RESULTATEN FRÅN SAMKONTROLLEN AV HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 2017

Transkript

1 RESULTATEN FRÅN SAMKONTROLLEN AV HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 217 Marjut Mykrä Jakobstad 218

2

3 INNEHÅLL 1. INLEDNING Grunderna för kontrollen Material och metoder Parametrar för ekologisk klassificering av ytvatten VÄDERLEKSFÖRHÅLLANDEN OCH HYDROLOGI BELASTNINGEN Avloppsvattenbelastning Värmebelastning Larsmo-Öjasjön VATTENKVALITETEN I HAVSOMRÅDET Vattenkvaliteten vintern Vattenkvaliteten under perioden med öppet vatten år Resultat av perifytonundersökningen Förändringar i vattenkvaliteten Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen FISKERIKONTROLLEN ÖVERSIKT ÖVER ÖVRIGA UNDERSÖKNINGAR I KONTROLLOMRÅDET UNDER ÅR Resultat från badstrands- och alguppföljningen Bottenfaunaundersökningen år Temperaturkarteringar Mässkärs naturstation Pörkenäs lägergård Sedimentundersökning Fiskerikontrollen 217 efter muddringen av Jakobstads hamn och farleden samt deponeringsarbeten SAMMANDRAG KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR Översättning: Curt Nyman Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Österbottens vatten och miljö rf PL/PB PIETARSAARI JAKOBSTAD ;

4 RESULTATEN FRÅN SAMKONTROLLEN AV HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD INLEDNING 1.1 Grunderna för kontrollen Avloppsvattnet från Jakobstadsnejdens bosättning (Jakobstads Vatten) och UPM Kymmene Abp:s massa- och pappersfabrikers, BillerudKorsnäs Finland Ab:s samt övriga enheters avloppsvatten leds ut i havsområdet utanför Jakobstad. OSTP Finland Oy Ab:s avloppsvatten leds ut i havet via Labackörsviken på samma ställe som avloppsvattnet från UPM Kymmene. Kylvattnet från Alholmens Kraft Ab:s kraftverk leds till samma område. Även Jakobstads Hamn deltar i samkontrollen. Utsläppsplatserna framgår från figur 1. Figur 1. Havsområdet utanför Jakobstad, dess utsläppsplatser samt provtagningspunkterna. Observationspunkterna för vattenkvaliteten ( ja ) är totalt 16 st, varav 8 st ingår i intensivuppföljningen ( ). (Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 2/216) Purkuputket / Utläppsrör: A Pietarsaaren Vesi / Jakobstads Vatten B Alholmens Kraft C UPM Kymmene D Satama / Hamnen E Mässkär luontoasema / Mässkär naturstation F Pörkenäs leirikeskus / Pörkenäs lägergård Kontrollåliggandena för deltagarna i samkontrollen grundar sig på de i tabell 1 nämnda besluten från Västra Finlands miljöcentral (LSU), NTM-centralen i Södra Österbotten, Västra Finlands miljötillståndsverk (LSY) och Vasa förvaltningsdomstol (VHO). Vid övervakningen av tillståndet i havsområdet år 217 följdes kontrollprogrammet för vattenområdet och fiskeriekonomi för tiden (Aaltonen 28), som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral genom beslut LSU-25-Y-524 (121) ( ) och av fiskerienheten vid Österbottens TE-central

5 3 genom beslut 2583/ 5723/ 22 ( ). Vid uppdateringen av kontrollprogrammet år 28 justerades antalet observationsplatser och antalet provtagningar samt analysurvalet. Ändringar gjordes även i bottenfaunaundersökningen. Den årliga kontrollen kompletteras med specialundersökningar under bestämda år. I detta sammandrag behandlas i enlighet med kontrollprogrammet data om vattenkvaliteten och den årliga fiskeriuppföljningen från 217 samt sammanfattas övriga undersökningar som blivit utförda inom området under året: resultat från badstrands- och alguppföljningen (kap 6.1), den årliga bottenfaunaundersökningen (kap 6.2), temperaturkarteringar på influensområdet för Alholmens Kraft Ab:s kylvatten (kap 6.3) och övervakning av avloppsreningsanläggningen vid Mässkärs naturstation (kap 6.4) samt övervakning av avloppsvattnet vid Pörkenäs lägergård (kap 6.5). Ytterligare sammanfattas i kapitel 6.6 resultaten för 217 från den fiskeriekonomiska kontrollen efter muddringarna i Jakobstads hamn och farled samt dumpningsarbeten (Keränen 217). Sammandraget har gjorts av Österbottens vatten och miljö rf. Provtagningarna och analyserna har utförts av Nab Labs Oy. En förteckning över de använda analysmetoderna finns som bilaga 11. Tabell 1. Tillståndsbesluten gällande deltagarna i samkontrollen. Aktör Tillstånd Staden Jakobstad/ LSSAVI/74/4.8/211 ( ) tillståndsbestämmelser 1) 14) ja 16) Jakobstads Vatten UPM Kymmene Oyj, inkl. BillerudKorsnäs LSY 85/23/1 ( ) tillstånsbestämmelse 4) VHO 282/4/511 ( ) OSTP Finland Oy Ab LSSAVI/18/4.8/ tillståndsbestämmelser 1) - 4) sekä 14) ja 17) Alholmens Kraft Oy Ab LSSAVI/75/4.8/211 ( ) tillståndsbestämmelser 16) ja 49) VHO 237/16/5399 ( ) Jakobstads Hamn Ab LSSAVI/6628/214 ( ) tillståndsbestämmelser 17), 18 ja 21) Trafikverket Västra Finlands farledsenhet och Jakobstads Hamn Ab ESAVI/187/4.9/21 tillståndsbestämmelse 1), LSSAVI/117/4.9/211, EPOELY/35/7.4/21, Dnro POHELY/1822/5723/211, VHO nro 11/42/2, VHO nro 11/757/2 1.2 Material och metoder Övervakningsmaterialet för år 217 består av följande delar: 1 vinterprovtagning från 16 punkter i havet och 2 insjöpunkter (figur 1, bilaga 1) 3 omfattande provtagningar vid öppet vatten från 16 punkter i havet och 2 insjöpunkter 6 provtagningar vid öppet vatten från 6 punkter i havet och från 2 punkter i Larsmosjön (intensivuppföljning; bilaga 3); vid beräkning av Larsmosjöns materialflöden har också använts resultat från punkterna L5 och L6A i samkontrollen av Larsmo-Öjasjön resultaten från Södra Österbottens NTM-centrals punkt P64 (bilaga 5) uppföljning av perifytonpåväxt under 1 period (2 veckor) från 7 observationspunkter (bilaga 4) årlig insamling av uppgifter om fiskare, fiskeredskap och fångst på havsområdet (bilaga 6) årlig insamling av uppgifter om badvattenkvalitet (bilaga 7) och förekomst av alger (bilaga 8) resultat från den årliga bottendjursundersökningen (bilaga 9) resultat från sedimentundersökningen 217 analysresultat av avloppsvattenprov från Mässkärs naturstation 217 (bilaga 13) Dessutom har till rapporten bifogats belastningsdata från OSTP för åren (bilaga 1) En eutrofieringsmodell har blivit uppgjord för havsområdet utanför Jakobstad år 24 i samband med Bottenviken Life-projektet (Korpinen m.fl. 24). Med hjälp av den kan man bedöma inverkan från olika belastningssituationer. En sammandragsrapport har gjorts över övervakningsmaterialet för havsområdet utanför Jakobstad för perioden (Aaltonen och Kalliolinna 211).

6 1.3 Parametrar för ekologisk klassificering av ytvatten 4 I samband med vattenförvaltningsplaneringen har man i Finland övergått till det allmäneuropeiska klassificeringssystemet för vattenområden. I systemet klassas ytvattnen (sjöar, åar, och kustområden), på basen av referensegenskaper enligt deras typ i fem kvalitetsklasser: utmärkt, god, nöjaktig, försvarlig, dålig (Vuori m.fl. 29). Målet för vattenvården är att bevara eller uppnå en god status på ytvattnen före år 215. För en del vattenförekomster har man satt avvikande tids- och statusmål på grund av oöverkomliga naturförhållanden eller teknisk orimlighet. I havsområdet utanför Jakobstad hör vattenförekomsterna Jakobstads skärgård och Larsmo skärgård till Bottenvikens inre kustvatten (Ps). Vattenförekomsterna Kallan och Nykarlebys yttre havsområde hör till Bottenvikens yttre kustvatten (Pu) (Vuori m.fl. 29). Klassificeringens kriterier betonar biologiska faktorer, som stöd används fysikalisk-kemiska vattenkvalitetsfaktorer samt övrig information om egenskaper och belastning i området som klassificeras. Klassificeringskriterierna har uppdaterats (Aroviita m.fl. 212) efter den första klassificeringen som färdigställdes år 28 (Vuori m.fl. 29). Som biologiska klassificeringsfaktor i Bottenvikens område används bottenfaunan, som beskrivs med hjälp av det s.k. BBI-ELS-indexen. Därtill beaktas växtplankton som klorofyll-a halt och parallellt växtplanktonets biomassa. Som fysikalisk-kemiska parametrar används siktdjup och totala näringsämneshalter (kväve och fosfor) under sommaren (juli-augusti + 1. veckan i september). Den senaste bedömningen av ytvattnens ekologiska status färdigställdes år 213. Tillståndet för Bottenvikens kustvatten har behandlats i Åtgärdsprogrammet för kustvattnen och små vattendrag fram till år 221 som NTM-centralen för Södra Österbotten har uppgjort (Westberg & Lax 216). På basen av vattenkvalitetsparametrarna i samkontrollresultaten har gjorts en klassificering för varje provtagningspunkt. Klassificeringen redovisas i kapitel 4.5. Motsvarande klassificering av provtagningsplatserna på basen av bottendjursindexen återfinns i kapitel 6.2 (Nyman 218). 2. VÄDERLEKSFÖRHÅLLANDEN OCH HYDROLOGI Mätstation för nederbörd i Karleby Korplax har lagts ned i slutet av 214. Från början av 215 har i stället för Korplax inrättats en ny mätstation i Hållhagen i Karleby. Väderstationen på Kallan var under större delen av 217 ur bruk och i denna rapport har i stället använts temperaturdata från Tankar i Karleby. Den totala nederbörden 217 i Hållhagen (532 mm) låg nära referensperiodens ( ) nederbörd (544 mm). I januari-februari var nederbörden mindre än genomsnittet. Också slutet av våren och försommaren var något torrare än normalt. April var däremot regnigare än normalt, liksom också oktober. Under resten av året var nederbörden nära den normala (figur 2). Årets medeltemperatur (3,7 C) var i Kronoby en halv grad lägre än under föregående år och låg nära långtidsmedelvärdet (3,4 C). Vintern 216/217 och förvåren 217 var mildare än referensperioden men senvåren och sommaren var svalare än normalt. Förhöstens temperaturer motsvarade genomsnittet, senhösten och förvintern var mildare. Vid Tankar i Karleby var hela året, försommaren undantagen, varmare än i Kronoby (figur 3). Bestående istäcke varade under vintern utanför Jakobstad (hamnen) ungefär fem månader, eller lika länge som under referensperioden. Längre ut från stranden var tiden med istäcke nästan en månad kortare än under perioden (tabell 2).

7 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII 5 mm 8 Sadanta/ Nederbörd Korplax / Hollihaka (215-) Hollihaka mm 8 C 2 Lämpötila/ Temperatur Kruunupyy 217 Kokkola Tankar 217 Kruunupyy I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII summa Kuukausi/ Månad Figur 2 och 3. Den månatliga nederbörden i Hållhagen år 217 samt medeltalen i Korplax åren och den månatliga medeltemperaturen i Kronoby och Karleby Tankar år 217 samt medelvärdet för Kronoby perioden (Meteorologiska institutet/klimattjänst 218). -1 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII ka. Kuukausi/ Månad Tabell 2. Tidpunkten för isläggning och islossningen samt antalet isdygn utanför Jakobstad under vintern (Meteorologiska institutet/ Istjänster 218) samt under jämförelseperioden (Seinä & Peltola 1991). (A = första isläggningen, B = uppkomsten av stadigvarande istäcke, C = stadigvarande istäcke upphör, D = isens slutliga försvinnande, E = det verkliga antalet isdygn, M = medeltalet för antalet isdygn, , min = minsta och max = största under perioden ) Plats Vinter A B C D E M Min Max Pietarsaari, satama Ådöskatan Mässkär Det humushaltiga sötvattnet från Larsmo-Öjasjön tappas ut i Larsmos och Jakobstads skärgård via dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet (figur 1). Dessutom finns vid Gertruds, Storströmmen och Bågast i Öja (Krekilä) fiskvägar, som huvudsakligen är öppna. Medelflödet vid Gertruds fiskväg är 5 m 3 /s, vid Storströmmens fiskväg 1 m 3 /s och vid Bågast 2 m 3 /s. Fiskvägarna stängs automatiskt då nivåskillnaden mellan havet och sjön är ca 5 1 cm. Regleringen av Larsmosjön lösgjordes 1998 från variationerna i havsvattenståndet och den nuvarande målsättningen med regleringen är att hålla sjöns vattenstånd mellan cm (N 6). m 3 /s 1 Luodonjärven juoksutukset 217 Avtappningingar från Larsmosjön 217 Kalatiet/ Fisklederna 17 cm 8 Merenpinnan korkeus/ Havsvattenståndet Gertruds 17 Hästgrundet I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Figurerna 4 och 5. Avtappningen från Larsmosjön som månatlig medelvattenföring under 217 (UPM Kymmene 217a) och under jämförelseperioden samt havsvattenståndet (MW217) vid Jakobstads hamn 217 (Meteorologiska institutet/havstjänster 218). -6 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi Vattenföringen från Larsmo-Öjasjön har beräknats utgående från automatiskt uppmätta data om vattenståndet samt från tiderna dammluckor och fiskvägarna har varit öppna (UPM Kymmene Oyj 217a, figur 4). Havsvattenståndets variationer (Jakobstads hamn MW217) visas i figur 5.

8 6 Avtappningen från Larsmosjön var 217 i medeltal 3, m 3 /s, vilket endast är något mera än den genomsnittliga avtappningen efter regleringsändringen (jämförelseperiod , 29,1 m 3 /s). Avtappningen fördelades så, att via Hästgrundet avtappades i medeltal 12,1 m 3 /s (ca 41 %) och vid Gertruds 17,7 m 3 /s (ca 59 %). Orsaken till att avtappningen via Gertruds var mindre var en skada på lyftskenan på regleringslucka 1 vid Gertruds. Regleringsluckan 2 vid Gertruds användes inte alls sommartid eftersom öppnandet av luckan försvårar användningen av den närliggande båtslussen på grund av kraftiga strömmar (Pietilä 218). Avtappningarna från Larsmosjön var under maj och september-oktober rikliga i förhållande till jämförelseperioden ( ). Vårflödet inföll först under maj. I februari, juli-augusti och speciellt i november avtappades mindre än normalt. Under övriga månader låg avtappningen kring långtidsmedelvärdet. 3. BELASTNINGEN Förutom avlopps-, kyl- och sjövatten mottar havsområdet utanför Jakobstad även diffus belastning från bäckar och diken i närområdet. Avloppsvattnet kommer från UPM Kymmene Abp:s och BillerudKorsnäs Finland Ab:s fabriker och från Jakobstads Vattens avloppsreningsverk Alheda samt i mindre omfattning från reningsverken vid Pörkenäs lägergård och Mässkärs naturstation, som har sina egna belastningsoch recipientkontroller. Avloppsvattnet från OSTP Finland Oy Ab leds till havet i samma kanal som UPM:s avloppsvatten. Sjövatten tappas ut i havsområdet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fiskvägarna vid Gertruds och Storströmmen. Verkningsområdet för Bågast fiskväg ligger norr om kontrollområdet. Kylvatten leds till havet från Alholmens Krafts kraftverk och UPM Kymmene. 3.1 Avloppsvattenbelastning Produktionen vid UPM Kymmene Abp:s fabriker i Jakobstad var 217 totalt AD ton cellulosa. Av den producerade massan blektes 92 % eller ton. Cellulosaproduktionen var något större än föregående år. Därtill tillverkade BillerudKorsnäs Finland Ab papper och kartong sammanlagt ton, vilket var mera än år 216. Walki Ab:s totala produktion var ton, som var något mera (7 %) än föregående år. Det renade avloppsvattnet från UPM och BillerudKorsnäs leds till havet nordost om Alholmen via en aktivslamanläggning samt via efterluftning och sedimentering i Labackörsviken (figur 1). UPM Kymmenes tillståndsgränser som månadsmedelvärde är för BOD 4,4 t O 2/d (årsmedelvärde 3,6 t/d), COD 7 t O 2/d (6 t/d), fosfor 6 kg/d (55 kg/d) och för AOX 6 kg/d (5 kg/d). Belastningen av fosfor som leds ut med UPM:s (217b) och BillerudKorsnäs renade avloppsvatten minskade från föregående år (figur 6). Också COD- och kvävebelastningen var en aning lägre än föregående år. Belastningen av AOX, BOD och fast substans var ungefär på föregående års nivå. Fosforbelastningen varierade mellan kgp/d. Som högst var belastningen i juli och lägst i januari-februari. Årsmedelvärdet (23 kgp/d) var något mindre än medeltalet under senaste femårsperiod (21 214: 26 kg/d). Alla gränsvärden i UPM:n miljötillstånd underskreds 217. Det renade avloppsvattnet från invånare inom avloppsnätena i Jakobstad och Nykarleby städer samt från Larsmo och Pedersöre kommuner (ca 3 inv.) leds ut i havet söder om Alholmens hamn (figur 1). Avloppsvattnet behandlas i Jakobstad i Alheda eftersedimenteringsanläggning. Dit leds också sanitetsvatten från de industrianläggningar som är med i samkontrollen. Kvävebelastningen till recipienten var något högre och fast substans belastningen hälften mindre än 216. Också fosfor och BOD belastningen var något mindre än föregående år (figur 6). Tillståndsbestämmelserna i miljötillståndet för Alheda reningsverk uppfylldes inte till alla delar under kvartalen 1, 2 och 4. Reningseffekten var som medeltal för hela året: fast substans 95 %, BOD 7(ATU) 95 %, COD Cr 88 % och fosfor 97 %. Kvävereduktionen var som årsmedelvärde 22 % (Sillanpää & Aaltonen 218).

9 7 Vid OSTP Finland Oy Ab:s fabriker i Jakobstad tillverkades under året ca 28 ton rostfria och syrabeständiga rör och rördelar av stålskivor och -band (kapaciteten är ca 35 t/a). Rören betas i en syrabassäng med salpetersyra, fluorvätesyra och svavelsyra samt vatten. Det avloppsvatten som uppkommer i samband med betningsprocessen behandlas i en tvåfasig NaOHsedimentering samt i en process som togs i bruk år 27 då största delen av salpetersyran byttes ut mot svavelsyra. Det uppstår ca m 3 avloppsvatten/månad och det leds ut i havet via Labackörsviken i samma kanal som avloppsvattnet från UPM Kymmene (Pekka Pynttäri e-post 21). Kvävebelastningen från OSTP år 217 var kg/a och underskred därmed det i tillståndet angivna målvärdet (3 kg/a). Miljötillståndets belastnings- och koncentrationsgränser uppnåddes med god marginal år 217 (tabell 3). Utvecklingen för OSTP:s belastning under åren samt belastnings-/målvärden enligt det nu gällande tillståndet finns i bilaga 1. Tabell 3. OSTP- Finland OyAb:s gränsvärden för halter och belastning samt förverkligade halter och belastning är 217. Uppnådd halt 1. kvartalet 217 Uppnådd halt 2. kvartalet 217 Uppnådd halt 3. kvartalet 217 Uppnådd halt 4. kvartalet 217 Koncentrationsgräns Belastningsgränsvärde Uppnådd belastning 217 Metall (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (kg/a (kg/a) Krom,5,18,32,42, ,92 Nickel,5,3,15,3, ,45 Bly,5 25 Kadmium,1,16,6,465,7,5,6 Koppar,2,1,14,7,13 inget gränsvärde,21 Fluorid inget gränsvärde 1, 59,6 12, ph inget gränsvärde 9,5 9,3 1,1 1,2 inget gränsvärde - Tot-N inget gränsvärde Jakobstads hamns dagvattensystem för kajer och hamnområden uppgår till över hundra insamlings- /slamavskiljningsbrunnar, varifrån dagvattnet leds ut i havet via fyra utsläpps-/ventilbrunnar. Brunnarna är utrustade med sand- och slamavskiljare samt på Laukko I:s linje även med oljeavskiljare. Brunnarna töms vid behov men åtminstone två gånger om året (Kujala 214). Från år 29 har man har lagt särskilt stor vikt vid att hålla dagvattenbrunnarna rena och man har försökt hindra att fast substans och näringsämnen hamnar i brunnarna genom att täcka dem med skyddsmattor under tiden för lastning och lossning. Det vatten som leds ut i havet kontrollerades år 217 genom att besikta brunnarna i samband med daglig kontroll och inga noterbara avvikelser har konstaterats. På basen av dagvattenanalyser som gjordes under år 27 har man uppskattat att den totala belastningen från hamnområdets dagvatten med en årsnederbörd om 5 mm är ungefär 12 kg N/a, 9 kg P/a och 1 4 kg fast substans/a (Kujala 212). Hamnens sanitetsvatten är anslutet till avloppsnätet och leds från hamnområdet till avloppsreningsverket. Cirka 9 98 % av avloppsvattnets organiska belastning (COD, BOD) och 91 % av fosforbelastningen kom från UPM och resten från stadens reningsverk. Kvävebelastningens fördelning var: UPM (32 %), staden (63 %) och OSTP (5 %). Fosforbelastningen orsakad av avloppsvattnet hade, med undantag för några år, minskat jämnt från 198-talet fram till år 212 då den tillfälligt började öka en aning. Under åren har fosforbelastningen igen börjat minska. I organiska belastningen (BOD, COD) har tidigare funnits en sjunkande trend. COD har belastningen hållits ungefär på samma nivå under de senaste åtta åren och BOD under de senaste fyra åren. För kvävebelastningen kan ingen tydlig trend ses (figur 6).

10 t/d 4,5 UPM Kymmene BOD 7 Pietarsaari / Jakobstad t/d 7 UPM Kymmene COD Pietarsaari / Jakobstad 4 3,5 3 2, ,5 1, kg/d 7 Fosfori / Fosfor UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad kg/d 1 Typpi / Kväve UPM Kymmene OSTP Pietarsaari / Jakobstad t/d 6 5 Kiintoaine / Fastsubstans UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad Figur 6. Avloppsvattenbelastningen Tillståndsvillkoren för Jakobstads Vatten som kvartalsmedelvärden: BOD 7ATU 1 mg/l, 95 % COD Cr 7 mg/l, 9 %, tot-p,3 mg/l, 95 % och fast substans 2 mg/l, 9 %. Tillståndsvillkoren för UPM Kymmene som månadsmedelvärden: BOD 7 4,4 t O2/d (3,6 t/d som årsmedelvärde), COD Cr 7 t O2/d (6 t/d), fosfor 6 kg/d (55 kg/d) och AOX 6 kg/d (5 kg/d). 3.2 Värmebelastning Alholmens Kraft Ab:s kraftverk är ett kondenskraftverk med mottrycksuttag och använder fast bränsle. Under år 217 producerades elektricitet (484 GWh/a), fjärrvärme (227 GWh/a) och processånga (224 GWh/a), totalt 935 GWh/a (3 366 TJ/a). Bränslenas energiinnehåll var ca TJ. Som bränsle användes torv (23 %), stenkol (13 %), trä (56 %), hushållsavfall (REF 4,7 %), 12 bar ånga (1,5 %) samt olja (1,4 %) vid start av kraftverket. Andelen av kol var betydligt lägre än under föregående år (216: 21 %) och de övriga bränslenas andel ökade något. Kraftverkets (AK1 och AK2) driftstid 217 var timmar som är drygt 5 timmar mindre än 216. Alholmens Kraft Ab:s kylvattens värmebelastning till havet år 217 var TJ (figur 7) eller 33 % av bränslens totala energiinnehåll. År 217 användes 175 milj. m 3 kylvatten eller i medeltal 5,6 m 3 /s (tillstånd 7,2 m 3 /s). Kylvattnets temperaturökning räknad som dygnsmedelvärde var högst i januari, +1,8 C (tillstånd +13 C). Ett flertal längre driftstopp förekom: , , , , Dessutom förekom flera kortare avbrott. Under april uppstod ingen värmebelastning till havet alls (Palomäki 218). Förutom från Alholmens Kraft kommer värmebelastning till havet också från UPM Kymmene, Alheda avloppsreningsverk och Larsmosjön (figur 7). År 217 var värmebelastningen från UPM Kymmene TJ och från Jakobstads avloppsreningsverk 3 TJ (Palomäki 218).

11 TJ/ a 14 Lämpökuorma/ Värmebelastning Alholmens Kraft UPM Oyj Alheda, jvp Luodonjärvi Figur 7. Värmebelastning från olika källor på havet utanför Jakobstad Larsmo-Öjasjön Näringsämnesbelastningen på havet från Larsmo-Öjasjön varierar beroende på avtappningarna från sjön (jfr figur 4). Mängden belastning från sjön har erhållits genom att räkna ihop materialflödet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fiskvägarna. Det totala flödet av kväve och fosfor från Larsmosjön var 217 lägre än föregående år beroende på mindre vattenföring (figur 8). kg/d 3 Merialueelle tuleva fosforivirtaama Fosforflöde till havsområdet Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön kg/d 7 Merialueelle tuleva typpivirtaama Kväveflöde till havsområdet Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön Figur 8. Näringsämnesbelastningen på havsområdet utanför Jakobstad var hela årets fosforflöde från sjön till havet i medeltal 131 kg/d, som är ungefär samma nivå som medelvärdet (129 kg/d) för den avslutade kontrollperioden (28 217). Jämfört med föregående år var fosforbelastningen betydligt mindre. Också flödet av kväve (2 543 kg/d) var mindre än föregående år (4 11 kg/d) och en femtedel mindre än kontrollperiodens medeltal (28 217: kg/d). Larsmosjöns fosforflöde var 217 över fem gånger större än avloppsvattenbelastningen och kväveflödet nästan fyra gånger större (figur 8, tabell 4). kg/d Fosforikuormitus / Fosforbelastning 217 Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi / Månad kg/d 1 Figur 9. Variationen i Jakobstads havsområdes näringsämnesbelastning månadsvis under Typpikuormitus / Kvävebelastning 217 Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi / Månad

12 1 Avloppsvattnets andel av havsområdets totala belastning av näringsämnen varierar med årstiderna och är beroende av variationen i belastningen från Larsmosjön. Avloppsvattnets andel var under år 217 för fosfor 16 % och för kväve 21 %. Avloppsvattnets andel av fosfor- och kvävebelastningen var minst i maj (P: 6 %, N: 7 %). Avloppsvattnets andel var störst i juli-augusti (P: 7 75 %, N: %) då Larsmosjöns vatten strömmade ut endast via fiskvägarna (figur 9). Tabell 4. Medeltalet av belastningen per dygn (kg/d) på havsområdet utanför Jakobstad år 217. Variabel UPM Pietarsaari yht./tills. Järvestä Lähialue**) kg/d (217) Kymmene Jakobstad 217 Från sjön Närområdet BOD CODCr tot-p 23 2, tot-n 248* vattenmängd m 3 /d , *) UPM + OSTP **) Lähivaluma-alue + isoimmat purot ja Pörkenäs lägergård/ Närområdet + större bäckar och Pörkenäs lägergård (Aaltonen ym. 1998). 4. VATTENKVALITETEN I HAVSOMRÅDET 4.1 Vattenkvaliteten vintern 217 Till följd av avloppsvatten- och sjövattenströmmar uppstår en tydlig skiktning under isen där ytvattnets kvalitet avviker från den övriga vattenpelaren. Ytvattnets (1 m) ph-värde liksom också salthalten är lägre, vattnet är brunare och grumligare och totalhalterna av näringsämnen samt organiskt material (TOC) är tydligt förhöjda. Även järnhalterna i ytvattnet är betydligt högre än i djupvattnet. Avloppsvattnets och sjövattnets influensområden överlappar varandra delvis och kan inte alltid särskiljas från varandra. Vinterprovtagningen utfördes Isläget var ganska bra och öppet vatten fanns bara utanför Alholmen och i sundet mellan Stora Grundören och Larsmo. På grund av isläget kunde prov inte tas från punkten P53 och den yttre punkten P75. Provet från punkten P55 togs 2 m längre västerut än punktens läge på grund av tunn is. Avlopps- och åvattnets utbredning under isen visas i figur 1 enligt ytvattnets (1 m) färg, surhet och ledningsförmåga samt halter av näringsämnen och organiskt kol (TOC). De genomsnittliga avtappningarna via Hästgrundet och Gertruds var i februari 217 mindre än normalt (figur 4). Gertruds utskovslucka var stängd i februari-mars sammanlagt 22 dagar. Under den andra provtagningsdagen avtappades via Gertruds utskovslucka i medeltal 17 m 3 /s. Hästgrundets utskovslucka var i februari-mars stängd totalt 25 dagar och var också stängd under provtagningsdagarna. Dagen före provtagningen hade avtappats i medeltal 8 m 3 /s. Avtappningen via fiskvägarna var ganska jämn under februari-mars (Gertruds: -7 m 3 /s; Storströmmen: 1, m 3 /s). Inverkan av avloppsvatten och sjövatten kunde 217 observeras ungefär i samma utsträckning om 216. Inverkan syntes tydligast i ytvattnet i skärgården innanför Ådön-Hälsingön. Vid punkterna P65 och P71 samt vid Mässkärs naturstations observationspunkt (MÄ1) kunde endast en måttlig inverkan ses. Vid punkterna P64 och P73 kunde ingen inverkan observeras. Inverkan av det vatten, som avtappas via Gertruds utskovslucka kan tydligt ses i ytvattnet i Kackursfjärden (P79) och Orrskärsfjärden (P78) som lägre ledningsförmåga, förhöjda färgtal samt högre näringsämnes- och järnhalter. Ytvattnet var också något surt. Skiktningen är tydlig också vid de övriga punkterna i den inre skärgården (P51, P52, P54, P55, P66 och P67) där ytvattnets ledningsförmåga var lägre än i bottennära vattnet och ytvattnets näringsämnes- och järnhalter var högre. Färgtalen var förhöjda vid ytan i hela inre skärgården ut till linjen Ådön-Hälsingön. Larsmosjöns vatten var under mars 217 inte speciellt surt (ph 6,3 6,6), varför surheten inverkade endast i ringa mån i havsområdet.

13 11 Utanför stadens avloppsreningsverk (P53) saknas data men något norr därom var vattnets hygieniska kvalitet god (P54: enterokocker cfu/1 ml). Inom dagvattnets påverkningsområde i Gamla hamn (P51) och norr därom (P52) förekom indikatorbakterier för hygienisk kvalitet i någon mån (P51: 36 cfu/1 ml, P52: 2 cfu/1 ml). Provtagningspunkterna P64, P65, P73 och P75 är referensområde. Vid punkterna P65 och P71 kunde en liten inverkan av avlopps- och sjövatten konstateras men vid punkterna P64 och P73 kunden ingen påverkan observeras (figur 1). Syresituationen under isen var inom undersökningsområdet huvudsakligen tillfredsställande eller god (mättnadsgrad 61 9 %) både i ytliga och bottennära vattenskikt. Inne i Gamla hamn viken (P51) var syresituationen vid ytan försvarlig (5 %) men tydligt bättre nära bottnen (79 %). Vid punkten P78 var syrehalten i ytvattnet på gränsen mellan försvarlig och nöjaktig (59 %). Figur 1. Uppskattning av avloppsoch sjövattnets utbredningsområden i mars 217 på basen av ytvattnets (1m) kvalitet. (Från alla punkter finns inte prov på grund av dåliga isförhållanden). (Innehåller data från Lantmäteriverkets Terrängdatabas 5/217.)

14 4.2 Vattenkvaliteten under perioden med öppet vatten år De omfattande provtagningsomgångarna Vid provtagningen i maj ( ) var vattenkvaliteten i havsområdet normalt för tidpunkten. Avtappningen från Larsmo-Öjasjön var i maj (Hästgrundet 47 m 3 /s, Gertruds 37 m 3 /s) betydligt större än genomsnittet. Vid provtagningen var dock luckorna vid Gertruds stängda och vid Hästgrundet var den ena luckan öppen och den andra stängd. Ytvattnets temperatur var 4 7 C och en svag temperaturskiktning kunde noteras endast vid en del av de djupare punkterna. Inverkan av sjö- och avloppsvattnen på havsområdet var något mindre än under föregående år. Larsmosjöns vattens inverkan kunde ses utanför Hästgrundet (P55) och vidare ända till Hälsingöfjärden (P66) som brunare (11 15 mgpt/l) och ställvis grumligare (2,8 4,7 FTU) ytvatten, jämfört med havsvatten. Utanför Gertruds kunde sjövatten observeras i hela vattenpelaren i Kackursfjärden (P79: färgtal 16 mgpt/l). Vid provtagningspunkten norr om denna var inverkan betydligt svagare och kunde ses närmast i ytvattnet. Inverkan av kanalen som rinner genom staden kunde ses vid punkterna P51 och P52. Inom området som påverkas av avlopps- och sjövatten var vattnets näringsämnes- och järnhalter ställvis förhöjda i hela vattenpelaren. Också elledningsförmågan var lägre inom de områden som påverkas av sjöoch avloppsvatten än i övriga delar av havsområdet. Siktdjupet var inom det påverkade området 1,1 2, m, 2,3 3,9 m i de yttre delarna av skärgården (P64, P65, P71) och 3,6 5, m i öppna havet (P73, P75). Vårens algproduktion hade förhöjt klorofyllhalterna i inre skärgården till över 5 µg/l (max. P66: 8, µg/l). Från punkten P62 ut till öppna havet var klorofyllhalterna 2,3 3,7 µg/l. Ammonium- och nitratkväve fanns i mätbara halter vid nästan alla punkter, de högsta halterna fanns inom området som påverkas avlopps- och sjövatten. Vid den yttersta punkten (P75) låg halten ammoniumkväve i hela vattenpelaren under detektionsgränsen (< 3 µg/l). Halten tarmbakterier var låg utanför stadens avloppsreningsverk. Resultaten av temperaturkarteringen i augusti ( ) visade att vattnet var varmast norr om Alholmen (max 18,2 C). I övrigt var ytvattnets temperatur 15,5 17,9 grader i det inre kustområdet. En tydlig temperaturskiktning kunde ses endast vid Fallskär. I recipientkontrollen observerades temperaturskiktning i Orrskärsfjärden (P79) där också syrehalten hade försämrats vid bottnen (syremättnad 51 %) Dammluckorna hade varit stängda från mitten av juni och den allmänna situationen var tämligen havsvattenpräglad. Norr om Alholmen var ytvattnet något brunare (74 97 mg Pt/l) än inom havsområdet i övrigt. Inom undersökningsområdet var ytvattnets färg i övrigt mg Pt/l. Halterna organiskt kol (TOC) samt järn och näringsämnen var förhöjda i ytvattnet och ställvis i hela vattenpelaren inom området som påverkas av avlopps- och sjövatten. Vattnet var också något grumligt. Siktdjupet var i augusti bättre än föregående år inom hela undersökningsområdet: 1,2 2,4 m och i yttre skärgården och havspunkterna 3,6 7,5 m. Klorofyllhalterna var inom det påverkade området på lindrigt eutrof nivå (5,7 9,5 µg/l). De högsta halterna fanns i närheten av utsläppen av industrins kyl- och avloppsvatten (P55). I närheten av utsläppen förekom små mängder bakterier (1-2 cfu/1 ml). Också vid Mässkär var bakteriemängderna mycket små (8 cfu/1 ml). Vid de yttre punkterna (P64, P73 ja P75) var vattnet i hela vattenpelaren av jämn kvalitet och halterna var små. I provet (P64, 1 m) som Södra Österbottens NTM-central tog i mitten av augusti (11.8.) var grumligheten (2,1 FTU) färgtalet och kvävehalten högre än i samkontrollens prov från augusti. I övrigt var resultaten ganska lika (bilagor 2 och 5). Vid provtagningen i oktober ( ) hade vattenpelaren avkylts och hade jämn temperatur (7 8 C) och var av mycket jämn kvalitet. September oktober var något regnigare än normalt och dammluckorna vid Hästgrundet var huvudsakligen öppna. Luckorna vid Gertruds var stängda nästan hela september och början av oktober. Avtappningen genom fiskvägarna var jämn under hela förhösten. Avlopps- och sjövattnets inverkan kunde ses vid Hästgrundets närpunkter (P55 och P54) samt därifrån norrut (P67 och P66) som tydligt brunare och mera järn- och närsalthaltigt vatten än i det övriga havsområdet. Larsmos-

15 15./ / / / jöns inverkan kunde ses i Kackursfjärden P79) och Orrskärsfjärden (P78). Inom dessa områden var också elledningsförmågan längre än inom andra områden. Inom övriga delar av undersökningsområdet var förhållandena präglade av havsvatten och vattnets färgtal var mg Pt/l. Siktdjupet i den inre skärgården var 1,2 2,8 m och vid punkten P62 3,2 m. Punkterna P73 och P75 kunde inte nås i oktober på grund av hård vind och sjögång. Klorofyllhalterna varierade mellan 1,5 µg/l i Gamla hamn (P51) och 3,6 µg/l väster om Ådön (P71). Vid provtagningspunkterna nära industrins och stadens utsläpp uppmättes låga bakteriehalter (1 19 cfu/ 1ml). Intensivprovtagning (provpunkterna P52, P54, P62, P64 och P67) Figurerna visar variationerna i vattnets siktdjup, grumlighet, färg och halter av totalfosfor och totalkväve samt variationerna i halterna klorofyll a från maj till oktober vid intensivpunkterna P52, P54, P62, P64 och P67. Halterna varierar under perioden med öppet vatten till följd av spridningen av sjö- och avloppsvatten, förändringar i havsvattenståndet och vindförhållanden. Variationerna under sommaren var tämligen normala. Skillnaderna mellan de yttre och inre punkterna var tydliga eftersom dammluckorna var stängda nästan hela sommaren. Sjö- och avloppsvattnets inverkan syntes såsom under tidigare år som mindre siktdjup (figur 11), förhöjd grumlighet och färgtal (figurerna 12 och 13) och som förhöjda näringsämneshalter i närheten av utsläppsområdet (P54) och därifrån norrut (P67) (figurerna 14 och 15). Påverkan av avloppsvatten kunde också ses söder om utsläppsområdet (P52). Påverkan utsträcktes beträffande siktdjup och klorofyllhalter i början av sommaren tidvis till punkten P64 utanför Mässkär. De högsta färgtalen uppmättes, med undantag för början av juli, vid punkten P54 där också de högsta totalfosfor- och totalkvävehalterna i regel uppmättes (figurerna 13-15). De lägsta och jämnaste halterna uppmättes vid punkten P64. De högsta klorofyllhalterna (max. 11,3 µg/l) uppmättes vid nästan alla punkter i slutet av juli. Också vid punkten P64 observerades då en för den punkten exceptionellt hög halt (figur 16). Fosforhalterna varierade mellan 69 µg/l vid den inre punkten (P54, slutet av september) och 5, µg/l vid den yttre punkten (P64 i september). Kvävehalterna varierade vid motsvarande punkter mellan 1 µg/l (oktober) och 22 µg/l (september) (figurerna 14 och 15). m 5, Näkösyvyys/ Siktdjupet P52 P54 P62 P64 P67 4, 3, 2, 1,, Figur 11. Siktdjupet vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 i havsområdet utanför Jakobstad under perioden med öppet vatten år 217. (Siktdjupet vid punkten P (2,2 m) borttagen, observationen möjligen felaktig)

16 15./ / / / / / / / / / / / FTU 8 Sameus/ Grumlighet P52 P54 P62 P64 P Figur 12. Ytvattnets (1 m) värden för grumlighet (FTU) vid punkterna 52, 54, 62, 64 ja 67 under perioden med öppet vatten år 217. mg Pt/l 25 Väri/ Färg (komparaattori) P52 P54 P62 P64 P Figur 13. Ytvattnets (1 m) färgtal (mg Pt/l) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under tid med öppet vatten 217. µg/l 7 kok - P/ tot - P P52 P54 P62 P64 P Figur 14. Ytvattnets (1 m) halter av totalfosfor (µg/l) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under tid med öppet vatten år 217.

17 15./ / / / / / / / µg/l 14 kok - N/ tot - N P52 P54 P62 P64 P Figur 15. Halter av totalkväve (µg/l) i ytvattnet (1 m) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under tid med öppet vatten 217. a - klorofylli/ a - klorofyll µg/l P52 P54 P62 P64 P Figur 16. Halterna av klorofyll-a (µg/l) i ytvattnet ( 2 m) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under tid med öppet vatten år 217. Eutrofieringsklassificeringen Eutrofieringsklassificeringen för tiden med öppet vatten år 217 visas i figur 17. I eutrofieringsklassificeringen har använts medelvärden för klorofyll från hela tiden med öppet vatten (tabell 5, Aaltonen & Kyröläinen 1986), medan man i den ekologiska klassificeringen (kap. 4.5) använder medelvärden för klorofyll från juli-augusti och den första veckan i september (Aroviita m.fl. 212). Tabell 5. Gränsvärden för eutrofieringsklassificeringen (Aaltonen & Kyröläinen 1986). Klass a-klo µg/l Ytterst eutrof > 1 µg/l Mycket eutrof 3 1 µg/l Eutrof 1 3 µg/l Måttligt eutrof 5 1 µg/l På väg att eutrofieras 2 5 µg/l Karg < 2 µg/l

18 16 På basen av medelvärden för klorofyllhalt indelades undersökningsområdet i två eutrofiklasser: på väg att eutrofieras och måttligt eutrof. Jämfört med föregående år var klorofyllvärdena lägre 217 inom hela havsområdet utanför Jakobstad. Det måttligt eutrofa området sträckte sig från fastlandet ut till området öster om Ådön och i norr till Kackursfjärden. Punkterna P62, P64, P65, P71, P73, P75 och P78 hörde till klassen på väg att eutrofieras. Punkten vid Orrskärsfjärden (P78) låg nära gränsen till måttligt eutrof. Figur 17. Eutrofiklassificering på basen av medelvärden för klorofylla från hela sommarhalvåret 217 (maj-oktober). Medelvärden för intensivuppföljning från punkterna P 52, 54, 62, 64 och 67, 79 (n = 9). Vid övriga punkter n=3. (Innehåller data från Lantmäteriverkets terrängdatabas 5/217) 4.3 Resultat av perifytonundersökningen 217 Tillväxtprov av perifyton gjordes på 1 platser med två veckors inkubationstid under tiden Tillväxten mättes från parallella plexiglasskivor från vilka algpåväxten lösgjordes i laboratoriet efter inkubationstidens slut. Från algpåväxten analyserades klorofyll-a (µg/m 2 ) och fast substans (mg/m 2 ). Perifytonproven ger väsentlig tilläggsinformation om utsläppsområdenas situation och beskriver värmebelastningens inverkan bättre än vattnets klorofyllhalter. Med hjälp av påväxtproven kan man i allmänhet påvisa värmebelastningens influensområde men proven är svåra att upprepa och provtagningsplatserna kan jämföras tillförlitligt endast inom samma växtperiod. Resultaten från 217 är åskådliggjorda i figur 18. Observationsplatserna, deras koordinater och resultat finns i bilaga 4. Skivunderlagen vid observationsplatsen P1 (Pörkenäs) hade försvunnit och inga resultat finns från denna plats.

19 Kyl- och avloppsvattnets inverkan på perifytontillväxten var tydlig 217. Under inkubationstiden var påverkan av Larsmosjöns vatten liten eftersom vattnet strömmade ut endast via fiskvägarna. Dammluckorna hade dessutom varit stängda från mitten av juni. Algtillväxten i närheten av Alholmens Krafts och UPM:s utsläpp av avlopps- och kylvatten var många tiotals gånger större än inom referensområdena (Ådö och Mässkär). Utanför hamnen och i närheten av utsläppet från stadens reningsverk var algtillväxten på samma nivå som inom referensområdet (figur 18). a-klo µg/m Perifyton Klorofylli-a Kiintoaine Ka mg/m AK UPM Sat Kaup Kackur A Kackur B Ådö A Ådö B Mässkär Pörkenäs Figur 18. Resultaten från påväxt av perifyton i Jakobstads havsområde sommaren Förändringar i vattenkvaliteten Förändringar i ytvattnets kvalitet (syre, färg, tot-p, tot-n och klorofyll-a) under vintrarna och tid med öppet vatten vid intensivpunkterna P52, P54, P62, P64, P67 och P75 visas i figurerna Issituationen vid kusten försvårar möjligheterna att nå de yttre provtagningspunkterna och på grund av det är resultaten från punkt P75 ersatta med data från punkt P77 för vintrarna 2, 21, 25 och 27, med data från punkt P78 för vintern 29 och med data från punkt P73 för vintern 21 och 217. Provpunkt P75 befann sig vintern 211 inne i packisen och provet togs cirka 3 km längre söderut. Resultaten från punkt P75 har åren och 216 ersatts med data från punkt P71. Punkt P71 motsvarar dock inte riktigt punkt P75, eftersom sjö-/avloppsvattnet inverkar under vintern, vilket ses i färgtalen och näringshalterna. kyll/mätt % 11 Happi/ Syre Talvi/ Vinter 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P Figur 19. Variationen i syremättnaden vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern under perioden

20 SYRE Under 2-talet har syresituationen stabiliserats inom hela området så att ytvattnets syrehalt åtminstone är nöjaktig men för det mesta god. Vintern 217 var syremättnadsgraden vid Lillgrundet (P67) och punkterna därifrån norrut (P66, P78 och P79; bilaga 2.1) nöjaktig (5 74 %). Också vid punkten P55 var syremättnaden i ytvattnet nöjaktig (74 %). Vid de övriga observationspunkterna var syresituationen god (8 89 %). mg Pt/l 21 Väri/ Färg Talvi/ Vinter 1 m (komparaattori) P52 P54 P62 P64 P67 P Avovesi/ Öppet vatten 1 m (komparaattori) mg Pt/l 21 P52 P54 P62 P64 P67 P Figur 2. Variationer i vattnets färg vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 vintertid och tid med öppet vatten FÄRG Under vintern varierar vattnets färgtal mycket kraftigt till följd av att avlopps- och sjövattnet sprids olika beroende på avtappningssituationen. Området om påverkades av Larsmosjöns vatten utsträckte sig enligt färgtalen tydligt till området Ådön-Hälsingön (P62) (figur 2). Under perioden med öppet vatten kan ses en tydlig gradient i vattnets färg utåt från utsläppsområdena. De största variationerna förekommer i den omedelbara närheten av sjö- och avloppsvattnens utsläppspunkter (P52, P54 och P67), där särskilt ytvattnet är betydligt brunare än på andra ställen. Vid de yttersta punkterna (P64 och P71) är färgtalen låga (217: medeltal 18 och 13 mg Pt/l) och variationerna är små. Färgtalen var 217 lägre än föregående år, speciellt vid de inre punkterna (figur 2).

21 Fosfori/ Fosfor µg/l 1 Talvi/ Vinter 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P Avovesi/ Öppet vatten - 2 m/ 1 m µg/l 1 P52 P54 P62 P64 P67 P Figur 21. Variationerna i totalfosforhalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren FOSFOR Under vintern varierar totalfosforhalterna liksom färgtalen beroende på avtappningarna av sjövatten under de olika åren. Halterna har varit konstant låga endast vid den yttersta observationspunkten (P75/ersättande). Den stigande trenden i fosforhalterna från 212 vid punkterna nära utsläppen bröts 217 när halterna var betydligt lägre än föregående år inom hela havsområdet (figur 21). Fosforhalternas variation är under tiden med öppet vatten mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än under vintern. Under perioden med öppet vatten har fosforhalterna förblivit ganska jämna på de yttersta punkterna under hela 2-talet. Den svagt ökande trend som under de senaste åren kunnat observeras i närheten av utsläppspunkterna (P52, P54 och P67) återgick 217 till nivån för 3-4 år sedan. Från fastlandet utåt sjunker fosforhalterna till nivån 1 µg/l vid punkterna P64 och P75 (figur 21).

22 µg/l Typpi/ Kväve Talvi/ Vinter 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P75 µg/l Avovesi/ Öppet vatten 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P75 Figur 22. Variationerna i kvävehalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren KVÄVE Under vintern varierar halterna totalkväve liksom färgtalen och fosforhalterna på olika sätt från år till år beroende på avtappningarna av sjövatten. De högsta halterna finns nära utsläppsområdena och de lägsta ute i öppna havet. Vintern 217 var kvävehalterna inom avloppsvattnets och sjövattnets influensområde (P52, P54 ja P67) lägre än föregående år och var µg/l (figur 22). Under perioden med öppet vatten är variationerna i kvävehalterna mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än på vintern. Nära utsläppsområdena (P52, P54, P67) ligger kvävenivån i genomsnitt på ungefär 6 1 µg/l och sjunker till ungefär 2 4 µg/l ut mot havet. De genomsnittliga halterna som under de senaste åren ökat både inom utsläpps- och verkningsområdet liksom även längre ut var 217 tydligt lägre än tidigare år (figur 22). KLOROFYLL På basen av klorofyll-a -halten, som indikerar eutrofiering, har skillnaderna mellan inre och yttre områden ökat under 2-talet och klorofyllhalterna varierar speciellt mycket vid observationspunkterna närmast utsläppsområdet (P52, P54 och P67). Variationerna i avtappningarna från Larsmo-Öjasjön har

23 en stor inverkan på klorofyllhalterna vid dessa punkter. Klorofyllhalterna vid punkterna P52, P62, P64 och P75 har visat en sjunkande trend under 2-talet. Trenden verkar dock ha planat ut under de senaste åren (figur 23). Klorofyllhalterna vid observationspunkt P75 har legat omkring bakgrundshalten. Vid punkterna P52, P54 och P67 pendlar halterna något från år till år. Vid punkterna P54 och P67 i det inre kustområdet var klorofyllhalterna höga åren 213 och 214 när dammluckorna i stort sett var stängda. 217 hade de genomsnittliga klorofyllhalterna minskat något vid alla punkter jämfört med 216. Sjövatten avtappades under juni-augusti huvudsakligen via fiskvägarna. µg/l 25 a-klorofylli/ a-klorofyll Avovesi/ Öppet vatten - 2 m/ 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P Figur 23. Variationerna i medelvärdet för klorofyllhalter vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 åren (intensivuppföljningens resultat 9-16/ år). 4.5 Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen På basen av materialet från år 217 och har för varje observationspunkt gjorts en parametervis bedömning enligt de uppdaterade kriterierna för den ekologiska klassificeringen som tillämpas inom vattenförvaltningen (Vuori m.fl. 29; Aroviita m.fl. 212). I beräkningen har använts klorofyllhalter, näringsämnenas totalhalter och siktdjup från sensommarens provtagning ( ). Observationspunkternas vattenkvalitet har med dessa parametrar och enligt miljöförvaltningens anvisningar jämförts med gränserna för klasserna utmärkt dålig (se tabell 6). För Larsmosjön har på samma sätt som för kustområdets observationspunkter gjorts motsvarande parametervisa beräkning på basen av vattenkvalitetsdata för 217 och 216. Larsmosjön är en konstgjord vattenförekomst, som dock i den ekologiska klassificeringen anses höra till typen grunda humussjöar (MRh). De parametrar och principer som används för klassificering av sjöar avviker från kustområdets klassificering. I klassificeringen av sjöar används växtperiodens (juni-september) klorofyllhalter och näringsämnenas totalhalter. Observationspunkternas vattenkvalitet har med dessa parametrar och enligt miljöförvaltningens anvisningar jämförts med gränserna för klasserna utmärkt dålig (se tabell 6). Även resultaten från bottenfaunaundersökningen har behandlats enligt anvisningarna för den ekologiska klassificeringen och enligt bottenfaunans BBI-index placeras observationsplatserna i klasserna utmärkt dålig (Nyman 218 tabell 1).

24 22 Tabell 6. Typspecifika klassgränser enligt klassificeringskriterierna samt jämförelsevärden för naturtillstånd för totalkväve (tot-n), totalfosfor (tot-p), siktdjupet (SD) och klorofyll a (a-klo) (Aroviita m.fl. 212). Pu = Bottenvikens yttre kustområde, Ps = Bottenvikens inre kustområde, MRh = Grunda humussjöar. JÄMFÖRELSEVÄRDEN ParameterFÖR NATURTILLSTÅND Utmärkt God KLASSGRÄNSER Nöjaktig Försvarlig Dålig Tot-P Pu 7,5 alle yli 2 Tot-P Ps 9 alle yli 27 Tot-N Pu 225 alle yli 4 Tot-N Ps 26 alle yli 42 SD Pu 6,9 yli 5,2 3,3 5,2 2,3 3,3 1,4 2,3 alle 1,4 SD Ps 5,1 yli 3,8 2,4 3,8 1,7 2,4 1, 1,7 alle 1, a-klo Pu 1,3 alle 1,7 1,7 2,2 2,2 4,4 4,4 11 yli 11 a-klo Ps 2 alle 2,5 2,5 3,3 3,3 6,5 6,5 16 yli 16 kok-p MRh 2 alle yli 75 Kok- N MRh 51 alle yli 12 a-klo MRh 8,5 alle 13,5 13, yli 1 NS MRh ingen jämförelsev Vattenkvaliteten år 217 och jämförelseperioden enligt den ekologiska klassificeringens parametrar År 217 Vattenkvaliteten var 217 något bättre än föregående år. Jämfört med de genomsnittliga vattenkvalitetsklasserna för de föregående fem åren ( ) var klassen för de flesta punkterna på samma nivå eller t.o.m. något bättre. Endast vid punkten P71 väster om Ådön var klassen sämre än genomsnittet (tabell 7). Av punkterna som finns inom det inre kustområdet (Ps) placerade sig punkterna i Gamla hamn (P51) och Hälsingöfjärden (P66) på basen av vattenkvalitetsparameterna 217 i klassen nöjaktig och punkterna P52 och P53 i klassen försvarlig. Punkten P61 var på gränsen mellan klasserna nöjaktig och försvarlig samt de övriga punkterna (P54, P55, P78 ja P79) på gränsen försvarlig / dålig. Av observationspunkterna inom det yttre kustområdet (Pu) placerade sig punkterna P62 och P71 enligt vattenkvaliteten i klassen nöjaktig. Punkten P64 och punkten öster om Ören P65 var i klassen god och de yttre observationspunkterna (P73 och P75) i klassen utmärkt (tabell 7, figur 24). Av Larsmosjöns observationspunkter klassificerades punkten vid Gertruds (L5) som god. Punkten vid Fårholmen (L6A) fanns i klassen nöjaktig. Larsmosjöns vatten är mycket brunt och det begränsar planktontillväxten i sjön. Därför placeras Larsmosjön enligt halterna klorofyll-a i en betydligt bättre klass än på basen av halten näringsämnen. Tabell 7. Klassificeringen av observationspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad på basen av vattenkvalitetsresultaten år 217 (n=antal observationer) samt vattenkvalitetens klass för perioden Tyyppi/ 217 Vedenlaatu Piste vesimuodostuma n tot-p tot-n a-klo NS Vedenlaatu Ps Prs edusta ,4 2, T V/Hu 52 Ps Prs edusta ,7 1,7 V V/Hu 53 Ps Prs edusta ,4 1,6 V V/Hu 54 Ps Prs edusta , 1,3 V/Hu V/Hu 55 Ps Prs edusta ,5 1,2 V/Hu V/Hu 61 Ps Prs edusta ,9 2, T/V T/V 62 Pu Kallan ,1 2,3 T T 64 Pu Kallan ,8 4,1 H H 65 Pu Kallan ,1 3,6 H H 66 Ps Prs edusta ,7 1,7 T V 67 Ps Prs edusta ,2 1,5 V/Hu V/Hu 71 Pu Kallan ,3 2,6 T H 73 Pu Ukpyy ulko ,6 6, E E 75 Pu Kallan ,7 7,5 E E 78 Ps L-saaristo ,7 2,4 T T/V 79 Ps Prs edusta ,5 1,8 V V L5 Mrh/ Luodonjärvi ,5 H T L6A Mrh/ Luodonjärvi ,2 T V

25 23 Perioden De yttre observationspunkterna P73 och P75 inom det yttre kustområdet (Pu) placerar sig på basen av data från i klassen utmärkt. Punkterna P64, P65 och P71 finns i klassen god och observationspunkten P62 i klassen nöjaktig. Av observationspunkterna inom det inre kustområdet (Ps) placerar sig på basen av samkontrollresultaten största delen (P51, P52, P53, P54, P55 ja P67) på gränsen mellan klasserna försvarlig/dålig. Punkterna P61 och P78 placerar sig på gränsen mellan klasserna nöjaktig och försvarlig och punkterna P66 och P79 hör till klassen försvarlig (tabell 8, figur 24). Den rikliga avtappningen av vatten från Larsmosjön 215 och 216 försämrade vattenkvaliteten vid observationspunkterna inom det inre kustområdet och 216 även i ytterskärgården. Under beräkningsperioden 217 avtappades vatten endast via fiskvägarna med påföljd att näringsämneshalterna var lägre och siktdjupet större än under 216. Vattenkvalitetsklassen för punkterna P51, P53, P55, P61, P65, P66, P71 och P78 baseras vissa år endast på en observation. För de övriga punkterna är datamaterialet större (ca 6 observationer/år) (bilaga 12). Tabell 8. Klassificeringen av observationspunkterna i området utanför Jakobstad på basen av vattenkvalitetsmaterialet åren och Larsmosjöns observationspunkter samt klassificeringen för perioden Piste Tyyppi/ vesimuodostuma Jakso Ps Prs edusta V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu T V/Hu 52 Ps Prs edusta V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu V V/Hu 53 Ps Prs edusta V/Hu V V V/Hu V V/Hu 54 Ps Prs edusta Hu V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu 55 Ps Prs edusta Hu Hu V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu 61 Ps Prs edusta T/V V V T T/V T/V 62 Pu Kallan T T T V/Hu T T 64 Pu Kallan H H H T H H 65 Pu Kallan E/H H H T/V H H 66 Ps Prs edusta V Hu V V/Hu T V 67 Ps Prs edusta Hu Hu V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu 71 Pu Kallan H H H V T H 73 Pu Ukpyy ulko E/H E E E E 75 Pu Kallan E/H E E E E 78 Ps L-saaristo T T/V V/Hu V/Hu T T/V 79 Ps Prs edusta V V V/Hu V/Hu V V L5 Mrh/ Luodonjärvi T/V H T L6A Mrh/ Luodonjärvi V T V Vid användningen av vattenkvalitetsparametrarna och klassgränserna för den ekologiska klassificeringen utanför Jakobstad är ett problem att Larsmosjöns vatten tidvis har en kraftig inverkan och det inre kustområdet utanför Jakobstad kan därför anses vara ett åmynningsområde. I klassificeringen finns dock inte särskilda klassificeringskriterier och gränsvärden för mynningsområden. På basen av bottendjursmaterialet är tillståndet i Jakobstads havsområde betydligt bättre än det som uppskattats på basen av vattenkvalitet. Bottenfaunan placerar sig 217 enligt den ekologiska klassificeringens BBI-index, beroende på platsen, antingen i klassen god eller utmärkt. Också inom perioden har bottenfaunans tillstånd i huvudsak god eller utmärkt (s. 29). Vattenförekomstens egentliga klassificering görs för varje vattenförekomst i samband med vattenvårdens planeringsprocess och på basen av flera års resultat. Vattenkvaliteten är endast en del av de faktorer som bedöms i klassificeringen. I den helhetsutvärdering av ekologisk status som färdigställdes år 213 som grund för vattenvårdplaneringen klassificerades tillståndet i vattenförekomsterna Jakobstads havsområde och Kallan som nöjaktiga. Vattenförekomsten Larsmo skärgård och Nykarleby yttre havsområde hade en god status (Westberg & Lax 216; Bonde m.fl. 216). Helhetsutvärderingen baserar sig på materialet från åren med tyngdpunkt på de biologiska parametrarna.

26 24 Figur 24. Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen enligt uppdaterade kriterier (Aroviita m.fl. 212) på basen av vattenkvalitetsparametrarna år 217 och perioden (Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 5/217) 5. FISKERIKONTROLLEN Årlig insamling av uppgifter Uppgifter om antalet fiskare och fångstredskap samt om fiskfångster erhölls enligt kontrollprogrammet från fiskeområdet (Norra svenska fiskeområdet), som har samlat in uppgifterna från fiskelagen i Jakobstad och Larsmo. I det följande presenteras ett sammandrag av 217 års uppgifter om fisket på havsområdet från Vestersundsby (Fiskelag, Fiskargille), Kyrkoby, Pörkenäs, Larsmo och Eugmo fiskelag (Wistbacka 218, bilaga 6). Antalet fiskare på området år 217 var 534 personer. Av dessa var 35 yrkes- eller binäringsfiskare (Wistbacka 218). I Larsmo var antalet yrkesfiskare sammanlagt 18, i Eugmo 5, i Vestersundsby 11 och i Pörkenäs 1. Som fångstredskap användes fortsättningsvis främst nät, av vilka de med 4 5 mm maskstorlek var det mest använda. Dessutom fiskades det bl.a. med sikfällor, lakryssjor, kassar, kastspön och metspön (bilaga 6). Fångsten var 217 totalt kg och var större än föregående år (216: 147 kg). Under 217 utfördes inget skötselfiske men foderkökens intresse för foderfisk ökande fisket av braxen och mört inom området. Braxen var liksom tidigare år, den dominerade fiskarten i fångsten (figur 25, tabell 9) och fångsten av denna ökade med en tredjedel från föregående år. Efter braxen var strömming och sik de följande mest allmänna fångstarterna och bägge ökade något från föregående år. Också fångsten av mört, lax och lake ökade något. Mest ökade fångsten av mört (+ 65 %). Fångsterna av lax och lake ökade med ungefär en tredjedel. Fångsterna av öring, id, gädda och gös minskade. Den största förändringen gällde iden där fångsten minskade till hälften från föregående år (Wistbacka 218).

27 25 Tabell 9. Fiskfångsterna (kg/år) i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren (Wistbacka 218). Mört och id ingår i gruppen övriga fram till år 25. Saalis/ Fångst siika/sik lohi/lax taimen/öring silakka/strömm made/lake ahven/abborre hauki/gädda lahna/braxen kuha/gös särki/mört säynävä/id muut/övrigt Totalt kg/v 225 Kalasaalis / Fiskfångst siika/sik lohi/lax taimen/öring silakka/strömm. made/lake ahven/abborre hauki/gädda lahna/braxen kuha/gös muut/övrigt Figur 24. Andelen av olika fiskarter i totalfångsten från havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren (Wistbacka ). Gruppen övriga innehåller bl.a. fångsterna av siklöja, mört, nors och id. 6. ÖVERSIKT ÖVER ÖVRIGA UNDERSÖKNINGAR I KONTROLL- OMRÅDET UNDER ÅR Resultat från badstrands- och alguppföljningen Inom området Jakobstad och Larsmo finns sju officiella badstränder vid havet, vid vilka vattenkvaliteten regelbundet kontrolleras. Kittholmens badstrand vid Gamla hamn samt Lillsand och Café-stranden i Fäboda är EU-stränder, som övervakas noggrannare än övriga stränder. Badvattnet uppfyllde de gällande kvalitetskraven (Social- och hälsovårdsministeriets förordning 354/28). I samband med provtagningarna vid EU-stränderna observerades inga blågröna alger, olja, flytande partiklar, fenoler och inte heller några synliga förändringar i vattnets färg eller siktdjup. Ett sammandrag av resultaten från den badvattenövervakning som hälsoinspektörerna vid Jakobstads social- och hälsovårdsverk utfört finns i bilaga 7. I Finlands miljöcentrals nationella alguppföljning ingår Ådö fiskehamn som en observationsplats. Observationen sköts av Jakobstads miljövårdsbyrå och görs en gång i veckan. Sommaren 217 observerades inga blågröna alger i Ådö fiskehamn (bilaga 8).

28 Bottenfaunaundersökningen år 217 Resultaten från den årliga bottenfaunaundersökningen som görs vid sex observationspunkter har rapporterats separat och nedan presenteras ett sammandrag av Nymans (218) rapporterade resultat Metoder Proven togs Provtagningen utfördes i enlighet med standard SFS 576. Proven togs med en Ekman-hämtare (areal 246 cm 2 ) med fem hugg på var provpunkt. Varje hugg sållades skilt för sig i fält i enlighet med det nya kontrollprogrammet genom ett,5 och 1, mm dubbelsåll och resultaten från sållen sammanfördes. Djur från 1 mm:s såll plockades levande med hjälp av lupp i laboratoriet inom ett dygn efter provtagningen. Djuren från,5 mm:s såll förvarades i 7 % etanol och plockades senare med hjälp av stereomikroskop. Djuren vägdes efter en kort tids torkning med sugpapper. Biomassan för musselkräftor och andra mycket små djur bedömdes på basen av deras uppskattade volym Artsammansättning, individtäthet och biomassa Det påträffades sammanlagt 16 bottendjursarter eller -grupper på observationspunkterna år 217. Den stationsvisa variationen var 7 11 arter/grupper. Fåborstmaskar (Oligochaeta), av vilka Potamothrix hammoniensis var den dominerande arten, påträffades 217, liksom oftast också under tidigare år, på alla stationer. Limnodrilus hoffmeisteri förekom som dominerande art vid punkt P54). Den nya arten tillhörande släktet Naididae, Paranais frici, som påträffades år 212 påträffades inte längre i proven. Arten är en ny art i Östersjön men uppenbarligen oskadlig (Ljungberg m.fl. 211). Amerikansk havsborstmask (Marenzelleria sp.) påträffades på alla provtagningsplatser. Den dominerade biomassan på stationerna 53, 62 och 65. Havsborstmasken (Manayunkia aestuarina), som på grund av den låga salthalten lever nära sin toleransgräns och som påträffades för första gången utanför Jakobstad år 29, fanns fortfarande i yttre skärgården vid punkten 65. Fjädermygglarver (Chironomidae) förekom 217 i mycket små mängder och endast av larver tillhörande släktet Procladius. De storvuxna larverna av släktet Chironomus som indikerar eutrofiering förekom inte alls år 217. Musselkräftor (Ostracoda) som indikerar frisk botten (Vuori m.fl. 29) förekom på alla punkter och speciellt rikligt vid punkterna 78. Vitmärla (Monoporeia affinis) och skorv (Saduria entomon) påträffades inte överhuvudtaget år 217. Individtätheten hos bottendjuren varierade mellan ind./m 2 och biomassan varierade mellan,6 2,5 g/m 2 (figur 26, bilaga 9). Det totala individantalet var störst vid provpunkt 78 där det fanns musselkräftor i stort antal. Biomassan var störst vid platsen 65 där bottenfaunan nästan enbart bestod av amerikansk havsborstmask. Figur 26. Bottenfaunans individtäthet (st/m 2 ) och biomassa (g/m 2 ) vid provtagningspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad år 217. (Nyman 218)

29 27 Punkterna 53 och 71 har ingått i kontrollen från 212. I närheten av punkten 53 har utförts muddringsarbeten Individantalet vid punkten var 217 något större än föregående år närmast på grund av större antal amerikansk havsborstmask och bottenfaunan håller uppenbarligen på att återhämta sig efter muddringen. På provtagningsplatsen 54 kunde man 217, liksom 216, inte längre tydligt ses det skikt av lera som uppkom vid muddringen år 212. Bottenfaunan var likartad med faunan , men biomassan lägre på grund av en stor mängd av amerikansk havsborstmask var mycket små till storleken. Provtagningsplatsen 62 befinner sig i den djuphåla i yttre skärgården där farleden till Jakobstad går och där muddringar utfördes år 215. Det totala individantalet har här hållit sig ganska stabilt även om sammansättningen varierat. Speciellt har den amerikanska havsborstmaskens antal har varierat och bidragit till att biomassan varierat kraftigt. Minskningen av fåborstmaskarnas antal under de senaste åren fortsatte 217 då deras andel i individantal och biomassan var obetydlig. På provtagningsplatsen 65 i Larsmo skärgård var totala individmängden något högre men biomassan mindre än föregående år beroende på att individerna av amerikansk havsborstmask var mindre till storleken. Från åren framåt har största delen av individen och biomassan bestått av amerikansk havsborstmask. Bottenfaunan på provtagningsplasten 71 i yttre skärgården har tidigare år bestått närmast av fåborstmaskar och storvuxna Chironomus-larver. Chironomus-larver förekom 217 inte alls och också fåborstmaskarna och musselkräftorna var färre än tidigare. Provtagningsplatsen 78 ligger inom Larsmosjöns verkningsområde. Individantalet ökade något 217 jämfört med tidigare år beroende på en stor mängd musselkräftor. Biomassan var mindre än året innan Ekologisk klassificering på basen av bottenfaunaindexen Enligt den inom vattenvårdsplaneringen år 212 uppdaterade beräkningsmodellen (Perus & Österberg 212) har bottenfaunans kvalitetsklasser i huvudsak förblivit på samma nivå och inga betydande förändringar, åtminstone inte åt det sämre hållet, kan ses. På basen av materialet från 217 placerade sig vattenförekomsterna Havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo skärgård i klassen god och vattenförekomsten Kallan i klassen utmärkt (tabell 1). Tabell 1. Punktvisa BBI-ELS indexvärden och dess tolkningar beräknade på bottenfaunamaterialet utanför Jakobstad åren E=utmärkt, H=god, T=nöjaktig, V=försvarlig. Vuosi Asema Vesimuodostuma Pietarsaaren edusta 53 54,71,76,76,61,53,66,89 H H H H T H H,6,52,48,95,58 1,3,48,4,61,63 H T T H H E T T H H Vesimuodostuma Kallan,77,72,67 1,51,98 1,4 1,35 1,47 1,46 1,7 62 H H H E E E E E E E 1,37 1,44 1,9 1,68,81,7 1,12,91 1,7,86 65 E E E E H H E H E H,73 1,9 1,9 1,9,95 1,13 1,24 71 H E E E E E E Vesimuodostuma Luodon saaristo 1,,92,76,95,92,9,89,92,95,95 78 E H H H H H H H H H Vid tolkningen av kvalitetsindexen finns skäl att beakta att indexvärdet och klassificeringen som utförts på basen av det innehåller grova generaliseringar. Alla arter av fåborstmaskar och fjädermyggor har t.ex. getts vägningen dålig även om gruppen innehåller många olika arter. Därtill är variationen i indexvär-

30 28 dena mellan olika år delvis slumpmässiga och dess noggrannhet beroende på den statistiska noggrannheten för arternas individtäthet. Den egentliga klassificeringen för vattenförekomsterna utförs i samband med vattenvårdens planeringsprocess som baserar sig på resultat från ett flertal år och bottenfaunan är endast en del av de faktorer som bedöms i klassificeringen. I indexvärden beräknade för vattenförekomsterna i sin helhet och på basen av observationer från flera år utjämnas felen i någon mån och de avspeglar säkrare vattenområdets tillstånd. Den ekologiska klassificeringen görs dock av myndigheterna i samband med vattenvårdsplaneringen, följande gång på hösten Temperaturkarteringar Inom spridningsområdet för Alholmens Krafts kylvatten gjordes under år 217 temperaturkarteringar i mars, maj, augusti och oktober. Resultaten har blivit rapporterade i en skild rapport (Palomäki 218). Karteringsresultaten från år 217 jämfördes med temperaturer uppmätta från de samma observationsplatser innan Alholmens Kraft startade (Samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad ). Under observationstillfället i mars 217 var området utanför kylvattenkanalen isfritt liksom också hamnen och farleden ut förbi Ådön till öppna havet. Det undersökta områdets maximitemperaturer varierade mellan,1 2,5 grader. Vattnet var varmast norr om utsläppsstället, från utsläppsstället finns inte data. Alholmens Krafts kraftverk var ur bruk största delen av mars och värmebelastningen under mars kom huvudsakligen från UPM-Kymmenes fabriker. Påverkningsområdet för det varma vattnet sträckte sig ungefär en kilometer norrut från utsläppskanalen i riktning mot Risöhäll. I närheten av utsläppskanalen var vattnet något varmare vid ytan än vid bottnen. Inverkan av Larsmosjöns sötvatten kunde ses endast i Kackursfjärden där det i närheten av bottnen fanns något saltare vatten. På övriga områden bestod de djupare vattenskikten av salt brackvatten. I maj 217 var de maximala temperaturerna i observationsområdet mellan 4,8 8,5 grader. Den högsta temperaturen uppmättes utanför utsläppskanalen. I maj var vattnet endast svagt skiktat och kylvattnens inverkan var mycket små och sträckte sig några hundra meter från utsläppskanalen. Larsmosjöns inverkan kunde observeras i ytvattnet i Kackursfjärden och vid Hästgrundet. I augusti 217 var vattnets temperatur i snitt ca 1 2 grader kallare än under referensperioden och maximala temperaturer varierade mellan 15,5 18,2 C. Kylvattnens influensområde sträckte sig i ytvattnet cirka en kilometer norrut men i det bottennära vattnet fanns inte alls varmt kylvatten. Temperaturskiktningen var liten vid provpunkterna i augusti, även om man vid Fallskär kunde observera betydligt kallare vatten vid bottnen än i ytvattnet. Inverkan av sötvatten kunde inte observeras. I oktober 217 var vattnets temperatur på observationsområdet för det mesta cirka 1 2 grader kallare än under referensperioden. Maximitemperaturerna vid observationspunkterna varierade mellan 6,2 7,9 C. De högsta temperaturerna uppmättes utanför utsläppskanalen. På basen av temperaturskillnaderna begränsade sig kylvattnets influensområde till ett 1 km 2 stort område utanför utsläppskanalen och ingen inverkan i djupare vattenskikt kunde noteras. Vid mätningsdagarna i oktober var Gertruds dammluckor stängda och i huvudsak också Hästgrundets luckor och vattnet var salt brackvatten vid nästan alla observationspunkter. 6.4 Mässkärs naturstation Avloppsreningsverket Den årliga vattenkonsumtionen på Mässkärs naturstation varierar kring 25 m 3 /år. Avloppsvattnet behandlas i ett Green Rock-minireningsverk, från vilket belastningen till havet enligt miljötillståndet ( LSSAVI/58/4.8/21) varierat mellan,14 1 kgp/år. Tillståndsbestämmelserna trädde i kraft år 213. Tillståndsgränsen för fast substans är 9 % och 35 mg/l, för den biologiska syreförbrukningen (BOD 7ATU) 9 % och 3 mg/l och för den kemiska syreförbrukningen (COD Cr) 75 % och 125 mg/l samt för totalfosfor 3 mg/l.

31 29 Enligt miljötillståndet tas vattenprov två gånger per år (juni och augusti) och recipientkontrollen kan avslutas. År 217 togs avloppsvattenprov i september 5.9. Då uppfyllde det utgående vattnet tillståndskraven till övriga delar (BOD 7ATU 9 % ja 3 mg/l; tot-p 9 % ja 3 mg/l; COD Cr 75 % ja 125 mg/l; fast substans 9 % ja 35 mg/l) förutom för fosfor (66 % ja 6,2 mg/l) (bilaga 13). Recipientkontrollen för reningsverket vid Mässkärs naturstation (Mä1) år 217 utfördes i samband med samkontrollen (14.3. och 16.8.) och resultaten ingår i resultattabellerna för mars och augusti (bilagor 2.1 och 2.3). Utanför Mässkär kunde man i mars 217 observera en lindrig inverkan av sötvatten och avloppsvatten från fastlandet. Denna inverkan kunde tydligt ses i mätdata från punkten P62 (bilaga 2.1). Vattnets färgtal var i ytvattnet vid Mässkär 7 mgpt/l. Också näringsämneshalterna i ytvattnet (NH4-N µg/l: 1; tot-n: 65 µg/l; tot-p: 16 µg/l) var högre än nära bottnen. Syresituationen var god (84 9 %) och i vattnet förekom inga bakterier. I augusti var vattnet nästan klart (1,2 1,4 FTU) och nästan färglöst (17 19 mg Pt/l). Näringshalterna låg på en nivå som är typisk för området (tot-n: µg/l, tot-p: µg/l). Även den hygieniska situationen var bra (enterokocker 4-8 cfu/1ml). 6.5 Pörkenäs lägergård Pörkenäs lägergårds avloppsreningsverk renar avloppsvattnet från Pörkenäs och Merilä lägergårdar och det har ett eget obligatoriskt kontrollprogram. Reningsanläggningen som installerades år 212 är ett Oy KWH-Pipe Ab:s 7 minireningsverk och fungerar enligt satsreningsprincipen. Innan dess (26 211) renades avloppsvattnet i ett UPO-Metoxy minireningsverk. Miljötillståndet (LSSAVI/229/4.8/21) ålägger verksamhetsutövaren att utföra bruks- och utsläppskontroll för avloppsvattnet så att den ena provtagningsomgången sker sommartid under den högsta brukstiden. Kontrollen utförs av Eurofins Ahma Oy och resultaten från år 217 har rapporterats separat (Rinta-Piirto 218). År 217 behandlas 1 18 m3 avloppsvatten i anläggningen. Kontrollen utfördes 217 enligt kontrollprogrammet (Ahma Ympäristö Oy, ) och enligt provtagningsfrekvensen i miljötillståndet (2 provtagningar per år). År 217 togs proven i juni (27.6.) och september (6.9.) (Rinta-Piirto 218). Reningsverket fungerade bra 217 även om det under sommaren förekom problem i processen till följd av att slammet dog. Tillståndsvillkoren uppfylldes beträffande reningseffekten BOD 7ATU (96,6 %), fast substans (9,5 %) och COD (9,8 %). Belastningen på recipienten minskade från föregående år. Belastningen av totalfosfor var,13 kg/d, totalkväve,31 kg/d och BOD,83 kg/d. Vid recipientkontrollen och 6.9. kunde ingen inverkan från avloppsreningsverket observeras. Vattenkvaliteten var relativt god: syremättnaden var i hela vattenpelaren utmärkt (92 1 %), halterna totalfosfor (<5 17 µg/l) och klorofyllhalterna (2, 8,3 mg/l) på nivågränsen karg/lindrigt eutrofierad. I juni var vattnet svagt grumligt medan grumligheten i september var låg. Vattnets hygieniska kvaliteten var god vid alla punkter (Rinta- Piirto 218). 6.6 Sedimentundersökning 217 En undersökning av sedimenten utanför Jakobstad utfördes 217 som en separat undersökning. Undersökningen gjordes enligt det program Österbottens vatten och miljö r.f uppgjort (Mykrä & Aaltonen 217). Prov togs från observationspunkerna P1, P2 och P4 samt från vattenkvalitetetspunkterna P67, P78 och L11 (Larsmosjön) (tabell 11, bilaga 14). Från sedimentproven undersöktes totalhalterna av metaller (Cd, Cr, Cu, Ni, Pb) och fluor. Dessutom bestämdes indunstnings- och glödgningsrest, torrsubstans, kväve, fosfor och järn. Över undersökningen har gjorts ett separat sammandrag (Palomäki 217) som också innehåller analysblanketterna. I närheten av stadens och industrins utsläppsplatser har sedimentens metall- och fluorhalter undersökts tidigare åren 23 (Salonen 24) och 27 (Salonen 28). Då togs proven från fyra punkter (P1-P4). Sedimentens halter av klorfenoler har kartlagts åren 1987, 199, 1997, 21 och 27. Åren 21 och

32 3 27 var summan av klorfenolerna i alla prov under detektionsgränsen (< 5 μg/kg) för den använda analysmetoden. Analysen lämnades bort från undersökningen 217. Tabell 11. Observationspunkterna vid sedimentundersökningen 217. Observationspunkter Koordinater (EETRS-TM35FIN) N E Jäte- ja järvivesien vaikutusalue P1: UPM Kymmene/ Alholmens Kraft utsläpp P2: Staden Jakobstads avloppsreningsverk utsläpp P67: Lillgrundet, vattenkvalitetspunkt Jämförelsepunkt, havsvatten P4: Sysdost om Ören Jämförelsepunkt, sjövatten P78: Orrskärsfjärden, vattenkvalitetspunkt Larsmosjön L11: Larsmosjön, Admiral Resultat och diskussion År 217 Sedimentens halt av torrsubstans var 217 relativt liten förutom vid punkt P4. Variationen var %. Vid referenspunkten P4 var torrsubstanshalten betydligt större (49 %) och provets halt av organiska ämnen, som glödgningsresten omvänt beskriver, var mindre än på övriga ställen (figur 27) (Palomäki 217). % Hehkutushäviö mg/kg ka Fluori P1 P2 P67 P4 P78 L11 P1 P2 P67 P4 P78 L11 Figur 27. Sedimentens glödgningsrest och fluorhalt i Jakobstads havsområde 217. Av metallerna var halterna av kadmium, krom, koppar, nickel och bly lägre i referensstationen P4 än motsvarande halter vid de övriga stationer (figur 28). Likaså var halterna kväve, fosfor och järn lägre vid punkten P4 än vid övriga stationer (figur 29). Beträffande fluorhalter fanns inga betydande skillnader mellan stationerna i havet men vid stationen i Larsmosjön och vid referensstationen för inverkan av sjövattnet (P78) var halterna betydligt högre än i havet (figur 27). Ämneshalterna var också i allmänhet större vid punkterna P78 och L11 än vid stationerna i havet. Halten kadmium var tydligt större vid stationen P1 än vid övriga stationer (Palomäki 217).

33 31 Cr, Cu, Ni, Pb mg/kg ka. Metallit 4 35 Kromi Kupari Lyijy Nikkeli mg/kg ka. 3 2,5 2 1,5 1,5 Kadmium P1 P2 P67 P4 P78 L11 P1 P2 P67 P4 P78 L11 Figur 28 Halterna tungmetaller i sedimenten från havsområdet utanför Jakobstad 217. P, N mg/kg ka. Fosfori ja typpi 6 Fosfori 5 Typpi Fe mg/kg ka Rauta P1 P2 P67 P4 P78 L11 P1 P2 P67 P4 P78 L11 Figur 29 Halterna fosfor, kväve och järn i sedimenten från havsområdet utanför Jakobstad 217. Med undantag för kadmium låg halterna av alla tungmetaller 217 under den gräns som anses vara naturliga halter. Vid observationsplatsen P1 var halten kadmium (2,7 mg/kg medeltal) betydligt högre och vid övriga platser något högre än den naturliga nivån. Endast vid referensstationen P4 kan kadmiumhalten anses ligga på naturlig nivå. Som referensvärden har använts bakgrundshalterna i Anvisningen för muddring och dumpning (215). Man bör beakta att värdena i anvisningen har angetts för s.k. normaliserade sediment och är endast riktgivande för de i fråga varande icke normaliserade resultaten (Palomäki 217) Referensstationen P4:s jämförbarhet försämras av att mineralmaterialets andel var större än på de andra stationerna. Tungmetaller binds till sedimentets organiska material. De låga halterna på stationen beror på det större avståndet från belastningskällorna men också på den ringa mängden organiskt material (Palomäki 217). Jämförelse med tidigare resultat Halterna av tungmetaller och fluor på stationerna P1, P2 och P4 jämfördes också med resultaten från 23 och 27 (proven -5 cm). Halten kadmium var jämfört med övriga år störst 27 på undersökningsområdets alla tre stationer och hade minskat betydligt 217 på stationerna P2 och P4. Halterna på stationen P1 var högst under alla åren och ingen betydande förändring kunde observeras 217 (figur 3) (Palomäki 217). Halten krom var störst åren 23 och 27 på stationen P2 men hade ungefär halverats 217. På de övriga stationerna var skillnaderna mellan 27 och 217 ganska små (figur 3) (Palomäki 217).

34 32 mg/kg 4 Cd, pintasedimentti mg/kg 4 Cr, pintasedimentti 3, , , ,5 5 P1 P2 P4 P1 P2 P4 Figur 3 Halterna kadmium och krom i sedimenten från havsområdet utanför Jakobstad 23, 27 och 217. Halten koppar hade minskat något 217 jämfört med tidigare år på stationerna P1 och P2. På referensstationen var halterna små och inga betydande förändringar mellan åren kunde ses (figur 31) (Palomäki 217). Halten nickel hade 27 ökat från 23 på stationerna P1 och P2 men minskat igen i proven från 217. Halterna på stationen P4 var låga under alla undersökningsåren (figur 31) (Palomäki 217). Halterna bly var låga på alla stationer och mellanårsvariationen kan bero på slumpmässiga förändringar. Halterna var dock 217 större på alla stationer än vid undersökningen 27 (figur 31) (Palomäki 217). Beträffande fluor jämfördes resultaten endast från åren 27 och 217 eftersom analysvärdena från 23 var tre storleksklasser större än från de senare åren. Orsaken kan vara byte av analysmetod. Fluorhalten på stationen P1 var 217 ungefär dubbelt så hög som 27. På övriga stationer hade halten minskat (figur 31) (Palomäki 217). mg/kg 4 Cu, pintasedimentti mg/kg 35 Ni, pintasedimentti P1 P2 P4 P1 P2 P4 mg/kg 25 Pb, pintasedimentti mg/kg 1,2 Fluori, pintasedimentti ,8,6,4 5,2 P1 P2 P4 P1 P2 P4 Figur 31 Halterna koppar, nickel och bly i sedimenten från havsområdet utanför Jakobstad 23, 27 och 217 samt halterna fluor 27 och 217.

35 Fiskerikontrollen 217 efter muddringen av Jakobstads hamn och farleden samt deponeringsarbeten I det följande refereras resultaten 217 för fiskerikontrollen för muddringen av Jakobstads hamn och farleden samt deponeringsarbeten ( ) (Keränen 217). Kontrollen har delvis utförts inom samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad. Österbottens NTM-central har godkänt kontrollplanen med beslut (POHELY/1822/5723/211) och kontrollprogrammet för deponeringen i havet med beslut (POHELY/1822/5723/211). 217 var det sjätte året i fiskerikontrollen och det andra året i efterkontrollen ( ). Kontrollen innehöll notning av sikyngel, provfiske med nät och fångst av strömmingsyngel. Provfiske med nät gjordes på fem områden (närområdena Gräggören och Risöhäll, Hälsingöfjärden i inre skärgården och Aligrundet i yttre skärgården samt området nära dumpningsplatsen i havet). På basen av resultaten inträffade de största förändringarna i fiskbestånden vid Gräggören där stammarna av mört och abborre ökade. På basen efter efterkontrollen 217 håller fiskstammarna vid Gräggören på att återgå till det tillstånd de hade före muddringen. Den totala fångsten vid Gräggören var inte längre den största utan den största fångsten ficks vid Risöhäll. På andra provfiskeområden än vid Gräggörn hade under muddringstiden eller under efterkontrollen inte observerats förändringar i fiskstammarna som hade samband med muddringarna eller dumpningen. På basen av resultaten från notningen av sikyngel ( ) har sikens förökning inte störts i större grad av muddringarna. Under våren 217 var fångsten av sikyngel bra och yngel ficks vid alla provområden. Tidigare år har det bästa sikyngelområdet varit Västra Ådö, men 217 ficks den till antalet största fångsten vid Rödhällan i närheten av den muddrade farleden. Fångstområdet för strömmingsyngel befinner sig ca 1,8 km öster om havsdumpningsplatsen. Från området finns inte förhandskontrolldata. Ingen fångst ficks 217 liksom inte heller under tidigare år. Inte heller från det grundare referensområdet ficks någon fisk. Området är uppenbarligen inte förökningsområde för strömming. 7. SAMMANDRAG I denna rapport behandlas resultaten av samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad år 217, vilket var det sista året i kontrollperioden I samkontrollen deltog UPM Kymmene Abp, BillerudKorsnäs Finland Oy, OSTP Finland Oy, Jakobstads Vatten, Jakobstads Hamn Oy och Alholmens Kraft Ab:s kraftverk (AK1 och AK2). Vattnets kvalitet i havsområdet utanför Jakobstad påverkas, förutom av avloppsvattenbelastningen från industrin och bosättningen, även av kylvatten samt av det humushaltiga och ibland sura vatten som avtappas från Larsmo-Öjasjöns sötvattenbassäng. Stadens avloppsreningsverk uppnådde inte till fullo tillståndsvillkoren under 1., 2. och 4. kvartalen. UPM Kymmene Abp, OSTP och Alholmens Kraft uppföljde tillståndsvillkoren för alla parametrar år 217. Av den avloppsvattenmängd som leddes ut till havet härstammade 95 % från UPM Kymmene liksom även 9 98 % av den organiska belastningen (BOD och COD), det resterande härstammade från stadens reningsverk. UPM Kymmenes andel i avloppsvattnens näringsämnesbelastning år 217 var 91 % av fosforn och 32 % av kvävet. 9 % av fosforbelastningen och 63 % av kvävebelastningen härstammade från stadens reningsverk. De resterande 5 % av kvävebelastningen härstammade från OSTP Finland Oy Ab. Avloppsbelastningen låg på samma nivå som föregående år gällande den organiska belastningen (BOD och COD) och belastningen av fosfor var något mindre än föregående år. Avtappningarna via dammluckorna och fiskvägarna från Larsmosjön ut i havsområdet var i maj och september-oktober större än genomsnittet, i februari och under sommaren mindre än genomsnittet. Kväve- och fosforflödet från Larsmosjön var 217 betydligt mindre än föregående år. Sjövattnets andel av fosfor var ungefär 5 gånger

36 34 större och andelen av kväve nästan 4 gånger större jämfört med näringsämnesbelastningen från avloppsvattnet. Under vintern, då vattenutbytet är som sämst, strömmar avlopps- och sjövattnet med ytvattnet och under isen uppstår en tydlig skiktning i vattnet gällande nästan alla vattenkvalitetsparametrar. Karakteristiskt för vattenkvaliteten vintertid är den stora variationen mellan olika områden men även mellan olika år. Sjö- och avloppsvattnens inverkan syntes under vintern 217 på ungefär samma område som föregående vinter och tydligast i ytvattnet i skärgården innanför Ådön Hälsingön. Vid punkterna längre ut (P64, P73) kunde ingen inverkan ses. Under perioden med öppet vatten är utspädningsförhållandena bättre och sjö- och avloppsvattnet blandas i hela vattenmassan. Halterna i ytvattnet är lägre än på vintern och skiktning förekommer nästan inte alls. Våren 217 observerades avlopps- och sjövattnets inverkan tydligast från området utanför Hästgrundet till Hälsingöfjärden som brunare och ställvis grumligare ytvatten än havsvatten. Norröver kunde sjövatten observeras i hela vattenpelaren i Kackursfjärden medan sjövattnet inverkan därifrån norrut var mindre. Sommartid kan avlopps- och sjövattnens inverkan ses som förhöjda grumlighets- och färgtal samt näringsämneshalter inom det inre kustområdet. Siktdjupet var på hela undersökningsområdet bättre än under föregående år. På basen av klorofyllvärdena delades havsområdet utanför Jakobstad in i två eutrofieringsklasser. Det måttligt eutrofa området sträckte sig från fastlandet till östra sidan Ådön och i norr till Kackursfjärden. Området utanför detta hörde till klassen på väg att eutrofieras. På basen av perifytonundersökningen var algtillväxten störst i närheten av Alholmens Krafts och UPM:s kylvatten- och avloppsvattenutsläpp. Utanför hamnen och stadens avloppsreningsverks utsläpp var algproduktionen på samma nivå som på referensområdet. Målsättningen inom vattenvården är att uppnå eller bibehålla en god ytvattenstatus i Finland. Vattenkvalitetsdata från området utanför Jakobstad (åren ) har platsvis jämförts med de vattenkvalitetparametrar som används i den ekologiska klassificeringen. På basen av vattenkvalitetsparametrarna år 217 placerades vattnets kvalitet vid provpunkterna inom Bottenvikens inre kustområde i klasserna nöjaktig eller försvarlig. Provpunkterna inom Bottenvikens yttre kustområde hörde till klasserna utmärkt-nöjaktig. Också Larsmosjöns observationspunkter (L5 och L6A) jämfördes med parametrarna i den ekologiska klassificeringen. Punkten nära utskovsluckorna i Gertruds placerade sig 217 i klassen god och punkten nära Hästgrundet i klassen nöjaktig. I den helhetsutvärdering av ekologisk status som färdigställdes år 213 som grund för vattenvårdplaneringen klassificerades tillståndet i vattenförekomsterna Jakobstads havsområde och Kallan som nöjaktiga. Vattenförekomsten Larsmo skärgård och Nykarleby yttre havsområde har klassificerats till god status. Larsmosjön var i nöjaktigt ekologiskt tillstånd. Enligt uppgifterna från fiskeområdet var de vanligaste fångade fiskarterna i havsområdet utanför Jakobstad år 217 braxen, strömming och sik. Den totala fångsten ökade från föregående år delvis på grund av foderkökens intresse för foderfisk varigenom fångsten av braxen och mört ökade. Också fångsten av strömming, sik, lax och lake ökade jämfört med 216. Nät var det mest använda fiskeredskapet. Vid provtagningsplatserna inom den årliga bottendjursundersökningen var bottenfaunans artsammansättning 217 i stort sett likadan som tidigare år. Musselkräftor (Ostracoda), fåborstmaskar (Oligochaeta) och amerikansk havsborstmask (Marenzelleria) förekom på alla stationer. Fjädermyggornas larver var 217 mycket fåtaliga. Stora Chironomus-larver, som indikerar eutrofiering påträffades inte alls 217. Enligt den ekologiska klassificeringens BBI-index var bottenfaunans tillstånd på hela området godutmärkt eller tydligt bättre än bedömningen på basen av vattenkvalitet. Vattnet vid övervakade badstränderna uppfyllde de ikraftvarande kvalitetskraven sommaren 217. I samband med den nationella alguppföljningen observerades sommaren 217 inga blågröna alger vid Ådö fiskehamn. År 217 gjordes om en separat undersökning en kartering av sedimentens halter av metaller och fluor vid sex observationsplatser av vilka en fanns i Larsmosjön (L11). Med undantag av kadmium underskred

37 halterna av metaller de nivåer som anses vara naturliga gränsvärden för sediment. Kadmiumhalten var betydligt större i närheten av utsläppen av kylvatten och avloppsvatten (P1) än vid övriga stationer. Fluorhalterna varierade inte i betydande grad bland stationerna i havet men vid stationen i Larsmosjön (L11) och referensstationen för sjövatten (P78) var halterna betydligt större än vid stationerna i havet. Fiskeriundersökningen för efterkontroll av muddringen i Jakobstads hamn och djupfarled samt havsdeponeringen fortsatte under 217. Inverkan av muddrings- och deponeringsarbetena har kunnat konstateras endast i närheten av Gräggören. Under 217 höll fiskstammarna vid Gräggören på att återgå till det tillstånd de hade före muddringarna. KÄLLFÖRTECKNING Aaltonen E-K 28: Pietarsaaren edustan merialueen vesistö- ja kalataloustarkkailuohjelma Moniste 9 s. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Pietarsaari. Aaltonen E-K & Kalliolinna M 211: Pietarsaaren merialueen tila jakson velvoitetarkkailutulosten perusteella. Moniste 24 s. Pietarsaari 211. Aaltonen E-K, Kalliolinna M & Salonen H 1998: Pietarsaaren merialueen tila Osat I - IV. Pohjanmaan tutkimuspalvelu Oy ja Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Kaustinen Aroviita J, Hellsten S, Jyväsjärvi J, Järvenpää L, Järvinen M, Karjalainen S M, Kauppila P, Keto A, Kuoppala M, Manni K, Mannio J, Mitikka S, Olin M, Perus J, Pilke A, Rask M, Riihimäki J, Ruuskanen A, Siimes K, Sutela T, Vehanen T & Vuori K-M 212: Ohje pintavesien ekologisen ja kemiallisen tilan luokitteluun vuosille päivitetyt arviointiperusteet ja niiden soveltaminen. Suomen ympäristökeskus, Ympäristöhallinnon ohjeita 7/ s. Ilmatieteen laitos/ Ilmastopalvelu 218: Kuukausittainen sadanta Kokkolan Hollihaassa ja Kruunupyyssä ja kuukausittainen lämpötila Kruunupyyssä ja Tankarissa vuonna 216. (Sähköposti ) Ilmatieteen laitos/ Jääpalvelu 218: Jääpäivien lukumäärä talvella 216/217. (Sähköposti ) Ilmatieteen laitos/ Meripalvelut 218: Meriveden korkeus Pietarsaaren mareografilla 217. (Sähköposti ) Keränen J 217: Pietarsaaren Satama. Pietarsaaren satama- ja väyläruoppauksien kalataloudellinen jälkitarkkailu 217. Pöyry Finland Oy. 2 s + liitteet. Korpinen P, Kiirikki M, Lauri H & Inkala A 24: Bothnian Bay 3-D-water quality and ecosystem model: Technical Report. Manuscript 57 s. Kujala N 212: Pietarsaaren satama, vuosiyhteenveto 211. Kujala N 214: Pietarsaaren Sataman hule- ja sadevesijärjestelmien täsmennys (s-posti ) Ljungberg R, Pikkarainen A, Lehtiniemi M & Urho L 211: Vieraslajien havaitseminen Suomen merialueen seurannoissa. Suomen ympäristö 1/211. Mykrä M & Aaltonen E-K 217: PIETARSAAREN EDUSTAN MERIALUEEN TARKKAILUT/ Sedimentti- ja limakotiloselvitykset 217. Pohjanmaan vesi- ja ympäristö ry, Nyman C 218: Pietarsaaren merialueen pohjaeläinseuranta vuonna 217. Moniste 9 s + liitteet. Palomäki A 217: Pietarsaaren merialueen tarkkailut. Sedimenttiselvitys vuonna 217. Nab Labs Oy, Palomäki A 218: Oy Alholmens Kraft Ab. Pietarsaaren lämpövoimalan vesistötarkkailut Pietarsaaren merialueella vuonna 217. Eurofins Nab Labs Oy, Tutkimusraportti 91 / 218. Perus J & Österberg M 212. BBI-excel makron opas (v. lokakuu 212). Pietilä T 218: Teuvo Pietilä, UPM Pietarsaari, henkilökohtainen tiedonanto, sähköposti Rinta-Piirto S 218: Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä. Pörkenäsin leirikeskusten jätevedenpuhdistamon velvoitetarkkailu. Vuosiyhteenveto 217. Eurofins Ahma Oy, Salonen H 1998: Pietarsaaren merialueen kloorifenolitutkimuksen tulokset Pohjanmaan tutkimuspalvelu Oy, Kaustinen. Moniste 6 s. Salonen H 24: Pietarsaaren merialueen sedimenttitutkimus kesällä 27. Pohjanmaan tutkimuspalvelu Oy, Kaustinen. Moniste 3 s. + liitteet.

38 36 Salonen H 28: Pietarsaaren merialueen sedimentti- ja limakotilotutkimuksen tulokset 27. Nablabs Oy, Kaustinen. Moniste 1 s + liitteet. Seinä A & Peltola J 1991: Jäätalven kesto ja kiintojään paksuustilastoja Suoman merialueella Finnish Marine Research. N:o s. Helsinki Sillanpää T & Aaltonen 218: Pietarsaaren Veden Alhedan jätevedenpuhdistamon yhteenvetoraportti 217. Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry. Pietarsaari s + liitteet. UPM Kymmene Oyj 217a: Luodon-Öjanjärven pinnankorkeudet ja juoksutukset 217. UPM Kymmene Oyj 217b: Kuormitusraportit 217. Westberg V & Lax H-J (toim.) 216: Rannikkovesien ja pienten vesistöjen vesienhoidon toimenpideohjelma. Vesienhoidon toimenpideohjelma vuoteen 221. Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus. Raportteja Wistbacka B 218: : Kalataloustarkkailun vuosittainen tiedonkeruu Vuori K-M, Mitikka S & Vuoristo H 29: Pintavesien ekologisen tilan luokittelu. Ympäristöhallinnon ohjeita 3/ 29. Suomen ympäristökeskus. Helsinki 29. BILAGOR 1 Förteckning över observartionspunkter i samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad 2 Analysresultat (omfattande provtagningar) 3 Analysresultat (intensivprovtagningar) 4 Perifytonresultat 5 NTM-centralens för Södra Österbotten analysresultat år 217 från punkt P64 6 Uppgifter från fiskelagen år 217 (Norra svenska fiskeområdet) 7 Övervakningsresultat från badstränderna Algobservationer vid Ådö fiskehamn Sammanfattning av bottenfaunaresultat år 217 (Curt Nyman) 1 OSTP Finland Oy Ab:s belastning NabLabs Oy: Analysmetoder 217 / Jakobstads havsområde 12 Ekologiska klassificeringklasser beräknade enligt uppdaterade kriterier på basen av vattenkvalitetsparametrarna åren Analysresultat för avloppsvattenprov från Mässkär naturstation Observationsplatser för sedimentundersökningen 217 (karta).

39 Liite/ Bilaga 1 Havaintopaikkaluettelo, Pietarsaaren edustan yhteistarkkailu Tunnus ja nimi/ Kod och namn ID tunnus (Vesla) YK pohj. YK itä Näytesyvyys, m kartoituskierrokset*) HUOM **) P 51, Vanha Hamina/ Gamla Hamn , ja pintavesi bakteerit P 52, Alholmsfjärden , 1 intensiivipiste, ja pintavesi bakteerit P 53, Gräggören , 5, ja pintavesi bakteerit P 54, Risöhäll = Sandgrundet , 1 intensiivipiste, ja pintavesi bakteerit P 55, Svinören , 1 P 61, Rajstall , 1 P 62, Ådön Gräsgrundet , 5, 1, 1 intensiivipiste P 64, Nygrundet Mässkär , 5, 1, 15, 1 intensiivipiste P 65, Ören Ripgrundet , 5, 1, 1 P 66, Hälsingöfjärden , 1 P 67, Lillgrundet , 1 intensiivipiste P 71, Truthällan , 5, 1 P 73, Fäboda 3 km W , 5, 1 P 75, Kallan 2,5 km W , 5, 1, 15, 1 P 78, Orrskärsfjärden , 5, 1 P 79, Kackursfjärden , 1 intensiivipiste L 5, Larsmosjön, Gertruds , 1 intensiivipiste L 6A, Fårholmsströmmen , 1 intensiivipiste *) Kartoituskierroksen näytteenottosyvyydet: taulukon mukaiset näytesyvyydet + avovesiajalla 2 m **) Intensiivikierroksella näytteet 1 m + 2 m Analyysivalikoimat: Kartoituskierrokset (yhteensä 4 kertaa: helmi maaliskuu, toukokuu, elokuu ja lokakuu) - 1m ja 1 m näytteet: lämpötila, näkösyvyys, ph, johtokyky/ saliniteetti, O 2 + kyll % (maalis ja elokuu), väri (komparaattori), sameus, kok N, NO 2+3 N ja NH 4 N, kok P ja PO 4 P, TOC, Fe - Välisyvyyksien näytteet: lämpötila, johtokyky/ salin (talvella kokonaisravinteet) - 2 m kokoomanäytteet: avovesiajalla a klorofylli - Pintavesinäytteet (P51, 52, 53 ja 54): fekaaliset streptokokit eli enterokokit Intensiivikierrokset (yhteensä 6 kertaa avovesiajalla: kesäkuu 1, heinä elokuu yhteensä 4, syyskuu 1) - 1 m näytteet: lämpötila, näkösyvyys, ph, johtokyky/ saliniteetti, väri (komparaattori), sameus, kok N, NO 2+3 N, NH 4 N, kok P ja PO 4 P - 2 m näytteet: a klorofylli

40 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 2.1 TUTKIMUSTODISTUS 216E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Maaliskuu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen tarkkailun yhteistyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P51, Vanha Hamina P ,6 3,,52,4 KiKa P52, Alholmsfjärden P ,5 4,,44,8 KiKa P53, Gråggören P ? KiKa Piste avovedessä ja lähistön jää heikkoa,näytteitä ei voitu ottaa Näytteenottaja Lisätiedot P54, Risöhäll=Sandgrund Koordinaatit P ,8 4,,3,1 KiKa P55, Svinören P ,9 4,1,14,1 KiKa Näytteet otettu pisteeltä 2 m länteen ohuen jään vuoksi. P61, Rajstall P ,1 4,5,38,3 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P ,4 15,,22, KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P ,8 18,,32,1 KiKa P65, Ören-Ripgrund P ,9 13,,3,4 KiKa P66, Hälsingöfjärden P , 3,2,49,4 KiKa P67, Lillgrundet P ,7 2,9,45,5 KiKa P71, Truthällän P ,7 9,5,33, KiKa P73, Fäboda P ,8 12,,25,3 KiKa P75, Kallan P ? KiKa Piste avovedessä,näytteitä ei voitu ottaa. P78, Orrskärsfjärden P ,1 11,,16, KiKa P79, Kackursfjärden P ,8 4,7,28,5 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,9 7,2,25,3 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A , 2,7,, KiKa Mä1, Mässkär N Mä ,1 5,7,44,7 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Taustatiedot: Säätiedot: Arja Palomäki Meriveden korkeus cm, cm Lämpötila ast. C1-3 ast. C ympäristöasiantuntija Gertrudin ja Hästgrundetin kaikki patoluukut kiinni Tuulen nopeus 3-4 m/s 6-9 m/s Tuulen suunta S S Pilvisyys 4-8/8 8/8 Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama

41 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/2 Liite/ Bilaga 2.1 Pietarsaaren merialue Maaliskuu Pietarsaaren merialueen tarkkailun yhteistyöryhmä 216E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Ei näytettä TC O2 liuk O2 kyll% Sameus Sähk.joht. ph Väri Enterokokit Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P TOC Fe Kenttäm ittaus 25813: :1996 ISO 727-1: :1994 SFS 321: 1979 ISO 7887:212, komparaattori ISO :2 Laskettu ISO sähkönjohtav :98 uudesta 1:213 1:213 ISO 13395:1996 1:213 1: :1997 * * * * * * * * * * * * * * C mg/l % FTU ms/m mg Pt/l pmy/1 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P51,1m ,1 36 P51 1m ,,8 7,2 5 3, ,9 8 2, ,8 86 P51 2m ,,8 11,4 79 1, ,2 35 2, ,9 28 P52,1m ,1 2 P52 1m ,,7 11,6 81 1, ,2 8 2, ,9 48 P52 3m ,,7 11,8 82, ,4 3 2, ,6 16 P53,1m z P53 1m z P53 5m z P53 9,1m z P54,1m ,1 P54 1m , 2,7 1,9 8 4, 262 7,2 18 1, ,6 1 2 P54 2,7m , 1,5 11,7 83 1, 515 7,3 5 2, ,6 33 P55 1m , 3,2 9,9 74 4, ,2 18 1, ,7 1 3 P55 3,2m ,1 1, 12,4 87, ,4 45 2, ,1 31 P61 1m , 1,2 11,4 8 1, ,2 9 2, ,5 67 P61 3,8m ,5,5 12,3 85, ,4 3 3, ,2 15 P62 1m ,,7 11,6 81 2, ,2 1 1, ,3 8 P62 5m , -, P62 1m , -,1 565 P62 13,7m , -,1 12,6 86, ,5 2 3, ,6 53 P64 1m , -,1 13,1 89, ,6 2 3, ,9 63 P64 5m , -, P64 1m , -,1 563 P64 15m , -,1 559 P64 16,7m , -,1 13,2 9, ,6 15 3,12 28 < ,1 25 P65 1m ,,1 12, 82 1, 46 7,3 8 2, ,8 48 P65 5m ,, P65 1m ,, 565 P65 12,6m , -,1 13,1 89, ,6 2 3, < 2 5,8 36 P66 1m , 1,1 1, 7 1, , 12 1, ,2 1 1 P66 2,1m ,2 1,6 1,4 74 1, ,2 8 2, ,2 44 P67 1m , 1,8 1,3 74 2, ,1 13 1, ,4 1 P67 2,1m ,9 1,7 11,4 81 1,4 43 7,3 9 2, ,8 54 P71 1m ,,4 12,7 88, ,4 5 2, ,7 31 P71 5m ,, P71 7,5m ,5, 12,8 88, ,6 2 3, ,6 64 P73 1m , -,1 13, 88, ,6 2 3, ,4 51 P73 5m , -, P73 1m , -,1 12,9 88, ,6 2 3, , 35 ISO 11885:9

42 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 2/2 Liite/ Bilaga 2.1 Pietarsaaren merialue Maaliskuu Pietarsaaren merialueen tarkkailun yhteistyöryhmä 216E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Ei näytettä TC O2 liuk O2 kyll% Sameus Sähk.joht. ph Väri Enterokokit Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P TOC Fe Kenttäm ittaus 25813: :1996 ISO 727-1: :1994 SFS 321: 1979 ISO 7887:212, komparaattori ISO :2 Laskettu ISO sähkönjohtav :98 uudesta 1:213 1:213 ISO 13395:1996 1:213 1: :1997 * * * * * * * * * * * * * * C mg/l % FTU ms/m mg Pt/l pmy/1 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P75 1m z P75 5m z P75 1m z P75 15m z P75 19m z P78 1m ,,7 8,5 59 3, 71,6 6,5 14 <, ,9 1 8 P78 5m ,, P78 1m ,,5 1,8 75, ,3 25 3, ,4 14 P79 1m , 1,2 8,6 61 3,2 12,8 6,4 2 <, , 1 9 P79 3,2m ,7 1, 9,9 7, ,1 6 2, ,7 48 L5 1m ,,8 11,1 78 1,8 8,6 6,6 12 <, , 1 L5 5m ,2 3,2 4,1 31 5,6 12,6 6,3 24 <, ,2 2 8 L6A 1m ,,7 1,1 7 5, 9,4 6,6 13 <, ,7 1 7 Mä1 1m ,,1 12,2 84 1,1 45 7,3 7 2, Mä1-1m ,7, 13,1 9, ,6 25 3, ISO 11885:9

43 Nab Labs Oy Pääkonttori: Survontie 9 D, 45 Jyväskylä VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 2.2 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Toukokuu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P51, Vanha Hamina P ,5 2,5 KiKa P52, Alholmsfjärden P ,9 4,1 KiKa P53, Gråggören P ,6 13,5 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P ,1 3,6 KiKa P55, Svinören P ,1 3,9 KiKa P61, Rajstall P ,6 3,8 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P , 14,5 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P ,9 17,6 KiKa P65, Ören-Ripgrund P ,8 12,8 KiKa P66, Hälsingöfjärden P ,2 2,7 KiKa P67, Lillgrundet P ,3 2,4 KiKa P71, Truthällän P ,3 8,7 KiKa P73, Fäboda P ,6 11,3 KiKa P75, Kallan P , 2,1 KiKa P78, Orrskärsfjärden P ,5 1,6 KiKa P79, Kackursfjärden P ,1 4,3 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L , 7,2 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A , 2,7 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Näytteenottaja Lisätiedot Taustatiedot: Säätiedot: Arja Palomäki Meriveden korkeus cm, cm Lämpötila 2-4 ast C 4-7 ast C ympäristöasiantuntija Hästgrundetin toinen patoluukku auki, toinen kiinni, Gertrudin molemmat patoluukut kiinni Tuulen nopeus 5-1 m/s 2-4 m/s Tuulen suunta N SW Jakelu: Pilvisyys 2-4/8 1/8 UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama

44 Nab Labs Oy Pääkonttori: Survontie 9 D, 45 Jyväskylä VAT no. FI Sivu 1/2 Liite/ Bilaga 2.2 Pietarsaaren merialue Toukokuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 214E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Enterokokit Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P TOC Fe Kenttämit taus ISO 727-1: :1994 SFS 321:1 979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 ISO :2 Laskettu sähkönjohtavuudesta ISO :1998 1:213 ISO 1: :1997 1:213 1: :1997 * * * * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/1ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P51,1m ,1 1 P51 1m , 6,6 3,9 38 7,6 93 2, P51 2m ,5 6, ,6 94 2, ,1 88 P51-2m ,7 P52,1m ,1 2 P52 1m , 5,4 2, ,5 84 2, ,6 57 P52 3m ,1 5,4 2, ,5 83 2, ,5 56 P52-2m ,1 P53,1m ,1 5 P53 1m , 5,7 2, ,3 87 1, ,4 73 P53 5m , 3,8 544 P53 9,1m ,5 3,6, ,7 16 1, < 2 5,4 78 P53-2m ,6 P54,1m ,1 2 P54 1m , 6,4 3,5 23 7,2 12 1, ,7 1 P54 2,7m ,6 6,3 3, ,2 11 1, ,7 94 P54-2m ,3 P55 1m , 6,8 4, , 15 <, P55 3,2m ,9 5, ,4 61 2, ,5 44 P55-2m ,5 P61 1m , 5,8 3, ,5 93 1, ,3 72 P61 3,8m ,8 5,7 3, ,5 89 1, ,4 71 P61-2m ,2 P62 1m , 5,1 1, ,6 68 2, ,9 4 P62 5m , 3,9 532 P62 1m , 3,5 552 P62 13,7m ,5 3,5, ,7 19 3, < 2 14,7 67 P62-2m ,7 P64 1m , 3,8, ,8 23 2,99 29 < < 2 14,5 81 P64 5m , 3,4 547 P64 1m , 3,3 552 P64 15m , 2,8 559 P64 16,7m ,6 2,8, ,7 14 3, < 2 14,5 44 P64-2m ,8 ISO 11885:9

45 Nab Labs Oy Pääkonttori: Survontie 9 D, 45 Jyväskylä VAT no. FI Sivu 2/2 Liite/ Bilaga 2.2 Pietarsaaren merialue Toukokuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 214E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Enterokokit Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P TOC Fe Kenttämit taus ISO 727-1: :1994 SFS 321:1 979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 ISO :2 Laskettu sähkönjohtavuudesta ISO :1998 1:213 ISO 1: :1997 1:213 1: :1997 * * * * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/1ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P65 1m , 4,6, ,7 34 2, < 2 15,2 18 P65 5m , 4,2 524 P65 1m , 4,1 543 P65 12,6m ,8 4, ,7 22 2,99 3 < < 2 14,8 8 P65-2m ,2 P66 1m , 7 3, ,2 12 <, ,6 1 1 P66 2,1m ,7 7 3, ,2 12 <, ,6 1 1 P66-2m , P67 1m , 6,2 2,8 26 7,1 11 1, ,3 1 P67 2,1m ,4 6,2 2,8 27 7,2 12 1, ,1 1 P67-2m ,1 P71 1m , 4,8, ,7 54 2, ,1 29 P71 5m , 3,8 53 P71 7,5m ,7 3,7, ,7 21 2, < 2 14,8 9 P71-2m ,1 P73 1m , 4,2, ,8 28 2, < P73 5m , 3,8 531 P73 1m ,3 3,3, ,7 19 3, < 2 14,8 74 P73-2m ,3 P75 1m , 2,8, ,8 14 3,31 27 < < 2 14,4 39 P75 5m , 2,9 558 P75 1m , 2,6 561 P75 15m , 2,4 562 P75 19m ,1 2,4, ,8 13 3,11 27 < < 2 14,4 32 P75-2m ,4 P78 1m , 7,1 1, ,5 72 2, ,6 45 P78 5m , 5,4 495 P78 1m ,6 4,4, ,6 22 2, < 2 15,2 11 P78-2m ,8 P79 1m , 6,7 3,8 12,1 6,8 16 <, ,8 1 6 P79 3,2m ,3 6,4 3,9 12,1 6,8 16 <, ,7 1 6 P79-2m ,7 L5 1m , 5,8 3,9 7,1 6,7 15 <, L5 5m ,2 5,8 4 7,1 6,7 16 <, ,1 1 7 L5-2m ,6 L6A 1m , 6,4 5 7,1 6,6 17 <, ,6 1 8 L6A -2m ,6 ISO 11885:9

46 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 2.3 TUTKIMUSTODISTUS 217E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Elokuu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P51, Vanha Hamina P , 2,9 sbi P52, Alholmsfjärden P ,8 4,2 sbi P53, Gråggören P ,6 13,3 SBi P54, Risöhäll=Sandgrund P ,5 4, SBi P55, Svinören P ,2 4,3 sbi P61, Rajstall P , 4,4 sbi P62, Ådön-Gräsgrundet P ,2 14,4 sbi P64, Nygrundet-Mässkär P ,5 17,5 SBi P65, Ören-Ripgrund P ,6 12,8 SBi P66, Hälsingöfjärden P ,7 3,1 SBi P67, Lillgrundet P ,6 3, SBi P71, Truthällän P ,6 8,9 SBi P73, Fäboda P , 11,5 SBi P75, Kallan P ,5 2, SBi P78, Orrskärsfjärden P ,4 1,8 SBi P79, Kackursfjärden P ,4 4,7 SBi L5 Luodonjärvi (Gertruds) L , 7,6 SBi L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,9 2,7 SBi Mä1, Mässkär N Mä ,5 5,7 sbi Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Näytteenottaja Lisätiedot Taustatiedot: Säätiedot: Arja Palomäki Meriveden korkeus cm, cm; Luodonjärven korkeus cm Lämpötila ast C ast C ympäristöasiantuntija Hästgrundetin ja Gertrudin kaikki patoluukut kiinni Tuulen nopeus 2-4 m/s 1-4 m/s Tuulen suunta SW S Jakelu: Pilvisyys 5-7/8 3-6/8 UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama

47 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/2 Liite/ Bilaga 2.3 Pietarsaaren merialue Elokuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 217E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC O2 liuk O2 kyll% Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Enterokokit Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P TOC Fe Kenttä mittaus 25813: : 1993 ISO 727-1: : 1994 SFS 321: 1979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 ISO :2 Laskettu sähkönjohtavuudesta ISO :1998 1:213 1:213 ISO 13395:1997 1:213 1:213 * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l % FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/1ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P51,1m ,1 1 P51 1m , 15,5 1,3 13 1, ,9 25 3, < 2 8,3 15 P51 2m ,9 15,3 9,9 99 1, , 26 3, < 2 8,3 15 P51-2m ,4 P52,1m ,1 1 P52 1m , 15,3 9,7 97 1, ,9 25 3, ,4 16 P52 3m ,2 15,1 9, ,8 25 3, ,8 17 P52-2m ,4 P53,1m ,1 2 P53 1m , 15,7 8,9 9 2, ,7 39 2, ,8 29 P53 5m , 15,7 542 P53 9,1m ,3 15,4 8,8 88 2, ,7 26 3, ,9 26 P53-2m ,4 P54,1m ,1 2 P54 1m , 17,1 8,7 9 2, ,7 74 2, ,9 5 P54 2,7m , 15,3 8,8 88 1, ,8 31 3, ,2 25 P54-2m ,1 P55 1m , 18,5 8,6 92 2,8 46 7,6 97 2, ,4 6 P55 3,2m ,3 15, , ,8 36 2, ,4 28 P55-2m ,5 P61 1m , 15,6 9,3 93 1,8 55 7,8 26 3, ,8 17 P61 3,8m ,4 15,5 9,1 91 2,2 55 7,8 29 3, ,7 18 P61-2m ,9 P62 1m , 15,6 9,3 94 1, ,8 22 3,4 26 < < 2 6,9 12 P62 5m , 15,4 552 P62 1m , 15,4 551 P62 13,7m ,4 15,4 9,1 91 1, ,8 22 3, ,5 12 P62-2m ,3 P64 1m , 15,9 9,4 95, ,9 12 3,13 23 < < 2 6,4 2 P64 5m , 15,8 567 P64 1m , 15,4 567 P64 15m , 15,2 567 P64 16,7m ,5 15,1 9,3 92, ,8 15 3, < 2 6,1 32 P64-2m ,4 P65 1m , 15,9 NA NA, ,9 14 3,12 22 < < 2 6,1 4 P65 5m , 15,5 566 P65 1m , 15,4 566 P65 12,6m ,8 15,4 9,1 91 1, ,9 15 3, P65-2m ,1 1484: 1997 ISO 11885:9

48 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 2/2 Liite/ Bilaga 2.3 Pietarsaaren merialue Elokuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 217E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC O2 liuk O2 kyll% Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Enterokokit Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P TOC Fe Kenttä mittaus 25813: : 1993 ISO 727-1: : 1994 SFS 321: 1979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 ISO :2 Laskettu sähkönjohtavuudesta ISO :1998 1:213 1:213 ISO 13395:1997 1:213 1:213 * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l % FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/1ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P66 1m , 16,4 8, ,7 44 2, ,2 23 P66 2,1m ,1 16,3 8,7 89 2,2 55 7,7 46 2,76 34 < ,6 24 P66-2m ,7 P67 1m , 16,1 9, ,8 36 2, P67 2,1m , 15,9 9,3 94 2, ,8 38 2, ,3 22 P67-2m ,7 P71 1m , 15,5 9,2 92 1, ,8 19 3, < 2 6,8 98 P71 5m , 15,4 558 P71 7,5m ,9 15,3 8,9 89 1, ,8 18 3, ,9 12 P71-2m ,3 P73 1m , 15,8 9,3 94, ,9 13 3,13 2 < < 2 5,8 13 P73 5m , 15,5 569 P73 1m ,5 15,5 9,1 91, ,9 11 3, < 2 5,3 17 P73-2m ,6 P75 1m , 15,3 9,3 93, ,9 11 3, < P75 5m , 14,9 557 P75 1m , 14,9 557 P75 15m , 14,9 557 P75 19m , 14,9 9,3 92, ,9 1 3, < 2 5,1 6 P75-2m ,7 P78 1m , 16 8,7 88 1, ,7 45 2, < P78 5m , 13,3 548 P78 1m ,8 8,4 6, 51 5,8 58 7,3 49 3, ,1 7 P78-2m ,7 P79 1m , 16,3 8,6 88 1, ,8 49 2, ,3 26 P79 3,2m ,7 16,4 8,2 84 1, ,7 5 2, ,2 26 P79-2m ,6 L5 1m , 17, ,7 8,6 7, < ,4 2 8 L5 5m ,6 17,1 7,8 8 4,6 8,5 6, < ,6 2 5 L5-2m ,6 L6A 1m , 16, ,3 9,1 7, ,9 5 8 L6A -2m ,7 Mä1 1m , 15,7 9,5 95 1, , , < 2 88 Mä1-1m ,7 15,4 9,1 92 1, , ,6 23 < < 2 12 Mä1-2m ,3 1484: 1997 ISO 11885:9

49 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 2.4 TUTKIMUSTODISTUS 217E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Lokakuu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P51, Vanha Hamina P ,3 3,2 KiKa P52, Alholmsfjärden P ,7 4,5 KiKa P53, Gråggören P ,8 13,6 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P ,2 4,4 KiKa P55, Svinören P ,2 4,7 KiKa P61, Rajstall P ,6 4,7 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P ,2 15, KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P ,2 18,2 KiKa P65, Ören-Ripgrund P , 13,3 KiKa P66, Hälsingöfjärden P ,6 3,4 KiKa P67, Lillgrundet P ,4 3,3 KiKa P71, Truthällän P ,8 9,4 KiKa Näytteenottaja Lisätiedot P73, Fäboda P KiKa Näytteitä ei voitu ottaa kovan tuulen ja P75, Kallan P KiKa aallokon vuoksi (1-11 m/s) P78, Orrskärsfjärden P ,5 11, KiKa P79, Kackursfjärden P ,5 5, KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L , 7,8 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,1 2,8 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Taustatiedot: Säätiedot: Meriveden korkeus cm, cm; Luodonjärven korkeus cm Lämpötila 7-9 ast C 5 ast C Arja Palomäki Hästgrundetin patoluukut: toinen auki, toinen kiinni; molemmat kiinni. Tuulen nopeus 4-9 m/s 4-8 m/s ympäristöasiantuntija Gertrudin molemmat patoluukut kiinni. Tuulen suunta S-SW NW Pilvisyys 6-8/8 3/8 Jakelu: Tihkusade UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama

50 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/2 Liite/ Bilaga 2.4 Pietarsaaren merialue Lokakuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 217E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Ei näytettä TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Enterokokit Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P TOC Fe Kenttämittaus ISO 727-1: : 1994 SFS 321: 1979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 ISO :2 Laskettu sähkönjohtavuudesta ISO :1998 1:213 1:213 ISO 13395:1997 1:213 1: :1997 * * * * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/1ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P51,1m ,1 13 P51 1m , 7,4 1,7 54 7,5 38 2, ,6 31 P51 2m ,2 7,4 1,8 54 7,6 38 2, ,3 3 P51-2m ,5 P52,1m 373-1,1 19 P52 1m , 7,5 1, ,5 27 2, ,4 18 P52 3m ,5 7, ,6 26 2, ,1 18 P52-2m ,5 P53,1m ,1 2 P53 1m , 7,7 1, ,6 19 2, ,1 2 P53 5m , 7,7 528 P53 9,1m ,6 7,7, ,6 3 3, ,4 11 P53-2m ,8 P54,1m ,1 6 P54 1m , 8,1 4,5 21 7,3 16 1, P54 2,7m ,4 8 3, ,3 96 1, ,4 9 P54-2m ,2 P55 1m , 7,4 4, ,2 14 1, P55 3,2m ,7 8,1 1,9 47 7,4 57 2, ,9 34 P55-2m ,9 P61 1m , 7,6, ,6 31 2, ,2 21 P61 3,8m ,7 7,7, ,6 28 2, < 2 7,1 17 P61-2m ,9 P62 1m , 7,6, ,6 25 2, < 2 6,6 13 P62 5m , 7,6 539 P62 1m , 7,6 542 P62 13,7m , 7,7, ,5 14 3, < P62-2m ,9 P64 1m , 7,6 1, ,7 24 2, < 2 6,5 16 P64 5m , 7,6 536 P64 1m , 8,2 547 P64 15m , 8,3 548 P64 16,7m ,2 8,3 1, ,7 16 3, < P64-2m ,6 ISO 11885:9

51 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 2/2 Liite/ Bilaga 2.4 Pietarsaaren merialue Lokakuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 217E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Ei näytettä TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Enterokokit Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P TOC Fe Kenttämittaus ISO 727-1: : 1994 SFS 321: 1979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 ISO :2 Laskettu sähkönjohtavuudesta ISO :1998 1:213 1:213 ISO 13395:1997 1:213 1: :1997 * * * * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/1ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P65 1m , 7,7 1, ,7 24 2, < 2 6,3 14 P65 5m , 7,8 543 P65 1m , 7,9 546 P65 12,6m ,3 7,9 1, ,7 19 3, < P65-2m ,5 P66 1m , 7,3 1, ,5 85 1, P66 2,1m ,4 7,2 1, ,5 84 1, ,9 79 P66-2m ,9 P67 1m , 7,7 3,2 36 7,4 11 1, ,8 1 2 P67 2,1m ,3 7,7 3,2 39 7,4 11 1, ,6 1 1 P67-2m ,2 P71 1m , 7,4 2,2 53 7,6 31 2, ,6 16 P71 5m , 7,3 529 P71 7,5m ,4 7,4 2, ,7 27 2, ,5 16 P71-2m ,6 P73 1m z P73 5m z P73 1m z P73-2m z P75 1m z P75 5m z P75 1m z P75 15m z P75 19m z P75-2m z P78 1m , 7,8 1, ,6 5 2, ,6 47 P78 5m , 7,8 531 P78 1m , 7,9, ,5 17 3, < 2 6,5 79 P78-2m ,6 P79 1m , 7,8 2,1 28 7,3 11 1, P79 3,2m , 7,8 2, ,3 12 1, P79-2m ,8 L5 1m , 7,7 3,5 9,2 6,8 2 <, ,3 3 L5 5m ,8 7,7 3,6 9,2 6,8 21 <, L5-2m ,7 L6A 1m , 7,1 5,4 9,9 6,7 2 <, ,9 2 1 L6A -2m ,4 ISO 11885:9

52 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.1 TUTKIMUSTODISTUS 217E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Viikko 25 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P52, Alholmsfjärden P ,2 4,2 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P ,2 4, KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P ,6 14,6 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P ,9 18,1 KiKa P67, Lillgrundet P ,3 2,9 KiKa P79, Kackursfjärden P ,1 4,7 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,1 7,5 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,9 2,7 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Näytteenottaja Lisätiedot Taustatiedot: Säätiedot: Arja Palomäki Meriveden korkeus +18 cm, Luodonjärven vedenkorkeus +18 cm Lämpötila ast C Ympäristöasiantuntija Gertrudin ja Hästgrundetin kaikki patoluukut kiinni Tuulen nopeus 2-4 m/s Tuulen suunta NW Jakelu: Pilvisyys 5-7/8 UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama

53 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.1 Pietarsaaren merialue Viikko 25 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 217E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Lämpötila Sameus Sähkönjohtavuus, 25 C Kenttämitt aus ISO 727-1: :1994 ph-arvo, 25 C SFS 321:1979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtavuudesta ISO :1998 1:213 Nitriitti- ja nitraattitypen summa 1:213 ISO 13395:1997 1:213 * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52-2m ,3 P52 1m , , P54-2m ,5 P54 1m , 18, ,8 1 1, P62-2m ,5 P62 1m , 15,3 2, ,7 4 2, P64-2m ,6 P64 1m , 13,7 1, ,86 25 < < 2 P67-2m ,4 P67 1m , 16,4 2, ,8 65 2,32 35 < P79-2m ,4 P79 1m , 17,9 2,6 85,4 7,2 13 <, L5-2m , L5 1m , 17,3 3,4 7,6 6,9 16 <, L6A -2m ,8 L6A 1m , 18,5 4,9 9,5 6,8 21 <, Väriluku Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Fosfaattifosfori 1:213

54 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.2 TUTKIMUSTODISTUS 217E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Viikko 27 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P52, Alholmsfjärden P ,8 4,2 KaK P54, Risöhäll=Sandgrund P ,3 4,1 KaK P62, Ådön-Gräsgrundet P ,3 14,9 KaK P64, Nygrundet-Mässkär P ,3 18, KaK P67, Lillgrundet P ,4 2,9 KaK P79, Kackursfjärden P , 4,6 KaK L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,9 7,3 KaK L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,8 2,6 KaK Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Näytteenottaja Lisätiedot Taustatiedot: Säätiedot: Arja Palomäki Meriveden korkeus +17 cm, Luodonjärven vedenkorkeus +15 cm Lämpötila ast C Ympäristöasiantuntija Gertrudin ja Hästgrundetin kaikki patoluukut kiinni Tuulen nopeus 2-4 m/s Tuulen suunta E Jakelu: Pilvisyys 3-6/8 UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama

55 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.2 Pietarsaaren merialue Viikko 27 UPM Kymmene Oyj, Pietarsaari 217E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Lämpötila Sameus Sähkönjohtavuus, 25 C Fosfaattifosfori Kenttämittaus ISO 727-1: :1994 ph-arvo, 25 C SFS 321:1979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtavuudesta ISO :1998 1:213 Nitriitti- ja nitraattitypen summa 1:213 ISO 13395:1997 1:213 * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52-2m ,9 P52 1m , 11,3 1, ,7 29 2, < 2 P54-2m ,9 P54 1m , 15,5 2,3 45 7,7 73 2, P62-2m ,9 P62 1m , 13,7 1, ,9 23 2, < 2 P64-2m ,3 P64 1m , 13,7, ,9 21 2, < 2 P67-2m ,7 P67 1m , 17,3 2, ,7 81 2, P79 1m , 18,9 1, ,2 11, P79-2m ,8 L5 1m , 18,8 3,3 8,1 6,9 16 <, L5-2m ,8 L6A 1m , 19,5 5,2 9,5 7,1 2 <, L6A -2m ,1 Väriluku Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori 1:213

56 Nab Labs Oy Pääkonttori: Survontie 9 D, 45 Jyväskylä VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.3 TUTKIMUSTODISTUS 217E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: vk 29 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Näkösyvyys Havaintopaikka Tunnus Eränumero Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P52, Alholmsfjärden P ,1 4,3 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P ,3 4,1 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P ,8 14,6 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P ,8 17,6 KiKa P67, Lillgrundet P ,6 3, KiKa P79, Kackursfjärden P ,5 4,7 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,1 7,6 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,8 2,7 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Näytteenottaja Lisätiedot Taustatiedot: Säätiedot: Arja Palomäki Meriveden korkeus cm, cm. Luodonjärven vedenkorkeus cm Lämpötila ast C 12 ast C Ympäristöasiantuntija Gertrudin ja Hästgrundetin kaikki patoluukut kiinni Tuulen nopeus 4-1 m/s 1 m/s P Tuulen suunta N N Jakelu: Pilvisyys 8/8 7/8 UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama

57 Nab Labs Oy Pääkonttori: Survontie 9 D, 45 Jyväskylä VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.3 Pietarsaaren merialue vk 29 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 217E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P Kenttämit taus ISO 727-1: :1994 SFS 321:1 979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtav uudesta ISO :1998 1:213 ISO 1: :1997 1:213 1:213 * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52-2m ,7 P52 1m , 15, ,7 35 2, P54-2m , P54 1m , 16,1 4,8 48 7,7 66 2, P62-2m ,6 P62 1m , 15,6 3, ,6 35 2, P64-2m ,3 P64 1m , 14,6 1, ,6 18 3, P67-2m ,6 P67 1m , 16,2 2, ,6 54 2, P79-2m ,2 P79 1m , 16,3 1, ,5 1 1, L5-2m ,3 L5 1m , 16,9 3,4 8,1 6,9 16 <, L6A -2m ,7 L6A 1m , 17,1 7,4 9,7 7, 23 <,

58 Nab Labs Oy Pääkonttori: Survontie 9 D, 45 Jyväskylä VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.4 TUTKIMUSTODISTUS 217E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: vk 31 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Näkö- syvyys Havaintopaikka Tunnus Eränumero Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P52, Alholmsfjärden P ,6 4, KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P , 3,8 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P ,7 14,4 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P , 17,6 KiKa P67, Lillgrundet P ,4 2,8 KiKa P79, Kackursfjärden P ,7 4,6 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L , 7,3 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,8 2,7 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Näytteenottaja Lisätiedot Taustatiedot: Säätiedot: Arja Palomäki Meriveden korkeus +7 cm. Luodonjärven vedenkorkeus +16 cm Lämpötila ast C Ympäristöasiantuntija Gertrudin ja Hästgrundetin kaikki patoluukut kiinni Tuulen nopeus 1-2 m/s P Tuulen suunta S Jakelu: Pilvisyys 7-8/8 UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama

59 Nab Labs Oy Pääkonttori: Survontie 9 D, 45 Jyväskylä VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.4 Pietarsaaren merialue vk 31 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 217E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P Kenttämit taus ISO 727-1: :1994 SFS 321: 1979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtav uudesta ISO :1998 1:213 ISO 1: :1997 1:213 1:213 * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52-2m ,6 P52 1m , 16,5 2, ,8 27 3, P54-2m ,3 P54 1m , 19 3, ,7 96 2, P62-2m ,9 P62 1m , 16,8 1, ,8 18 3, < 2 P64-2m ,8 P64 1m , 15,9, ,7 15 3, < 2 P67-2m ,6 P67 1m , 18,1 2, ,8 53 2,74 4 < P79-2m , P79 1m , 18,8 1,6 29 7,5 85 1, L5-2m ,1 L5 1m , 19,3 3,6 8,3 6, < L6A -2m ,9 L6A 1m , 19,4 7,7 9,3 7,

60 Lisätiedot Taustatiedot: Säätiedot: Arja Palomäki Luodonjärven korkeus cm Lämpötila ast C ympäristöasiantuntija Hästgrundetin ja Gertrudin kaikki patoluukut kiinni Tuulen nopeus 6-8 m/s Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.5 TUTKIMUSTODISTUS 217E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: vk 35 Tilaaja: Pietarsaaren merialueeen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P52, Alholmsfjärden P ,2 4,3 ArK P54, Risöhäll=Sandgrund P ,2 4,1 ArK P62, Ådön-Gräsgrundet P ,3 14,7 ArK P64, Nygrundet-Mässkär P ,1 17,8 ArK P67, Lillgrundet P ,7 3, ArK P79, Kackursfjärden P ,2 4,7 ArK L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,2 7,6 ArK L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A , 2,7 ArK Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Näytteenottaja

61 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.5 Pietarsaaren merialue vk 35 Pietarsaaren merialueeen yhteistarkkailutyöryhmä 217E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P Kenttämitt aus ISO 727-1: :1994 SFS 321:1979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtav uudesta ISO :1998 1:213 1:213 ISO 13395:1997 1:213 1:213 * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m , 11,8 1, ,7 24 3, P52-2m ,2 P54 1m , 14,4 5, ,7 9 2, P54-2m , P62 1m , 12,3, ,8 16 3, < 2 P62-2m ,6 P64 1m , 11,7, ,8 12 3, < 2 P64-2m ,8 P67 1m , 13, ,8 66 2, P67-2m ,1 P79 1m , 13,4 1, ,7 68 2, P79-2m ,2 L5 1m , 13,5 3,7 8,8 7, 17 <, L5-2m ,1 L6A 1m , 12,8 7,2 12,9 7,1 23 <, L6A -2m ,1

62 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.6 TUTKIMUSTODISTUS 217E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: vk 38 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P52, Alholmsfjärden P ,4 4,2 HIm P54, Risöhäll=Sandgrund P ,9 4, HIm P62, Ådön-Gräsgrundet P , 14,7 HIm P64, Nygrundet-Mässkär P ,5 17,8 HIm P67, Lillgrundet P , 11,8 HIm P79, Kackursfjärden P ,8 4,7 HIm L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,1 7,7 HIm L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,8 2,7 HIm Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Näytteenottaja Lisätiedot Taustatiedot: Säätiedot: Arja Palomäki Luodonjärven korkeus cm, meriveden korkeus +12 cm Lämpötila 9 ast C ympäristöasiantuntija Hästgrundetin ja Gertrudin kaikki patoluukut kiinni Tuulen nopeus 1-4 m/s Tuulen suunta S Jakelu: Pilvisyys 8/8 UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama

63 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.6 Pietarsaaren merialue vk 38 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 217E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P Kenttämitt aus ISO 727-1: :1994 SFS 321:1979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtav uudesta ISO :1998 1:213 1:213 ISO 13395:1997 1:213 1:213 * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m , 1,8 2,4 49 7,6 81 2, P52-2m ,3 P54 1m , 11,8 6,2 55,7 7,2 2 <, P54-2m , P62 1m , 1,8 1,5 49 7,6 45 2, P62-2m ,3 P64 1m , 1,9, ,7 13 2, < 2 P64-2m , P67 1m , 11,8 4, ,4 16 <, P67-2m ,7 P79 1m , 11,7 1, ,4 86 1, P79-2m ,7 L5 1m , 12,1 3,2 8,8 6,9 18 <, L5-2m ,7 L6A 1m , 11,5 6 8,7 6,9 19 <, L6A -2m ,4

64 Liite/ Bilaga 4 TUTKIMUSTODISTUS 217E Tarkkailu: Pietarsaaren merialueen perifyton Tarkkailukierros: Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Näkösyvyys Havaintopaikka Tunnus Eränumero Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot Ådo A Ådo A ,5 KiKa Ådo B Ådo B ,7 KiKa Kackurinlahti A Kack A ,7 KiKa Kackurinlahti B Kack B ,8 KiKa Alholmenskraft B Alho B ,9 KiKa UPM Kymmene C UPM C ,6 KiKa Satama D Sat D ,7 KiKa Kaupunki A Kau A ,8 KiKa Mässkär E Mäss E ,7 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin Arja Palomäki Taustatiedot: ympäristöasiantuntija meriveden korkeus +7 cm lämpötila C pilvisyys 8/8 tuulen nopeus -1 m/s Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

65 Liite/ Bilaga 5 Etelä Pohjanmaan ELY keskuksen tulokset 217/ Vattenanalyser av NTM centralen i Södra Österbotten 217 (haettu ) P 64 Pietarsaaren edusta Näytepvm Syvyys Kok.syv. Näkösyv. lämpötila ph Sähkönj. Salin. Happi Happi Sameus Väri kok N NH 4 N NO 2+3 N kok P PO 4 P TOC SIO 2 klorof. m m m C ms/m kyll.% mg/l FNU mg/l Pt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l ,6 2,5 18,2 7,7 51 2,8 96 8,9 2, ,4 6,9 1, , ,7 1, , ,6 1 5, ,6 13,8 7, , ,2 1, ,6 2, ,6 3,2 12,6 7,8 53 2,8 94 9,9 1, ,1 1 8,4 2, ,6 12,4 54 2,9 93 9,9 1, ,6 11,4 58 3,1 93 1,1,7 5, ,6 9,5 7,6 59 3,2 88 9,9, , ,6 4,6

66 Liite/ Bilaga 6 FÅNGSTSTATISTIK FRÅN HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 217; statistik uppsamlad från delägarlagen VESTERSUNSBY Fångster 217 LARSMO EUGMO FISKELAG FISKARGILLE KYRKOBY PÖRKENÄS TOTALT 216 sik lax gädda 4252, abborre öring lake 4593, nors strömm gös siklöja id braxen mört övrigt ål 1 harr totalt Kommentarer till årets statistik: Braxen fångsten: Foderkören ger bra pris på foderfisk, - så fiskarna har igen börjat öka sitt fiske efter braxen o mört strömmingsfångsten: Fångsten härstammar från EN (1 st) kommersiell fiskare i Larsmo ANVÄNDA REDSKAP 217 Vestersundsby Larsmo ** Eugmo fiskelag fiskargille Kyrkoby Pörkenäs Nät: < 4 mm 33** 1 x x 5 Nät: 4 5 mm maskstorlek 185 ** 54 x x 1 65 Nät: > 5 mm maskstorlek 55 ** 11 x x 2 Strömm fällor 2 ** Sikfällor/Laxryssja 22 ** 6 x x 6 Lakryssjor 61 ** 32 x x Gäddsaxar 4 ** Katsor x 25 x x 1 Kastspön x 2 x x 1 Lakkrokar Sikkrokar metspön x 5 x x 25 ** yrkesfisket x=används ANTAL FISKARE 217 Fritidsfiskare Kommersiella f Totalt 217 Totalt 216 Larsmo by Eugmo by Vestersundsby V:fiskargille Kyrkoby Pörkenäs

67 Liite/ Bilaga 7 Pietarsaaren edustan merialueen yhteistarkkailu 217/ Samkonroll av havsområdet utanför Jakobstad 217 Vattenkvalitet vid allmänna badstränder 217/ Yleisten uimarantojen veden laatu 217 Jakobstads social- och hälsovårdsverket/ Pietarsaaren sosiaali- ja terveysvirasto Lähde: (luettu ) Badstrand/ Uimaranta Datum E. coli Enterokit Sinilevä- Obs Bedömning pvm MPN/ 1 ml cfu/ 1 ml havainto Huom Arvio Laatuvaatimus/ Krav (STM 354/28) < 5 < 2 Bosund/ Brännbacka < 1 ei ei ok ei ei ok < 1 < 1 ei ei ok Kackur ,7 2 < 1 ei ok ,3 4 < 1 ei ok ,5 1 < 1 ei ok Sonamo ei ei ok < 1 1 ei ei ok < 1 1 ei ei ok Kittholmen* < 1 ei ei ok FI ei ei ok ei ei ok < 1 ei ei ok Lillsand/ Pikkuhiekka* < 1 < 1 ei ei ok FI < 1 < 1 ei ei ok < 1 ei ei ok < 1 ei ei ok Storsand/ Isohiekka < 1 ei ok , ei ok ,3 1 < 1 ei ok Fäboda Cafestrand* < 1 < 1 ei ei ok FI < 1 ei ei ok < 1 < 1 ei ei ok ei ei ok * Klassificerad som EU strand, d.v.s. > 1 besökare / dag vid högsäsong * Luokiteltu EU-rannaksi eli > 1 kävijää/ päivä sesonkiaikan Arvio ok: Vesi täyttää tutkimushetkellä Sosiaali- ja terveysministeriön asetuksen 354/28 vaatimukset. ok: Vattnet uppfyller vid tidpunkten för undersökningen de krav som ställs på badvattnen enligt Social- och hälsovårdsministeriets förordning nr 354/ 28. Kursiivi: Tulos ei täytä laatuvaatimuksia./ Resultatet uppfyller inte kraven. OBS/ Huom: Aistinvaraiset havainnot/ Organoleptiska observationer.

68 Liite/ Bilaga 8 Algobservationer 217 Ingår i Finlands miljöcentrals riksomfattande algobservationsprogram. Levähavainnot 217 Sisältyy Suomen ympäristökeskuksen valtakunnalliseen levähavainto-ohjelmaan. Observationsplats / havaintopaikka: Ådö fiskehamn / Ådön kalasatama Period / Ajanjakso Observationerna för det mesta på måndagar / Havainnot yleensä maanataisin Vecka Viikko Blågröna alger Sinilevää Bedömningsskala / Arviointiasteikko 3 = Ingen synbar förekomst / Ei havaittavaa esiitymistä 1 = Få alger / Vähän levää 2 = Rikligt med alger / Runsaasti levää 3 = Mycket rikligt med alger / Erittäin runsaasti levää - = Uppgifter saknas / Ei havaintoja Observatörer / Havainnoitsijat: Esa Koskela Lähde: Järviwiki, (luettu )

69 Liite/ Bilaga 9 Pietarsaaren edustan merialueen pohjaeläinten yksilömäärien keskiarvot ja lajiluvut sekä biomassojen (märkäpaino) keskiarvot vuonna 217. (Nyman 218) Lajiluvussa ei ole otettu huomioon lajilleen määrittämättömiä harvasukasmatoja, Oligochaeta indet. Määrittämättömät madot ovat todennäköisesti samoja lajeja kuin määritetyt madot. (Nyman 218) Yksilömäärä Paikan nimi Pohjatyyppi siltti lieju lieju siltti lieju lieju Näytteenoton syvyysväli 8,8 9,2 3,6 3,6 14,4 14,5 14,5 14,5 8,4 8,4 9,8 9,8 Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Ryhmä ja laji yks/m² yks/m² yks/m² yks/m² yks/m² yks/m² Hydra TURBELLARIA Cyanophthalma obscura NEMATODA Marenzelleria Manayunkia aestuarina 49 OLIGOCHAETA indet Limnodrilus hoffmeisteri 455 Potamothrix hammoniensis Chaetogaster diaphanus 8 24 ACARINA 8 Cladocera 24 OSTRACODA COPEPODA Chaoborus flavicans 24 Procladius Ceratopogonidae 8 Summa Lajiluku (excl. Oligochaeta indet.) Märkäpaino Paikan nimi Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Ryhmä ja laji g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m² Hydra,3,2,1 TURBELLARIA,5,1,11 Cyanophthalma obscura,93,2,21,149,116,152 NEMATODA,2,2,6,1 Marenzelleria 1,415,569,485 2,291,198,18 Manayunkia aestuarina,11 OLIGOCHAETA,83,524,5,7,647,251 ACARINA,1 Cladocera,2 OSTRACODA,29,95,17,2,76,363 COPEPODA,1,2,2,1,2,4 Chaoborus flavicans,13 Procladius,5,24,2,67,11 Ceratopogonidae,7 Summa 1,635 1,392,63 2,55 1,19 1,64

70 Liite/ Bilaga 1 OSTP Finland Oy Ab:n kuormitus vuosina Belastning från OSTP Finland Oy Ab under åren t/vuosi 6 kok-n kg/vuosi 1 8 Fluoridi Luparaja 18 kg/a Tavoitearvo 3 t/a kg/vuosi 3 Cr kg/vuosi 18 Ni 25 Luparaja 25 kg/a Luparaja 16 kg/a kg/vuosi 3 Pb kg/vuosi 2,5 Cd 25 Luparaja 25 kg/a 2 Luparaja 2 kg/a 2 1, ,5 liukoinen Cd Luparaja,5 kg/a kg/vuosi 3 Cu 2,5 2 1,5 1,

71 Liite/ Bilaga 11 MENETELMÄLIITE Pietarsaaren merialueen tarkkailu 217 Määritysraja Analyysi Akkreditointi Yksikkö Menetelmä Mittausepävarmuus Enterokokit (36 C 2 vrk) kpl/1 ml ISO :2,5-3, ±,3, * Fe (ICP-MS) µg/l ISO :5,5 > 3 ±1 % 5-2 ± 3, * Fe (ICP-OES) µg/l ISO 11885:9 5 > 2 ±15 %,1-5 mg/l ±,4 mg/l, * Happi mg/l 25813:1993,1 >5 mg/l ±8%,5-4 mg/l ±,3 mg/l, * Kiintoaine mg/l 872:25,5 >4 mg/l ±15% 1-4 µg/l ±,4 µg/l, * Klorofylli-A µg/l SFS 5772: >4 µg/l ±1 % Sis. men. A14, 5-1 ±15, * Kok. N µg/l perustuu ISO :98 5 >1 ± 15% 3-15 ±1,5, * Kok. P µg/l Sis. men. J-4 3 >15 ±1 % 3-15 µg/l ±2 µg/l, * NH4-N µg/l Sis. menj-46 3 >15 µg/l ±15% 2-2 µg/l ±2 µg/l, * NO2,3-N µg/l ISO 13395:1996 () 2 >2 µg/l ±1% ph * ISO 1523:212,2 2-2 µg/l ±2 µg/l, * PO4-P µg/l Sis. men. J-41 2 >2 µg/l ±1% Saliniteetti ppt Laskettu sähkönjohtavuudesta Sameus * FTU ISO 727:2,1 Sähkönjohtavuus * ms/m 27888,1 TOC * mg/l 1484:1997,4 * Väri komp. mg Pt/l ISO 7887:212 5,1-1 FTU ±,1 FTU, >1 FTU ±15 %,1-1 ms/m ±,2 ms/m, >1 ms/m ±5%,4-2 ±,2, >2 ±1 % 5-5 mgpt/l ±5 mgpt/l, 5-1 ±1, >1 mgpt/l ±1% Eurofins Nab Labs Oy Business ID: Survontie 9 D FI-45 JYVÄSKYLÄ

72 Liite/ Bilaga 12 Päivitettyjen kriteerien (Aroviita ym. 212) mukaiset parametrikohtaiset vedenlaatuluokat Pietarsaaren edustan ja Luodonjärven havaintopisteillä vuosina N = kokonaistyppi, P = kokonaisfosfori, NS = näkösyvyys ja chl = a klorofylli. Tyyppi/ Piste vesimuodostuma P N Chl NS P N Chl NS P N Chl NS P N Chl NS P N Chl NS 51 Ps Prs edusta ,5 1, ,5 1, ,7 1, ,6 1, ,4 2, 52 Ps Prs edusta , 1, ,5 1, ,3 1, ,1 1, ,7 1,7 53 Ps Prs edusta , 1, ,1 1, ,6 1, , ,4 1,6 54 Ps Prs edusta ,3 1, , 1, ,9 1, ,1, , 1,3 55 Ps Prs edusta ,4, , 1, ,9 1, ,8, ,5 1,2 61 Ps Prs edusta ,5 1, ,5 1, ,2 1, ,2 1, ,9 2, 62 Pu Kallan ,5 2, , 3, ,7 2, ,2 1, ,1 2,3 64 Pu Kallan ,6 4, ,6 5, , 4, ,4 3, ,8 4,1 65 Pu Kallan ,3 3, ,6 4, , 3, , ,1 3,6 66 Ps Prs edusta ,3 1, ,, , 1, , ,7 1,7 67 Ps Prs edusta ,1 1, ,8 1, ,2 1, ,7, ,2 1,5 71 Pu Kallan ,6 3, , 4, ,7 3, ,5 1, ,3 2,6 73 Pu Ukpyy ulko ,7 6, 1 2 1,6 6,6 8 26,5 5, ,6 6, 75 Pu Kallan 8 3 1,8 5, ,5 5, ,2 6, ,7 7,5 78 Ps L saaristo ,6 2, ,7 1, ,7 1, ,6, ,7 2,4 79 Ps Prs edusta ,8 1, ,3 1, ,7 1, ,7, ,5 1,8 Tyyppi/ Piste vesimuodostuma P N Chl P N Chl L5 Mrh/ Luodonjärvi , ,5 L6A Mrh/ Luodonjärvi , ,2 217 Parametri Erinomainen Hyvä Tyydyttävä Välttävä Huono Kok P Pu alle yli 2 Kok P Ps alle yli 27 Kok N Pu alle yli 4 Kok N Ps alle yli 42 NS Pu yli 5,2 3,3 5,2 2,3 3,3 1,4 2,3 alle 1,4 NS Ps yli 3,8 2,4 3,8 1,7 2,4 1, 1,7 alle 1, a klo Pu alle 1,7 1,7 2,2 2,2 4,4 4,4 11 yli 11 a klo Ps alle 2,5 2,5 3,3 3,3 6,5 6,5 16 yli 16

73 Liite/ Bilaga 13 Tutkimustodistus (1) Förening Mässkärs Lotsstation r.f. c/o Anders Boström 686 Pietarsaari Näytetiedot Näyte Jätevesi Näyte otettu Näytteen ottaja Asiakas Saapunut Näytteenoton syy Velvoitetarkkailu Tutkimus alkoi Tutkimus valmis Viite Yhteyshenkilö Sinikka Hannila ei saatetta mukana, pulloissa ei tietoa kumpi on tuleva kumpi lähtevä, ulkonäön perusteella määritelty kumpi on kumpi Analyysi Menetelmä Yksikkö Jätevesi tuleva Kiintoaine (GF/A) * 872:25 mg/l Alkaliniteetti * Sis. men. MO-VESI-235, mmol/l 11 6,8 237 (ph 4,5, 4,2) ph-arvo, 25 C * SFS 321:1979 6,8 7,6 Kokonaistyppi * ISO :1998 mg/l Ammoniumtyppi * 1:213 mg/l Nitraattityppi * ISO 13395:1997 mg/l,81 7,7 Fosfori, liuk.,45 µm * 1:213, mg/l 13 6,1 suodatus,45 µm Kokonaisfosfori * 1:213 mg/l 18 6,2 BOD7 ATU * :1998 mg/l CODCr * SFS 554:1988 mg/l *=näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Mittausepävarmuus ilmoitetaan pyydettäessä Jätevesi lähtevä Sinikka Hannila Kemisti Jakelu anders@bostlaw.com; Eeva-Kaarina Aaltonen; Kari Saari; masskar@masskar.fi Analyysitulos koskee vain tutkittua näytettä. Tutkimustodistuksen osittainen kopioiminen kielletty. Nab Labs Oy Survontie 9 D, 45 Jyväskylä VAT no. FI

74 Liite/ Bilaga 14 Pietarsaaren edustan sedimenttiselvityksen havaintopisteet vuonna 217. Piste 64 on vertailupisteen P4 varapiste. (Sisältää Maanmittauslaitoksen Maastotietokannan 5/217 aineistoa)

75