllhalten ökade vid flera av Öjasjöns provpunkter. Vintern 214 var Öjasjöns vatten ganska surt och hade en nöjaktig buffertförmåga. I mars var syreförhållande i Öjasjöns bägge djuphöljor sämre än i ytvattnet, dock bättre än föregående år. Öjasjöns vatten var på alla provpunkter mycket brunt och järnrikt. Även den kemiska syreförbrukningen var på en hög nivå. Näringshalterna var ställvis betydligt högre än i Larsmosjön. Under perioden med öppet vatten år 214 hade Öjasjöns vatten en mycket jämn kvalitet i hela vattenstapeln. I genomsnitt var sjöns vatten en aning surt eller nästan neutralt och buffertförmågan i regel nöjaktig. Även Öjasjöns färgvärden, järnhalter och kemiska syreförbrukning har man kunnat observera en ökande trend de senaste åren. Liksom i Larsmosjön hade de dock sjunkit år 214 jämfört med föregående år. Järnhalten i Bysundets bottennära vatten var på grund av syrebristen i augusti exceptionellt hög. Kvävenivån för perioden med öppet vatten, och i regel även fosfornivåerna, var en aning lägre än under vintern. På basen av de genomsnittliga fosforhalterna var Öjasjöns vatten under perioden med öppet vatten eutroft i Bredviken och Träskminnsviken och på de övriga områdena mycket eutroft. På basen av de genomsnittliga a-klorofyllhalterna i juli-augusti var sjövattnet i Träskminnsviken lindrigt eutroft och på de övriga områdena eutroft. Som badvatten hade Öjasjön en god hygienisk kvalitet. Larsmo-Öjasjöns bottenfauna år 214 (Nyman 215) År 214 utförde man den omfattande bottenfaunaundersökningen i enlighet med programmet. Provtagningen i djuphöljorna ersattes delvis med bottenfaunaundersökningen i sjöars litoral enligt Södra Österbottens NTM-centrals godkännande. Bottenfaunaproven togs från djuphöljorna i Larsmosjön från Hästgrundet på insidan om slussen (L6), Korsskärs djuphölja (L9) och Gloskärsfjärden (L11) samt från djuphöljorna i Öjasjön vid Bredviken (Ö4), Bysundet (Ö5) och Träskminnsviken (Ö6). Bottenfaunaproven från steniga stränder togs i Larsmosjön från Hästöfjärden, Gloskärsfjärden, Kalvholmsfjärden samt vid Pirilös norra ända samt i Öjasjön från Byrkholmen, Bredviken och Bysundet. Variationen i bottenfaunans artsammansättning var år i djuphöljorna alltså i samma storleksklass som föregående år. Vid provpunkterna L6, L9 och Ö6 har man inte tagit bottenfaunaprov sedan 198-talet, därför har resultaten från dessa punkter jämförts med resultaten från åren eller Vid Larsmosjöns provpunkt L6 var det totala individantalet en aning större under 198- talet men biomassan var dock i samma storleksklass. Andelen Chironomus-larver i biomassan hade ökat. Vid provpunkt L9 var både individantalet och biomassan betydligt större år 214 än under 198-talet, vilket troligen är en följd av förbättrade syreförhållanden vintertid. I den årliga uppföljningen av provpunkt L11 i Larsmosjön har bottenfaunans individantal och biomassa förblivit på samma nivå de senaste åren. Vid provpunkt Ö4 i Öjasjön var bottenfaunans totala individantal i samma storlek som föregående år. De årliga variationerna i biomassan på provpunkten beror främst på förekomsten av Chironomuslarver som är stora till storleken. Vid provpunkt Ö5 har individantalet ökat sedan år 28, men år 214 började trenden sjunka. Variationerna i det totala individantalet och biomassan beror främst på biomassan av fåborstmaskar och Chironomus-larver samt variationerna i antalet svidknottslarver och tofsmyggslarver.

52 5 Den områdesvisa variationen vid de steniga stränderna var 2 27 och det sammanlagda individantalet från tre prov var ungefär mellan Som grund humussjö, placerades alla provpunkter i Larsmo- och Öjasjön i typgruppen nöjaktigt område på basen av den karakteristiska taxan (TT). På basen av den relativa modellikheten placerades största delen av provpunkterna på bägge sidor om gränsen måttlig och nöjaktig. Minnesvärt är att kvalitetsindexvärdena och klassificeringen som är gjord på basen av dem innehåller mycket stora generaliseringar. Variationen i indexvärdena är dessutom delvis slumpmässiga. Den egentliga klassificeringen för vattendrag görs på basen av resultat från flera år och bottenfaunan är endast en del av de faktorer som bedöms i klassificeringen. Larsmo-Öjasjöns fiskerikontroll år 214 År 214 fiskade sammanlagt 52 personer i Larsmo-Öjasjön, varav 9 var yrkesfiskare eller hade fisket som binäring. På basen av den insamlade informationen från fiskeområdet var den totala fångsten sammanlagt kg, alltså betydligt mera än föregående år. Av den totala fångsten bestod 39 % av braxen, 25 % av gädda, 12 % av abborre, 13 % av gös och 4 % av lake. Andelen av braxen och gös ökade en aning från föregående år vilket berodde på en ökning i yrkesfiskarnas fångst i Larsmosjön. Fångstredskapen var främst nät, katsar, kastspön och metspön men det användes även rikligt med gäddsaxar. År 214 var man tvungen att hålla Gertruds och Storströmmens fiskleder stängda mer än föregående år, Bågast fiskled dock betydligt mindre. Den främsta orsaken till att fisklederna stängdes var vid Gertruds och Storströmmen på grund av lågt vattenstånd i sjön och vid Bågast på grund av servicearbeten. Även under perioder som är viktiga för fiskarnas vandring var man tvungen att hålla fisklederna tidvis stängda. Muddringarna i Öjasjön Vintern utförde man muddringar i Öjasjöns norra del, vilket förmodligen har förbättrat vattenflödet i Öjasjön. Vattenkvaliteten i sjöns norra del är nuförtiden bättre vid vattenintaget, då Bågast fiskled är öppen. Tidigare hade öppethållningen av fiskleden en negativ inverkan på vattenkvaliteten. Bågast fiskled fungerar framöver automatiskt och porten stängs endast för hand i samband med servicearbeten. KÄLLOR Aaltonen, E - K. 1992: Öjanjärven kuormitus ja vedenlaatu. Vaasan läänin vesiensuojeluyhdistys ry. Kokkolan ympäristölautakunnan julkaisuja 5/ s. Aaltonen, E-K. 1998: Kontrollprogram angående nyregleringen av Larsmo-Öjasjön. Österbottens vattenskyddsförening. 1 s + liitteet. Pietarsaari 1998 Aaltonen, E-K. 212: Kontrollprogram angående nyregleringen av Larsmo-Öjasjön Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry. 1 s + liitteet. Pietarsaari 212. Aroviita, J. Hellsten, S. Jyväsjärvi, J. Järvenpää, L. Järvinen, M. Karjalainen, S.M. Kauppila, P. Keto, A. Kuoppala, M. Manni, K. Mannio, J. Mitikka, S. Olin, M. Perus, J. Pilke, A. Rask, M. Riihimäki, J. Ruuskanen, A. Siimes, K. Sutela, T. Vehanen, T. ja Vuori K-M Ohje pintavesien ekologisen ja kemiallisen tilan luokitteluun vuosille päivitetyt arviointiperusteet ja niiden soveltaminen. Ympäristöhallinnon ohjeita 7 / 212. Aroviita, J Ohje sisävesien pohjaeläimistön luokittelumuuttujien Excel-laskupohjiin SYKE/VK/VSI, , Ver1.2 Ekholm, M. 1993: Suomen vesistöalueet. Vesi- ja ympäristöhallitus. Vesi- ja ympäristö-hallituksen julkaisuja - sarja A. N:ro s. Helsinki Etelä-Pohjanmaa ELY-keskus 214a. Lausunto Luodon ja Öjanjärven kalateiden käytöstä. Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus Dnro EPOELY/112/7./213. Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus 214b: Luodon-Öjanjärven tarkkailuohjelmien tarkentaminen. Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus

53 51 Hannila, J. 1999: Luodon-Öjanjärven linnustolaskenta Keski-Pohjanmaan lintutieteellinen yhdistys ry. 15 s + liitteet. Kokkola Hannila, J. 22: Luodon-Öjanjärven linnusto Keski-Pohjanmaan lintutieteellinen yhdistys ry. 24 s. Kokkola 22. Hannila, J. 26: Luodon-Öjanjärven linnusto 25. Keski-Pohjanmaan lintutieteellinen yhdistys ry.23 s. + liite. Kokkola 26. Hertta 215: Kruunupyynjoen ja Ähtävänjoen virtaamat vuonna 214. OIVA - ympäristö- ja paikkatietopalvelu, Ympäristötiedon hallintajärjestelmä Hertta, Ilmatieteen laitos 214: Ilmastokatsaukset: Tammikuu 214 Joulukuu 214. Ilmatieteen laitos 215a: Kuukausittainen sadanta Korplaxissa ja kuukausittainen lämpötila Kruunupyyssä vuonna 214. (Pirkko Karlsson, Ilmastopalvelu, sähköposti ) Kalliolinna, M. 1996: Luodon-Öjanjärven vedenlaatu vuosina Vaasan läänin vesiensuojeluyhdistys ry. 54 s + liitteet. Pietarsaari Kalliolinna, M., Aaltonen, E - K. ja Sillanpää, T. 21: Luodonjärven vedenlaadun muutokset Jaksojen ja välinen vertailu. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. 38 s. + liitteet. Pietarsaari 21. Kantojärvi; V. 29: Luodonjärven patoamisen merkitys kalaston liikehdintään Ekomac Oy. 5 s.+liitteet. Kemi 29. Kantojärvi, V. 214: Luodon-Öjanjärven koekalastus 213. Ekomac Oy. 14 s.+ liitteet. Kemi 214. Keränen, J. 25: Storströmmenin kalatien kalastotarkkailu 25. Jaakko Pöyry Infra. PSV-Maa ja Vesi. 5 s. + liitteet. Keränen, J. 29: Öjanjärven Kräkilän kalatien toimivuus keväällä 29. Pöyry Oy. 5 s. + liitteet. Keränen, J. 21: Öjanjärven Kräkilän kalatien toimivuus keväällä 21. Pöyry Oy. 6 s. + liitteet. Keränen, J. 211: Öjanjärven Kräkilän kalatien toimivuus Loppuraportti. Pöyry Oy. 11 s. + liitteet. Keski-Pohjanmaan ympäristöterveydenhuolto 214: Kokkolan uimarantavesien laatu (Luettu: ). Korhonen J. & Haavanlammi E. (toim.) 212: Hydrologinen vuosikirja Suomen ympäristö 8/ s. Lauri, H 214: Luodon-Öjanjärven virtaus- ja vedenlaatumalli, YVA Oy Leiviskä, P. 1993: Palman ja Kräkilän juoksutusten lisäämisen vaikutus Öjanjärven vedenlaatuun vuonna 1991 VENLA-mallilla simulaoituna. Moniste. Luodon-Öjanjärven säännöstely-yhtiö : Luodon-Öjanjärven poikkeusjuoksutusten toimintasuunnitelma. Moniste. Pietarsaari 212. Merentutkimuslaitos/ Ilmatieteenlaitos : Sade- ja lämpötilatilastoja vuosilta Nykänen, K 214: Ympäristöpäällikkö Kai Nykänen, Boliden Kokkola, kirjallinen tiedonanto sähköpostitse (ppt-esitys). Nyman, C. 2: Nyregleringens inverkan på strandvegetationen i Larsmo-Öjansjön åren s + bilagor. Nyman, C. 23: Nyregleringens inverkan på strandvegetationen i Larsmo-Öjasjön år 23. Nyman, C. 25: Kartläggning av bottenfaunan i Larsmo-Öjasjön 25. Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag. 17 s + bilagor. Nyman, C. 28: Nyregleringens inverkan på strandvegetationen i Larsm-Öjasjön år s + bilagor. Jakobstad 28. Nyman, C, 212: Öjanjärven veden laatuun vaikuttavien tekijöiden selvitys ja haittojen vähentämistoimenpiteet. Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry. 23 s. + liitteet. Pietarsaari 212. Nyman, C. 215: Luodonjärven ja Öjanjärven pohjaeläintarkkailu vuonna s. + liitteet. Pietarsaari 215. Palko, J., Räsänen, M. ja Alasaarela, E. 1987: Luodon-Öjanjärven valuma-alueen maa-perän ja vesistön happamuuskartoitus. Vesi- ja ympäristöhallituksen julkaisuja. N:ro 11. ss Passoja, P 214: Yhteenveto kalatien käytöstä ja pintaveden laadusta v Excel-tiedosto. Oy Kokkola Power Ab. Passoja, P 214: Yhteenveto kalatien käytöstä ja pintaveden laadusta v Excel-tiedosto. Kokkolan Energia Oy.

54 52 Pietarsaaren kaupunki 214. Sosiaali- ja terveysvirasto: Uimavesivalvonta kesällä (luettu ). Rantala, A Öjanjärven vesitase vuonna 199. Kokkolan vesi- ja ympäristöpiiri. Moniste 3 s. Storbacka, N. 1994: Öjanjärven järvisyyhy. Järvisyyhyä aiheuttavan cercariatoukan ja keuhkokotiloiden esiintyminen Öjanjärvellä vuosina Käsikirjoitus Tana, J. ja Langi, A. 1987: Fiskeriundersökning av Larsmosjön år Oy Keskuslaboratorio. Z s. Espoo Tikkanen, H. 21: Luodon-Öjanjärven koekalastus 29. Ramboll. 13 s. + liitteet. Kokkola 21. Vesihallitus 1984: Pohjanmaan etelä-, keski- ja pohjoisosan vesien käytön kokonais-suunnitelmat. Vesihallituksen julkaisuja. No s. Helsinki Wistbacka, B. 1998: Utredning av fiskvandringen i Gertruds och Reips fiskleder år Norra svenska fiskeområdet. 2 s. Larsmo Wistbacka, B : Norra svenska fiskeområdetin keräämät saalis- ja pyydystiedot vuosilta Luoto Wistbacka, B. 24: Provfiske i Gertruds och Reips fiskleder 23 och 24. Norra svenska fiskeområdet. Larsmo 24. Wistbacka, B Fiskeriundersökning i Larsmo-Öjasjön 212. Norra svenska fiskeområdet 3s.+liitteet Larsmo 213.

55 53 BILAGOR 1 Kontrollpunkterna i Larsmo-Öjasjöns vattenkvalitetskontroll. 2 Den månatliga medelvattenföringen till Larsmosjön via åarna år Avtappningarna från Larsmosjön till havet år Analysresultat från Larsmo-Öjasjön år 214 ( ). 5 UPM - Kymmene Oyj:s råvattenresultat från Larsmosjön år 214 ( ). 6 Kokkolan teollisuusvesi Oy:s råvattenresultat från Öjasjön år 214 ( ). 7 Jakobstads vattens råvattenresultat från Esse å (Åminne) år 214 ( ). I blanketterna är kolumnerna N = NO 3 -N, + NH 4 -N ja P = PO 4 -P. 8 Ämnesflödet från åarna till Larsmosjön och från Larsmosjön år Badvattenresultat från Larsmosjön och Öjasjön från år 214 (Sosiaali- ja terveysvirasto, Pietarsaaren kaupunki ja Keski-Pohjanmaan ympäristöterveydenhuolto). 1 Larsmo-Öjasjöns bottenfauna år 214 (Nyman 215) (1.1 ja 1.2). 11 Använda metoder år 214: NabLabs Oy. 12 Sammandrag av Larsmo-Öjasjöns undantagsavtappningar år 214 (12a) samt phresultaten från de prov NTM-centralen tog i samband med undantagsavtappningarna (12b).

56

57 Liite / Bilaga 1 Luodon-Öjanjärven vedenlaadun tarkkailun havaintopisteet vuonna 214. Näytepiste Tunnus Kok.syv (m) Koordinaatit (KKJ) Luodonjärveen laskevat joet: Kovjoki/Bockholmskanalen L 1 2, Luodonjärveen laskevat joet Purmonjoki L 2 3, Luodonjärveen laskevat joet Ähtävänjoki L 3 3, Luodonjärveen laskevat joet Kruunupyynjoki L 4 3, Luodonjärvi: Gertruds L 5 7, Luodonjärvi Lammassaaren salmi L 6A 2, Luodonjärvi Kalvholmsfjärden Korsskäret L 9 1, Luodonjärvi Mörtgrundet L 1 4, Luodonjärvi Gloskärsfjärden/Admiral L 11 3, Öjanjärvi: Jouxfjärden Ö 1 1, Öjanjärvi Boholmenin kanava Ö 2 1, Öjanjärvi Laajalahti, eteläinen Ö 3 1, Öjanjärvi Laajalahti, pohjoinen Ö 4 6, Öjanjärvi Bysundetin salmi Ö 5 7, Öjanjärvi Träskminnsviken Ö 6 3, Öjanjärvi Luodonjärveen johtava kanava Ö 7 2, Öjanjärvi Sundbäcken, pumppausasema S 1,

58 Liite / Bilaga 2 Luodonjärveen laskevien jokien kuukausikeskivirtaamat (m 3 /s) vuonna 214. Den månatliga medelvattenföringen (m 3 /s) till Larsmosjön via åarna år 214. Purmonjoen ja Kovjoen virtaamat laskettu Kruunupyynjoen virtaamista/ Vattenföringen av Purmo å och Kovjoki å har man räknats från Kronoby ås vattenföring Kuukausi Ähtävänjoki/ Kruunupyynjoki Purmonjoki/ Kovjoki/ Månad Esse å Kronoby å Purmo å Kovjoki å Herrfors 768, km 2 787,65 km 2 864,28 km 2 291,51 km 2 Yhteensä Sammanlagt I 16,7 14,8 15,1 18,5 11,4 11,7 12,8 4,3 25,5 47,4 II 15,8 14,5 14,9 22,5 3, 3,1 3,4 1,1 22,5 3,2 III 14,4 14,6 15,5 25,4 8, 8,2 9,1 3,1 25,7 45,8 IV 17,9 17,6 18,9 12,7 4,6 4,7 5,2 1,7 69, 24,3 V 18,3 19,6 18,9 6,4 6,4 6,6 7,2 2,4 67,9 22,7 VI 13,6 15,7 13,8 5,9 4,3 4,4 4,9 1,6 32,8 16,9 VII 9,6 9,4 8,63 5,4 1,3 1,4 1,5,5 24,7 8,8 VIII 9,4 7,7 8,13 5,4 2,4 2,4 2,7,9 2,8 11,4 IX 13,4 11,3 1,5 5,8 1,9 1,9 2,1,7 2, 1,6 X 15,3 14, 13,9 8, 5,3 5,4 5,9 2, 3,6 21,3 XI 16,5 16,9 15,8 25, 17,3 17,7 19,4 6,6 4,7 68,7 XII 17, 17,5 16,8 2,4 6,7 6,9 7,5 2,5 4,6 37,3 Keskiarvo 15,1 14,4 14,2 13,5 6,1 6,2 6,8 2,3 35,1 28,8 Medeltal Pitkän jakson keskiarvot: 1 Hyvärinen & Korhonen 23; 2 Korhonen & Haavanlammi 212

59 Liite / Bilaga 3 Luodonjärven juoksutukset/avtappningen av Larsmosjön 214. Kuukausi/ Hästgrundet Gertruds Kalatiet/ Yhteensä/ Fiskleden Totalt Månad m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s I 27 19,8 24,3 22,4 22,7 8,2 53,3 II 26 18,3 17,6 9,7 11,8 1, 31,5 III ,2 18,4 18,4 9,2 46, IV 59 76,7 79,5 7, 6,4 9,6 23, V ,9 5,9 4,6 1, 2,4 VI 2 15,6 14,3,7,7 8,9 1,3 VII 11 7,4 9,7,, 2,8 2,8 VIII 17 1,1 12,6 1,3,6 5,4 7,3 IX 2 12,5 15,9,, 7,1 7,1 X 3 21,6 25,1 1,3 1,8 7, 19,1 XI 39 31,7 36,4 22,9 3,6 1, 63,5 XII 35 27,9 37,1 13,5 12, 7,3 32,9 Keskiarvo/ 31,3 25,4 28,2 8,6 9,9 8, 26,4 Medeltal

60 Liite / Bilaga 4.1

61 Liite / Bilaga 4.1

62 Liite / Bilaga 4.2

63 Liite / Bilaga 4.2

64 Liite / Bilaga 4.3

65 Liite / Bilaga 4.3

66 Liite / Bilaga 4.4

67 Liite / Bilaga 4.4

68 Liite / Bilaga 4.5

69 Liite / Bilaga 4.5

70 Liite / Bilaga 4.6

71 Liite / Bilaga 4.6

72 Liite / Bilaga 4.7

73 Liite / Bilaga 4.7

74 Liite / Bilaga 5.1 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :51 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri Alaraja: Yläraja: ms/m mg/l mg/l mg/l,, ,2 9,7 125,,18 4, ,2 1,1 125,,21 5, mg/l, 5, mg/l mg/l mg/l mg/l, 15, ,4 9,9 112, 2,2,17 1,3 4,4 5,7 24,2 21, ,4 1,2 115,,19 5,8 11, ,4 1, 19,,19 5, ,5 9,9 16,,17 5, ,5 1,6 12, 2,3,12 6,5 27,3 11,79 226, ,3 11,4 111,,21 1,6 5,4 7, ,4 11,8 112,,21 7, ,3 12,1 113,,22 7, ,3 12,4 113,,24 7, ,3 13, 123, 2,8,24 6,4 8,5 35, 15,39 22, ,4 12,5 117,,23 1,21 7, ,4 12,6 117,,24 7, ,4 12,3 116,,23 7, ,5 12,2 115,,23 7, ,5 12,7 119, 3,,25 8,2 34,2 14,96 236, ,4 12,2 114,,24 1,17 6, 7, ,5 12,1 115,,23 7, ,5 12,2 114,,24 7, ,5 11,9 116,,23 7,5 mgpt/l Minimi*: 5,2 9,7 12, 2,2,12 1,3 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 5,5,1 5,4 113,3 13, 1,12 11,51 241,8 125, 5,56 114,71 249, 3,,39 2,58 1,3,25,3,21 4,47 1,21,8 1,12 4,47 4,4 6,4,87 5,55 22,2 4,9 8,5 1,6 7,5 148,1 24,2 35, 5,27 3,18 12,7 11,65 15,39 2, 13,45 53,78 21, 236, 1,89 223, 892, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

75 Liite / Bilaga 5.2 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :53 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri Alaraja: Yläraja: ms/m mg/l mg/l mg/l,,3 mg/l, 5, mg/l mg/l mg/l mg/l, 15, ,6 11,5 114, 2,7,21 7,2 28,9 13,67 21, ,6 11,1 19,,2,96 5,5 6, ,5 12,2 111,,25 7, ,6 11,5 17,,22 7, ,6 11,1 15,,2 7, ,8 1, 1, 2,5,16 6,4 21,3 1,99 184, ,8 9,9 96,,16,68 5, 6, ,8 8,9 91,,13 6, ,9 8,7 91,,12 5, ,1 9,6 9,,15 6, , 9,4 86, 2,1,14 6,4 18,5 9,88 176, , 9,1 86,,12,74 4,6 6, , 8,9 82,,12 5, , 9,8 84,,14 6, ,9 9,9 82,,14 7, , 9,4 82, 2,4,12 6,4 17,6 9,29 158, , 1, 78,,15,54 5,6 7, , 9,6 8,,13 7, , 1,1 74,,15 8, , 9,8 79,,15 7, mgpt/l Minimi*: 5,5 8,7 74, 2,1,12,54 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,1,18 5,86 117,2 12,2,97 1,3 2,5 114, 12,3 91, , 2,7,25 2,43 9,7,25,4,16 3,14,96,18,73 2,93 4,6 5,6,46 5,18 2,7 5,3 8,,71 6,79 135,8 17,6 28,9 5,13 21,58 86,3 9,29 13,67 1,94 1,96 43,83 158, 21, 21,6 182, 728, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

76 Liite / Bilaga 5.3 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :29 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri Alaraja: Yläraja: ms/m mg/l mg/l mg/l,,3 mg/l, 5, mg/l mg/l mg/l mg/l, 15, , 8,7 81, 2,3,13 5,6 17,9 9,45 18, , 8,6 79,,13,57 4,2 5, ,9 8,8 81,,14 5, ,9 8,8 81,,14 5, ,9 8,8 84,,14 5, ,9 9,1 83, 2,3,16 5,8 19,3 1,59 166, ,9 9,4 84,,17,69 4,7 6, ,9 9,1 89,,17 5, ,9 8,9 9,,16 5, ,8 8,7 91,,16 5, ,9 8,1 93, 2,1,14 5, 17,6 9,49 164, ,7 8,4 96,,16,76 3,8 5, ,8 8,4 93,,16 5, ,8 8,4 94,,15 5, ,7 8,8 88,,17 5, ,9 8,5 91, 2,3,14 5,2 18,7 9,97 16, ,9 8,3 87,,14,64 3,9 4, ,9 8,4 85,,14 5, ,9 8,4 88,,13 5, ,9 8,9 86,,15 5, , 8,8 84, 2,2,15 5,8 19,9 9,91 152, mgpt/l Minimi*: 5,7 8,1 79, 2,1,13,57 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,,8 5,88 123,5 9,4,31 8,68 182,3 96, 4,84 87,5 1828, 2,3,9 2,24 11,2,17,1,15 3,11,76,8,66 2,66 3,8 4,7,4 4,15 16,6 4,9 6,,34 5,52 115,9 17,6 19,9,95 18,68 93,4 9,45 1,59,46 9,88 49,41 152, 18, 1,24 164,4 822, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

77 Liite / Bilaga 5.4 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :42 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Alaraja: Yläraja:,,3, 5,, 15, , 8,9 83,,15,57 4,6 5, , 9,1 77,,15 6, , 9,1 79,,13 6, , 9,3 76,,15 6, ,1 8,8 78, 2,1,13 6, 19,1 9,42 174, ,1 8,7 81,,13,55 4,6 5, ,1 8,7 77,,13 5, ,2 8,6 77,,13 5, ,2 8,5 78,,13 5, ,3 9,2 75, 2,2,14 6,6 2,9 9,82 16, ,3 9,2 71,,14,5 5,2 6, ,3 9,8 78,,15 7, ,3 9,4 79,,14 6, ,3 9,5 71, 2,3,13,61 5,8 7,4 21, 152, ,3 1,7 68,,15 8,6 9, ,3 1,8 56,,16 8, ,3 1,8 69,,15 8, ,3 1,7 65, 2,3,15 8,5 24, 9,74 128, ,3 1,6 66,,14,59 6,7 8, ,2 11,9 65,,19 9,7 mgpt/l Minimi*: 6, 8,5 56, 2,1,13,5 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,3,12 6,2 123,9 11,9,96 9,62 192,3 83, 6,82 73, , 2,3,1 2,23 8,9,19,2,14 2,88,61,4,56 2,82 4,6 6,7,8 5,35 26,9 5,5 9,7 1,32 6,99 139,7 19,1 24, 2,3 21,25 85, 9,42 9,82,17 9,66 38,65 128, 174, 19,28 153,5 614, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

78 Liite / Bilaga 5.5 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :44 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri Alaraja: Yläraja: ms/m mg/l mg/l mg/l,, ,2 11,6 68,,17 9, mg/l, 5, mg/l mg/l mg/l mg/l, 15, ,3 11,5 67, 2,7,17 9,4 27,7 9,13 154, ,3 11,4 67,,15,66 7,7 9, ,3 11,6 65,,17 9, ,2 11,6 64,,13 9, ,3 11,8 61,,14 9, ,4 11,1 61, 2,1,14 9,4 27,7 1,3 136, ,3 11,4 69,,15,47 7,6 9, ,4 11,6 58,,16 9, ,5 11,9 66,,18 1, ,5 11,5 67,,16 9, ,3 11,9 66, 2,7,18 1,1 29,3 1,9 174, ,2 11,4 68,,17,51 7,7 9, ,2 11,4 68,,17 9, ,2 1,6 61,,16 8, ,2 1,6 67,,16 8, ,3 1,1 71, 2,1,16 8, 24,5 6,92 164, ,3 9,5 67,,12,4 6,1 7, ,4 9,6 71,,12 7, ,4 9,5 67,,11 7, mgpt/l Minimi*: 6,2 9,5 58, 2,1,11,4 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,5,1 6,31 126,2 11,9,8 11,8 221,6 71, 3,41 65, , 2,7,35 2,4 9,6,18,2,15 3,6,66,11,51 2,4 6,1 7,7,78 7,28 29,1 7,2 1,3,95 9,15 183, 24,5 29,3 2,1 27,3 19,2 6,92 1,9 1,71 9,24 36,97 136, 174, 16,21 157, 628, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

79 Liite / Bilaga 5.6 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :43 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri Alaraja: Yläraja: ms/m mg/l mg/l mg/l,,3 mg/l, 5, mg/l mg/l mg/l mg/l, 15, ,4 9,7 68, 2,2,12 7,5 22,1 5,65 158, ,3 1,1 65,,13,45 7, ,3 1,3 72,,12 6,5 8, ,3 1,5 7,,12 8, ,3 1,7 73,,12 9, ,3 11,1 75, 2,5,14 9,5 26,5 6,59 18, ,2 11, 79,,13,49 7,6 9, ,3 11,2 78,,14 9, ,3 11,2 83,,14 9, ,3 11,1 76,,14 9, ,4 1,8 8, 2,7,12 9, 25,5 6,11 192, ,4 1,9 81,,11,4 7,9 9, ,4 1,7 82,,1 9, ,4 1,7 8,,9 8, ,5 1,6 82, 2,7,9 8,9 23,4 4,27 174, ,5 1,7 82,,12,45 7,8 9, ,5 1,6 8,,9 9, ,5 1,6 82,,9 9, ,5 1,4 8,,9 8, ,5 1,9 82, 2,2,9 9,8 23,1 2,43 152, mgpt/l Minimi*: 6,2 9,7 65, 2,2,9,4 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,5,1 6,38 127,6 11,2,38 1,69 213,8 83, 5,3 77,5 155, 2,7,25 2,46 12,3,14,2,11 2,26,49,4,45 1,79 6,5 7,9,65 7,45 29,8 7,5 9,8,57 9,1 18,2 22,1 26,5 1,82 24,12 12,6 2,43 6,59 1,68 5,1 25,4 152, 192, 16,28 171,2 856, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

80 Liite / Bilaga 5.7 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :59 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Alaraja: Yläraja:,,3, 5,, 15, ,4 1,6 72,,9,39 6,9 9, ,5 11,1 73,,8 1, ,4 1,6 73,,9 1, ,4 1,4 74,,9 9, ,4 11,9 76, 2,8,9 12,5 22,3 1,97 158, ,4 11,1 79,,13,48 9,2 13, ,4 12,3 73,,1 13, ,4 11,8 75,,9 12, ,4 12,1,1 13, ,4 12,4 75, 1,9,12 13,7 22, 2, 154, ,4 11,9 76,,13,38 8,4 12, ,4 11,4 77,,13 13, ,4 11,5 72,,14 13, ,4 13,3 74,,14 17, ,5 12, 76, 2,7,12 12,9 21,2 2,1 146, ,4 12,7 81,,14,43 9,6 14, ,, ,5 12,7 78, 14, ,4 12,3 78, 13, ,4 9,5 73, 2,9,16 1,6 19,6 2,59 146, ,4 1,2 81,,16,36 8,3 1, ,5 12,1 76,,16 1, ,4 11,5 77,,19 11,6 mgpt/l Minimi*: 6,4 9,5 72, 1,9,8,36 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,5,4 6,42 141,2 13,3,93 11,61 255,4 81, 2,57 75,7 1741, 2,9,46 2,58 1,3,19,3,13 2,61,48,5,41 2,4 6,9 9,6 1,3 8,67 42,4 9,5 17, 1,82 12,44 273,7 19,6 22,3 1,21 21,28 85,1 1,97 2,59,3 2,14 8,57 146, 158, 6, 151, 64, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

81 Liite / Bilaga 5.8 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :23 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Alaraja: Yläraja:,,3, 5,, 15, ,4 11,2 73,,2 11, ,5 11,4 75, 3,1,18 11,2 18,7 2,57 15, ,5 11,5 77,,15,37 9, 11, ,5 12,3 77,,15 13, ,5 12,1 79,,14 12, ,4 12,6 75,,18 13, ,4 11,7 77, 3,5,21 11,5 18,5 3,27 184, ,4 11,4 77,,18,47 8, 1, ,4 11, 81,,18 1, ,5 11,3 77,,17 11, ,5 11,2 75,,16 11, ,5 11,2 8, 3,7,14 11,1 18,8 3,45 18, ,5 11,6 79,,14,37 9,1 11, ,5 11,1 81,,14 1, ,5 1,8 83,,12 1, ,5 11,1 81,,12 1, ,6 11,7 82, 3,7,9 12,3 17,8 3,19 19, ,6 11,2 79,,9,37 8,9 11, ,6 11,3 81,,1 12, ,6 11,2 78,,9 12, ,6 9,7 76,,9 8, mgpt/l Minimi*: 6,4 9,7 73, 3,1,9,37 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,6,7 6,5 136,5 12,6,58 11,36 238,6 83, 2,68 78, , 3,7,28 3,5 14,,21,4,14 2,99,47,5,4 1,58 8, 9,1,51 8,75 35, 8,5 13,9 1,13 11,42 239,9 17,8 18,8,45 18,45 73,8 2,57 3,45,38 3,12 12,48 15, 19, 17,81 176, 74, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

82 Liite / Bilaga 5.9 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :25 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mgpt/l Alaraja: Yläraja:,,3, 5,, 15, ,6 1,1 75, 3,1,9 9,8 17,1 2,25 188, ,5 1,7 75,,8,49 8,3 11, ,6 1,8 81,,8 11, ,5 1,6 8,,1 9, ,5 1,8 83,,1 1, ,5 11,8 84, 4,5,1 13, 19,4 4,22 18, ,5 11,7 84,,8,43 9,2 11, ,5 11,6 82,,9 11, ,1 11,5 83,,1 11, ,5 11,9 85,,1 12, ,4 11,7 82, 4,1,1 11,5 21, 5,4 184, ,5 11,9 83,,9,44 12, ,5 11,7 8,,9 9,1 11, ,4 11,4 84,,1 11, ,5 11,2 83,,9 1, ,5 11, 83, 3,7,2 1,4 2,3 4,63 166, ,6 11,1 82,,8,5 8,6 11, ,6 11, 76,,7 1, ,6 1,5 77,,7 1, ,5 1,2 75,,6 9, ,6 1,3 76, 3,2,6 8,7 19,8 3,38 176, ,6 1,4 75,,6,37 7,2 9,3 Minimi*: 6,1 1,1 75, 3,1,6,37 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,6,11 6,5 143,1 11,9,59 11,9 243,9 85, 3,58 8, , 4,5,59 3,72 18,6,2,3,9 1,98,5,5,45 2,23 7,2 9,2,8 8,48 42,4 8,7 13, 1,9 1,81 237,8 17,1 21, 1,48 19,52 97,6 2,25 5,4 1,11 3,91 19,53 166, 188, 8,44 178,8 894, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

83 Liite / Bilaga 5.1 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :21 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Alaraja: Yläraja:,,3, 5,, 15, ,6 1,3 72,,6 9, ,6 1,3 71,,6 9, ,5 1,3 76,,7 9, ,5 11,7 76, 3,5,6 12,6 3,77 188, ,6 11,3 74,,5,39 8,2 12, ,6 11,1 72,,5 1,9 18, ,6 1,9 72,,5 1, ,6 1,3 76,,6 9, ,5 1,8 74, 4,,9 9,9 2,3 5,7 18, ,5 11, 73,,9,43 7,4 9, ,5 1,9 73,,8 1, ,5 1,8 71,,8 9, ,5 1,9 73,,8 1, ,5 11,2 71, 3,7,8 1,5 2,3 5,4 164, ,5 11,2 71,,8,61 7,7 1, ,5 11,5 72,,8 1, ,5 11,7 74,,8 1, ,6 11,9 7,,8 1, ,6 13,5 74, 3,8,1 13,2 28, 8,51 182, ,5 13,8 73,,11,49 9,1 12, ,4 14,3 76,,12 12, ,4 13,9 72,,13 11, ,4 13,9 76,,12 12,2 mgpt/l Minimi*: 6,4 1,3 7, 3,5,5,39 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,6,7 6,52 15, 14,3 1,3 11,63 267,5 76, 1,89 73, , 4,,21 3,75 15,,13,2,8 1,86,61,1,48 1,92 7,4 9,1,74 8,1 32,4 9, 13,2 1,24 1,77 247,7 18,7 28, 4,19 21,83 87,3 3,77 8,51 1,97 5,84 23,37 164, 188, 1,25 178,5 714, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

84 Liite / Bilaga 5.11 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :2 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri Alaraja: Yläraja: ms/m mg/l mg/l mg/l,,3 mg/l, 5, mg/l mg/l mg/l mg/l, 15, ,3 15,1 81, 3,4,13 13,6 35,4 12,68 18, ,3 15,9 78,,18,78 1,1 13, ,8 14, 13, ,3 13,6 85,,15 1, , 15,3 97,,23 11, ,9 15,2 95, 3,2,24 11,5 39,8 15,66 19, ,2 15,1 8,,2,74 9,6 12, ,8 13,4 18,,24 1, ,4 13,2 12,,26 8, ,8 14,3 114,,24 1, ,2 12,1 15, 2,7,23 6,7 31,5 13,77 2, ,4 11,3 129,,21 5,5 6, ,3 11, 127,,21 1,7 5, ,5 11,4 126,,21 7, ,7 11,7 119,,21 7, ,8 1,6 14, 2,1,18 6,7 26,7 1,32 15, ,8 11, 18,,2,95 5,4 6, ,8 1,6 13,,17 6, ,8 9,6 95,,15 6, ,7 1,4 11,,15 6, mgpt/l Minimi*: 5,2 9,6 78, 2,1,13,74 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,8,4 5,84 116,8 15,9 1,99 12,74 254,8 162, 2,93 18,76 22, 3,4,58 2,85 11,4,26,4,2 3,78 1,7,15,88 3,54 5,4 1,1 2,55 7,65 3,6 5,6 13,8 2,83 9,7 181,3 26,7 39,8 5,58 33,35 133,4 1,32 15,66 2,23 13,11 52,43 15, 2, 21,6 18, 72, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

85 Liite / Bilaga 5.12 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :15 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mgpt/l Alaraja: Yläraja:,,3, 5,, 15, ,9 1,6 96, 2,,16 5,6 6,2 26,3 9,85 134, ,9 1,7 92,,16,77 6, ,9 11, 94,,16 7, ,9 1,9 92,,16 6, ,8 11,8 95,,19 7, , 1,7 88, 2,,16 6,7 27,1 9,89 124, , 1,7 84,,15,69 5,6 6, , 1,9 83,,16 7, ,1 1,7 84,,15 6, ,2 11,5 91,,17 8, ,1 11,1 82, 2,,16 7,1 28, 1,7 132, ,1 11,4 8,,15,67 7, ,2 11,9 81,,18 8, ,1 1,9 8,,15 5,4 6, ,1 11,4 8,,15 7, ,1 11,3 8, 2,,15 6,8 28,1 11,17 134, , 12, 84,,17,8 5,9 7, ,8 12,8 89, 2,3,2 8,4 34,3 13,5 15, ,8 13,8 87,,22,95 7,4 9, ,9 13, 85,,2 8,5 Minimi*: 5,8 1,6 8, 2,,15,67 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,2,13 6, 119,9 13,8,88 11,46 229,1 96, 5,43 86, , 2,3,13 2,6 1,3,22,2,17 3,33,95,11,77 3,87 5,4 7,4,81 5,98 29,9 6,2 9,3,8 7,4 148, 26,3 34,3 3,18 28,76 143,8 9,85 13,5 1,31 1,93 54,66 124, 15, 9,44 134,8 674, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

86 Liite / Bilaga 6.1 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Tammikuu Tuote Pvm Lims nro. ph E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml Pintavesi ,2,2 14,8 16,2 63, ,6,12, ,83 -, Pintavesi ,3,21 14,6 14,5 63, ,12,9,2 2,35 2,21-31 Pintavesi ,2,19 13,7 14,1 76, ,11,24, ,12 - Pintavesi ,,16 12,3 11,5 84,7 31 2,15,51, Pintavesi ,,18 13,2 9,8 88,7 31 2,21,14, ,9 - Pintavesi ,,19 14, 11,8 19, ,29,12, Pintavesi ,8,18 13,8 1,5 121, ,32,4, ,54 - Pintavesi ,9,17 12,8 1,4 133, ,2,29, Pintavesi ,8,18 12,8 1,8 123, ,6,55, ,3 - min 5,8,16 12,3 1 63, ,11,9,2 2,35 2,2 6,8 31,11 ka 6,,18 13, , ,29,27,18 2,35 2,2 9,5 31, max 6,3,21 14, , ,6,55,31 2,35 2,2 13,3 31,11 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Helmikuu E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Tuote Pvm Lims nro. ph Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml suositusarvot: 5-8 < 2 < 25 < 9 < 3 < 3 <,3 < 2 < 15 < 4 Pintavesi ,8,19 13,8 12,6 136, ,3,38,33 3, Pintavesi ,,18 14,1 12,4 12, 337 2,4,35, ,7 - < Pintavesi ,8,27 13,7 12,9 126, ,49,4, Pintavesi ,9,21 13,4 11,5 136, 347 2,53,36, ,5 - Pintavesi ,,21 13,7 12,1 121, ,46,23, Pintavesi ,,21 13,6 1,5 123, ,5,4, ,1 - Pintavesi ,9,21 13,5 11,2 11, ,47,36, Pintavesi ,9,22 13,1 11,3 112, ,41,27, ,3 - min 5,8,18 13, , ,3,23,24 3,13 13, 14,7 31 ka 5,9,21 13, , ,45,34,28 3,13 13, 15,4 31 <1 <1 43 <1 max 6,27 14, , ,53,4,33 3,13 13, 16,3 31

87 Liite / Bilaga 6.2 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Maaliskuu E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Tuote Pvm Lims nro. ph Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ suositusarvot: mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml 5-8 < 2 < 25 < 9 < 3 < 3 <,3 < 2 < 15 < 4 Pintavesi ,9,19 13,4 1,2 19, ,48,2, , <1 Pintavesi ,,18 13,6 11,9 114, 348 2,45,45, ,7 - Pintavesi ,,21 12,7 11, 93,9 28 2,18,47,22 1,86 1,6 3 Pintavesi ,,19 12,2 1,3 93, ,26,63, ,4 - Pintavesi ,,23 12,4 9,4 93,1 29 2,26,49, Pintavesi ,2,24 12,4 1,3 87, ,34,19, ,2 - Pintavesi ,,22 12,6 8,2 83, ,21,39, Pintavesi ,2,23 12,5 9,2 83,8 26 2,4,2, ,7 - min 5,9,18 12,2 8 83, ,4,19,14 1,86 1,6 11,2 3 ka 6,,21 12,7 1 94, ,28,38,19 1,86 1,6 12,8 3 < <1 max 6,2,24 13, ,48,63,29 1,86 1,6 15,7 3 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Huhtikuu E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ Tuote Pvm Lims nro. ph mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml Pintavesi ,1,22 12, 8,6 75, ,4,43,1 1,86 1,6-28 <,2 < <1 Pintavesi ,2,24 11,6 6,5 65,3 2 2,47,18, ,6 - Pintavesi ,2,21 12,4 8,5 76, ,93,4, Pintavesi ,3,22 11,5 1,2 64, 23 1,84,16, ,85 - Pintavesi ,6,22 13, 13,3 65, 23 2,56,2, Pintavesi ,5,22 12,6 12,8 7, ,8,37, ,46 - Pintavesi ,21 11,8 1,3 78, 235 2,,13, Pintavesi ,6,22 12,2 1,7 72, 156 1,88,1, ,8 - Pintavesi ,7,22 12,1 9,9 72, ,85,27, min 6,1,21 11, ,84,1,2 1,86 1,6 3,5 28 ka 6,4,22 12,1 1 71, 22 2,15,25,8 1,86 1,6 6,4 28 <,2 < <1 max 6,7, ,8,43,14 1,86 1,6 12,6 28

88 Liite / Bilaga 6.3 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Toukokuu Tuote Pvm Lims nro. ph E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml Pintavesi ,5,2 12,1 9,9 72, ,96,8, ,2 - <1 6 2 <1 Pintavesi ,6,22 12,4 13,2 64, ,88,32,4 1,99 1,6-31 Pintavesi ,6,21 12,5 9,3 63, ,9,11, ,98 - Pintavesi ,7,21 12,3 1,2 6, ,88,2, Pintavesi ,5,2 12,9 1,6 57, ,96,4, ,52 - Pintavesi ,4,19 12,2 8,5 67, ,93,7, Pintavesi ,5,22 12,5 11, ,97,5, ,52 - Pintavesi ,9,22 12,5 1, 62, ,89,12, Pintavesi ,7,22 12,8 1,9 63, ,6,17, ,26 - min 6,4,19 12,1 9 57, ,88,5,2 1,99 1,6 3,5 31 ka 6,6,21 12,5 1 64, 147 1,94,17,3 1,99 1,6 4,3 31 <1 6 2 <1 max 6,9,22 12, , ,6,4,6 1,99 1,6 5, 31 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Kesäkuu E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ Tuote Pvm Lims nro. ph mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml Pintavesi ,7,22 12,5 11, 61, ,99,8,3 2,5 1,6-31, Pintavesi ,6,22 12,7 1,5 57,9 15 2,,33, ,8 - Pintavesi ,6,22 12,5 12,4 6, ,21,21, Pintavesi ,6,23 12,8 12,4 66,2 28 2,26,3, , - Pintavesi ,6,23 13,9 14,6 59,7 25 2,6,13, Pintavesi ,5,23 13, 12,7 66, ,7,11, Pintavesi ,6,22 13,6 13,5 65, ,5,29, ,9 - min 6,5,22 12, , ,99,8,2 2,5 1,6 3,9 31 ka 6,6,22 13, 12 62, ,9,21,3 2,5 1,6 4,6 31, max 6,7,23 13, , ,26,33,5 2,5 1,6 5, 31

89 Liite / Bilaga 6.4 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Heinäkuu Tuote Pvm Lims nro. ph E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml Pintavesi ,6,22 14, 13,8 56, ,3,39,4 1,91 1,6-32,3 < <1 Pintavesi ,7,23 13,5 12,5 63, ,14,8, ,1 - Pintavesi ,6,22 13,6 15,2 64, ,3,9, Pintavesi ,6,24 13,8 14, 61, ,21,21, ,9 - Pintavesi ,5,25 13,9 17,6 7,8 23 2,4,33, Pintavesi ,5,25 15,9 2,9 62,4 13 1,88,15, ,1 - Pintavesi ,6,25 13,6 18,8 62, ,48,28, Pintavesi ,5,26 13,9 14,1 65,7 16 2,37,3, ,32 - Pintavesi ,5,26 15,6 19,9 63, ,39,35, min 6,5,22 13, ,9 13 1,88,8,4 1,91 1,6 5,1 32,3 ka 6,6,24 14, , ,21,24,8 1,91 1,6 6,1 32,3 max 6,7,26 15,9 21 7, ,48,39,12 1,91 1,6 7,3 32,3 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Elokuu Tuote Pvm ph E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteett Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml Pintavesi ,5,22 14,4 17,2 65, ,65,14, ,6 - - Pintavesi ,5,25 16,6 23,3 64, ,34,17, < <1 Pintavesi ,5,24 2,6 34,2 54, ,17,13, ,7 - - Pintavesi ,5,28 16,6 25, 61, ,55,28,7 2,47 1,39-28,4 Pintavesi ,6,26 19, 32,4 61, ,4,17, , Pintavesi ,6,25 2,2 31,2 58,5 17 2,26,9, Pintavesi ,7,26 2,7 31,6 58, ,13,9, ,5 - - Pintavesi ,6,24 19,1 29,6 57, ,21,17, Pintavesi ,6,24 17, 25, 54, ,1,1, ,8 - - min 6,5,2 14,4 17,2 54,2 124, 2,1,9,2 2,47 1,4 3,8 28,,4 ka 6,6,2 18,2 27,7 59,6 15,6 2,31,15,6 2,47 1,4 4,8 28,,4 < <1 max 6,7,3 2,7 34,2 65,7 173, 2,65,28,9 2,47 1,4 5,6 28,,4

90 Liite / Bilaga 6.5 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Syyskuu Tuote Pvm Lims nro. ph E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml Pintavesi ,7,26 16,7 2,8 6, ,8,12,6 2,2, <1 Pintavesi ,6,25 16,5 22,1 55, 163 2,21,4, ,7 - - Pintavesi ,7,27 13,2 15,3 64,6 21 2,58,8, Pintavesi ,6,24 14,2 16,8 61, ,42,4, ,9 -,2 Pintavesi ,7,24 13,7 15,9 62, ,47,5, Pintavesi ,7,23 14,4 15,8 6, ,56,6, , Pintavesi ,8,22 14,5 18,1 57, ,24,1, Pintavesi ,7,22 14,1 16,7 58, 24 2,37,3, , Pintavesi ,8,22 13,5 14,7 53, 194 2,5,4, min 6,6,22 13, ,8,3,2 2,2,7 3,5 31 ka 6,7,24 14, , ,38,6,7 2,2,7 4,4 31, <1 max 6,8,27 16, ,6 21 2,58,12,23 2,2,7 4,9 31 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Lokakuu Tuote Pvm Lims nro. ph E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml Pintavesi ,9,21 12,8 13, 57, 22 2,59,5, ,43 - Pintavesi ,8,21 15,3 18,2 54, ,6,6,3 1,96,52-29 <, <1 Pintavesi ,7,23 14,1 15,3 54, ,32,2, ,42 - Pintavesi ,7,22 13,9 15,1 51, ,29,2, Pintavesi ,6,22 13,3 14,4 54, ,38,3 <, ,7 - Pintavesi ,7,24 14,8 18,5 53, ,8,4 <, Pintavesi ,6,23 14,1 15,1 58, ,27,6, ,19 - Pintavesi ,8,23 14,6 17,3 47, ,9,2 <, Pintavesi ,7,22 14, 14,2 51, ,18,3, ,58 - min 6,6,21 12, , ,6,2 <,2 1,96,5 3,4 29 ka 6,7,22 14, , ,25,4,3 1,96,5 3,9 29 <, <1 max 6,9,24 15, ,1 22 2,59,6,4 1,96,5 4,4 29

91 Liite / Bilaga 6.6 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Marraskuu Tuote Pvm Lims nro. ph E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteett Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml Pintavesi ,7,22 13,8 14,4 55, ,3,2, < <1 Pintavesi ,6,2 13,5 14,1 63, ,2,9, ,2 -,4 Pintavesi ,7,23 14,7 15,7 59, ,24,3,4 2,13 2,95-29 Pintavesi ,6,21 14,4 14,4 54,2 16 2,9,5, ,1 - Pintavesi ,5,23 14,2 15,4 58, ,11,12, Pintavesi ,7,23 14,3 15,8 6, ,2,7, ,88 - Pintavesi ,6,23 14,9 15,6 6, ,11,4, Pintavesi ,7,23 15,2 17,2 55, ,3,4 <, min 6,5,2 13, , ,3,3,2 2,13 3, 4,1 29 ka 6,6,22 14, , ,14,6,4 2,13 3, 4,7 29,4 3 #JAKO/! #JAKO/! 2 max 6,7,23 15, , ,24,12,7 2,13 3, 5,9 29 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Joulukuu Tuote Pvm Lims nro. ph E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml Pintavesi ,5,23 15,1 17,2 69, ,9,17,3 2,8 5,22-32,1 < <1 Pintavesi ,6,23 14,8 16,1 61, 18 2,15,5, ,7 - Pintavesi ,4,21 14,3 13, ,37,6, Pintavesi ,5,21 14,2 13,7 66, ,18,18, ,26 - Pintavesi ,7,2 14,7 15, 55, 192 2,14,13, Pintavesi ,5,22 15, 16,1 64, ,8,6, ,71 - Pintavesi ,6 <,2 15, 17,1 7,7 21 2,7,8, Pintavesi ,3,24 15,7 16,9 81, ,4,15, min 6,3,21 14, ,8 12 2,8,7,6 2,52 2,2 3,8 35 ka 6,4,23 15, 16 76, ,48,15,7 2,52 2,2 5,3 35,9 < <1 max 6,5,28 15, , ,72,27,9 2,52 2,2 8, 35

92 Liite / Bilaga 7.1 Provtagningspunkt: 1 - Råvattenpumpstation (Åminne) Råvatten Datum Temp Färg FTU ph ms/m KMnO4 Driftsanalys Al Fe Mn NH4 NO3 N P ,6 18 5, , ,5 6 7,3 94,1, ,7 15 4,1 6,1 6, ,5 14 3,9 6,1 6, ,5 11 6, ,8 11 6, , ,6 6,2 6,6 84,1,13 8,8 2,1, , ,1 6,2 6,8 83,2 88, ,4 13 3,4 6,2 7,1 8, , , ,2 6,1 7,4 83,2, ,8 13 6,2 86, ,8 14 6, ,8 14 2,8 6,1 7,1 87,1,21 9,68 2, ,8 14 2,6 6,1 6, ,8 11 6, , ,8 12 6,2 78, ,8 12 6,2 77, , ,2 79, ,8 12 2,2 6,2 6,2 79,3,4 6,6 1, , ,2 6,1 77, ,8 12 2,2 6,1 6 77,5, , ,2 6,2 6,1 78, , ,2 78, ,8 11 6, ,8 13 2,4 6,1 6,1 8, ,8 12 6,1 79, ,8 12 2,2 6,1 6,1 76,9,5 6,6 1,54, ,8 12 2,1 6,2 6 77, ,8 12 2,2 6,2 6,1 75,1, ,8 12 2,2 6,2 6,1 77, ,8 12 6, ,8 11 2,4 6,2 6,1 79, ,8 11 2,2 6,2 6 76,5,5 5,72 1, ,8 11 2,4 6,2 6 74, , , ,8 6,4 5,9 76, , ,9 6,5 5,9 73, ,8 11 2,9 6,5 5,9 74,1, , ,6 75, , ,6 74, , ,8 6,6 5,9 72,9,4 8,36 1, , ,3 6,5 6,1 72, , ,5 6,1 72,3, , ,2 6,6 6, ,8 11 2,7 6,5 5,9 67,7, ,8 11 6, ,8 11 6,6 71, , ,4 6,6 5,9 7,2,3 7,4 1, , ,6 6,6 6,2 68, ,13, , ,4 6,6 6,4 66, ,8 11 2,7 6,6 6,1 69,3, ,8 11 2,6 6,6 6,1 69,6, ,7 95 2,5 6,6 6 72, ,7 95 2,5 6, , ,1 6,6 6,3 66,8,1 7,4 1,68, ,7 12 6,4 6,5 6,1 67, , ,6 6,6 6,2 71,6, ,7 11 3,3 6,6 6,1 7, ,7 11 2,9 6,6 6,2 71,2, ,7 11 6,6 73, ,7 15 6,6 72, ,7 11 2,8 6,6 6 69,8, ,7 11 2,9 6,6 6 7, , , ,7 6 69,3, ,7 1 6, ,7 11 3,2 6,7 6,2 7,6, ,8 11 6,7 78,9, ,4 13 6,6 82,7, ,7 6,6 6,5 79, , ,7 6,5 6,6 76, , ,3 6,6 6,4 74,4

93 Liite / Bilaga 7.2 Datum Temp Färg FTU ph ms/m KMnO4 Al Fe Mn NH4 NO3 N P ,5 12 6,7 77,9, ,4 11 3,7 6,7 6, ,2 11 3,5 6,7 6,2 76,2, ,7 1 6, ,3 6,6 6,1 71,4, , ,2 6,7 6,1 7, , , ,8 6 7,3, ,8 11 3,1 6,8 6,1 68, , ,9 6,7 6,1 69,6, ,3 11 6,1 77, ,7 77,6, ,2 11 2,9 6,7 6,4 69,8, , ,1 6,7 6,3 68, , , ,7 6,2 69,9, , ,1 6,7 6,1 69, , ,1 6,7 6,2 69,2, ,7 7, ,8 12 6,8 7,3, ,6 11 3,1 6,8 6, ,8 11 3,1 6,8 6,1 7, , ,8 6,1 67, , ,1 6,9 6,1 67, ,5 11 4,1 6,8 6,1 65, ,5 1 6, ,5 11 6,8 65, ,4 11 6,7 7, ,8 11 6,8 7,2, ,8 7, ,7 71, ,9 11 6,8 7, ,2 15 6,9 69,1, ,3 15 4,9 6,2 7,1 68, ,1 15 5,9 6,7 7,3 69,8, ,6 11 6, ,2 11 6,5 67, ,7 11 6,7 7, ,1 11 6,7 7,3, ,7 11 6,3 68, ,3 11 6,3 7,6, , ,6 11 4,4 6,5 7,5 67,1,6 6,16 1, ,7 6,1 7,3 65, , ,6 7,2 66,1, , ,9 6,3 7 63,8, ,8 1 6, ,5 1 6,5 65, ,2 6,6 7 61,7,3 5,28 1, ,2 11 6, ,1 11 4,1 6,6 6,8 6,1, ,2 11 6,3 64, ,1 1 6,3 64, ,1 15 3,9 6,3 6,5 65,2, ,2 1 3,9 6,5 6,5 64, ,6 15 3,9 6,6 6,9 6,7 4,84 1, ,3 15 3,95 6,8 7,1 59, , ,9 15 3,9 6,8 7,1 59,6, ,5 15 3,8 6,9 7,1 61, ,5 11 4,2 6,9 7,1 6,4, ,7 11 4,3 6,8 61, ,3 11 6,48 6, ,3 11 4,8 6,7 7,8 59,9,4 4,4 1, ,8 11 4,9 6,7 7,9 63, , ,6 11 4,6 6,7 7,9 67,1, ,5 6,8 7,6 68,3, , ,2 6,8 7,4 66,4, ,3 12 6,8 7, ,8 12 6,8 71,9, ,5 12 4,4 6,8 6,9 68,9 4, ,1 12 5,1 6,7 7,2 69, , , ,7 7,3 7,9, ,6 12 4,7 6,7 6,8 73,8, ,6 6,7 6,5 74,1, ,9 15 4,4 6,8 6,4 76, ,9 11 6, ,6 6,7 6,5 78,6,1 5,72 1, ,4 6,5 8,5 84, ,22,98

94 Liite / Bilaga 7.3 Datum Temp Färg FTU ph ms/m KMnO4 Al Fe Mn NH4 NO3 N P ,4 18 6,4 6,3 7,6 96,3, , ,9 6,4 95, ,7 15 4,5 6,5 91, ,9 13 4,4 6,7 77, ,1 12 4,2 6, , ,6 6,7 6,9 71,6,3 5,28 1, ,4 12 4,4 6,7 6,8 7, , ,6 12 4,8 6,7 6,6 68, , ,8 6,8 6,6 68, , ,8 67,5, ,8 7, ,5 11 6, ,6 11 5,5 6,8 6,2 65,8 3,96, ,1 15 5,1 6,8 6,2 65, ,8 11 5,2 6,9 6,1 66,4, ,3 15 5,3 6,8 6,1 65, ,4 11 5,6 6,9 6,1 65,8, , ,2 1 6, ,2 6,9 6 69,9 4,84 1, ,1 11 4,7 6,9 5,9 66, , ,2 7 5,9 64,4, ,2 11 5, , ,3 7 66, ,5 11 4,8 7 68,4, ,9 6,9 6,1 7, ,1 15 4,5 6,9 5,9 65, ,5 15 4,8 6,9 5,9 63,6,1 4,4 1,1, , ,9 66, ,7 15 5,1 7 5,9 63,9, ,9 15 4,5 7 5,9 62, ,7 1 4,6 6,9 64, , ,6 66, ,5 1 4,8 6,8 6 61,9,1 3,52, ,6 1 4,4 6,8 5,9 6, ,6 11 5,2 6,8 5,9 63, ,2 1 4,6 6,9 6 63, ,1 1 4,8 6,9 6,2 63, , , ,4 9 6,9 67, ,4 9 6,9 67, ,3 1 4,6 6,9 5,9 64,5 5,28 1, , ,9 6 64, ,2 1 4,9 6,9 5,8 64, ,8 1 5,1 6,9 5,8 63, ,6 11 5,2 6,9 5,8 64,7, , ,9 66, ,8 1 4,9 6,9 65, ,5 1 4,9 6,9 5,9 62,9,1 4,84 1, ,1 11 4,6 6,8 6 65, , ,9 1 4,9 6,9 6,1 63,9, ,8 1 4,6 6,8 6,1 64,4 666, ,8 1 4,3 6,8 6,1 66,4, ,4 15 4,4 6,7 65, ,7 15 5,9 6,9 66,8, ,1 6,8 6,5 67,3,3 7 1, ,3 1 4,6 6,8 6,2 67, ,5 1 4,2 6,9 6,1 65, ,3 11 4,1 6,9 6 67, ,7 11 4,4 6,9 5,9 7, ,7 11 6,9 69, ,8 71, ,8 11 4,9 6,8 6 71,6,1 5,7 1, ,2 11 6,2 6,8 6,6 72, ,2 11 4,7 6,5 6,4 68,4, , ,8 7, , ,7 6,6 8,1 87,1, ,9 13 5,6 6,6 7,9 79, ,1 12 6, ,8 13 4,4 6,6 6,9 81,5,8 7 1, ,4 13 4,3 6,6 6,7 84, ,2 6,6 6,4 87,5, ,2 13 4,3 6,6 6,2 9, ,9 13 4,7 6,7 6,2 85,5, ,7 13 4,3 6,8 73,7

95 Liite / Bilaga 7.4 Datum Temp Färg FTU ph ms/m KMnO4 Al Fe Mn NH4 NO3 N P ,2 13 5,3 6,8 73, ,6 12 5,7 6,8 6,4 72,5, , ,5 6,8 6,4 69, ,9 11 6, , , , , ,3 11 4,75 7,1 58, ,1 11 4, ,7 1 4,3 6,9 58, ,3 1 4,2 7 56, ,2 7 6,2 57, ,9 1 4,1 7 6,2 57,3, ,9 1 7, ,6 1 6, , , , ,8 15 4,5 7 6, , ,1 6,3 81,6, ,7 15 6,7 6,3 86,5, ,5 15 4,51 6,6 77,8, ,5 9,4 74,6, ,7 6,6 8,7 7,5, ,7 65, ,2 11 3,5 6,8 64,8, ,5 11 6,8 6, ,2 1 6,8 6, ,5 1 3,2 6,9 58, ,2 1 3,7 6,8 59, ,9 58, ,1 8 4,2 6,9 58, ,3 8 4,2 6,9 6,4 58,7, ,3 9 4,2 6,9 6,4 57,3, , ,9 8 6, ,3 8 6,9 55,6, ,8 6,9 6,2 56, ,3 85 4,2 6,9 6,1 56, , ,7 85 4,2 6,9 6,1 56,1, ,8 85 3,8 6,9 6, ,6 85 3,8 7 6, ,6 85 3,6 7 6,1 57, ,7 85 3,5 7 6,1 56, ,8 85 3,6 6,9 6,1 55,7,1 4,84 1, ,1 85 3,2 7 6,3 53, ,4, ,8 85 2,9 7 6,3 53,1, ,2 85 3,3 7 6,6 53, ,6 6,9 7,1 53, , ,1 52, ,36 6,9 55, ,1 85 2,7 6,8 7,8 52,4,8 4,84 1, ,9 6,9 7,7 52, ,13, ,1 85 2,5 6,9 7,2 5,8, ,8 8 2,3 6,9 6,9 52,1, ,5 8 2,2 6,9 6,8 49,2, ,8 8 6,9 53, ,6 8 6,9 54, ,5 8 2,3 6,9 6,6 48,9,5 3,52, ,2 6,9 6,6 45, , ,4 7 2,5 6,9 53, ,1 8 2,8 7 49,8, ,6 95 6,5 63,3, ,8 9 4,23 6,4 62, ,7 8 6,5 6, ,2 8 6,7 63, ,9 9 3,8 6,5 63,2, ,8 9 6,6 61, ,7 6,7 61,1, ,5 9 2,6 6,7 59, ,5 6,7 59, ,2 8 2,65 6,8 58,5, ,7 8 4,7 6,5 1,3 61,7, ,4 8 4,7 6,5 1,5 62,3, ,8 1 6,6 64, ,4 9 6,7 62, ,9 9 6,6 64,4

96 Liite / Bilaga 7.5 Datum Temp Färg FTU ph ms/m KMnO4 Al Fe Mn NH4 NO3 N P ,9 8 6,7 63, ,3 9 3,6 6,6 61,2, ,8 6,4 1 6,9,35 5,24 1, , ,5 9,7 6, ,27 5,53, ,2 95 5,4 6,4 9,7 62,2, ,7 11 1,9 6,3 11,9 71,5, , ,8 6,2 1,9 77,3, ,9 11 6,3 74, ,2 11 6, ,6 11 7,3 6,3 9,9 74,28 6,87 1, , ,1 6, , , , ,3 6 12,1 83,3, , ,1 6,1 1,6 91, ,9 15 8,6 6,1 1 85,2, ,5 6,2 85, , ,8 6,4 8,7 78,8, , ,9 6,4 1,5 75,8,48 8,81 2, , ,2 6 11,4 87, ,5 14 6, ,6 14 9,71 5,9 12,7, ,1 13 6,1 89, ,8 13 6,5 6,3 84,5, ,6 13 6,9 6, , ,5 6,5 8,5, ,2 12 5,4 6,6 8, ,3 12 5,3 6,6 7,1 81,2, ,2 11 5,5 6,6 7,1 79,6, ,9 9 6,7 74, ,8 9 6,7 72,5, ,9 1 6,7 76, ,8 1 6,7 74, ,1 15 4,5 6,4 73, ,6 15 4,8 6,3 71,8, ,5 11 4,6 6,4 74, ,5 11 5,1 6,7 73, ,3 15 5,3 6,7 7, ,1 95 4,9 6,7 7 7,1, , ,6 9 6,8 7, ,6 15 5,1 6,6 6,7 69,3,14 4,65 1, ,3 6,7 7,1 7, ,6 15 4,7 6,8 7,1 68,6, ,9 15 4,6 6,8 7, ,6 1 4,7 6,8 69, ,4 6,8 71,2, ,2 95 5,8 6,7 7,9 69,9, , ,7 7,7 7, ,2 1 6,6 68, ,3 1 6, ,3 1 6,6 69, ,1 1 6,6 71,7, ,9 1 5,7 6,7 7,9, , ,7 71, ,7 1 5,9 6,7 71, , ,5 7,5 67,7, ,5 15 5,6 6,6 7,4 67, ,5 1 5,8 6,6 7,6 68,6, ,5 1 6, ,5 15 5,3 6,4 8,5 67,8,17 5,52 1, ,6 15 4,9 6,5 8,3 67, ,6 11 6,4 66, ,6 15 4,5 5,9 68, ,6 15 4,1 6 69,2, ,6 1 4,1 6,5 69, , ,5 67,7, ,6 1 4,1 6,6 7,4 67,4,14 4,16 1, ,6 95 2,4 6,6 7,3 65, , ,5 7,4 64,1,12 min, ,9 5,8 45, ,52,32 medel 8,35 18,8 4,53 6,6 6,8 69, ,9 5,78 1,339,6 max ,3 7,1 12, ,5 9,68 2,37,1 st

97 Liite / Bilaga 8 Jokien ja Luodonjärven ainevirtaamat vuonna 214. Päivä Virtaama Pitoisuus Ainevirtaama 3 kk ka Fosfori Typpi Fosfori Typpi m 3 /s µg/l µg/l kg/päivä kg/päivä Kovjoki/ Kovjoki å I - III 2, ,7 393 IV - VI 1, ,3 193 VII - IX, ,7 92 X - XII 3, , , , 29 Purmonjoki/ Purmo å I - III 8, , IV - VI 5, ,9 523 VII - IX 2, ,2 29 X - XII 11, , , ,8 821 Ähtävänjoki/ Esse å I - III 22, , IV - VI 8, ,8 469 VII - IX 5, ,3 371 X - XII 17, , , ,8 966 Kruunupyynjoki/ Kronoby å I - III 7, ,1 929 IV - VI 5, ,4 463 VII - IX 1, ,6 221 X - XII 1, , , ,4 663 Hästgrundet I - III 16, , IV - VI 4, ,3 331 VII - IX, ,1 32 X - XII 12, , , , 866 Gertrud I - III 17, , IV - VI 3, ,3 249 VII - IX, ,9 15 X - XII 17, , , , I - III 9, ,6 79 IV - VI 9, ,4 68 VII - IX 5, ,5 332 X - XII 8, , , ,1 56 Vuosi/ År 214 Virtaama Fosfori Typpi Fosfori Typpi m 3 /s kg/päivä kg/päivä t/vuosi t/vuosi Kovjoki/ Kovjoki å 2,3 25, 289,6 9,1 16 Purmonjoki/ Purmo å 6,8 35,8 821,5 13,1 3 Ähtävänjoki/ Esse å 13,5 42,8 966,5 15,6 353 Kruunupyynjoki/ Kronoby å 6,2 38,4 662,8 14, 242 Yhteensä/ Totalt 28,8 142,1 274,4 51,9 1 Hästgrundet 8,6 5, 866,4 18,2 316 Gertrud 9,9 36,6 727,2 13,4 265 Kalatie 8, 3,1 56,2 11, 24 Yhteensä/ Totalt 26,4 116, ,6 786 Järveen jää 2,4 25, ,3 214

98 Liite / Bilaga 9 Luodon-Öjanjärven uimavesituloksia vuodelta 214. Badvattenanalyser från Larsmo-Öjasjön år 214. Sosiaali- ja terveysvirasto, Pietarsaari/ Social- och hälsovårdsverket, Jakobstad Lähde: (luettu ) Uimaranta/ Lämpötila E. coli Enterococer Vedenlaatu Sinilevät päivä Temperatur Vatten- Blågröna- Badstrand/ kvalit alger dag C MPN/ 1 ml cfu/ 1 ml Laatuvaatimus/ Kvalitetskrav < 5 < 2 Annäsgrundet, Eugmo ,8 1 1 erinomainen/ utmärkt ei/ nej ,2 7 4 erinomainen/ utmärkt ei/ nej ,9 2 erinomainen/ utmärkt ei/ nej Assarskär, Luoto/ Larsmo , erinomainen/ utmärkt ei/ nej , erinomainen/ utmärkt ei/ nej , erinomainen/ utmärkt ei/ nej Fagernäs, Luoto/ Lasmo ,1 6 5 erinomainen/ utmärkt ei/ nej ,4 7 8 erinomainen/ utmärkt ei/ nej , 9 erinomainen/ utmärkt ei/ nej Svennas Minne, Luoto/ Larsmo , erinomainen/ utmärkt ei/ nej ,1 3 5 erinomainen/ utmärkt ei/ nej , erinomainen/ utmärkt ei/ nej Vikarholmen, Luoto/ Larsmo ,8 3 8 erinomainen/ utmärkt ei/ nej , erinomainen/ utmärkt ei/ nej , erinomainen/ utmärkt ei/ nej Keski-Pohjanmaan ympäristöterveydenhuolto/ Mellersta Österbottens miljöhälsovård Lähde: (Luettu: ) Uimaranta/ Lämpötila E. coli Enterococer Vedenlaaatu Sinilevät päivä Temperatur Vatten- Blågröna- Badstrand/ kvalit alger dag C MPN/ 1 ml cfu/ 1 ml Laatuvaatimus/ Kvalitetskrav < 1 < 4 Laajalahti/ Bredviken, Kokkola/Karleby ,3 4 <1 hyvä/ bra ei/ nej , hyvä/ bra ei/ nej ,4 4 1 hyvä/ bra ei/ nej ,1 4 <1 hyvä/ bra ei/ nej Pietarsaari/Jakobstad: Vesi täyttää tutkimushetkellä Sosiaali- ja terveysministeriön asetuksen 354/28 vaatimukset./ Vattnet uppfyller vid tidpunkten för undersökningen de krav som ställs på badvatten enligt Socialoch hälsovårdsministeriets förordning nr 354/28. Kokkola/ Karleby: Vesi täyttää tutkimushetkellä Sosiaali- ja terveysministeriön asetuksen 177/28 vaatimukset./ Vattnet uppfyller vid tidpunkten för undersökningen de krav som ställs på badvatten enligt Socialoch hälsovårdsministeriets förordning nr 177/28.

99 Liite / Bilaga 1.1 Luodon-Öjanjärven pohjaeläinten yksilömäärät ja biomassat syvännepisteillä ja Bottenfaunans individtäthet och biomassa vid djuphöljorna i Larsmo-Öjasjön och (Nyman 215) Paikan nimi L6 L9 L11 Ö4 Ö5 Ö6 Pohjatyyppi lieju lieju lieju lieju lieju lieju Näytteenottoaika Näytteenoton syvyysväli [m] 2,4 9,9 3,5 8,6 5, 3,2 Seulakoko [mm],5,5,5,5,5,5 Näytteiden lukumäärä Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Ryhmä ja laji yks/m² yks/m² yks/m² yks/m² yks/m² yks/m² Hydra TURBELLARIA Caryophyllaeus laticeps NEMATODA OLIGOCHAETA indet Limnodrilus hoffmeisteri Potamothrix hammoniensis Aulodrilus pluriseta Nais barbata Pisidium Anodonta piscinalis ACARINA CLADOCERA OSTRACODA COPEPODA Caenis horaria Hydroptilidae Ecnomus tenellus Chaoborus flavicans Procladius Pentaneurini Orthocladiinae Chironomini Chironomus Tanytarsini Ceratopogonidae Summa Lajiluku (excl. Oligochaeta indet) Paikan nimi Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo L6 L9 L11 Ö4 Ö5 Ö6 Pohjatyyppi lieju lieju lieju lieju lieju lieju Näytteenottoaika Näytteenoton syvyysväli [m] 2,4 9,9 3,5 8,6 5 3,2 Seulakoko [mm],5,5,5,5,5,5 Näytteiden lukumäärä Ryhmä ja laji g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m² Hydra - - -,1 - - TURBELLARIA,2, ,2 Caryophyllaeus laticeps - - -, NEMATODA,12,11,27,93,2,43 OLIGOCHAETA,162 2,598,43,584,456,173 Pisidium,137,18 -,128 -,65 Anodonta piscinalis , ,138 ACARINA,13,85,13,37,11,24 CLADOCERA,1,3,3,6,1,2 OSTRACODA,27,7,137,33,2,23 COPEPODA,4,16,7,5,3,3 Caenis horaria ,2 Hydroptilidae - - -,3 - - Ecnomus tenellus ,2 Chaoborus flavicans,184 2,76,17,391 1,393,114 Procladius,261,444,471,96,149,34 Pentaneurini ,1 Orthocladiinae, Chironomini,2,141,121,17,17,79 Chironomus 4,227 1,781 2,854,9,867,45 Tanytarsini,1 -,41,1 -,6 Ceratopogonidae,448,513,2 -,842 - Summa 5,693 7,693 16,925 2,318 3,76 198,89 Summa excl. Anodonta 5,693 7,693 4,185 2,318 3,76,671

100 Liite / Bilaga 1.2 Luodon-Öjanjärven pohjaeläinten yksilömäärät kivikkorantojen havaintopisteillä ja Bottenfaunans individtäthet vid stensträndernas provpunkter i Larsmo-Öjasjön och (Nyman 215) Yksilömäärä 3 näytteen kookooma Paikan nimi L_Fågel L_Glo L_Kors L_Pir Ö_Byrk Ö_Svart Ö_Åkö Kunta Luoto Luoto Luoto Pietarsaari Kokkola Kokkola Kokkola Näytteenottoaika Kvantitatiivisyys Semikvant. Semikvant. Semikvant. Semikvant. Semikvant. Semikvant. Semikvant. Näytteenoton syvyysväli [m],1 -,3,2 -,3,2 -,4,2 -,4,1 -,4,1 -,3,2 -,4 Näytteenotin Käsihaavi Käsihaavi Käsihaavi Käsihaavi Käsihaavi Käsihaavi Käsihaavi Seulakoko [mm],5,5,5,5,5,5,5 Näytteiden lukumäärä Ryhmä ja laji yks yks yks yks yks yks yks Hydra 36 1 TURBELLARIA NEMATODA OLIGOCHAETA Glossiphonia Helobdella stagnalis Erpobdella octoculata Radix peregra 3 1 Anisus vortex 1 1 Gyraulus Pisidium Anodonta piscinalis 1 2 ACARINA CLADOCERA OSTRACODA 13 5 COPEPODA Asellus aquaticus Leptophlebiidae Ephemera vulgata Caenis horaria Kageronia fuscogrisea Centroptilum luteolum 1 4 Aeshna 5 Somatochlora metallica Ranatra linearis 1 Sialis morio 1 Sisyra 1 Agraylea sexmaculata 13 Hydroptila 3 Oxyethira Tinodes waeneri Ecnomus tenellus Neureclipsis bimaculata 1 Plectrocnemia conspersa Polycentropus flavomaculatus Holocentropus dubius 1 12 Cyrnus insolutus Cyrnus trimaculatus 4 Phryganea bipunctata 5 1 Limnephilidae Molanna angustata 2 Ceraclea nigronervosa 5 Athripsodes aterrimus 1 Athripsodes cinereus 16 Mystacides Chironomidae Ceratopogonidae Empididae 1 6 Platambus maculatus Oulimnius tuberculatus Summa Lajiluku

101 Liite / Bilaga 11 1(1) MENETELMÄLIITE Luodonjärven merialueen tarkkailu 214 Analyysi Akkreditointi Yksikkö Menetelmä Määritysraja Mittausepävarmuus Al * mg/l SFS-EN ISO :5 modif.,2 5,-2 ±,3 > 2 ±15 % Alkaliniteetti * mmol/l Sis. men. K-6 (ph 4,5, 4,2),2,1mmol/l(,2-,1mmol/l) 1%(>,1mmol/l) Asiditeetti * mmol/l SFS 35:1981,2,1mmol/l(,2-,1mmol/l) 1%(>,1mmol/l) Enterokokit (36 C 2 vrk) kpl/1 ml SFS-EN ISO :2 E. coli pmy/1 ml Colilert Quanti-Tray 18h * 5-2 ± 3 Fe µg/l SFS-EN ISO 11885:9 modif. 5 > 2 ±15 % *,2mg/l (,2-2mg/l) Happi mg/l SFS-EN 25813:1993,2 1 %(>2mg/l) *,4mg/l (,5-4mg/l) CODMn mg/l SFS 336:1981,5 1 %(>4mg/l) Klorofylli-A * µg/l SFS 5772: % Kok. N * µg/l Sis. men. K % * 1µg/l(5-1µg/l) Kok. P µg/l Sis. men. K %(>1µg/l) * 3µg/l (5-3µg/l) NH4-N µg/l Sis. men. K %(>3µg/l) * 2µg/l (5-2µg/l) NO2,3-N µg/l Sis. men. K %(>2µg/l) * 2-15 ± 2 Mn µg/l SFS-EN ISO :5 modif. 2 > 15 ±15 % ph * SFS-EN ISO 1523:212,2 * 1,5µg/l(2-1µg/l) PO4-P µg/l Sis. men. K %(>1µg/l) Saliniteetti ppt *,2FTU(,5-1FTU) Sameus FTU SFS-EN ISO 727:2,5 2 %(>1FTU) Sulfaatti (IC) * mg/l SFS-EN 134,3,1mg/l(,3-1mg/l) 8 %(>1mg/l) *,2mS/m(,5-4mS/m) Sähkönjohtavuus ms/m SFS-EN 27888,5 5 %(>4mS/m) * 5mgPt/l(5-4mgPt/l) Väri komp. mg Pt/l SFS-EN ISO 7887: mgPt/l (>4mgPt/l) Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI