Resultaten från samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad 2010 Eeva-Kaarina Aaltonen Jakobstad 2011

Transkript

1 Resultaten från samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad 21 Eeva-Kaarina Aaltonen Jakobstad 211 Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Österbottens vatten och miljö rf pl/ pb PIETARSAARI / JAKOBSTAD ; ;

2 2 Översättning: Elinor Slotte Innehåll 1 Inledning 1.1 Bakgrund till undersökningen Material och metoder Parametrar för ekologisk klassificering 3 2 Väderleksförhållanden och hydrologi 3 3 Belastningen Avloppsvattenbelastning Värmebelastning Larsmo-Öjasjön 8 4 Vattenkvaliteten i havsområdet Vattenkvaliteten vintern år Vattenkvaliteten under perioden med öppet vatten år Perifytonresultaten Förändringar i vattenkvaliteten åren Vattenkvalitetsparametrar för den ekologiska klassificeringen 21 5 Fiskerikontrollen 24 6 Översikt över utförda specialundersökningar Resultat från badstrands- och alguppföljningen Den årliga bottenfaunaundersökningen Den omfattande kartläggningen av bottenfaunan Årliga uppföljningen Ekologisk klassificering på basen av bottenfaunaindexen Provfisket Yngelnotfiske av sik Skadliga ämnen Temperaturkarteringar Utförda undersökningar i hamnen Mässkärs naturstation Pörkenäs lägergård 3 7 Sammandrag 31 Litteraturförteckning Bilagor 1 12 Pärmbild: Eeva-Kaarina Aaltonen 211

3 1 Inledning 1.1 Grunderna för kontrollen Avloppsvattnet från Jakobstadsnejdens bosättning (Jakobstads Vatten) och UPM Kymmene Abp:s massa- och pappersfabrikers samt övriga enheters avloppsvatten leds ut i havsområdet utanför Jakobstad. Outokumpu Stainless Tubular Products Ab:s (OSTP; fd Jaro) avloppsvatten leds ut i havet via Labackörsviken på samma ställe som avloppsvattnet från UPM Kymmene, liksom även kylvattnet från Alholmens Kraft Ab. Även Jakobstads Hamn deltar i samkontrollen. Utsläppsplatserna är utmärkta på kartan (figur 1). Kontrollåliggandena i samkontrollen grundar sig på följande beslut av Västra Finlands miljötillståndsverk (VFM), Vattenöverdomstolen (VÖD) och Vasa förvaltningsdomstol (VFD): Pietarsaaren kaupunki/ Pietarsaaren Vesi UPM Kymmene Oyj Outokumpu Stainless Tubular Products Oy LSY 45/25/1 ( ) tillståndsbestämmelser 8) ja 9), VHO27/568/2 ( ) LSY 85/23/1 ( ) tillståndsbestämmelse 4) VHO 282/4/511 ( ) LSU-22-Y-462 (111) tillståndsbestämmelser 14) - 2) Alholmens Kraft Oy Ab LSY 71/23/3 tillståndsbestämmelser C1 ja C3, VHO 1/142/4 Pietarsaaren Satama / Jakobstads Hamn LSY 43/26/2 ( ) tillståndsbestämmelser 2), 22) ja 23) Vid övervakandet av tillståndet i havsområdet år 21 följdes vattendrags- och fiskeriprogram för tiden (Aaltonen 28), som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral genom beslut LSU-25-Y-524 (121) ( ) och av fiskerienheten vid Österbottens TE-central genom beslut 2583/ 5723/ 22 ( ). Vid uppdateringen av kontrollprogrammet år 28 granskades antalet observationsplatser och provtagningsomgångar samt analysurval. Ändringar gjordes även för bottenfaunaundersökningen. Den årliga kontrollen kompletteras med särskilda undersökningar som görs under vissa år. I enlighet med kontrollprogrammet behandlas i detta sammandrag uppgifter om vattenkvaliteten och den årliga fiskeriuppföljningen och man refererar till övriga undersökningar som under året blivit utförda inom området (kapitel 7). Sammandraget har utarbetats av Österbottens vatten och miljö rf. Provtagningarna och analyserna har utförts av Nab Labs Oy. : 1.2 Material och metoder Övervakningsmaterialet för år 21 består av följande komponentenheter: 1 provtagningsomgång under vintern från 16 observationspunkter i havet och från 2 punkter i sjön (figur 1) 3 omfattande provtagningsomgångar under perioden med öppet vatten från ovanämnda punkter utvidgad analysurval vid provtagningsomgången i oktober (Saari ) 6 provtagningar under perioden med öppet vatten från 6 observationspunkter i havet och från 2 punkter i Larsmosjön (intensivuppföljning) 1 period (2 veckor) för perifytonväxtuppföljning Årlig insamling av uppgifter om fiskare, fiskeredskap och fångst Årlig insamling av uppgifter angående badvattenkvalitet och förekomst av alger

4 2 Analysresultaten finns samlade i bilagorna 2 (omfattande provtagningsomgångar) och 3 (intensivövervakning). I efterhand har man konstaterat fosforresultaten möjligtvis innehåller ett systematiskt fel uppåt och därför är en del av resultaten inom koncentrationsområdet 2-9 µgpo 4 - P/l på basen av NabLabs Ab:s preliminära utredningar märkta med W i tabellerna i bilagorna (W= resultatet innehåller en större osäkerhet än vad som meddelats). I registret för vattenkvaliteten har man i detta skede lagt till W-märket (flaggmärke för osäkert material) i alla resultat mellan perioden juni 26 till december 21 i resultaten för fosfatfosfor inom koncentrationsgränsen 2-9 µgpo 4 -P/l. På grund av osäkerheten i resultaten för fosfatfosfor har de inte behandlats i denna rapport och inte används i t.ex undersökningen av miniminäringsämnena. Perifytonresultaten finns i bilaga 4 och resultaten från Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten i bilaga 5. Uppgifterna i fiskerikontrollen har insamlats av Norra svenska fiskeområdet (Wistbacka 211) och dessa finns i bilaga 6. I bilaga 7 finns uppgifter om vattenkvaliteten vid de övervakade badstränderna, och resultaten av den nationella alguppföljningen från Ådö fiskehamn i bilaga 8. Resultaten över bottenfaunan finns i bilaga 9, resultaten över avloppsvattnet från Mässkär naturstation i bilaga 1, belastningen från OSTP i bilaga 11. En förteckning över använda analysmetoder finns som bilaga 12. Figur 1. Havsområdet utanför Jakobstad, dess utsläppsplatser samt provtagningspunkterna. Observeringspunkterna för vattenkvaliteten ( och ) är totalt 16 st, varav 8 st ingår i intensivuppföljningen ( ). En eutrofieringsmodell har blivit upplagd för havsområdet utanför Jakobstad år 24 i samband med Bottenviken Life-projektet (Korpinen m.fl. 24). Med hjälp av den kan man estimera inverkan från olika belastningssituationer. En omfattande sammandragsrapport har blivit gjord över övervakningsmaterialet för havsområdet utanför Jakobstad för perioden (Aaltonen m.fl. 1998). År 21 utfördes en omfattande kartläggning av bottenfaunan (Nyman 211), provfiske som ingår i fiskeriövervakningen (Keränen 211a) samt notdragning av sikyngel (Keränen 211b).

5 1.3 Parametrar för ekologisk klassificering av ytvatten 3 I samband med vattenförvaltningsplaneringen har man i Finland övergått till det allmäneuropeiska klassificeringssystemet för vattenområden. I systemet klassas ytvattnen (sjöar, åar, och kustområden), på basen av referensegenskaper enligt deras typ i fem kvalitetsklasser: utmärkt, god, nöjaktig, försvarlig, dålig (Vuori 29). Målet för vattenvården är att bevara eller uppnå ett gott tillstånd av ytvattnen före år 215. Ytvattnen är indelade i typer på basen av deras geografiska och naturvetenskapliga särdrag. Till varje typ har referensegenskaper fastställts, som å andra sidan är utgångspunkt för klassificering som beskriver mängden av mänskliga aktiviteter. Typindelningen har gjorts separat för åvatten, sjöar och kustvatten. I havsområdet utanför Jakobstad hör vattenförekomsterna Jakobstads havsområde och Larsmo skärgård till Bottenvikens inre kustvatten (Ps). Vattenförekomsterna Kallan och Nykarlebys yttre havsområde hör till Bottenvikens yttre kustvatten (Pu). Åmynningarnas övergångszon inkluderas i de inre kustvattentyperna (Vuori m.fl. 29). Klassificeringens kriterier framhävs av biologiska faktorer, som stöds av fysikalisk-kemiska vattenkvalitetsfaktorer samt övrig information om egenskaper och belastning över området som skall klassificeras. Från vinterproven används ytvattnets totala näringshalt och från proven tagna under växtperioden siktdjup och a-klorofyllhalter som beskriver mängden växtplankton. Som biologisk klassificeringsfaktor i Bottenvikens område används dessutom bottenfaunan, som beskrivs på basen av det sk. BBI-ELS-indexet. På basen av vattenkvalitetsparametrarna från materialet för samkontrollen utanför Jakobstad har man gjort en klassificering för enskilda observationspunkter, de presenteras i avsnitt 4.5. På basen av bottenfaunaindexet har man på motsvarande sätt gjort en karta över enskilda provpunkter i avsnitt 6.2 (Nyman 211). Helhetsutvärderingen och fastställandet av det ekologiska tillståndet som görs för vattenförekomsterna, utförs följande gång år 215 i samband med vattenförvaltningsprocessen. 2 Väderleksförhållanden och hydrologi Nederbördsmängderna (Karleby/Korplax) och medeltemperaturerna (Kronoby) under år 21 vid Meteorologiska institutets närmaste mätstationer samt uppgifterna för en jämförelseperiod presenteras i figurerna 2 och 3. Antalet isdygn framgår ur tabell 1 (Meteorologiska institutet 211). Avtappningarna från Larsmosjön via Hästgrundet och Gertruds framgår ur figur 4. Variationerna i havsvattenståndet vid Jakobstads hamn och Larsmo-Öjasjön presenteras i bilaga 1. Sadanta/ Nederbörd mm Lämpötila/ Temperatur O C Kruunupyy 21 Kallan I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad -15 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Figur 2 och 3. Den månatliga nederbörden i Korplax år 21 och den månatliga medeltemperaturen i Kronoby och Jakobstad (Kallan) år 21 samt medelvärdet för Kronoby under långtidsperioden (Meteorologiska institutet 21).

6 4 Under år 21 var den totala nederbördsmängden (558 mm) i Korplax i Karleby något större än normalt (521 mm). Nederbördsmängden under början av året avvek betydligt från den längre jämförelseperioden på så vis, att det regnade betydligt mera till maj med undantag för januari. Juli var exceptionellt nederbördsfattig, augusti till oktober var nederbördsrika och i november till december var återigen nederbördsfattiga. Endast juni hade en genomsnittlig nederbördsmängd (figur 2). Årsmedeltemperaturen var i Kronoby 1, C kallare än jämförelseperioden. Speciellt kalla var vintermånaderna januari-februari och november-december, då temperaturen var ca. 3 6 C kallare än under jämförelseperioden. Lufttemperaturen var från april till juli som vanligt kallare på Kallan än i Kronoby (figur 3). Isvintern var i havsområdet utanför Jakobstad ungefär en vecka längre jämfört med jämförelseperioden , alltså var havsområdet täckt av is två månader längre jämfört med jämförelseperioden. Istäckets varaktighet var på så vis nästan fem månader, med början från mitten av december och slutade före mitten av maj. Tabell 1. Tidpunkten för tillfrysningen av havet och islossningen samt antalet isdygn utanför Jakobstad under vintern (A = första isläggningen, B = uppkomsten av stadigvarande istäcke, C = islossningen inleds, D = tidpunkten för helt isfria förhållanden, E = det verkliga antalet isdygn) samt under jämförelseperioden (M = medeltalet för antalet isdygn, min = det minsta antalet, max = det största antalet under perioden ) (Seinä & Peltola 1991 och Eriksson ). Plats Vinter 29/ A B C D E M Min Max Jakobstad, hamn Ådöskatan Mässkär Det humushaltiga sötvattnet från Larsmo-Öjasjön tappas ut i Larsmo och Jakobstads skärgård via dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet (figur 1). Dessutom finns vid Gertruds och Storströmmen fiskleder, som huvudsakligen är öppna. Medelflödet vid Gertruds fiskled är 5 m 3 /s och vid Storströmmens fiskled 1 m 3 /s. De stängs automatiskt då nivåskillnaden mellan havet och sjön är ca 5 1 cm. Regleringen av Larsmosjön lösgjordes från variationer i havsvattenståndet år 1998 och nuvarande målsättning med regleringen är att hålla sjöns vattenstånd mellan cm (N 6 ). Larsmo-Öjasjöns vattenstånd och avtappningar år 21 framgår ur bilaga 1. Vattenföringen från Larsmo-Öjasjön har beräknats utgående från automatiskt uppmätta uppgifter om vattenståndet och öppethållningstider för dammluckorna (UPM Kymmene Abp 21, figur 4). År 21 var avtappningen från Larsmosjön i medeltal 24,1 m 3 /s, alltså 16 % mindre än den genomsnittliga avtappningen efter regleringsändringen (jämförelseperiod : 25,4 m 3 /s) och en dryg tredjedel mera än år 29. Avtappningen fördelades så, att via Hästgrundet avtappades i medeltal 9,6 m 3 /s (4 %), via dammluckorna vid Gertruds 8,9 m 3 /s (37 %) och via fisklederna sammanlagt 5,6 m 3 /s (23 %). Avtappningarna från Larsmosjön år 21 följde som mest det normala fastän avtappningarna var klart mindre under början av året och i mitten av sommaren jämfört med jämförelseperioden ( ). I september-oktober avtappades mer sjövatten ut i havet och i november-december hälften jämfört med jämförelseperioden. Vårflödet kom i april och sjönk snabbt. Dammluciorna i Hästgrundet och Gertruds var huvudsakligen stängda under juli-augusti som också fisklederna ). Under juli-augusti spreds tämligen lite sjövatten ut i havet

7 5 m 3 /s 12 1 Luodonjärven juoksutukset 21 Avtappningingar från Larsmosjön 21 Kalatiet/ Fisklederna 1 Gertruds 1 Hästgrundet I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Figur 4. Avtappningarna från Larsmosjön som månadsmedelvärden för år 21 (UPM Kymmene Abp 21) samt för perioden (Aaltonen och Kalliolinna 26). 3 Belastningen Förutom av avlopps- och sjövatten, påverkas havsområdet utanför Jakobstad även av diffus belastning som kommer via bäckar och diken från närområdet. Avloppsvattnet härstammar från UPM Kymmene Abp:s fabriker och från Jakobstads Vattens avloppsreningsverk Alheda, samt i mindre del från reningsverken på Pörkenäs lägergård och Mässkär lotsstation. Avloppsvattnet från Outokumpu Stainless Tubular Products Oy leds till havet i samma kanal som UPM:s avloppsvatten. Sjövatten tappas ut i havsområdet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna vid Gertruds och Storströmmen. Kylvatten leds till havet från Alholmens Krafts kraftverk och UPM Kymmene. Avloppsvattenbelastningens utveckling under perioden har åskådliggjorts i figur 5. Totalbelastningen förorsakad av avtappningarna från Larsmo-Öjasjön och avloppsvattnet under år 21 framgår av tabell 2 och variationerna i belastningen för åren framgår av figur 6. Den månatliga variationen i näringsbelastningen på havsområdet år 21 framgår av figur Avloppsvattenbelastning Under år 21 var totalproduktionen på UPM Kymmene Abp:s fabriker i Jakobstad AD ton cellulosa. Av den producerade massan blektes 93 % eller ton. Dessutom framställdes ton träfritt papper och kartong, samt ton tallolja. Cellulosa- och pappersproduktionen var 3 % högre än föregående år. Walki Ab:s produktion av förpackningsmaterial år 21 var ton eller nästan 1 % högre än föregående år. Det renade avloppsvattnet från UPM leds via en aktivslamanläggning samt en efterluftnings- och sedimenteringsbassäng i Labackörsviken ut i havet nordost om Alholmen (figur 1). Belastningen av

8 6 fast substans, organiska ämnen och totalkväve som leds ut med UPM:s renade avloppsvatten var lägre än förra året (figur 5). AOX-belastningen var i medeltal 21 kg/d eller nästan samma som år 29. Trots ökningen i produktionen var det årliga medelvärdet för fosfor exceptionellt låg. Fosforbelastningen var i november som lägst, endast 8 kg/d och störst i juli (36 kgp/d) och årsmedelvärdet, 17 kg P/d var trots de höga produktionsmängderna betydligt mindre än medeltalet under de senaste fem åren (2 kg P/d). Den månatliga tillståndsgränsen för fosforbelastningen (6 kg P/d) och det årliga gränsvärdet (55 kg P/d) underskreds tydligt. Övriga belastningsgränser som gäller för UPM:s miljötillstånd överskreds inte heller under år 21. I början av oktober (1.1.21) inträffade ett kaolinitutsläpp på cirka 5 ton vid UPM. Om detta finns en separat rapport (Saari ). Det renade avloppsvattnet från invånare i Jakobstad och Nykarleby städer samt från Larsmo och Pedersöre kommuner (ca 3 invånare) leds ut i havet söder om hamnen (figur 1). Avloppsvattnet behandlas i Jakobstad i en eftersedimenteringsanläggning i Alheda. Dit leds också sanitetsvatten från de industrianläggningar som är med i samkontrollen. Belastningen som leddes till vattendraget var ungefär lika stor som under år 29. Tillståndsvillkoren uppnåddes under tre kvartal, men under det andra kvartalet i april-juni överskreds gränsvärdet för tot-p, BOD 7 på grund av instrumentproblem och stora överflöden (figur 5). Reningseffekterna var i medeltal för hela året följande: fast substans 94 %, BOD 7 95,8 %, COD Cr 91,4 % och tot-p 96,2 %. Totalkvävereduktionen var i medeltal för hela året 28 %. (Snellman 211). BOD 7 t/d UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad COD t/d UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad Fosfori / Fosfor kg/d UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad Typpi / Kväve kg/d UPM Kymmene OSTP Pietarsaari / Jakobstad Figur 5. Avloppsvattenbelastningen UPM Kymmenes och OSTP:s kvävebelastning är åtskilda sedan år 25. (Tillståndsvillkoren för Jakobstads Vatten som kvartalsmedelvärden: BOD 7ATU 1 mg/l, 95 % COD Cr 75 mg/l och tot-p,3 mg/l, 95 %. Tillståndsvillkoren för UPM Kymmene som månadsmedelvärden: BOD 7 4,4 t O2/d (3,6 t/d som årsmedelvärde), COD Cr 7 t O2/d (6 kg/d), fosfor 6 kg/d (55 kg/d) och AOX 6 kg/d (5 kg/d). Av den organiska belastningen (COD, BOD) förorsakad av avloppsvattnet, kom % från UPM, av fosforbelastningen 87 % från UPM och resten från stadens reningsverk.

9 7 Kvävebelastningen fördelades mellan UPM (54 %), staden (43 %) och OSTP (3 %). Fosforbelastningen orsakad av avloppsvattnet har minskat stadigt från 198-talet med undantag för några år. Ingen motsvarande förändringsriktning kan påträffas gällande kvävebelastningen. Vid Outokumpu Stainless Tubular Products Ab:s fabriker i Jakobstad tillverkas ca 25 ton rostfria och syrabeständiga rör och rördelar av stålskivor och band i året (kapaciteten är ca 35 t/a). Rören betsas i en syrabassäng, där det finns salpetersyra, fluorvätesyra och svavelsyra samt vatten. Det avloppsvatten som uppkommer i samband med betsningsprocessen behandlas i en tvåfasig NaOH-sedimentering. I och med den processändring som togs i bruk år 27, byttes största delen av salpetersyran ut mot svavelsyra. Det uppstår ca m 3 avloppsvatten/mån och de leds ut i havet via Labackörsviken i samma rör som avloppsvattnet från UPM Kymmene (Pekka Pynttär e- post 21). Kvävebelastningen från OSTP år 21 var 755 kg/a och underskred därmed det i tillståndet angivna målvärdet (3 kg/a). Metallbelastningen från OSTP har fortsatt att minska och de belastnings- och koncentrationsgränser stadgade i miljötillståndet höll alltså väl (tabell 2). Utvecklingen för OSTP:s belastning under åren samt belastnings-/målvärden enligt det nu gällande tillståndet presenteras i bilaga 11. Tabell 2. Outokumpu Stainless Tubular Products Ab: koncentrations- och belastningsvärden för olika metaller samt halter och belastningar som uppnåddes år 21. Metall Koncentration s-gränsvärde (mg/l) Uppnådda halt 1. kvartalet 21 (mg/l) Uppnådda halt 2. kvartalet 21 (mg/l) Uppnådda halt 3. kvartalet 21 (mg/l) Uppnådda halt 4. kvartalet 29 (mg/l) Belastningsgränsvärde (kg/a) Uppnådda belastning 21 (kg/a) Krom,5,44,37,36, ,26 Nickel,5,11,1,4,1 16,7 Bly,5,3 25 Kadmium,1,6,22,6,37 2,285 Koppar,2,29,1 ei raja-arvoa,3 Fluorid ei raja-arvoa 19,75 1,16 8,7 8, ,1 ph ei raja-arvoa 11,2 11,2 11,1 1,88 ei raja-arvoa - tot-n ei raja-arvoa ei raja-arvoa 7554 Dagvatten från Jakobstads hamns kajer och hamnområden leds till havet genom fyra regn/dagvattenbrunnar, som är utrustade med sand- och slamavskiljare samt på Laukko I:s linje även med oljeavskiljare. Man har lagt särskilt stor vikt vid att hålla dagvattenbrunnarna rena sedan år 29 och man har försökt hindra att fast substans och näringsämnen hamnar i brunnarna genom att täcka dem med skyddsmattor under tiden för lastning och lossning. De vatten som leds ut i havet kontrollerades år 21 efter ögonmått i samband med dagliga kontrollomgångar och inget att anteckna påträffades. På basen av dagvattenanalyser som gjordes under år 27 har man estimerat att den totala belastningen från hamnområdets dagvatten under en 5 mm årsnederbörd är ungefär 12 kg N/a, 9 kg P/a och 14 kg fast substans/a (Kujala 211). Sanitetsvatten från hamnen samlas upp i en sluten tank som töms till avloppsreningsverket, vilket kommer att göras tills man har byggt ut avloppsnät till avloppsreningsverket. Muddrings- och deponeringsplanen enligt vattenlagen för farleden som är under tillståndsbehandling kompletterades under 21 (Kujala 211). Muddringsarbetet är planerat att påbörjas år 211.

10 3.2 Värmebelastning 8 Alholmens Kraft Ab:s kraftverk är ett kondenskraftverk med mottrycksuttag och använder sig av fast bränsle. Under år 21 producerades elektricitet (1 564 GWh/a), fjärrvärme (32 GWh/a) och industriånga (16 GWh/a), totalt 1972 GWh/a eller 7 98 TJ/a. Brännämnenas energi-innehåll var ca TJ. För att driva kraftverket användes torv (32 %), kol (19 %), trä (4 %), hushållsavfall (REF, 7 %), åkermassa och 12 bar ånga (totalt ca 1 %), samt olja (< 1 %) vid start av kraftverket. Andelen torv och trä av bränslet ökade en aning från föregående år och andelen kol minskade med motsvarande grad. Kraftverkets (AK1 och AK2) gångtid var timmar under år 21, vilket innebar en ökning med nästan 3 % jämfört med föregående år. Alholmens Kraft Ab:s kylvattens värmebelastning till havet var år TJ eller 41 % av bränslens totala energiinnehåll. År 21 användes 181 milj m 3 kylvatten, eller i medeltal 5,7 m 3 /s (tillstånd 7,2 m 3 /s). Temperaturen på kylvattnet som leddes ut i havet var som varmast i mitten av juli +29,5 C (tillstånd + 33 C) kalkylerat på veckobasis, och temperaturstegringen var i allmänhet 1 C, som högst i januari då den uppmättes till +12,8 C kalkylerat på dygnsbasis (tillstånd +13 C). Förutom från Alholmens Kraft kommer värmebelastning till havet också från UPM Kymmene, Alheda avloppsreningsverk och Larsmosjön (figur 6). Värmebelastningen från UPM Kymmene var TJ under år 21, värmebelastningen från Jakobstads avloppsreningsverk uppskattningsvis 23 TJ och den naturliga värmebelastningen från Larsmosjön 124 TJ (Keränen 211c). Lämpökuorma/ Värmebelastning TJ/ a Alholmens Kraft UPM Oyj Alheda, jvp Luodonjärvi Figur 6. Värmebelastning från olika källor utanför Jakobstad Larsmo-Öjasjön Näringsämnesbelastningen på havet från Larsmo-Öjasjön varierar beroende på avtappningarna från sjön (jfr figur 4). Mängden belastning från sjön har erhållits genom att räkna ihop ämnesflödet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna. Fosforbelastningen år 21 var mindre än föregående år, vilket beror på en minskad belastning av avloppsvatten och sjövatten. Kvävebelastningen på havsområdet var lite större än år 29 (figur 7).

11 9 Merialueelle tuleva fosforivirtaama Fosforflöde till havsområdet Merialueelle tuleva typpivirtaama Kväveflöde till havsområdet kg/d Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön kg/d Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön Figur 7. Näringsämnesbelastningen på havsområdet utanför Jakobstad Medelvärdet för hela årets totala fosforbelastning från sjön under år 21 var mindre än tidigare, 6 kg P/d eller tre gånger så stor som belastningen som förorsakas av avloppsvattnet. Medelvärdet för kvävebelastningen var 1 99 kg N/d eller ungefär 2,5 gånger så stor som belastningen av avloppsvattnet (tabell 2). Tabell 2. Medeltalet av belastningen per dygn (kg/d) på havsområdet utanför Jakobstad år 21. Variabel UPM OSTP Pietarsaari yht/tills. Järvestä Lähialue*) kg/ d (29) Kymmene (Jaro) Jakobstad 21 Från sjön Närområdet BOD COD Cr tot-p 17, 2,6 19,6 59,6 9 tot-n vattenmängd m , /d *) Närområdet + större bäckar och Pörkenäs lägergård (Aaltonen et al. 1998) Avloppsvattnets andel av havsområdets totalbelastning av näringsämnen varierar med årstiderna och påverkas av tidpunkten för belastningen från Larsmosjön. Avloppsvattnets andel var under år 21 för fosforns och kvävets del i medeltal 25 %. Avloppsvattnets andel av fosforbelastningen var som minst (8 %) i april under tiden med stora flöden i april samt i november när belastningen från UPM var exceptionellt låg (8 kgp/d). Avloppsvattnets andel av kvävebelastningen var som minst (8 %) i april under tiden med stora flöden. Avloppsvattnets andel var som störst (ca. 98 %) i juli och ännu i augusti över 8 % av den totala näringsämnesbelastningen Fosforikuormitus / Fosforbelastning 21 kg/d Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi / Månad Typpikuormitus / Kvävebelastning 21 kg/d Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi / Månad Figur 8. Månadsmedelvärdet av näringsämnesbelastningen (fosfor och kväve) till havsområdet utanför Jakobstad år 21.

12 4 Vattenkvaliteten i havsområdet Vattenkvaliteten vintern 21 Det uppstår en tydlig skiktning under isen, där ytvattnet avviker från den övriga vattenmassan i just fråga om dessa parametrar. Ytvattnets (1 m) ph-värde liksom salthalten är lägre, vattnet är brunt, och totalhalterna av näringsämnen och organiskt kol (TOC) är klart förhöjda. Avloppsvattnets och sjövattnets influensområden överlappar varandra delvis och kan inte alltid särskiljas från varandra. Figur 9. Avlopps- och sjövattnets utbredning i mars 21 utvärderat på basen av ytvattnets (1 m) kvalitet. Vinterprovtagningen utfördes Längs kusten och skärgårdsområdet var issituationen god, men till den yttre provpunkten (P75) kom man inte fram på grund av packis, så därifrån fick man inga prov. Avlopps- och flodvattnets utbredning under isen presenteras i figur 9 på basen av ytvattnets (1 m) färg, surhet och ledningsförmåga samt halter av fosfor och organiskt kol (TOC). De parametrar (tot-p och tot-n) som inkluderas i den ekologiska klassificeringen och som undersöktes under vinterperioden presenteras i avsnitt 4.5. Dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds var stängda från årsskiftet till början av april med undantag för några enstaka dagar. Flödet via fisklederna vid Gertruds och Storströmmen var jämn (ca. 5 och ca. 1 m 3 /s). På så vis avtappades det ganska lite vatten från Larsmosjöns ut i havet vintern 21 före provtagningen i mars.

13 11 Sjö- och avloppsvattnet spred sig som ett tunt lager under isen och dess effekt syntes i ytvattnet vid Ådö och Hälsingö inre skärgård och i liten mån även på Ådöns västra strand (P 71), vid Nygrundet (P 64) och innanför Euran (P 65). Influensområdet sträckte sig till samma område som tidigare år, men halterna i ytvattnet var lägre år 21 än föregående år. Under isen strömmade brunaktigt och mera näringsrikt sjövatten och i mellan- och bottenskikten renare och salthaltigt havsvatten. Skiktningen vid skärgårdspunkterna var tydlig för alla variabler då vattnet baserat på ledningsförmåga bestod nästan enbart av havsvatten på 5 meters djup. Vattnet i Larsmosjön var inte speciellt surt under vintern 21, således blev försurningsinverkan på havsområdet även låg. Den hygienisika situationen var god vid utsläppsområdet, då fanns det lite hygienindikatorbakterier (P52 och P53 < 5 st/1 ml) utanför stadens avloppsreningsverk, likadant var det vid den bortre ändan av Gamla hamn vid dagvattnets influensområde (P51). På grund av de ringa avtappningarna från Larsmosjön var ytvattnets färgvärden samt fosfor- och kvävehalter lägre än under normala vintrar, men inverkan från sjövattnet kunde observeras på samma område som under tidigare vintrar. Halterna var tydligt förhöjda endast i närheten av damluckorna/fisklederna och en aning förhöjda ännu utanför Mässkär (P64) och ända till Orrskärsfjärden (P78) i Larsmo skärgård. Den yttersta provpunkten utanför Fäboda, P73 representerade bra ett referensområde i brist på P75. Vid P73 kunde inga påverkningar från avlopps- eller sjövatten observeras. Syresituationen i vattnet under isen var god (mättnadsgraden 8 1 %) både i yt- och bottenvattnet. Syresituationen var nöjaktig (mättnadsgraden 6 8 %) i ytvattnet (1 m) på observationspunkterna P 67, P71, P 78 och P 79, men även på dessa punkter var syrets mättnadsgrad god i de djupare skikten. Resultaten från Närings-, trafik- och miljöcentral i Södra Österbottens provtagning ( ) från observationspunkt P64 presenteras i bilaga Perioden med öppet vatten 21 De omfattande provtagningsomgångarna Vid provtagningsomgången i maj ( ) var ytvattnet brunt, men på grund av att tidpunkten för provtagningen var senare än normalt hade flödet av sjövatten redan avtagit. Förutom färgvärdena var även näringshalterna lägre än vad de normalt brukar vara under provtagningen i maj. Vattnets salthalt hade sjunkit en aning, men på ett mindre område än normalt. Ett relativt grumligt vattenområde med förhöjda TOC-halter begränsades till det inre området av Ådö samt norr om utsläppsområdet, till Kackursfjärden och Orrskärsfjärden. På dessa områden avvek kvaliteten i ytvattnet betydligt från den övriga vattenpelaren, och mellan Ådö och Nygrundet avvek vattenkvaliteten ännu en aning. Vid de yttre punkterna (P73, P75) var kvaliteten i vattenpelaren jämn genom hela pelaren och inga påverkningar från havs- eller sjövatten kunde observeras. I det vatten som avtappades från Larsmosjön var ph-värdet 5,6 6,1 och vid de provpunkter på havssidan närmast dammluckorna var ph-värdet en aning lägre, 6,4 6,8, jämfört med det normala. Ytvattnets temperatur varierade från 1 13 C vid punkterna nära kusten till ca 1,5-4 C på de mer fjärran belägna punkterna. På vissa ställen kunde man tydligt observera en temperaturskiktning då ytvattnet redan hade värmts upp, men vid de yttre punkterna hade vattenpelaren en jämn temperatur. Siktdjupet var 1 1,5 på avlopps- och sjövattnets influensområde, i den yttre delen av skärgården (P64, P65, P71, och P73) 2,5 3,5 m och som djupast (6,5 m) på provpunkten P75 på det öppna havet. Nitratkväve och fosfatfosfor förekom i mätbara halter i alla punkter, mest på området som påverkas av sjö- och avloppsvatten. Vårens algproduktion hade förhöjt klorofyllhalterna till över 5 µg/l på några provtagningspunkter (P64, P65, och P66) i skärgården, vid de yttre punkterna (P71 P78) var klorofyllhalten 1,5 3 µg/l, men på största delen av området var klorofyllhalterna 3 5 µg/l. Klorofyllhalterna och siktdjupen från maj används inte i materialet för den ekologiska klassificeringen.

14 12 Under den omfattande provtagningsperioden i augusti (9.8.) var ytvattnet precis som året tidigare exceptionellt varmt, vid kusten över 2 C och vid de yttre punkterna cirka 17 C. Endast vid de yttersta provtagningspunkterna (P64, P75, och P78) kunde en svag temperaturskiktning observeras, och även där hade det djupare vattnet en temperatur på 1 12 C. I den inre skärgården och nära stranden hade vattenpelaren nästan en jämn temperatur med en variation genom hela pelaren på 14 2 C. Sjövatten hade inte avtappats ut i havet sedan slutet av juni, på så vis var havsvattnet i augusti klart och siktdjupet nästan 5 m. Vattnet var ändå tydligt grumligt och näringsrikt vid avloppsvattnets utsläpps- och influensområden. Hygienindikatorbakterierna var mycket få på punkterna nära stadens reningsverk (P51 P54). Ytvattnets färg samt halten av näringsämnen, järn och organiskt kol (TOC) var förhöjda i hela vattenpelaren på avloppsvattnets influensområde. Klorofyllhalten var på en nivå som indikerar lindrig eutrofiering (5 9 μg/l) och näringshalterna var förhöjda (13 33 μg/l och 3 57 μg/l). Inverkan begränsades till utsläppsområdet och Gamla hamnviken. Halterna späddes snabbt ut norrut (P 67 och P 66). På grund av de fåtaliga avtappningarna var även vattnet vid Kackursfjärden (P 79) exceptionellt klart och innehöll relativt lite näringsämnen, men klorofyllhalten indikerade lindrig eutrofi. Siktdjupet var 2 3 m i skärgården och 1 2 m i närområdet. Vid de yttre provtagningspunkterna var vattnet i hela vattenpelaren av jämn kvalitet och halterna var låga. Siktdjupet var som bäst 4-5 m och klorofyllhalten var 1 2 μg/l. Näringshalterna var likaså låga (< 1 μgp/l och ca. 2 μgn/l). I det prov (P 64, 1 m) som togs i början av augusti (3.8.) av Södra Österbottens ELY-central var halterna av fosfatfosfor under 2 μg/l, totalfosfor 6 μg/l och klorofyll 1,5 μg/l. I oktober (4.1.21) hade vattenpelaren svalnat och höll nästan en jämn temperatur (8 11 C). Fisklederna hade öppnats i slutet av augusti och sedan slutet av september hade det strömmat sjövatten ut i havet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds. Ytvattnet (1 m) i närheten av avlopps- och sjövattnets influensområde (P55, P54, P67, och P66) hade i hela vattenpelaren en låg salthalt, brun färg men var även grumlig på grund av kaolinitutsläppet som ägt rum veckan tidigare. På samma område var TOC-, järn- och näringshalterna förhöjda så även aluminiumhalten som mättes ytterligare för att kartlägga spridningen av kaolinitutsläppet. Influensområdet kunde avgränsas till de tidigare nämnda punkterna och inga avvikande halter kunde observeras längre ut. UPM har gett ut en separat utredning om kaolinitutsläppet och dess spridning i havsområdet (Kari Saari ). Havsvattnet i den yttre skärgården hade en jämn kvalitet från botten till ytvatten. Fosforhalterna var 6-1 μg/l vid de yttre punkterna. Klorofyllhalterna var 2 4 μg/l på hela området, förutom vid Hälsingöfjärden (P66) och Kackursfjärden (P79) var halterna var cirka 7 μg/l. Siktdjupet var 1 3 m i närområdet och längre ut som mest 5 m (P64). Inga prov kunde fås från de yttre observationspunkterna (P73 och P75) på grund av den starka stormvinden. Intensivprovtagning (P 52, 54, 62, 64 och 67) I figur 1 presenteras variationerna i vattnets färgvärden och halt av totalfosfor och i figur 11 halten av totalkväve och variationerna i a-klorofyllhalterna från maj till oktober vid punkterna P 52, 54, 62, 64 och 67. Halterna varierade under sommarens lopp till följd av spridningen av sjö- och avloppsvatten, förändringar i havsvattenståndet och vindförhållanden. Utsläppen från UPM (speciellt fosfor) var år 21 mindre än året tidigare, och effekterna sträckte sig över ett betydligt mindre område, vilket observerades av de stora skillnaderna i halterna mellan det yttre området och närområdet. Havsvattnets kvalitet varierade sommaren 21 som mest vid avloppsvattnets närinfluensområde (P 54 och P 52), när effekterna var norrut (P 67) mindre än tidigare år. Under sommaren 21 avtappades det från Larsmosjön mera sjövatten än under sommaren 29. På så vis

15 13 kunde man observera sjövattnets inverkan i maj-juni men även i oktober som förhöjda färgvärden och näringshalter vid de observationspunkter som är belägna närmare utsläppsområdet och därifrån norrut (P54 och P67). Väri/ Färg (komparaattori) mg Pt/l P52 P54 P62 P64 P kok - P/ tot - P µg/l P52 P54 P62 P64 P Figur 1. Ytvattnets ( - 2 m) färgvärden (mg Pt/l) och halter av totalfosfor (µg/l) vid punkterna P 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år Variationerna i halterna var normala, men i augusti var de regionala skillnaderna exceptionellt små speciellt för färgvärdena och den totala fosforhalten. I augusti var vattnet tämligen klart och kvävehalterna låga till och med vid utsläppsområdena, när å andra sidan fosfor- och klorofyllhalterna vid närpunkterna var på en nivå som motsvarar en normal nivå i slutet av sommaren. På grund av kaolinitutsläppet var vattnets färgvärden och näringshalter förhöjda vid

16 14 punkterna P54 och P67 under provtagningsomgången i oktober. Under hela perioden med öppet vatten steg maximihalterna av klorofyll till 1 15 µg/l vid de närmaste punkterna (P52, 54 och 67) men höll sig mellan 2 4 µg/l vid de yttre punkterna. Fosforhalterna varierade från 3 µg/l vid de inre punkterna till under 1 µg/l vid de yttre punkterna. Kvävehalterna varierade på motsvarande sätt från över 6 µg/l till 2 µg/l. 1 2 kok - N/ tot - N µg/l P52 P54 P62 P64 P a - klorofylli/ a - klorofyll µg/l 16 P52 P54 P62 P64 P Figur 11. Halterna av totalkväve och a-klorofyll (µg/l) i ytvattnet ( 2 m) vid punkterna P 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år Eutrofieringsklassificeringen Eutrofieringsklassificeringen för perioden med öppet vatten år 21 presenteras i figur 12. Klassificeringen har, i likhet med tidigare år, uppgjorts genom att ange medel- och maximivärdet för klorofyllhalterna från tre olika provtagningsomgångar vid samtliga provtagningspunkter, samt de på basen av medelvärdena uppskattade eutrofieringsklasserna (klassificering av Aaltonen & Kyröläinen):

17 Klass a-klo µg/l Klass a-klo µg/l - ytterst eutrof > 1 - måttligt eutrofierad mycket eutrof på väg att eutrofieras eutrof karg < 2 15 På basen av klorofyllmedelvärdena delades undersökningsområdet in i tre eutrofieringsklasser: det måttligt eutrofierade området var återigen mindre än föregående år och avgränsades till Kackursfjärden och Hälsingöfjärden (P54, 55, 66 och 67), nordväst om UPM:s utsläppsområde. Gamla hamnsviken, stadens utsläppsområde, mellan Ådö och Hälsingö ända ut till Nygrundet och Euran men även provpunkten norr om Orrskär (P78) klassades som på väg att eutrofieras (P51, 52, 53, 61, 62, 64, 65 och 71). De yttersta observationspunkterna (P73 och 75) klassades som karga. Parametrarna för den ekologiska klassificeringen (a-klorofyll och siktdjup) behandlas separat i avsnitt 4.5. Figur 12. Maximi- och medelvärdeshalterna för a-klorofyll (µg/l) samt eutrofieringszonerna uppskattade på basen av medelvärdena (n=3) under sommaren 21. Överst maximihalten, nere medelvärdet och inom parentes medelvärdena för observationerna i intensivuppföljningen (P 52, 54, 62, 64 och 67; n = 11). Resultaten från ELY-centralen i Södra Österbotten Resultaten från proven som togs av Södra Österbottens ELY-central från observationspunkt P64 i augusti, presenteras i tabellformat i bilaga 5. Sedan 29 har observationspunkt P62 inte inkluderats i miljöcentralens uppföljningsprogram.

18 4.3 Resultat av perifytonundersökningen Påväxtprov av perifyton gjordes på 1 provtagningsplatser under en 2 veckors inkubationstid under tiden Perifytonundersökningen gjordes på parallella plexiglasskivor, varifrån algpåväxten togs bort i laboratorium efter att inkubationstiden gått ut. Algpåväxten analyserades på klorofyll-a (µg/m 2 ) och fast substans (mg/m 2 ). Resultaten är redogjorda för i figur 13. Provtagningsplatserna, deras koordinater och resultat framgår ur bilaga 4. På basen av perifytonundersökningar var algpåväxten vid UPM:s utsläppskanal (UPM) tiotals gånger större och vid Alholmens Krafts kylvattenutsläpp (AK) över hundra gånger större än jämförelseområdena. Därefter kunde man urskilja Jakobstads hamn och Jakobstads Vattens (Staden) utsläppsområde för avloppsvatten med lite förhöjda halter av fast substans och klorofyll. Även observationspunkten öster om Ådöudden skiljde sig från de övriga punkterna längre ut till havs jämfört med tidigare år. Resultaten från perifytonundersökningen kan endast jämföras med resultat från samma påväxtperiod, och en jämförelse mellan olika år är endast riktgivande. Påväxtprov av perifyton ger behövliga tilläggsuppgifter om utsläppsplatsernas situation och beskriver bättre än vattnets klorofyllhalter effekterna av värmebelastningen. Figur 13. Resultat från påväxt av perifyton från 1 provtagningsplatser i Jakobstads havsområde under sommaren Förändringar i vattenkvaliteten Förändringar i ytvattnets kvalitet (syre, färg, tot-p, tot-n och klorofyll) under perioden vid intensivuppföljningspunkterna P 54, 62, 64 och 75 har åskådliggjorts i figurerna Figurerna presenterar vintern och perioden med öppet vatten var för sig. Issituationen vid kusten försvårar tillträdet till de yttre punkterna, och på grund av det är resultaten från punkt P75 kompenserade med resultaten från punkt P77 vintrarna 1991, 2, 21, 25 och 27, vintern 1993 med resultaten från punkt 76, vintrarna 1995, 1996, 1997 och 1998 med resultaten från P74, vintern 29 med resultaten från punkt P78, och slutligen vintern 21 med resultaten från punkt P73.

19 17 SYRE (figur 14) En märkbar och bestående förändring i syresituationen under isen kunde iakttas vintern 1986 då UPM Kymmene Abp:s aktivslamanläggning togs i bruk. Före detta hade syretillståndet i synnerhet vid punkterna P 62 och 64 varierat mycket och mättnadsgraden i vattnet var under 5 % ända ute vid Mässkär. Den nuvarande syresituationen har stabiliserats i hela området till den grad att ytvattnets syretillstånd är åtminstone nöjaktigt, men i regel gott. Under vintern 21 varierade mättnadsgraden i ytvattnet på intensivstationerna runt 9 % eller god, förutom på stationen P67 där den var 7 % eller nöjaktig Happi/ Syre Talvi/ Vinter 1 m kyll/mätt % P54 P62 P64 P75 P52 P Figur 14. Variationen i syremättnaden vid punkterna P 52, 54, 62, 64 och 75 på vintern under perioden FÄRG (figur 15) Vinterns färgvärden varierar mycket kraftigt p.g.a. att avlopps- och sjövattnet sprider sig på olika sätt vid olika avtappningssituationer. Färgvärdena har sedan början av 199-talet varit ganska jämna vid den yttersta observationspunkten (P 75) men under 2-talet har man under flera vintrar varit tvungen att ersätta P 75 med resultat från provtagningspunkter nära intill och på så vis har variationen ökat. Effekten av avtappningarna från Larsmosjön under vintern 29 syntes tydligare än normalt vid alla provtagningspunkter i intensivuppföljningen, när återigen ytvattnet vintern 21 var ljusare, alltså ett mindre färgvärde, på grund av de färre avtappningarna. Under perioden med öppet vatten noteras en tydlig gradient i vattnets färg i riktning utåt från utsläppsområdena. De största variationerna förekommer i den omedelbara närheten av sjö- och avloppsvattnens utsläppspunkter (P 54), där vattnet även är betydligt brunare (8 9 mg Pt/l) än på andra ställen. Vid de yttersta punkterna (P 64 och 75) var färgvärdena, med undantag för maj månad, låga (< 2 mg Pt/l) och variationerna små. Sommaren 21 var vattnet i genomsnitt mindre brunt vilket torde bero på det extremt ljusa vattnet i augusti.

20 18 Väri/ Färg Talvi/ Vinter 1 m (komparaattori) mg Pt/l P54 P62 P64 P75 P52 P Väri/ Färg Avovesi/ Öppet vatten 1 m (komparaattori) mg Pt/l P54 P62 P64 P75 P52 P Figur 15. Variationerna i medelvärdet för vattnets färg vid punkterna P 52, 54, 62, 64 och 75 under åren FOSFOR (figur 16) Under vintern varierar totalfosforhalterna liksom färgvärdena på olika sätt från år till år beroende på avtappningarna från sjön. Halterna är på väg nedåt och variationerna har minskat sedan mitten av 199-talet. Halterna har endast vid den yttre observationspunkten (P 75) varit ganska jämnlåga hela tiden. Avtappningarna från Larsmosjön koncentrerades under vintern 29 till Hästgrundet och fosforhalterna var högre än normalt på ett större område än bara på utsläppsplatsen (P62, P64 och P71), men vintern 21 var fosforhalterna återigen tillbaka på en normal nivå på grund av de färre avtappningarna.

21 19 Under perioden med öppet vatten är fosforhalterna på väg nedåt vid alla observationspunkter, men särskilt vid punkt P54 nära UPM:s utsläppsområde. Variationerna i fosforhalterna är mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än under vintern. Fosforhalten är närmast utsläppspunkterna (P52, 54 och 67) märkbart högre än vid de övriga punkterna (2-25 µg P/l). Fosforhalterna sjunker till under 1 µg P/l då man rör sig längre ut till havs. Vid observationspunkterna P52, 54 och P62 har fosforhalterna haft en sjunkande trend under 2-talet och vid de yttre punkterna (P62, 64 och 75) har halterna samtidigt blivit ännu mer likjämna. Fosfori/ Fosfor Talvi/ Vinter 1 m µg/l P54 P62 P64 P75 P52 P Fosfori/ Fosfor Avovesi/ Öppet vatten - 2 m/ 1 m µg/l P54 P62 P64 P75 P52 P Figur 16. Variationerna i medelvärdet för fosforhalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren

22 2 KVÄVE (figur 17) Under vintern varierar totalkvävehalterna liksom färgvärdena på olika sätt från år till år beroende på avtappningarna från sjön. De högsta halterna finns nära utsläppsområden och de minsta motsvarande längst ut i havsområdet. Variationerna vid P52 har minskat betydligt under 2-talet. Under perioden med öppet vatten är kvävehalterna en aning på väg nedåt vid alla observationspunkter. Variationerna är mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än på vintern. Nära utsläppsområdena (P 52, 54, 67) urskiljer sig kvävenivån som högre (ungefär 5 6 µgn/l) än vid de yttre områdena. Kvävehalten sjunker till ungefär 3 µgn/l då man rör sig längre ut till havs Typpi/ Kväve Talvi/ Vinter 1 m µg/l P54 P62 P64 P75 P52 P Typpi/ Kväve Avovesi/ Öppet vatten 1 m µg/l P54 P62 P64 P75 P52 P Figur 17. Variationerna i medelvärdet för kvävehalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren

23 21 KLOROFYLL (figur 18) På basen av a-klorofyllhalten, som är ett mått på havsområdets eutrofieringsgrad, ökade eutrofieringen fr.o.m. mitten av 198-talet vid alla punkter som ingår i intensivuppföljningen. Samtidigt blev även skillnaderna mellan de olika områdena i regel större. Efter år 1998 har skillnaderna mellan de närliggande och de mer fjärran belägna punkterna ökat ytterligare och klorofyllhalterna varierar speciellt mycket vid observationspunkterna närmast utsläppsområdet (P 54, 67). En delfaktor är de stora variationerna i avtappningarna från Larsmo-Öjasjön. Vid observationspunkterna P62 och 64 har man kunnat observera en sjunkande trend i klorofyllhalterna under 2-talet. Klorofyllhalterna vid punkt P75 varierar runt bakgrundshalterna. Avtappningarna av sjövatten vid dammluckorna och fisklederna avslutades i månadsskiftet juni-juli år 21 och på så vis var det endast avloppsvattnet som belastade havsområdet i juli, liksom föregående sommar. Influensområdet för avloppsvattnet begränsades till i närheten av utsläppsplatserna. Punkterna nära kusten (P52, 54 och 67) urskiljde sig märkbart från de yttre områdena. Sommaren 21 var klorofyllhalterna på samma nivå eller lägre än föregående år, då var även fosforbelastningen på havsområdet betydligt mindre än tidigare. µg/l 14 Pietarsaaren merialue/ Jakobstads havsområde a - klorofylli/ klorofyll P64 P54 P62 P75 P52 P67 12 rehevä/ eutrof lievästi rehevä/ måttligt eutrof rehevöitymässä/ pä väg att eutrofieras karu/ karg Figur 18. Variationerna i medelvärdet för klorofyllhalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 åren (resultat av intensivuppföljningen, n = 11 16/år). 4.5 Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen På basen av materialet från år 21 har man utfört för varje observationspunkt en parametervis granskning enligt den ekologiska klassificeringen som tillämpas i vattenförvaltningen. I den ekologiska klassificeringen används klorofyllhalterna från sensommarens provtagning ( ) som mått för algproduktionen. Som stödparametrar används näringshalterna (1 5 m vattenskikt) från januari-mars samt siktdjupet från juli-augusti. Observationspunkterna klassificeras på basen av dessa parametrar med hjälp av miljöförvaltningens anvisningar och klassgränser (Vuori mfl. 29), in i klasserna utmärkt dålig.

24 22 De tidigare nämnda parametrarna för havsområdet utanför Jakobstad presenteras i tabell 4. Materialet från perioden har bearbetats på motsvarande sätt och presenteras i tabell 5 samt i en karta i figur 19. Även resultaten från bottenfaunaundersökningen har bearbetats enligt anvisningarna för den ekologiska klassificeringen (Vuori mfl. 29). BBI-indexen som beräknats från bottenfaunaresultaten för varje observationspunkt placerades i klasserna utmärkt dålig (Nyman 21, figur 22). Vattenkvaliteten baserat på den ekologiska klassificeringens parametrar och jämförelseperioden År 21 I tabell 4 presenteras vattenkvaliteten på observationspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad, som estimerats på basen av resultaten från den ekologiska klassificeringens parametrar och klassgränser år 21. Alla observationspunkter inom det inre kustområdet (Ps) placerades år 21 i klassen nöjaktig. Observationspunkterna inom det yttre kustområdet (Pu) placerades i klassen god med undantag för P62. Även observationspunkt P62 var i närheten av klass god, särskilt om vikten läggs på vinterresultatens fosforhalt (god) och växtperiodens klorofyllhalt istället för på totalkvävet (nöjaktig) och siktdjupet (nöjaktig) som klassades sämre. Vattenkvalitetsfaktorerna på basen av resultaten år 21 uppvisade en aningen bättre situation än normalt eftersom mindre sjövatten än vanligt hade avtappats före vinterprovtagningen. På sommaren var vattnet vid de yttre provtagningspunkterna klarare än normalt och även klorofyllhalterna var nära jämförelsevärdena (Vuori mfl. 29). Tabell 4. Klassificeringen av observationspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad på basen av vattenkvalitetsresultaten år 21. Typ/ vattenformation Punkt tot-p tot-n NS a-klo vattenkvalitet, sammanlagt Bottenviken inre, J:stad skärgård , 8,2 nöjaktig Bottenviken inre, J:stad skärgård ,6 5,8 nöjaktig Bottenviken inre, J:stad skärgård ,6 7,3 nöjaktig Bottenviken inre, J:stad skärgård ,3 7,2 nöjaktig Bottenviken inre, J:stad skärgård ,4 7, nöjaktig Bottenviken inre, J:stad skärgård ,9 4,2 nöjaktig Bottenviken yttre, Kallan ,3 1,8 nöjaktig /god Bottenviken yttre, Kallan ,5 1,6 god Bottenviken yttre, Kallan , 1,2 god Bottenviken inre, J:stad skärgård ,5 4,4 nöjaktig Bottenviken inre, J:stad skärgård ,5 6,3 nöjaktig Bottenviken yttre, Kallan , 2,1 nöjaktig Bottenviken yttre,nykarleby skärgård , 2, god Bottenviken yttre, Kallan 75 ej prov ej prov 5, 1,4 god Bottenviken inre, Larsmo skärgård ,5 2,8 nöjaktig /god Bottenviken inre, J:stad skärgård ,6 5,9 nöjaktig Klassificeringens färgsymboler (Vuori ym 29) utmärkt god nöjaktig försvarlig dålig Typer Ps Bottenvikens inre kustområden Pu Bottenvikens yttre kustområden

25 23 Perioden I tabell 5 och figur 19 presenteras placeringen av observationspunkterna från samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad i klasserna utmärkt dålig i den ekologiska klassificeringen. Observationspunkterna är klassificerade på basen av vattenkvalitetsmaterialet från perioden Det yttre kustområdets (Pu) observationspunkter P64 och 65 samt P73 och 75 placerades i klassen god och alla observationspunkter, förutom P51, inom det inre kustområdet (Ps) placerades i klassen nöjaktig. Punkt P51 placerades i klassen försvarlig på grund av de höga näringshalterna under vintern. I helhetsevalueringen för klassificeringen av kustvatten som gjordes år 29 (LSU 29), klassades vattenområdet vid Kallan som nöjaktigt, och vattenområdet utanför Jakobstad endast i klassen försvarlig tydligen till en del på grund av bristfällig utgångsmaterial. Tabell 5. Situationsvärdering av havsområdet utanför Jakobstad baserat på vattenkvalitetsmaterialet från perioden Typ / Vattenformation Punkt tot-p tot-n NS a-klo 26-1 tot. 21 tot Ps J:stad skärgård 51 28,5 16 1,3 8,2 försvarlig nöjaktig Ps J:stad skärgård 52 17, , 6, nöjaktig nöjaktig Ps J:stad skärgård 53 16, 57 2,1 5,8 nöjaktig nöjaktig Ps J:stad skärgård 54 21, 95 1,2 7,9 nöjaktig nöjaktig Ps J:stad skärgård 55 21, 89 1,3 7, nöjaktig nöjaktig Ps J:stad skärgård 61 14,5 56 1,9 4,2 nöjaktig nöjaktig Pu Kallan 62 11, ,4 2,9 nöjaktig nöjaktig /god Pu Kallan 64 13,5 43 4,5 1,8 god god Pu Kallan 65 1, 42 3,8 2,3 god god Ps J:stad skärgård 66 19, ,7 4,4 nöjaktig nöjaktig Ps J:stad skärgård 67 23,5 93 1,6 6,1 nöjaktig nöjaktig Pu Kallan 71 1, ,3 2,1 nöjaktig nöjaktig Pu Nykarleby yttre 73 7, , 2,2 god god Pu Kallan 75 7,5 35 5, 1,4 god god Ps L-skärgård 78 24, 67 2,8 3,2 nöjaktig nöjaktig Ps J:stad skärgård 79 21, 785 1,8 6,3 nöjaktig nöjaktig Klassificeringens färgsymboler (Vuori ym 29) se tabell 4 Figur 19. Parametrarna för den ekologiska klassificeringen baserat på materialet från år 21 samt perioden

26 5 Fiskerikontrollen 24 Årlig insamling av uppgifter Uppgifter om antalet fiskare och fångstredskap samt om fiskfångster insamlades enligt kontrollprogrammet via Norra svenska fiskeområdet, som har insamlat uppgifterna från fiskelagen i Jakobstad och Larsmo. I det följande presenteras ett sammandrag av 21 års uppgifter för havsområdet från Vestersundsby, Kyrkoby, Pörkenäs, Larsmo och Eugmo fiskelag (Wistbacka 211, bilaga 6). Antalet fiskare på området var år personer. Av dessa var 33 yrkes- eller binäringsfiskare enligt TE-centralens statistik. Yrkesfiskarna var två färre i Larsmo, en färre i Eugmo och en färre i Vestersundsby jämfört med föregående år. Det var färre fångstredskap på området än föregående år, men fångstmängden var större än föregående år. Som fångstredskap användes främst mm:s nät. Dessutom fiskades med ryssjor, sikfällor, gäddsaxar och lakkrokar samt olika typer av spön och katsar. Under år 21 användes mindre antal krokar, saxar, nät och sikfällor och ryssjor och aningen större antal katsar än under föregående år. Ingen statistik över metspön gjordes år 21 men ljuster har inkluderats i tabellen över fångstredskap för första gången (tabell 6). Tabell 6. Redskap, som användes i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren (Wistbacka ). Pyydykset/ Redskap verkko/nät rysä/ryssjor siikaloukku/sikfällor koukut & sakset/krokar & sax ajoverkko/flytnät nuotta/not pitkäsiima/långrävar heittovapa/kastspön > onki/mätspö >1 >1 >15 inte medd. inte medd. katiska/katsar atrain/ljuster 5 Tabell 7. Fiskfångsterna (kg/år) i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren (Wistbacka ). Mört och id ingår i gruppen övrigt ända till år 25. Saalis/ Fångst siika/sik lohi/lax taimen/öring silakka/strömm made/lake ahven/abborre hauki/gädda lahna/braxen kuha/gös säynävä/id särki/mört muut/övrigt Totalt

27 25 År 21 var den vanligaste fångstarten braxen, vars andel av totalfångsten samt relativa andel var en aning större än år 29. De näst vanligaste fångstarterna var sik och gädda, följda av lake, abborre, lax och gös, vars fångstmängd var alla högre än år 29. Mörtfångsten hade minskat en aning. Fångstens totalmängd år 21 var ca 65 kg eller knappt 1 % mer än föregående år (tabell 7 och figur 19). osuus kok saaliista 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % Saalisosuudet lajeittain/ Arternas andel i fångsten siika/sik lohi/lax taimen/öring silakka/strömm. made/lake ahven/abborre hauki/gädda lahna/braxen kuha/gös muut/övrigt % Figur 2. Andelen av olika fiskarter i totalfångsten från havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren (Wistbacka ). I gruppen övriga inkluderas fångsterna av mört och id. 6 Översikt över övriga utförda undersökningar under Resultat från badstrands- och alguppföljningen Inom Jakobstads- och Larsmo-området finns sju officiella havsbadstränder, vid vilka vattenkvaliteten regelbundet kontrolleras. Kittholmens badstrand vid Gamla hamn samt Lillsand och Café-stranden i Fäboda är s.k. EU-stränder, som övervakas noggrannare än övriga stränder. Badvattnet uppfyllde under sommaren 21 de gällande kvalitetskraven vid alla stränder (Social- och hälsovårdsministeriets förordning 354/28), med undantag för en provtagningsomgång vid Kittholmens badstrand. I samband med provtagningarna observerades vid EU-stränderna inga blågrönalger, olja, flytande partiklar, fenoler, och inte heller några synliga förändringar i vattnets färg eller siktdjup. Ett sammandrag av resultaten från den badvattenövervakning som Jakobstads social- och hälsovårdsverket utfört finns i bilaga 7. I Finlands miljöcentrals nationella alguppföljning ingår Ådö fiskehamn som en observationsplats. Observationen sköts av Jakobstads miljövårdsbyrå och görs en gång i veckan. Sommaren 21 observerades inga algförekomster vid platsen. Ett sammandrag över observationerna finns i bilaga 8.

28 Bottenfaunaundersökningen år 21 (Nyman 211) Inom ramarna för samkontrollen av Jakobstads havsområde utfördes år 21 en omfattande, kvalitativ bottenfaunaundersökning. I samband med den utfördes en utvidgad kvantitativ undersökning som görs årligen. Dessa presenteras i samma rapport (Nyman 211) och den refereras framöver. Från observationspunkterna P54 och P62 togs ytterligare bottenfaunaprov i oktober år 21 för att utreda påverkan från kaolinitutsläppen från UPM (Nyman 211). Provtagningarna, analyserna och rapporteringen har utförts av biolog FM Curt Nyman (Nyman 21 och 211). Som bilaga till rapporten finns primärresultat från de olika Ekman-huggen. Materialet för den kvantitativa provtagningen har sparats i miljöförvaltningens databas Herttas bottenfaunaregister. Ett sammandrag av resultaten från år 21 presenteras i bilaga 9 i denna rapport. Resultaten från perioden presenteras i figur Den omfattande bottenfaunaundersökningen Vid den kvalitativa bottenfaunakartläggningen togs 294 prov från regelbundet distribuerade punkter. Resultaten jämfördes med liknande utredningar som utförts åren 1987, 1997 och 23. Av alla arter är det främst vitmärlan (Monoporeia affinis) som blivit mera sällsynt sedan Det är ett generellt fenomen i Bottniska Viken att den blir sällsyntare. Den amerikanska havsborstmasken (Marenzelleria), som kom till Östersjön under 199-talet, har ökat i havsområdet utanför Jakobstad och är abundant på vissa ställen. Under de senaste årtionden har Chironomus plumosus-larverna som trivs i förorenade vatten, försvunnit från området, vilket kan vara en indikation på att situationen i vattenområdet förbättras. Bottenfauna på provytorna kunde fördelas i två huvudgrupper: skärgården med mjuk botten, där fåborstmaskar och fjädermyggslarver är de dominerande arterna, samt den yttre skärgården och det öppna havet med siltbotten, där vitmärlan, östersjömusslan och skorven förekommer. Variationen i bottenfaunan på undersökningsområdet förklaras främst med variationen i bottenkvaliteten, som är beroende av vattendjupet och vattenrörelser från vågexposition. På låga botten, särskilt i växtlighet av kransalger, är bottenfaunan mer mångfaldig än botten utan bottenväxtlighet. En direkt inverkan av avloppsvattenutsläppen på bottenfaunans allmänna drag kunde inte med klarhet observeras. Å andra sidan kunde man observera variationer i bottenfaunans sammansättning i låga vatten. Detta kan vara en följd av den organiska belastningen från avloppsvattnet eller igenslamning av bottnet som en följd av eutrofiering. Det bruna vattnet från cellufabriken samt Larsmosjöns bruna och ibland sura vatten begränsar bottenväxtligheten i den inre skärgården. Särskilt kransalgsängar har en stor roll för bottenfaunan men även för fiskynglen i Bottenviken, där det inte finns zoner med blåstång vid stränderna. I närheten av avlopps- och kylvattenutsläppen finns det ännu i områdets djupare delar ställen som saknar bottenfauna eller den är mycket begränsad. Granskningen av metoderna som användes i den kvalitativa utredningen tyder på att, med den noggrannhet som proverna behandlades med, blev de mindre arterna ofta obemärkta. Precisionen för att beskriva den generella bottensituationen var ändå tillräcklig. Det är dock svårt att standardisera metoden och olika personers arbete kan prestera till en viss del olika resultat Den årliga bottenfaunaundersökningen Vid sidan om den kvalitativa bottenfaunaundersökningen togs även kvantitativa bottenfaunaprov från fyra provtagningsplatser där bottenfaunaundersökningar har gjorts årligen samt från 16

29 27 tilläggspunkter. Nedan presenteras ett sammandrag från resultaten av den årliga uppföljningen från fyra observationsstationer rapporterade av Nyman (211). Metoder Bottenfaunaprover för år 21 togs redan i juli i omgivningen av stationerna P 54, 62, 65 och 78 och återigen i mitten av oktober från punkterna P54 och 62 för att utreda inverkan av kaolinitutsläppet från UPM (Nyman 21). I varje område (ca 2 m x 2 m) togs med jämna avstånd 5 hugg (istället för de tidigare 1 huggen) med en Ekman-hämtare. Varje hugg sållades skilt för sig i fält i enlighet med det nya kontrollprogrammet genom ett,5 och 1, mm dubbelsåll. Djur från 1 mm:s såll plockades levande med hjälp av lupp i laboratoriet inom ett dygn efter provtagningen. Djuren från,5 mm:s såll förvarades i etanol och plockades senare med hjälp av stereomikroskop och förvarades i etanol. De vägdes efter en kort tids torkning med sugpapper. Snäckor vägdes med skal (Nyman 211). Artsammansättning, individtäthet och biomassa Bottenfaunans artsammansättning var lik föregående år. Det påträffades 8 13 arter/grupper på observationspunkterna. På alla områden påträffades glattmaskar (Oligochaeta) och fjädermygglarver (Tanypodinae), av vilken larver av Procladius-släktet var den vanligaste gruppen. Även fyrögd slemmask (Cyanophthalma obscura, syn Prostoma obscurum) och amerikansk havsborstmask (Marenzelleria sp) påträffades på alla punkter. Musselkräftor (Ostracoda), som är en indikatorart för ett friskt havsbotten påträffades också på tre observationsområden (inte P65). Östersjömussla (Macoma baltica), skorv (Saduria entomon) och vitmärla (Monoporeia affinis) påträffades inte alls under den årliga undersökningen år 21. Som ny art, havsborstmasken (Manayunkia aestuarina), på området påträffades år 29 öster om Öuran (P65) och i år på station P62 norr om Ådö (Nyman 211). Individtätheten hos bottendjuren varierade mellan 2 och 5 5 ind./m 2. Biomassan varierade mellan,4 4,2 g/m 2. Individtätheten var större på alla punkter än föregående år (figur 21). Biomassan var på samma nivå som föregående år, förutom på observationspunkt P65. Biomassan på P65 var betydligt mindre, eftersom inga av de stora arterna påträffades (Saduria, Macoma). Individantalet av glattmaskar var betydligt större under åren 28 och 29 på punkterna P54, 62 och 78 än tidigare år, vilket kan till en del bero på att provtagningstidpunkten var tidigare än normalt (Nyman 211). Yksilömäärät/ Individantal kpl, st/m Biomassa g/m Figur 21. Bottenfaunans individantal (st/m 2 ) och biomassa (g/m 2 )vid punkterna P 54, 62, 65 och 78 under åren Ingen inverkan från kaolinitutsläppet kunde observeras i proven från P54 och 62 som togs i oktober (Nyman 21).

30 Ekologisk klassificering på basen av bottenfaunaindexen Beräkningen av BBI- och ELS-indexen som användes i vattenförvaltningsplaneringen visade, att vattenformationen Jakobstads havsområde kan klassificeras i klassen god på basen av bottenfaunan. Vattenformationen Kallan kan klassas som god eller till och med utmärkt (figur 22). Figur 22. Klassificeringen av provtagningsplatserna för bottenfaunan på basen av medianerna för BBI- och ELS-indexen i vattenformationerna Jakobstads havsområde, Kallan och Larsmo skärgård. Klasser Utmärkt God Nöjaktig Försvarlig Dålig 6.3 Provfiske (Keränen 211a) För att undersöka om det skett en förändring i sammansättningen av fiskfaunan och fiskstammen i havsområdet utanför Jakobstad jämförde man provfisket från år 25 med motsvarande provfiske med nät sensommaren 21. Arbetet förverkligades av Pöyry Finland Ab och resultaten rapporteras i ett skilt sammandrag (Keränen 211a), som refereras till i fortsättningen. Provfisket utfördes med Coastal-Nordic-nät på tre zoner, närkusten, skärgården och yttre skärgården. Antalet nätdygn blev sammanlagt 15 d och fångsterna var stora. Den totala fångstmängden var 25 kg, varav andelen från närkusten var 98 kg, 86 kg från skärgården och 62 kg från den yttre skärgården. På basen av artsammansättningen i fångsten var de dominerande arterna mört, abborre, gärs och braxen. För fiskerinäringen betydelsefulla fiskarter förekom därtill gädda, sik, gös, lake, strömming och öring. Andelen av mört och abborre var sammanlagt 6 % av den totala fångsten på alla zoner, på så vis att vid närkusten var den dominerande arten abborre, när mört var den dominerande arten både i skärgården och på området längre ut. Fångsten av sik var skaplig och största delen fångades i den yttre skärgården. Rovfiskarna, gös och gädda, förekom främst vid närkusten. På basen av resultaten från provfisket har fiskstammen vid närkusten blivit rikligare och minskat i den yttre skärgården sedan år 25. Mörtfiskarna som har nytta av eutrofiering har ökat sin andel speciellt i skärgården och området längre ut. Andelen av abborre har ökat vid närkusten. Sikfångsten har förbättrats i den yttre skärgården och gösstammen växer vid närkusten.

31 29 Enligt Keränens (211a) bedömning kommer mörtfiskarnas situation att förbättras i fiskstammarna i havsområdet utanför Jakobstad. Detta beror på att landhöjningen minskar vattenutbytet i låga vikar och på så vis ökar eutrofieringen. Som en följd av eutrofiering ökar vattenväxtligheten, som då förbättrar mörtfiskarnas reproduktionsförhållanden. 6.4 Yngelnotfiske av sik (Keränen 211b) För att utreda sikynglens reproduktions- och födoområden utfördes yngelnotdragningar under tre veckor i början av sommaren 21 på fem olika områden. Tre av dessa områden var i närheten av den yttre skärgården, en inne i skärgården och en strax intill Alholmen. Med hjälp av yngelnotdragningar kan man inte utreda exakta lekområden, men de yngel som fångades var ändå strax intill lekområdet eftersom nykläckta yngels simkunskaper är ännu svaga och istället för att simma aktivt driver de till födo-området. På basen av notdragningarna i början av sommaren 21 lyckades sikens lek hösten 29 bra i havsområdet utanför Jakobstad. Som följd av detta kläcktes det rikligt med yngel på området våren 21. Förhållandena under våren och början av sommaren var gynnsamma för överlevandet av sikynglen, och på så vis var även notfångsterna relativt bra jämfört med motsvarande notfångster från tidigare år under 2-talet. På basen av resultaten ligger de bästa områdena för sikyngelsproduktion i närheten av den yttre skärgården, men sikreproduktionen ser ut att lyckas bra även vid närkusten. Enligt Keränen (211b) har temperaturbelastningen och industrins processvatten som leds till Alholmen ingen stor betydelse för sikens lek. 6.5 Skadliga ämnen i avloppsvatten År 29 och 21 utreddes det vid Jakobstads Vattens avloppsreningsverk förekomsten av för vattenmiljön farliga och skadliga ämnen (Statsrådets förordning 122/26, ändrad till Statsrådets förordning 868/21) i det inkommande och utgående avloppsvattnet (Aaltonen 21 och 211). Hösten 21 gjordes samma analyser även på inkommande vattnet från grannkommunernas pumpstationer (Aaltonen 211). På basen av resultaten är det tydligt, att miljökvalitetsnormerna (EQS) för farliga och skadliga ämnen inte överskrids i havsområdet, som en följd av utsläppen av behandlat avloppsvatten från samhället. Därför är det inte nödvändigt att övervaka skadliga ämnen i samkontrollen av havsområdet. Ur UPM Kymmene Abp:s avloppsvatten har man under ett flertal år analyserat metallerna (Cd, Hg, Ni, Pb) som finns på listan för farliga och skadliga ämnen och om dessa har man rapporterat separat. På alla provfiskezoner var kvicksilver- och kadmiumhalterna samt halterna av organiska tennföreningar låga, dessa undersöktes i abborrarnas muskelprov som samlades ihop från provfiskefångsten sommaren 21. Miljökvalitetsnormen (EQS) som fastställts för kvicksilverhalten i abborrens muskel underskreds tydligt (Keränen 211a). 6.6 Temperaturkarteringar På spridningsområdet för Alholmens Krafts kylvatten gjordes under 21 temperaturkarteringar i maj, augusti och oktober. Resultaten har blivit rapporterade i en skild rapport (Keränen 211c). Karteringsresultaten från år 21 jämfördes med temperaturer från de samma observationsplatserna provtagna innan Alholmens Kraft startade.

32 3 I maj 21 var temperaturerna i observationsområdet 6,2 14,4ºC och de högsta temperaturerna uppmättes vid utsläppsplatsen. I maj hade vattnet en jämn temperatur förutom vid utsläppsplatsen och en tydlig flödesriktning av kylvattnet kunde inte observeras. På basen av ytvattnets temperatur sträckte sig kylvattnets influenszon från Svinören till mynningen av kylvattenskanalen eller på ett ca.,5 km 2 område. I augusti 21 var vattnets temperatur på hela observationsområdet 3 5 grader varmare än medelvärdena under åren Vattnet på observationspunkterna hade en varierande maximitemperatur på 16,6 23,4 C. De högsta temperaturerna uppmättes vid kylvattnets utsläppsplats. Kylvattnets influensområde sträckte sig till ett ganska litet område utanför kylvattenkanalen eller på ett ca.,5 km 2 område. I oktober 21 var vattnets temperatur på hela observationsområdet 3 5 grader varmare än medelvärdena under åren Vattnet på observationspunkterna hade en varierande maximitemperatur på 7,9 11,4 C. Kylvattnets influensområde sträckte sig till ett ganska litet område från området utanför kylvattenkanalen till Risöhällan eller på ett ca.1 km 2 område. Vid punkterna nära utsläppsområdet förekom en omvänd skiktning på så vis, att vattentemperaturen vid bottnen var 9 C och vid ytan 7,5 C. 6.7 Utförda utredningar i hamnen År 21 kompletterades ansökningsplanen enligt vattenlagen som undergår administrativ behandling med bl.a. information om bottendjupet vid det nya deponeringsområdet i havet, samt med information som beskriver områdets hydrologiska karaktär (sedimentations-, transport- eller erosionsbotten), bottnens jordarter och möjliga skadliga ämnen (bottnens renlighet) (Kujala 211). 6.5 Mässkärs naturstation Den årliga vattenkonsumtionen på Mässkärs naturstation varierar runt 25 m 3 /år. Avloppsvattnet behandlas i ett Green Rock-minireningsverk, från vilket belastningen till havet är runt,5 1, kgp/år. Från det inkommande och utgående avloppsvattnet togs ett prov hösten 21 ( , bilaga 1.1). Avloppsvattnet som kommer till reningsverket var mycket koncentrerat och halterna var 1 gånger högre än normalt bostadsvatten. På basen av analysresultaten innehöll det utgående avloppsvattnet rikligt med fast substans, även om reningsgraden av avloppsvattnet var 98 %. Reningsgraden av organiskt ämne (BOD 7 ) och fosfor (totp) var dock över 98 %. Resthalterna (BOD och tot-p) i det utgående vattnet var enligt tillståndsvillkoren. Reningsverket fungerade speciellt bra gällande kväve, som hade en reduktion på 9 %. Recipientkontrollproven för reningsverket vid Mässkärs naturstation (Mä1) togs i samband med samkontrollen och resultaten ingår i resultattabellerna för mars och augusti månader (bilaga 2.2 och 2.6). Inga effekter från det renade avloppsvattnet kunde skönjas på bägge provtagningsomgångar. Under vintern syntes i ytvattnet effekten av det humushaltiga vattnet som avtappats från Larsmosjön. Syresituationen var annars bra på bägge omgångar, vattnet var klart och färglöst och näringshalterna på områdets naturliga nivå. Vid utsläppsområdet var den hygieniska situationen bra. 6.6 Pörkenäs lägergård Pörkenäs och Merilä lägergårdar har ett gemensamt avloppsreningsverk vid Pörkenäs lägergård och de har ett eget obligatoriskt kontrollprogram. Övervakningen utförs av Etelä-Pohjanmaan Vesitutkijat Oy och en separat rapport utarbetas om den. Under sommaren 21 togs två prover från avloppsvattnet, och baserat på deras resultat fungerar reningsverket utmärkt och halterna i det utgående vattnet var låga (E-PV, analysresultat). Reningsverkets dimensionering är 1-faldig jämfört med Mässkärs reningsverk

33 31 och belastningen är då större, 2 3 kgp/år. Det renade avloppsvattnet leds längs ett 7 m långt rör till ett djup på 2,5 m, och inga effekter från avloppsvattnet kunde observeras i proven som togs. Havsvattnet är vid utsläppsplatsen en aning eutrofierad vilket är normalt vid låga stränder. 7 Sammandrag I denna rapport presenteras resultaten av samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad år 21, vilket var det tredje året på den nya kontrollperioden (28 215). I recipientkontrollprogrammet tog man år 28 bort fyra av de yttersta punkterna (P 72, 74, 76 och 78), och perifytonundersökningar tillsattes. I bottendjursprogrammet tillsattes användandet av dubbelsåll. De separata utredningar som gjordes år 21 var en omfattande kartläggning av bottenfaunan, provfiske och sikyngelnotning. Parter i samkontrollen är UPM Kymmene Abp, Outokumpu Stainless Tubular Products Oy (OSTP), Jakobstads Vatten, Jakobstads hamn och Alholmens Kraft Ab:s biokraftverk (AK1 och AK2). Vattnets kvalitet i havsområdet utanför Jakobstad påverkas, förutom av avloppsvattenbelastningen från massa- och pappersindustrin (UPM Kymmene Abp) och bosättningen (Jakobstad med omnejd), också av kylvattnet från Alholmens Kraft Ab samt av det humushaltiga och ibland sura vatten som avtappas från Larsmo-Öjasjöns sötvattensbassäng. Stadens avloppsreningsverk fungerade under 21 i enlighet med tillståndsvillkoren under det första, tredje och fjärde kvartalet, men under det andra kvartalet överskreds tillståndsgränserna på grund av problem med apparaturen och det stora överflödet. UPM Kymmene, Alholmens Kraft och OSTP uppföljde tillståndsvillkoren för alla parametrar år 21. Trots ökningen i produktionen vid UPM var fosforbelastningen rekordlågt. 95 % av den mängd avloppsvatten som leddes ut i havet och % av den organiska belastningen (BOD och COD) härstammade från UPM Kymmene och resten från stadens reningsverk. UPM Kymmenes andel i avloppsvattnets näringsbelastning var år % av fosfor och 54 % av kväve. 13 % av fosforbelastningen och 43 % av kvävebelastningen härstammade från stadens reningsverk. De resterande 3 % av kvävebelastningen kom från OSTP. Under hela vintern avtappades vatten från Larsmosjön via fisklederna ut i havet, men dammluckorna var öppna endast under ett fåtal dagar. Vårflödet var normalt och kom i april, och efter det minskade avtappningarna snabbt. I juli-augusti var både fisklederna och dammluckorna stängda och endast avloppsvattenbelastningen kom ut i havet. Årsmedelvärdet för fosforbelastningen som kom ut i havet var lägre än föregående år och kvävebelastningen var lite större än år 29. Belastningen förorsakad av sjövatten var 2,5 3 gånger så stor som näringsbelastningen från avloppsvattnet. På vintern, då vattenutbytet är som sämst, flyter avlopps- och sjövattnet som ett tunt skikt under isen och på så vis bildas under isen en tydlig skiktning beträffande så gott som samtliga kvalitetsvariabler. Karakteristiskt för vattenkvaliteten vintertid är den kraftiga variationen områdesvis. Även skillnaderna mellan olika år är tydliga. Avloppsvattnets utbredningsområde sträckte sig under vintern 21 från utsläppsplatsen norrut och västerut, men halterna i ytvattnet var lägre än normalt på grund av de ringa avtappningarna och den minskade belastningen. Det sjövatten som avtappades via fiskleden i Gertruds spred sig från Kackurfjärden till de norra delarna av Larsmo skärgård. Under perioden med öppet vatten är utspädningsförhållandena bättre och sjö- och avloppsvattnet uppblandas i hela vattenmassan. Halterna är lägre än på vintern och någon skiktning förekommer nästan inte alls. Sjö- och avloppsvattnets utbredning i skärgården kunde under våren 21 noteras i ytvattnet i form av lägre ledningsförmåga och sämre siktdjup samt av brun färg och förhöjda näringshalter. I juli-augusti avtappades det nästan inget vatten ut i havet från Larsmosjön, och

34 32 effekterna av avloppsvattnet begränsades till ett mindre område än vanligt nordväst om utsläppsplatsen. Skillnaden mellan de inre och yttre punkterna var något mindre än föregående år. På basen av klorofyllvärdena delades havsområdet utanför Jakobstad in i tre klasser. I närheten av utsläppsområdena och vid Kackursfjärden klassificerades vattnet som måttligt eutrof. Gamla hamnviken, Ådöfjärden och skärgårdsområdet klassificerades som på väg att eutrofieras. De yttre punkterna kunde klassas som karga. Klorofyllresultaten och resultaten för fast substans i perifyton indikerar att kylvattnets värmebelastning kraftigt ökar mängden påväxtalger i närheten av utsläppsplatserna. Parametrarna för den ekologiska klassificeringen indikerar en likartad bild av tillståndet i havsområdet som de tidigare presenterade beskrivningarna av avlopps- och sjövattnens spridning och eutrofiering. På basen av resultaten från perioden kan alla observationspunkter som hör till Bottenvikens inre kustområde (Ps) placeras i den mellersta klassen nöjaktig i den femskaliga klassificeringen. Endast P51 inne i Gamla hamnviken klassades som försvarlig. Observationspunkterna i Bottenvikens yttre skärgård (Pu) placerades i klassen god med undantag för Ådös omgivning (P62 och 71). Resultaten från år 21 ger en aning bättre klassificeringsresultat, där inga observationspunkter är försvarliga och P62 och P78 är nära klassen god. Målet i vattenvårdsplanen är att uppnå eller bevara ett gott tillstånd i ytvattnen i Finland. I den årliga bottenfaunaundersökningen kunde inga väsentliga förändringar observeras på områdena om man jämför med tidigare år, utan bottenfaunan var till artsammansättningen i stora drag likadan som tidigare år. Under de senaste årtionden har Chironomus plumosus-larverna som trivs i förorenade vatten försvunnit från området, vilket kan vara en indikation på att situationen i vattenområdet förbättras. På basen av resultaten från den omfattande bottenfaunakartläggningen kunde bottenfaunan fördelas i två huvudgrupper: skärgården med mjuk botten, där fåborstmaskar och fjädermyggslarver är de dominerande arterna, samt den yttre skärgården och det öppna havet med siltbotten, där vitmärlan, östersjömusslan och skorven förekommer. Variationen i bottenfaunan på undersökningsområdet förklaras främst med variationen i bottenkvaliteten, som är beroende av vattendjupet och vattenrörelser från vågexposition. I närheten av avlopps- och kylvattenutsläppen finns det ännu i områdets djupare delar ställen som saknar bottenfauna eller den är mycket begränsad. På basen av den ekologiska klassificeringens BBI-index är situationen i bottenfaunan god-utmärkt, alltså bättre än bedömningen gjord på vattenkvalitetsparametrarna. Enligt uppgifterna från fiskeområdet var de vanligaste fångade fiskarterna braxen (24 %) och sik (22 %), precis som föregående år. Fångstmängderna för sik, strömming, gädda och braxen var större än år 29. Totalfångsten var över 65 kg, vilket är mer än en tiondel mer än föregående års fångst. De mest använda fångstredskapen var fortfarande nät och ryssjor samt krokar och saxar. På basen av resultaten från provfisket har fiskstammarna ökat vid närkusten och minskat i den yttre skärgården sedan år 25. De mörtfiskar som har nytta av eutrofieringen har ökat sin andel speciellt i skärgården och därifrån längre ut. Andelen av abborre har ökat vid närkusten. Sikfångsten har förbättrats i den yttre skärgården och gösstammen växer vid närkusten. Yngelnotdragningarna av sik visade, att områden som lämpar sig för reproduktion finns mest vid kanten av den yttre skärgården, men även längs närkusten fick man rikligt med sikyngel. Vattnet vid de allmänna badstränderna i området uppfyllde år 21 vid alla tillfällen de kvalitetskrav som social- och hälsovårdsministeriet har ställt, förutom under en provtagningsomgång vid Kittholmens badstrand. I samband med den nationella alguppföljningen observerades inga algförekomster vid Ådö fiskehamn sommaren 21.

35 33 Bilagor 1 Havsvattenstånd i Jakobstads hamn och vattenstånd i Larsmosjön 21 2 Analysresultat (omfattande provtagningar) 3 Analysresultat (intensivprovtagningar) 4 Perifytonresultat 5 Västra Finlands miljöcentrals analysresultat 21 6 Uppgifter från fiskelagen 21 (Norra svenska fiskeområdet) 7 Övervakningsresultat från badstränderna 21 8 Algobservationer vid Ådö fiskehamn 21 9 Sammanfattning av bottenfaunaresultat (Curt Nyman) 1 Resultaten från avloppsvattenövervakningen vid Mässkär naturstation Belastning från Outokumpu Stainless Tubular Products under åren Förteckning över använda metoder 21, Nab Labs Oy/Jakobstads havsområde Litteraturförteckning Aaltonen, E - K. 28: Recipient- och fiskerikontrollprogram för havsområdet utanför Jakobstad Duplikat 9 s. Österbottens vattenskyddsförening rf. Jakobstad. Aaltonen, E - K, Kalliolinna, M. ja Salonen H. 1998: Pietarsaaren merialueen tila Osat I IV. Pohjanmaan Tutkimuspalvelu Oy ja Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Kaustinen Aaltonen, E K ja Kalliolinna, M. 26: Luodon-Öjanjärven säännöstely: hakemus ympäristölupavirastolle / Yhteenveto velvoitetarkkailusta. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Pietarsaari 26. Aaltonen, E-K. 211: Haitallisten aineiden kartoitus Kokkolan, Pietarsaaren ja Vaasan jätevedenpuhdistamoilla vuosina 29 ja 21. Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry. Pietarsaari 211. Eriksson, P. sähköposti : Jääpäivien lukumäärä talvella 29/21. Meteorologiska institutet. Jääpalvelu. Etelä-Pohjanmaan Vesitutkijat Oy 21: Pörkenäsin leirikeskuksen jätevesitulokset, tutkimustodistukset. Meteorologiska institutet 21. Klimatöversikt 1 12/ 21. Meteorologiska institutet 211: Havsvattenstånd vid Jakobstads mareograf 21. Keränen, J. 211a. Provfiske i Jakobstads havsområde 21. Keränen, J. 211b. Notfiske efter sikyngel vid Jakobstads havsområde 21. Keränen, J. 211c: Alholmens Kraft Oy Ab. Pietarsaaren lämpövoimalan vesistötarkkailut Pietarsaaren merialueella vuonna s + liitteet. Pöyry Finland Oy - Kaustinen. Korpinen, P., Kiirikki, M., Lauri, H. & Inkala, A. 24: Bothnian Bay 3-D-water quality and ecosystem model: Technical Report. Manuscript 57 s. Kujala, N Jakobstads hamn, årssammandrag 21.

36 34 Merenkulkulaitos ja Pietarsaaren Satama 29: Pietarsaaren 11, m väylän ja sataman vesilupahakemus. Hakemussuunnitelma. Luonnos s. Helsinki. Länsi-Suomen ympäristökeskus (LSU) 29: Rannikkovesien ja pienten vesistöjen vesienhoidon toimenpideohjelma vuoteen 215. Nab Labs Oy 21: Mässkärin luontoaseman jätevesitulokset, tutkimustodistukset. Nyman, C. 21: Bottenfaunaundersökning i havet utanför Jakobstad i oktober 21. Rapportering av uppdrag från UPM Kymmene Oyj. Duplikat. Nyman, C 211: Undersökning av bottenfaunan i havet utanför Jakobstad s + bilagor. Kompendium. Pynttäri, P. Sähköposti 211: Outokumpu Stainless Tubular Products Oy, belastningsuppgifter. Saari, K : Kaoliinipäästö UPM:n Pietarsaaren tehtaalla Moniste 7 s + liitteet. Seinä, A. ja Peltola, J. 1991: Jäätalven kesto ja kiintojään paksuustilastoja Suoman merialueella Finnish Marine Research. N:o s. Helsinki Snellman, Leif 211: Alheda reningsverk, årsberättelse 21. Jakobstads Vatten. Duplikat. UPM Kymmene Oyj 21a: Vattenstånd och avtappningar från Larsmo-Öjasjön 21. UPM Kymmene Oyj 21b: Kuormitusraportit 21. Wistbacka, B : Årlig insamling av uppgifter om fiskare, fiskeredskap och fångster. Vuori, K-M, Mitikka, S ja Vuoristo, H. 29: Pintavesien ekologisen tilan luokittelu. Ympäristöhallinnon ohjeita 3/ 29. Suomen ympäristökeskus. Helsinki 29.

37 Liite/Bilaga 1 1a. Meriveden pinnankorkeuden vaihtelu Pietarsaaren satamassa 21/ Variationer i havsvattenståndet i Jakobstads hamn 26 cm 6 Merenpinnan korkeus/ Havsvattenståndet Kuukausi Lähde/ Källa: Ilmatieteen laitos/ Meteorologiska Institutet: Pietarsaaren mareografi 1 b. Luodonjärven pinnankorkeus ja juoksutukset mereen vuonna 21/ Vattenståndet i Larsmo-Öjasjön och avtappningar till havet Pinnankorkeus ja juoksutukset 21 Vattenstånd och avtappningar 21 N 6 cm 4 2 alin1 cm ylin 2 cm Kalatie/Fiskled Gertrtruds Hästgrundet Meri Järvi Tavoitetaso/ Målnivå Q m 3 /s Päivä/ Dag Lähde/ Källa UPM-Kymmene Oyj; Pietarsaari/ Jakobstad

38 TUTKIMUSSELOSTE Liite / Bilaga 2.1 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 21 Tarkkailukierros: maaliskuu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Havaintopaikka Tunnus Näytenumero Otto pvm Tulo pvm Tutkimuksen lopetus pvm Näkösyv. m Kok. syvyys m P51, Vanha Hamina P ,8 3,,54,22 KaK P52, Alholmsfjärden P , 4,2,39,24 KaK Jään paks. m Lumen paks. m Näytteenottaja Lisätiedot P53, Gråggören P ,8 6,7,9,2 KaK Näyte otettu pisteeltä 5 m etelään. P54, Risöhäll=Sandgrund P ,6 4,1,46,6 KaK P55, Svinören P ,6 3,8,17,3 KaK P61, Rajstall P ,9 5,,61,7 KaK P62, Ådön-Gräsgrundet P ,5 14,2,49,15 KaK P64, Nygrundet-Mässkär P ,5 18,2,43,22 KaK P65, Ören-Ripgrund P ,2 13,8,55,11 KaK P66, Hälsingöfjärden P ,8 3,2,36,47 KaK P67, Lillgrundet P ,8 2,9,55,8 KaK P71, Truthällän P ,5 9,2,49,3 KaK P73, Fäboda P ,5 11,9,34,11 KaK P75, Kallan P KaK Näytepisteelle ei päästy ahtojään takia. P78, Orrskärsfjärden P ,6 11,4,32,12 KaK P79, Kackursfjärden P , 4,7,36,3 KaK L6A, Luodonjärvi, Lammassaarensalm L6A ,7 3,,51,6 KaK L5, Luodonjärvi Gertruds L , 7,1,53,28 KaK Mä1, Mässkär N Mä ,1 6,2,51,5 KaK Jakelu: UPM Kymmene Oyj Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Alholmenskraft Oy Ab Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Pohjanmaan ELY Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Pietarsaaren Vesi Norra svenska fiskeområde Tiina Ylipahkala Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä Laboratoriokemisti Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Pietarsaaren Satama puh * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A 215 Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmapäästömittaukset Sivu 1/1

39 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 21 Tarkkailukierros: maaliskuu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Liite / Bilaga 2.2 t Kenttämittaus Enterokokit (36oC 2 vrk) ISO :2 Saliniteetti O2 O2 kyll. % ph K : :1996 SFS 321:1979 Sähkönjohtavuus Väriluku Sameus Kok. N Kok. N NH4-N NO2,3-N NO2,3-N Kok. P PO4-P TOC Fe Fe 27888:1994 ISO 7887:1995 ISO 727:2 O-Y-88 O-Y-46 O-Y-77 O-Y-78 O-Y-35 O-Y-89 O-Y :1997 O-Y-87 SFS 347:198 * * * * * * * * * * Ottopiste Näytenro Ottosyvyys C kpl/1ml ppt mg/l % ms/m mg Pt/l FTU µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l P51,1m ,1 14 P51 1m ,,3 2,83 # # 7, , ,3 63 P51 2m , 1, 3,4 # # 7, , ,9 31 P52,1m ,1 8 P52 1m , 1,5 2,77 # # 7, P52 3m ,2,7 3,12 # # 7, , ,9 13 P53,1m ,1 42 P53 1m , 3,8 2,5 11,6 88 7, , P53 5m ,4,4 58 P53 9,1m ,7,2 3,34 12,9 89 7, , ,1 49 P54,1m ,1 24 P54 1m , 5,3 2,2 11,8 93 7, , P54 2,7m ,1 1,9 2,97 12,1 87 7, , ,5 23 P55 1m , 5,2 2,23 11,4 9 7, , P55 3,2m ,8 2,5 2,86 13,2 97 7, , P61 1m ,,3 2,59 # # 7, , P61 3,8m ,,2 3,28 12,3 85 7, , ,4 62 P62 1m , 1,3 2,59 12,6 89 7, P62 5m ,, 593 P62 1m ,, 6 P62 13,7m ,2, 3,32 11,1 76 7, <, ,5 44 P64 1m ,,1 2,67 12,8 88 7, , P64 5m ,, 594 P64 1m ,, 6 P64 15m ,, 67 P64 16,7m ,2, 3,35 13,7 94 7, <, ,9 26 P65 1m ,,8 2,74 1,6 74 7, , ,9 32 P65 5m ,,1 593 P65 1m ,,1 6 P65 12,6m ,8, 3,32 12,8 88 7, , ,2 36 P66 1m ,,8 1,22 # # 6, , P66 2,1m ,2 2,4 2,43 9,4 69 7, , ,9 41 P67 1m , 1,1 <,95 9,9 7 6, , P67 2,1m ,9 2,3 2,56 1,2 74 7, , P71 1m ,, 2,72 1,6 73 7, , ,5 44 P71 5m ,, 593 P71 7,5m ,2,4 3,28 1,7 74 7, , ,1 42 P73 1m ,, 3,28 13, 89 7, <, ,6 86 P73 5m ,, 62 P73 1m ,9,1 3,33 12,2 84 7, <, ,7 26 P78 1m ,,4 <,95 9,5 66 6,6 6,5 85 2, P78 5m ,,3 58 P78 1m ,4,9 3,28 9,6 67 7, , ,1 89 * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A 215 Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmapäästömittaukset Sivu 1/2

40 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 21 Tarkkailukierros: maaliskuu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Liite / Bilaga 2.2 t Kenttämittaus Enterokokit (36oC 2 vrk) ISO :2 Saliniteetti O2 O2 kyll. % ph K : :1996 SFS 321:1979 Sähkönjohtavuus Väriluku Sameus Kok. N Kok. N NH4-N NO2,3-N NO2,3-N Kok. P PO4-P TOC Fe Fe 27888:1994 ISO 7887:1995 ISO 727:2 O-Y-88 O-Y-46 O-Y-77 O-Y-78 O-Y-35 O-Y-89 O-Y :1997 O-Y-87 SFS 347:198 * * * * * * * * * * Ottopiste Näytenro Ottosyvyys C kpl/1ml ppt mg/l % ms/m mg Pt/l FTU µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l P79 1m , 1,6 <,95 8,8 63 6, , P79 3,2m ,7 1,6 2,79 9,7 69 7,1 58 4, L6A 1m ,,4 <,95 1,2 71 6,5 9,9 85 4, L5 1m ,,7 <,95 1,7 75 6,4 1,5 8 1,9 8 ## ## 18 ## 14 1 L5 3m ,6 2,2 <,95 9,8 71 6,4 12,9 8 1,7 84 ## ## 24 ## L5 5m ,1 3,2 <,95 6,2 46 6,2 14,5 14 4,1 97 ## ## 3 ## Mä1 1m ,,3 2,52 1,2 7 7, , Mä1-1m ,2, 3,17 12,2 83 7, , #=näytepullo rikki * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A 215 Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmapäästömittaukset Sivu 2/2

41 TUTKIMUSSELOSTE, KORVAAVA Liite / Bilaga 2.3 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 21 Tarkkailukierros: toukokuu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Havaintopaikka Tunnus Näytenumero Otto pvm Tulo pvm Tutkimuksen lopetus pvm Näkösyv. m Kok. syvyys m P51, Vanha Hamina P , 2,9 KaK P52, Alholmsfjärden P ,2 4,3 KaK P53, Gråggören P , 1,7 KaK P54, Risöhäll=Sandgrund P ,3 4, KaK P55, Svinören P ,5 4,5 KaK P61, Rajstall P ,6 4,4 KaK P62, Ådön-Gräsgrundet P ,2 14,2 KaK P64, Nygrundet-Mässkär P ,5 18,3 KaK P65, Ören-Ripgrund P ,7 13,5 KaK P66, Hälsingöfjärden P ,5 3,3 KaK P67, Lillgrundet P ,5 2,8 KaK P71, Truthällän P ,5 9,1 KaK P73, Fäboda P ,3 11,5 KaK P75, Kallan P ,5 2, KaK P78, Orrskärsfjärden P ,5 1,9 KaK P79, Kackursfjärden P , 4,6 KaK L5, Luodonjärvi Gertruds L ,3 7,3 KaK L6A, Luodonjärvi, Lammassaarensalm L6A ,8 2,5 KaK Jään paks. m Lumen paks. m Näytteenottaja Lisätiedot Tämä korvaa päivätyn raportin, lisätty huomautus PO 4 -P -tulosten epävarmuudesta. Jakelu: UPM Kymmene Oyj Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Alholmenskraft Oy Ab Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Länsi-Suomen Ympäristökeskus Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Tiina Ylipahkala Pietarsaaren Vesi Norra svenska fiskeområde Laboratoriokemisti Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Pietarsaaren Satama Pohjanmaan T&E-keskus, kalatalousyksikkö * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A 215 Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmapäästömittaukset Sivu 1/1

42 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 21 Tarkkailukierros: toukokuu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Liite / Bilaga 2.4 t Klorofylli-A Enterokokit (36oC 2 vrk) ph Saliniteetti Sähkönjohtavuus Väriluku Sameus Kok. N Kok. N NH4-N NO2,3-N NO2,3-N Kok. P PO4-P TOC Fe Fe Kenttämittaus SFS 5772:1993 ISO :2 K-56 SFS 321: : 1994 ISO 7887:1995 ISO 727:2 O-Y-88 O-Y-46 O-Y-77 O-Y-78 O-Y-35 O-Y-89 Sis. men. O- Y : 1997 O-Y-87 SFS 347: 198 * * * * * * * * * * Ottopiste Näytenro Ottosyvyys C µg/l kpl/1ml ppt ms/m mg Pt/l FTU µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l P51,1m 475-1,1 24 P51 1m , 1,5 2,34 7, , W 9 8,6 78 P51 2m ,9 6,5 2,95 7, , W 6 6,2 31 P51-2m , P52,1m P52 1m , 9,7 2,4 7, , W 8 8,2 63 P52 3m ,3 3,6 3,32 7, , W 3 4,6 11 P52-2m ,5 P53,1m 473-1,1 4 P53 1m , 9,9 2,8 7, , W 4 9,5 37 P53 5m , 3,6 595 P53 9,1m ,7 2,8 3,4 7, , W 4 4,2 7 P53-2m ,4 P54,1m 472-1,1 6 P54 1m , 13,3 1,36 7, , W P54 2,7m , 9,9 2,26 7, , W 5 8,4 33 P54-2m ,1 P55 1m , 13,8 <,95 6, , W P55 3,2m ,5 9, 2,7 7, , W 4 7, 27 P55-2m , P61 1m , 9,9 2,39 7, , W 4 8,6 33 P61 3,8m ,4 4,4 3,2 7, , W 4 4,7 11 P61-2m ,3 P62 1m , 9,7 2,44 7, , W 4 7,9 27 P62 5m , 4,9 58 P62 1m , 2,1 362 P62 13,7m ,2 2, 3,5 7, , W 3 4, 69 P62-2m ,4 * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A 215 Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmapäästömittaukset Sivu 1/3

43 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 21 Tarkkailukierros: toukokuu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Liite / Bilaga 2.4 t Klorofylli-A Enterokokit (36oC 2 vrk) ph Saliniteetti Sähkönjohtavuus Väriluku Sameus Kok. N Kok. N NH4-N NO2,3-N NO2,3-N Kok. P PO4-P TOC Fe Fe Kenttämittaus SFS 5772:1993 ISO :2 K-56 SFS 321: : 1994 ISO 7887:1995 ISO 727:2 O-Y-88 O-Y-46 O-Y-77 O-Y-78 O-Y-35 O-Y-89 Sis. men. O- Y : 1997 O-Y-87 SFS 347: 198 * * * * * * * * * * Ottopiste Näytenro Ottosyvyys C µg/l kpl/1ml ppt ms/m mg Pt/l FTU µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l P64 1m , 6,8 2,91 7, , W 4 5,9 17 P64 5m , 1,7 637 P64 1m , 1,5 639 P64 15m , 1,4 638 P64 16,7m ,3 1,4 3,53 7, , W 3 3,8 54 P64-2m ,1 P65 1m , 7, 2,92 7, , W 3 6,5 19 P65 5m , 4,6 585 P65 1m , 2,4 629 P65 12,6m ,5 2,3 3,5 7, , W 3 4,1 62 P65-2m ,4 P66 1m , 11,1 1,28 7, , W P66 2,1m ,3 1,4 2,14 7, , W 5 8,2 29 P66-2m ,2 P67 1m , 12,6 1,7 7, , W P67 2,1m ,8 12,6 1,69 7, , W P67-2m ,9 P71 1m , 7,4 3,9 7, , W 3 5,2 13 P71 5m , 4,3 59 P71 7,5m ,1 2,9 3,43 7, , W 4 3,8 67 P71-2m , P73 1m , 4,1 3,31 7, , W 4 4,4 11 P73 5m , 4, 597 P73 1m ,5 3,5 3,35 7,6 67 1, W 4 4,2 97 P73-2m , P75 1m , 1,5 3,53 7, , W 3 3,8 38 P75 5m , 1,5 636 P75 1m , 1,3 639 * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A 215 Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmapäästömittaukset Sivu 2/3

44 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 21 Tarkkailukierros: toukokuu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Liite / Bilaga 2.4 t Klorofylli-A Enterokokit (36oC 2 vrk) ph Saliniteetti Sähkönjohtavuus Väriluku Sameus Kok. N Kok. N NH4-N NO2,3-N NO2,3-N Kok. P PO4-P TOC Fe Fe Kenttämittaus SFS 5772:1993 ISO :2 K-56 SFS 321: : 1994 ISO 7887:1995 ISO 727:2 O-Y-88 O-Y-46 O-Y-77 O-Y-78 O-Y-35 O-Y-89 Sis. men. O- Y : 1997 O-Y-87 SFS 347: 198 * * * * * * * * * * Ottopiste Näytenro Ottosyvyys C µg/l kpl/1ml ppt ms/m mg Pt/l FTU µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l P75 15m , 1,2 639 P75 19m , 1,2 3,55 7, ,45 38 < W 3 3,8 41 P75-2m ,3 P78 1m , 11, 1,1 7, , W P78 5m , 5,6 569 P78 1m ,9 2,2 3,4 7, , W 3 4,2 68 P78-2m ,8 P79 1m , 13,1 <,95 6,4 26,4 8 3, W P79 3,2m ,6 11,9 <,95 6, , W P79-2m ,9 L5 1m , 13,9 <,95 6,1 1,2 7 3, W L5 5m , 13,9 <,95 6,1 1,2 6 2, W L5-2m ,1 L6A 1m , 14,8 <,95 5,6 13, 7 6, W L6A -2m ,3 W= 2-9 µg/l tuloksiin liittyy ilmoitettua suurempi mittaussepävarmuus, mahdollisesti systemaattista virhettä ylöspäin (1-2 µg/l). * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A 215 Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmapäästömittaukset Sivu 3/3

45 !" # # # # # $!% # %!!!#! " #$$ % % $% # &!'() #$* % % $% * $+,- $ #$ % % $%. */-!(1 )) * #$. % % $% * 12- #$3 % % $% * *./. #$% % % $% # **.4)-+(). #$# % % $% *.*5)((.* #* % % $% * 3.6/7). #* % % $% * %.."(-'().. #* % % $% $.3).3 #*$ % % $% $ % 38!(( 3 #** % % $% $ # 3$9(:) 3$ #* % % $% * # 3 3 #*. % % $% #* 3%('() 3% #*3 % % $% 3# ;'() 3# #*% % % $% % * )(2+) #*# % % $% * 3.&)(2.& # % % $% #. (((5 ( # % % $% $ # # ()%*%+,(,!!-#. / "." #'% & % # # % #!" ' & )7-() &! '&: 7-()< : ) (1=7(-! 2!) 5 2 ',) %$ 8 =7! 71 8: 1 )!( : 9-(( ' 1! 8>? 7(2 ) 7)(( )7 87(2(2 (1 7) 2!"#$"! %"&"'"!()!!" "*" +,""+-. $,(". -,!&!()) #'&!!+.+-/*"!!+.+- /,"!!+.+-/&!,1+.+- /&223&!"+.+-) 12

46 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 21 Tarkkailukierros: elokuu Tilaaja: UPM-Kymmene Oyj Liite / Bilaga 2.6 t Kenttämittaus Klorof ylli-a SFS 5772: 1993 Enterok okit (36oC 2 Saliniteetti ISO :2 Laskettu sähkönjoht avuudesta O :19 96 O2 kyll. % ph 25813:19 96 SFS 321:19 79 Sähkönjohtavuus Väriluku Sameus Kok. N Kok. N NH4-N 27888:19 94 ISO 7887:1995 ISO 727:2 Sis. men. O- Y-88 Sis. men. O- Y-46 Sis. men. O- Y-77 NO2,3- N Sis. men. O- Y-35 NO2,3- N Kok. P PO4-P TOC Fe Sis. men. O- Y-78 Sis. men. O- Y-89 Sis. men. O- Y :19 97 Sis. men. O- Y-87 Rauta, Fe SFS 347:198 Ottopiste Näytenro Ottosyvyys C µg/l * * * * * * * * * * kpl/1 ml ppt mg/l % ms/m mg Pt/l FTU µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l P51,1m ,1 6 P51 1m , 2,6 3,11 8,6 96 7, , < 5 32 W 6 6,1 39 P51 2m ,9 2,6 3,12 8,5 95 7, , < , 39 P51-2m ,2 P52,1m ,1 2 P52 1m , 19,4 3,24 8,3 9 7, , W 7 5,8 2 P52 3m , 19,1 3,16 8,6 93 7, , W 6 5,8 15 P52-2m ,5 P53,1m ,1 12 P53 1m , 19,2 3,6 8,3 9 7, , W 7 4,7 17 P53 5m , 17, 58 P53 9,1m ,2 15,7 3,22 8, 81 7,8 585 < 5 1, W 5 3,8 8 P53-2m ,3 P54,1m ,1 1 P54 1m , 2,7 2,92 8,8 98 7, , W 4 9, 27 P54 2,7m , 19,4 3,3 7,9 86 7, , W 7 7,6 23 P54-2m ,9 P55 1m , 22,2 2,89 9, 13 7, , W 8 9,7 34 P55 3,2m ,2 18,8 3,9 7,9 85 7,8 561 < 5 2, W 7 5,6 21 P55-2m , P61 1m , 18,7 3,17 8,4 9 7,9 575 < 5 1, W 4 6,8 1 P61 3,8m ,4 18,3 3,17 8,2 87 7,8 575 < 5 1, W 4 5,8 12 P61-2m ,2 P62 1m , 18,4 3,14 8,5 91 7,9 571 < 5 1, W 4 5,2 86 P62 5m , 16,4 585 P62 1m , 14,7 585 P62 13,7m ,1 14,1 3,26 8,5 83 7,8 591 < 5, W 3 4, 5 P62-2m ,5 * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A 215 Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmapäästömittaukset Sivu 1/3

47 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 21 Tarkkailukierros: elokuu Tilaaja: UPM-Kymmene Oyj Liite / Bilaga 2.6 t Kenttämittaus Klorof ylli-a SFS 5772: 1993 Enterok okit (36oC 2 Saliniteetti ISO :2 Laskettu sähkönjoht avuudesta O :19 96 O2 kyll. % ph 25813:19 96 SFS 321:19 79 Sähkönjohtavuus Väriluku Sameus Kok. N Kok. N NH4-N 27888:19 94 ISO 7887:1995 ISO 727:2 Sis. men. O- Y-88 Sis. men. O- Y-46 Sis. men. O- Y-77 NO2,3- N Sis. men. O- Y-35 NO2,3- N Kok. P PO4-P TOC Fe Sis. men. O- Y-78 Sis. men. O- Y-89 Sis. men. O- Y :19 97 Sis. men. O- Y-87 Rauta, Fe SFS 347:198 Ottopiste Näytenro Ottosyvyys C µg/l * * * * * * * * * * kpl/1 ml ppt mg/l % ms/m mg Pt/l FTU µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l P64 1m , 17,1 3,2 8,8 91 7,9 581 < 5, W 5 4,2 3 P64 5m , 16,5 581 P64 1m , 13,7 587 P64 15m , 12,6 594 P64 16,7m ,1 12,2 3,29 8,3 77 7,8 596 < 5, W 5 4,1 23 P64-2m ,2 P65 1m , 16,9 3,2 8,8 91 7,9 579 < 5, W 4 4,2 3 P65 5m , 16,8 579 P65 1m , 16,3 581 P65 12,6m ,8 15,8 3,21 8,5 86 7,8 582 < 5, W 3 4,1 29 P65-2m ,2 P66 1m , 2,6 2,96 8, 89 7, , < 5 15 W 4 8, 2 P66 2,1m ,2 2,3 2,97 7,4 82 7, , < 5 17 W 5 7,8 16 P66-2m ,4 P67 1m , 2,6 2,99 8,1 9 7, , < 5 18 W 5 7,6 18 P67 2,1m ,8 2,2 2,98 8, 88 7, , < 5 19 W 5 7,3 19 P67-2m ,2 P71 1m , 17,8 3,21 8,5 89 7,8 582 < 5, W 5 4,1 48 P71 5m , 17,4 583 P71 7,5m , 15,6 3,24 8,1 81 7,7 588 < 5 1, ,9 14 P71-2m ,1 P73 1m , 17,3 3,2 8,7 91 7,9 58 < 5, W 4 4,5 31 P73 5m , 16,6 581 P73 1m ,9 14,6 3,2 8,8 87 7,8 58 < 5, W 4 4,1 16 P73-2m ,4 P75 1m , 16,8 3,2 8,5 88 7,9 58 < 5, W 3 4,3 2 P75 5m , 16,7 579 P75 1m , 15,3 584 * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A 215 Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmapäästömittaukset Sivu 2/3

48 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 21 Tarkkailukierros: elokuu Tilaaja: UPM-Kymmene Oyj Liite / Bilaga 2.6 t Kenttämittaus Klorof ylli-a SFS 5772: 1993 Enterok okit (36oC 2 Saliniteetti ISO :2 Laskettu sähkönjoht avuudesta O :19 96 O2 kyll. % ph 25813:19 96 SFS 321:19 79 Sähkönjohtavuus Väriluku Sameus Kok. N Kok. N NH4-N 27888:19 94 ISO 7887:1995 ISO 727:2 Sis. men. O- Y-88 Sis. men. O- Y-46 Sis. men. O- Y-77 NO2,3- N Sis. men. O- Y-35 NO2,3- N Kok. P PO4-P TOC Fe Sis. men. O- Y-78 Sis. men. O- Y-89 Sis. men. O- Y :19 97 Sis. men. O- Y-87 Rauta, Fe SFS 347:198 Ottopiste Näytenro Ottosyvyys C µg/l * * * * * * * * * * kpl/1 ml ppt mg/l % ms/m mg Pt/l FTU µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l P75 15m , 11,4 599 P75 19m ,4 9,8 3,35 9,6 85 7,7 67 < 5, W 5 3,6 23 P75-2m ,4 P78 1m , 19,2 2,96 8,5 92 7,8 539 < 5 1, W 4 5,7 55 P78 5m , 17,1 564 P78 1m , 11,8 3,27 7,6 7 7,5 593 < 5 1, W 5 4,1 59 P78-2m ,8 P79 1m , 2,8 2,55 8,1 91 7, , < 5 17 W 6 8,8 13 P79 3,2m ,5 2,4 2,63 7,8 86 7, , < 5 13 W 5 8,5 11 P79-2m ,9 L5 1m , 2,3 <,95 8,1 9 6,8 11,8 7 3, < 5 26 W L5 5m ,1 19,1 <,95 5,1 55 6,8 11,8 6 2, < L5-2m ,5 L6A 1m , 2,6 <,95 7, 78 7, 11,7 1 6, < 5 38 W L6A -2m ,4 Mä1 1m , 18,1 3,19 8,6 91 7,9 577 < 5, W 5 49 Mä1-1m ,9 18,1 3,21 8,6 91 7,8 583 < 5, W 4 29 Mä1-2m ,3 W= 2-9 µg/l tuloksiin liittyy ilmoitettua suurempi mittaussepävarmuus, mahdollisesti systemaattista virhettä ylöspäin (1-2 µg/l). * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A 215 Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmapäästömittaukset Sivu 3/3

49 !" # # # # # $!% # %!!!#! " # $$ % & ' (")*+ $$, % & $ %, -./, $$% % &, % % /"*12 ++ % $' %,, % 23/ $$ %, % % % $ $ $ % %, $ 4+/-*+ $ $& %,, % % $% 5+** $% $% %, & $ 67+ $ $$' %, $ $$ #*/)*+ $$ $$& % &,,, $ + $ $$ % & ' 8"** $$ %,, & ' & *)*+ & $, %, & ' 9)*+ ' $$ % & % +*3-+ $$ $,, $( +*3 $( $ $, & & % # # % #!" ' # ()%*%+,((!!#"% ()%*%+,((()%(,%+,(,-!-#. / "." #'% & +7/*+ (" )(: 7/*+; : + *2<7*/ " 3"+ $ 8 <7 "! 5 3 ).+ : 72 8: 2 + "* =/** ) 2 " 8>? 7*3 + 7+** +7 87*3*3 *2 7+ 3!"#$"! %"&"'"!()!!" "*" +,""+-. $,(". -,!&!()) #'&!!+.+-/*"!!+.+- /,"!!+.+-/&!,1+.+- /&223&!"+.+-) 23

50 ! "#$%&' ( )* (+,-, &.+ ( / / /*/ /1#/ /1#/ 2% ) + (3( # (3(!/8( ,-, &9 (3( #6 757 (3(!/ (3(!/ 8( (3(!/ 8( 556 ( :$ ( : ( :55 ( :#4 ( :5 ( :7 ( :57 (3(!/ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; <% = ) )) ( 32 = = = = = = = = = = ( :5 (3( #56 7 (3(!/8( 6 ( 41 $$ 1 4 $$ 1 1 # $ 41 $ > $$# 17 1 #17 51$ 4$ $ # > $$ 1 41 $$# 1 4 $$# 1 1 # $ 4 1 > 1$ 7 4# $$## #1 17 # $ 1 4 > 1$ 4 4 $$# 1$ 4#1 $$ 1 4# $$ 1 15 # # 1# # >4 1$ # $ 4#4 $$# #71 $$ 71 1 # #4 #$ 5 >4 1$ 4 4# $$4? 41 $ $ ## 7 17 # # >7 # #7 415 $47# #1 71# 15 51# # # >7 # 4 $47 #1# 44 $4$ $ >$ # ## 44#1 $4$ # $ 4$ $ 1 $# 4 4 > $4$# 1 $ $45 1 1$ #1# 515 4$7 1 # #5 $4 > $#1 $45 #1# 15 #1# $ #5 $4 ># 14 5 $ $ $45# #1 $ $4 1 1$ # # # #4 4# 7 > 14 4 $4 $4 41 1$ 45 $ $4# 1 1$ 45 $#15 $4 #1 1$ # $ 4$ 7 > 1$ 74 $ $ $44 #15 $ $ #1# 51 4$ # $ 5 5 > 1# $ 5 $4 $ # 4$7 $ $4# $7 $4 $ $$15 $44 $1 15 # # 7 > 1 5 $ $4$ 1 $4 $$7 1 71# # $ 1 7?4 44 $ ># 1 $7 4 $44 $$ # 454 ;@ 9+ )+& 9 )9++ 9) 2)+&+& +( )9 &!"#$"! %"&"'"!()!!" "*" +,""+-. $,(". -,!&!()) #'&!!+.+-/*"!!+.+- /,"!!+.+-/&!,1+.+- /&223&!"+.+-) (&

51 ! "#$%&' ( )* (+,-, &.+ ( / / /*/ /1#/ /1#/ 2% ) + (3( # (3(!/8( ,-, &9 (3( #6 757 (3(!/ (3(!/ 8( (3(!/ 8( 556 ( :$ ( : ( :55 ( :#4 ( :5 ( :7 ( :57 (3(!/ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; <% = ) )) ( 32 = = = = = = = = = = ( :5 (3( #56 7 (3(!/8( 6 ( $4 $$7# 1 71# 45$ $41$ $$7 1$ 71# # $ 44 > 4 $ $4 $$74 #1 $$ $$ $ 4 4 $1$ $ $4 >7 $$1 $$ 1# $ $ $1 $5 $$ $ # $$ $$# 51# $5 $$ $1 7 # # # 4 $51 $$ $14 # $ $5 $$4# 15 5 $$ 1 15 # $ $ ># 14 $ 4 54 $$ $$# # #4 $4 7 > $ 5 $$ 1 5 $4# $4 7 > $4# 41 71# 44 5 $4## #1# 515 4$ # 47 ># $4# $$5 1 17? #1 5# ## 5 >5 # $ # 57#1 $$5 #1 17? >5 # 4 57 $$5# $17 4 $$ 1 1#? # #15 5 # #$ #4 >$ $ 44 $$ $1# 1#? # #1$ 5 # #4 # >5 4 4 $$# 1$ $ $5 1 51?174 $ # # 5 $ $5 41$ >@7= ) )+& 1,9 &,+-)+"=' ;@ 9+ )+& 9 )9++ 9) 2)+&+& +( )9 &!"#$"! %"&"'"!()!!" "*" +,""+-. $,(". -,!&!()) #'&!!+.+-/*"!!+.+- /,"!!+.+-/&!,1+.+- /&223&!"+.+-) (&

52 TUTKIMUSSELOSTE, KORVAAVA Liite / Bilaga 3.1 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 21 Tarkkailukierros: kesäkuu Tilaaja: UPM-Kymmene Oyj Havaintopaikka Tunnus Näytenumero Otto pvm Tulo pvm Tutkimuksen lopetus pvm Näkösyv. m Kok. syvyys m P52, Alholmsfjärden P ,4 4,1 KaK P54, Risöhäll=Sandgrund P ,4 3,9 KaK P62, Ådön-Gräsgrundet P ,5 14,4 KaK P64, Nygrundet-Mässkär P ,5 17,8 KaK P67, Lillgrundet P ,5 2,8 KaK P79, Kackursfjärden P ,5 4,5 KaK L5, Luodonjärvi Gertruds L ,9 4,6 KaK L6A, Luodonjärvi, Lammassaarensalm L6A ,8 2,7 KaK Jään paks. m Lumen paks. m Näytteenottaja Lisätiedot Tämä korvaa päivätyn raportin, lisätty huomautus PO 4 -P -tulosten epävarmuudesta. Jakelu: UPM Kymmene Oyj Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Alholmenskraft Oy Ab Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Länsi-Suomen Ympäristökeskus Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Pietarsaaren Vesi Norra svenska fiskeområde Tiina Ylipahkala Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä Laboratoriokemisti Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Pietarsaaren Satama Pohjanmaan T&E-keskus, kalatalousyksikkö * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A 215 Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmapäästömittaukset Sivu 1/1

53 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 21 Tarkkailukierros: kesäkuu Tilaaja: UPM-Kymmene Oyj Liite / Bilaga 3.2 t Kenttämittaus Klorofylli-A SFS 5772:1993 K-56 ph SFS 321:1979 Saliniteetti Sähkönjohtavuus Väriluku Sameus Kok. N NH4-N NO2,3-N Kok. P PO4-P 27888:1994 ISO 7887:1995 ISO 727:2 O-Y-46 O-Y-77 O-Y-35 O-Y-89 O-Y-79 * * * * * * * Ottopiste Näytenro Ottosyvyys C µg/l ppt ms/m mg Pt/l FTU µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m , 14,2 2,7 7, , W 4 P52-2m ,8 P54 1m , 14,7 1,28 7, , W 5 P54-2m ,8 P62 1m , 9,5 3,1 7, , W 2 P62-2m , P64 1m , 7,4 3,15 7, , W 3 P64-2m ,9 P67 1m , 13,4 1,51 7, , W 4 P67-2m ,5 P79 1m , 14,8 <,95 6,8 6,4 6 2, W 5 P79-2m , L5 1m , 14,3 <,95 6,2 11, 6 4, W 6 L5-2m ,6 L6A 1m , 15, <,95 6, 12,4 9 4, W 7 L6A -2m , W= 2-9 µg/l tuloksiin liittyy ilmoitettua suurempi mittaussepävarmuus, mahdollisesti systemaattista virhettä ylöspäin (1-2 µg/l). * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A 215 Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmapäästömittaukset Sivu 1/1

54 TUTKIMUSSELOSTE, KORVAAVA Liite / Bilaga 3.3 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 21 Tarkkailukierros: vko 27 Tilaaja: UPM-Kymmene Oyj Havaintopaikka Tunnus Näytenumero Otto pvm Tulo pvm Tutkimuksen lopetus pvm Näkösyv. m Kok. syvyys m P52, Alholmsfjärden P ,6 4, KaK P54, Risöhäll=Sandgrund P ,3 3,9 KaK P62, Ådön-Gräsgrundet P ,5 13,9 KaK P64, Nygrundet-Mässkär P , 17, KaK P67, Lillgrundet P ,5 2,8 KaK P79, Kackursfjärden P ,8 4,5 KaK L5, Luodonjärvi Gertruds L KaK L6A, Luodonjärvi, Lammassaarensalmi L6A ,8 2,5 KaK Jään paks. m Lumen paks. m Näytteenottaja Lisätiedot Tämä korvaa päivätyn raportin, lisätty huomautus PO 4 -P -tulosten epävarmuudesta. Jakelu: UPM Kymmene Oyj Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Alholmenskraft Oy Ab Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Länsi-Suomen Ympäristökeskus Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Pietarsaaren Vesi Norra svenska fiskeområde Tiina Ylipahkala Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä Laboratoriokemisti Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Pietarsaaren Satama Pohjanmaan T&E-keskus, kalatalousyksikkö * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A 215 Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmapäästömittaukset Sivu 1/1

55 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 21 Tarkkailukierros: vko 27 Tilaaja: UPM-Kymmene Oyj Liite / Bilaga 3.4 t Klorofylli-A Saliniteetti ph Sähkönjohtavuus Väriluku Sameus Kok. N NH4-N NO2,3-N Kok. P PO4-P Kenttämittaus SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtavuudesta SFS 321: :1994 ISO 7887:1995 ISO 727:2 O-Y-46 O-Y-77 O-Y-35 O-Y-89 O-Y-79 * * * * * * * Ottopiste Näytenro Ottosyvyys C µg/l ppt ms/m mg Pt/l FTU µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m , 19,7 3,1 7, , W 6 P52-2m ,1 P54 1m , 22, 2,56 7, , W 2 P54-2m ,2 P62 1m , 19,3 2,99 7, , < 2 P62-2m # P64 1m , 18,3 3,15 7, , < 2 P64-2m ,6 P67 1m , 21,6 2,65 7, , < 2 P67-2m ,5 P79 1m , 21,2 1,55 7, , W 2 P79-2m ,3 L5 1m , 2,5 <,95 6,5 11,3 9 2, W 3 L5-2m ,7 L6A 1m , 21,2 <,95 6,5 12,6 15 6, L6A -2m ,9 #=määritys epäonnistui W= 2-9 µg/l tuloksiin liittyy ilmoitettua suurempi mittaussepävarmuus, mahdollisesti systemaattista virhettä ylöspäin (1-2 µg/l). * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A 215 Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmapäästömittaukset Sivu 1/1

56 TUTKIMUSSELOSTE Liite / Bilaga 3.5 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 21 Tarkkailukierros: vko 29 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Havaintopaikka Tunnus Näytenumero Otto pvm Tulo pvm Tutkimuksen lopetus pvm Näkösyv. m Kok. syvyys m P52, Alholmsfjärden P ,5 4,2 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P ,2 4, KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P ,5 13,6 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P , 17,2 KiKa P67, Lillgrundet P ,3 2,9 KiKa P79, Kackursfjärden P ,6 4,6 KiKa L5, Luodonjärvi Gertruds L ,1 4,5 KiKa L6A, Luodonjärvi, Lammassaarensalmi L6A ,9 2,2 KiKa Jään paks. m Lumen paks. m Näytteenottaja Lisätiedot Jakelu: UPM Kymmene Oyj Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Alholmenskraft Oy Ab Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Etelä-Pohjanmaan ELY Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Pohjanmaan ELY, kalatalousyksikkö Norra svenska fiskeområde Tiina Ylipahkala Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä Laboratoriokemisti Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Pietarsaaren Satama Förening Mässkärs Lotsstation r.f. * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A 215 Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmapäästömittaukset Sivu 1/1

57 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 21 Tarkkailukierros: vko 29 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Liite / Bilaga 3.6 t Klorofylli-A Saliniteetti ph Kenttämittaus SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtavuudesta SFS 321:1979 Sähkönjohtavuus Väriluku Sameus Kok. N Kok. N NH4-N NO2,3-N NO2,3-N Kok. P PO4-P 27888:1994 ISO 7887:1995 ISO 727:2 O-Y-46 O-Y-88 O-Y-77 O-Y-35 O-Y-78 O-Y-89 O-Y-79 * * * * * * * * * Ottopiste Näytenro Ottosyvyys C µg/l ppt ms/m mg Pt/l FTU µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m , 2,6 3,11 7, , P52-2m ,5 P54 1m , 23,9 2,64 7, , P54-2m ,9 P62 1m , 19,9 3,22 7, , P62-2m , P64 1m , 18,7 3,19 7,9 578 < 5, P64-2m < 1 P67 1m 8-1 1, 21,8 2,88 7, , P67-2m ,3 P79 1m , 22,1 2,29 7, , < P79-2m , L5 1m , 21,9 <,95 6,5 11,5 7 3, < L5-2m ,3 L6A 1m , 22,2 <,95 6,5 12, , L6A -2m ,1 * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A 215 Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmapäästömittaukset Sivu 1/1

58 TUTKIMUSSELOSTE Liite / Bilaga 3.7 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 21 Tarkkailukierros: vko 31 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Havaintopaikka Tunnus Näytenumero Otto pvm Tulo pvm Tutkimuksen lopetus pvm Näkösyv. m Kok. syvyys m P52, Alholmsfjärden P ,6 4,4 KaK P54, Risöhäll=Sandgrund P , 4, KaK P62, Ådön-Gräsgrundet P ,3 14,1 KaK P64, Nygrundet-Mässkär P , 17,2 KaK P67, Lillgrundet P ,5 2,9 KaK P79, Kackursfjärden P ,6 4,6 KaK L5, Luodonjärvi Gertruds L , 4,3 KaK L6A, Luodonjärvi, Lammassaarensalmi L6A , 2,2 KaK Jään paks. m Lumen paks. m Näytteenottaja Lisätiedot Jakelu: UPM Kymmene Oyj Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Alholmenskraft Oy Ab Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Etelä-Pohjanmaan ELY Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Pohjanmaan ELY, kalatalousyksikkö Norra svenska fiskeområde Tiina Ylipahkala Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä Laboratoriokemisti Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Pietarsaaren Satama Förening Mässkärs Lotsstation r.f. * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A 215 Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmapäästömittaukset Sivu 1/1

59 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 21 Tarkkailukierros: vko 31 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Liite / Bilaga 3.8 t Klorofylli-A Saliniteetti ph Kenttämittaus SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtavuudesta SFS 321:1979 Sähkönjohtavuus Väriluku Sameus Kok. N Kok. N NH4-N NO2,3-N NO2,3-N Kok. P PO4-P 27888:1994 ISO 7887:1995 ISO 727:2 O-Y-88 O-Y-46 O-Y-77 O-Y-78 O-Y-35 O-Y-89 O-Y-79 * * * * * * * * * Ottopiste Näytenro Ottosyvyys C µg/l ppt ms/m mg Pt/l FTU µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m , 17,3 3,3 8, 598 < 5 1, P52-2m ,4 P54 1m , 2,3 2,88 8, , P54-2m ,9 P62 1m , 17,4 3,3 8, 597 < 5, P62-2m ,8 P64 1m , 17,2 3,22 8, 584 < 5, P64-2m < 1 P67 1m , 18,7 3,12 8, , P67-2m ,2 P79 1m , 19,7 2,67 8, , < 5 12 < 2 P79-2m ,8 L5 1m , 2, <,95 6,8 11,7 7 3, < L5-2m ,7 L6A 1m , 2,1 <,95 7, 11,8 9 6, < L6A -2m ,3 * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A 215 Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmapäästömittaukset Sivu 1/1

60 TUTKIMUSSELOSTE Liite / Bilaga 3.9 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 21 Tarkkailukierros: vko 34 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Havaintopaikka Tunnus Näytenumero Otto pvm Tulo pvm Tutkimuksen lopetus pvm Näkösyv. m Kok. syvyys m P52, Alholmsfjärden P ,5 4,2 KaK P54, Risöhäll=Sandgrund P ,6 4, KaK P62, Ådön-Gräsgrundet P ,5 14,1 KaK P64, Nygrundet-Mässkär P , 17,3 KaK P67, Lillgrundet P ,6 2,8 KaK P79, Kackursfjärden P ,8 4,5 KaK L5, Luodonjärvi Gertruds L ,1 4,9 KaK L6A, Luodonjärvi, Lammassaarensalm L6A , 2,1 KaK Jään paks. m Lumen paks. m Näytteenottaja Lisätiedot Jakelu: UPM Kymmene Oyj Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Alholmenskraft Oy Ab Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Etelä-Pohjanmaan ELY Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Pohjanmaan ELY, kalatalousyksikkö Norra svenska fiskeområde Tiina Ylipahkala Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä Laboratoriokemisti Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Pietarsaaren Satama Förening Mässkärs Lotsstation r.f. * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A 215 Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmapäästömittaukset Sivu 1/1

61 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 21 Tarkkailukierros: vko 34 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Liite / Bilaga 3.1 t Klorofylli-A Saliniteetti ph Kenttämittaus SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtavuudesta SFS 321:1979 Sähkönjohtavuus Väriluku Sameus Kok. N NH4-N NO2,3-N Kok. P PO4-P 27888:1994 ISO 7887:1995 ISO 727:2 O-Y-46 O-Y-77 O-Y-35 O-Y-89 O-Y-79 * * * * * * * Ottopiste Näytenro Ottosyvyys C µg/l ppt ms/m mg Pt/l FTU µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m , 14,7 3,4 7, , < 2 P52-2m ,6 P54 1m , 14,6 3,4 7, , < 2 P54-2m ,9 P62 1m , 12,7 3,32 7,9 62 < 5,7 2 < < 2 P62-2m ,8 P64 1m , 11,7 3,34 7,8 66 < 5,55 21 < < 2 P64-2m ,6 P67 1m , 15,9 2,69 7, , < 2 P67-2m ,3 P79 1m , 17,3 1,9 7, ,1 36 < 5 < 5 13 < 2 P79-2m ,9 L5 1m , 17,6 <,95 6,8 11,8 7 3, < 5 28 < 2 L5-2m ,3 L6A 1m , 17,2 <,95 7,1 11,9 1 6, L6A -2m ,8 * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A 215 Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmapäästömittaukset Sivu 1/1

62 TUTKIMUSSELOSTE, KORVAAVA Liite / Bilaga 3.11 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 21 Tarkkailukierros: vko 36 Tilaaja: UPM-Kymmene Oyj Havaintopaikka Tunnus Näytenumero Otto pvm Tulo pvm Tutkimuksen lopetus pvm Näkösyv. m Kok. syvyys m P52, Alholmsfjärden P ,6 4,1 KaK P54, Risöhäll=Sandgrund P ,2 3,9 KaK P62, Ådön-Gräsgrundet P ,6 14,1 KaK P64, Nygrundet-Mässkär P ,5 17,3 KaK P67, Lillgrundet P ,7 2,7 KaK P79, Kackursfjärden P ,6 4,5 KaK L5, Luodonjärvi Gertruds L ,2 4,7 KaK L6A, Luodonjärvi, Lammassaarensalm L6A ,8 2,4 KaK Jään paks. m Lumen paks. m Näytteenottaja Lisätiedot Tämä korvaa päivätyn raportin, lisätty huomautus PO 4 -P -tulosten epävarmuudesta. Jakelu: UPM Kymmene Oyj Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Alholmenskraft Oy Ab Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Länsi-Suomen Ympäristökeskus Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Tiina Ylipahkala Pietarsaaren Vesi Norra svenska fiskeområde Laboratoriokemisti Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Pietarsaaren Satama Pohjanmaan T&E-keskus, kalatalousyksikkö * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A 215 Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmapäästömittaukset Sivu 1/1