Artskydd i skogen Handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket

Relevanta dokument
ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

Artskydd kontra äganderätt hur kan konflikten lösas?

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency PROJEKT ARTSKYDD I SKOGEN

Tillämpning av skogsvårdslagen och tillgång till. rättslig prövning - Joanna Cornelius, miljöjurist

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

Gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket. Januari Naturvårdsverket Skogsstyrelsen

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik

Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Adaptive Management. Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i skogen och ett varierat skogsbruk Workshop Naturvårdsverket 12 jan 2017

Gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket. 21 juni Naturvårdsverket Skogsstyrelsen

Remiss av förslag till gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket

Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige

Områdesskydd och artskydd

Gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruk

Länsstyrelsen i Skåne län. Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan Malmö

DOM meddelad i Stockholm

Roy Jansson. Kopia för kännedom 1(2)

Om äganderätten 22 november Carl von der Esch - Chefsjurist LRF

Grunderna för skyddsjakt

Bevarandeplan Natura 2000

Svensk författningssamling

Rensning och underhåll av dikningsföretag

Bevarandeplan Natura 2000

Samråd om skogsbruksåtgärder

Välkommen till webbinarium om ändrad markanvändning! Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Prövning och tillsyn inom skyddade områden

Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

Dikesrensningens regelverk

EXAMENSARBETE. Det rättsliga skyddet för djur- och växtarter. Artskyddsförordningens betydelse för skogsbruket. Marielle Carlsson 2013

Naturvårdsåtgärd nyckelbiotop, Ekeby 4:1

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN

WWFs yttrande på Förslag på ändringar av föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen 30 samt process och bakgrundsrapport

Skogsstyrelsens författningssamling

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Uppföljning av omläggning från skog till åker

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR INOM DEN RÄTTSLIGA HANTERINGEN AV EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN MÅLKONFLIKTER

CODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Miljöbalken och förändrad markanvändning

Yttrande i mål nr M angående dispens enligt artskyddsförordningen avseende fastigheten Stora Skanum 3:4 i Kristinehamns kommun

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken

Naturskyddsföreningens och MKG:s talan i mål nr M (artskyddsmålet) Punkt 79

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Uppdrag att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper

Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd

Lagstiftning. Många olika lagstiftningar rör träd. Vad man får/inte får göra beror på lagstiftning och situation.

VÄLKOMMEN TILL WEBBINARIUM OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP 6 MB. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Varför behövs uttagsrestriktioner?


Introduktion till miljöbalken

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Bevarandeplan Natura 2000

Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN

Svensk författningssamling

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

Miljöbalkens hänsynsregler

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

Skogsstyrelsens arbete med att få tillgång till artdata. Pär Nyman, Skogsstyrelsen Enheten för geografisk information

Föreläggande enligt miljöbalken gällande fastigheten Boarp 2:16 i Båstads kommun

Konsekvensutredning med anledning av föreslagna ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter om en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Utlåtande om Fladdermöss inom fastigheten Stockalid 1:4 i Åsa Kungsbacka 2019

6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan Balken innehåller 33 kapitel.

Förslag till ändringar i skogsvårdslagstiftningen - utökat ansvar och egenkontroll m.m.

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Näringsdepartementet Rättssekretariatet. Ändringar i jaktförordningen när det gäller beslut om antalet patroner vid björnjakt

Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL - Del 2

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Anmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Anmälan Skickas till Anmäla hur långt i förväg? Lag, förordning, föreskrift eller annat dokument

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

Miljölagstiftning. s i handboken Föreläsare Per Nordenfalk

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

NATURVÅRDSVERKETS VÄGLEDNING OM MILJÖBEDÖMNINGAR 17 JAN 2018

ett rikt växt- och djurliv

Svensk författningssamling

Kungsbacka kommun. Kungsbackas planeringsmetod Daniel Helsing, kommunekolog. Skyddade arter Teresia Holmberg, kommunekolog

Skogsstyrelsens författningssamling

Kort om miljöbalken, allmänna hänsynsregler och egenkontroll. Folkhälsomyndigheten

så fungerar det med skydd av värdefull natur

Miljöbedömningar Ett nytt 6 kap. MB

Ekologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin

Angående ansökan om fisketävling i Segersgärde, Södra Malmö, Norra Tjust skärgård och Rågö naturreservat, Västervik kommun

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Skogsstyrelsens författningssamling

Samhällsbyggnadskontoret/miljö. Tillsynsplan för miljöbalkens område

Min skog. Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR

Information om samråd för fiberkabel

Transkript:

Artskydd i skogen Handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket Webbinarium augusti 2016 Om du behöver teknisk hjälp: ring Carmela tel. 076-1151674

Program Regelverk, tillsyn Frågor Riktlinjerna Frågor Paus 10 min Bedömningar Frågor Underlag, dialog Ett exempel Frågor Avslutning

Projekt artskydd i skogen Ett gemensamt projekt Naturvårdsverket Skogsstyrelsen med medverkan från länsstyrelserna. Målet har varit att lösa svårigheter och oklarheter vid ärendehandeläggning i gränssnittet artskydd och skogsbruk, tydliggöra Skogsstyrelsens och länsstyrelsernas respektive tillsynsansvar när det gäller artskydd i skogsbruket, ta fram underlag och metoder för en rättssäker ärendehandläggning.

Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Artbevarande Fiskeförvaltning

Varför artskydd? FN:s konvention om biologisk mångfald samt bl a. Bernkonventionen EU:s fågeldirektiv EU:s art- och habitatdirektiv Natura 2000 Strikt artskydd I Sverige genomfört i miljöbalken och artskyddsförordningen

Art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet Fågeldirektivet (2009/147/EG) omfattar alla fåglar som lever vilt inom EU:S gränser. Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) kompletterar fågeldirektivet och omfattar djur och växter som ur ett europeiskt perspektiv behöver skyddas. Natura 2000-områden är områden som skyddar livsmiljöer för fåglar och andra arter enligt direktiven.

Art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet Syfte Bidra till bevarandet av biologiska mångfalden Genomföra EU:s naturvårdspolitik (konventioner) Mål Bevara eller återställa gynnsam bevarandestatus (GYBS); se 16 områdesskyddsförordningen Centrala begrepp Kontinuerlig ekologisk funktion Gynnsam bevarandestatus

Art- och habitatdirektivet Fågeldirektivet Direktiven innehåller direkt skydd för arter oavsett var de finns. Det skyddet är i Sverige uttryckt i 4 och 7 i artskyddsförordningen.

Fridlysning enligt 4 och 7 artskyddsförordningen: 4 1 p. AVSIKTLIGT fånga eller döda djur, 4 2 p. AVSIKTLIGT störa djur, särskilt under deras parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, 4 3 p. AVSIKTLIGT förstöra eller samla in ägg och 4 4 p. SKADA eller FÖRSTÖRA djurs fortplantningsområden eller viloplatser. 7 p. AVSIKTLIGT plocka, samla in, skära av, dra upp med rötterna eller förstöra växter i deras naturliga utbredningsområde i naturen

Artskyddet och areella näringar Fridlysningen enligt 4 och 7 gäller även pågående markanvändning och areella näringar. Men orimligt med prövning av varje enskild åtgärd enligt kommissionen: Ej skydd av varje individ. Men åtgärder ska inte påverka artens bevarandestatus.

FRÅGOR?

Miljöbalken Miljöbalkens övergripande mål är att främja hållbar utveckling. Miljökvalitetsmålen är en vägledning till hur det övergripande målet ska tillämpas.

2 kap. De allmänna hänsynsreglerna De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. gäller för alla som bedriver, avser att bedriva, eller har bedrivit en verksamhet, eller åtgärd, som kan vara av betydelse för människors hälsa eller miljön. Reglerna riktar sig i första hand till verksamhetsutövare eller den som vidtar en åtgärd. Reglerna gäller även vid myndigheternas prövning och tillsyn som grund för bedömning om tillåtlighet och villkor.

2 kap. De allmänna hänsynsreglerna Omvänd bevisbörda (2:1) Kunskapskravet (2:2) Försiktighetsprincipen (2:3) Val av produkter (2:4) Hushållning och kretslopp (2:5) Val av plats (2:6) Skälighetsavvägning (2:7)

Anmälan om samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken Kan en verksamhet eller en åtgärd som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i denna balk komma att väsentligt ändra naturmiljön, skall anmälan för samråd göras hos den myndighet som utövar tillsynen enligt bestämmelser i 26 kap. eller bestämmelser som har meddelats med stöd av samma kapitel.

Samråd om arthänsyn Med skador och olägenhet för miljön avses inte endast påverkan p.g.a. utsläpp eller andra störningar, utan även sådant som utarmande av värdefulla natur- och kulturmiljöer eller den biologiska mångfalden, eller misshushållning med naturresurser, energi och material.

När ska 12:6-samråd göras? Verksamheter och åtgärder som kan komma att väsentligen ändra naturmiljön ska anmälas för samråd enligt 12 kap 6 MB. Fungerande egenkontroll och god planering av verksamhetsutövaren kan innebära att en åtgärd som normalt sett innebär en väsentlig ändring av naturmiljön inte behöver anmälas då åtgärden anpassats för att inte orsakar någon skada eller endast orsakar en försumbar skada.

Föreläggande 12 kap 6 fjärde stycket MB: Om det för att begränsa eller motverka skada på naturmiljön behövs bindande krav får myndigheten besluta om ett föreläggande.

Ersättning Förelägganden och förbud enligt 12:6 ger rätt till ersättning om pågående markanvändning avsevärt försvåras. Men inte för att följa miljöbalkens hänsynsregler.

Skogsvårdslagen Skogsbruksåtgärder på skogsmark Avverkning, gallring, röjning, plantering, byggande av skogsbilväg m m. Avverkning i fjällnära skog och i ädellövskog kräver alltid tillstånd.

30 SVL hänsynsparagrafen Den hänsyn som ska tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid skötsel av skog. Gäller vid all skötsel av skog, alltså även vid gallring, röjning, plantering etc. Intrångsbegränsningen Föreskrifter med stöd av 30 får inte vara så ingripande att den pågående markanvändningen avsevärt försvåras. Upp till denna nivå är skogsägaren skyldig att tåla ett intrång utan ersättning.

Hänsyn till naturvården Hänsyn till naturvården ingår i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till SVL, bl a: Trädslagsblandning Träd, döda träd, trädsamlingar Hyggesstorlek Skogsbilvägar Hänsynskrävande biotoper Skyddszoner Arthänsyn

Hänsyn till arter 7 kap 19 SKSFS: Skador till följd av skogsbruksåtgärder ska förhindras eller begränsas i livsmiljöer och på substrat där det förekommer prioriterade fågelarter, vilka framgår av bilaga 4, samt arter markerade med N och n i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller som betecknas som akut hotade, starkt hotade, sårbara eller nära hotade. I artskyddsförordningen finns regler om artskydd. (SKSFS 2013:2)

Fåglar I föreskrifterna till 30 SVL finns de fågelarter som ska prioriteras: Bilaga 1 enligt fågeldirektivet Rödlistade Negativ populationsutveckling Foto: August Thomasson

Tillsyn enligt miljöbalken Skogsstyrelsen har tillsyn enligt 12:6 vad gäller skogsbruksåtgärder. Länsstyrelsen har tillsyn av artskyddsförordningens bestämmelser. Generalläkaren har tillsyn över försvarets verksamheter, både skogsbruksåtgärder och artskydd.

Samarbete i tillsynen Prop. 1997/98:45: Det finns skäl att understryka att tillsynsmyndigheterna och andra kommunala och statliga organ skall samarbeta för att uppnå största möjliga kostnadseffektivitet och på bästa sätt söka uppnå miljöbalkens syften. Samarbete skall alltså ske i den utsträckning det främjar tillsynsverksamheten.

Tillsyn vid överträdelser Tillsynsansvaret vid överträdelser i skogen är fördelat på samma sätt som i den förebyggande tillsynen i 12:6-samråd. Tillsynsmyndigheten är skyldig att anmäla misstanke om brott. Förutom anmälan kan tillsynsmyndigheten besluta om föreläggande för att åstadkomma rättelse.

FRÅGOR?

Riktlinjer för hantering av artskyddsärenden i skogsbruket Regelverken och våra tolkningar Flödesschema och riktlinjer för handläggning Stöd för bedömningar Exempel

Utgångspunkter Målet är att undvika negativ påverkan på fridlysta arter. Använd både skogsvårdslagen och miljöbalken i ärenden. Artskyddet är ett gemensamt ansvar för Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Myndigheterna ska dokumentera bedömningar och fatta beslut. Kompletteringar av underlag kan begäras in. Områdesskydd om området är prioriterat.

4) Löpande dialog Skogsstyrelsen /Länsstyrelsen om fridlysta arter, påverkan och anpassning 1) Anmälan enligt skogsvårdslagen och/eller samråd 12 kap. 6 2) Uppgift om artförekomst kopplad till artskyddsförordningen 5) Egen komplettering av kunskap Länsstyrelsen/Skogsstyrelsen 5) Begäran om komplettering 8) Åtgärden riskerar inte att vara förbjuden enligt 4 o/e 7 AF Handläggning enligt skogsvårdslagen ( vanlig avverkningsanmälan ) 6) Bedömning av uppgift om artförekomst kopplad till AF 7) Tjänsteanteckning om bedömning och dialog 9) Åtgärden riskerar att vara förbjuden enligt 4 o/e 7 AF 10) Ev. samråd i fält eller annan kommunicering SKS och markägare/ombud. Ev. även lst. 13) Med anpassning bedöms inte åtgärden vara förbjuden enligt 4 o/e 7 AF 3) Området är prioriterat enligt strategin för skydd av skog Tjänsteanteckning, bedömning och dialog Områdesskyddshandläggning (biotopskyddsområde eller naturreservat)) 11) Åtgärden bedöms vara förbjuden enligt 4 o/e 7 AF 14) Anpassning ryms inom SvL 15) Anpassning ryms inte inom SvL 12) Kommunicering 12) Kommunicering 12) Kommunicering 14) Beslut enligt skogsvårdslagen 16) Föreläggande om försiktighetsmått med stöd av 12 kap. 6 MB 11) Beslut om förbud med stöd av 12 kap. 6 MB Vid ev. dispensansökan handläggning enligt AF (Lst)

FRÅGOR?

Paus

Bedömning av artuppgift Rimlighet Aktualitet Risk

Bedömning av om artskyddsförordningens förbud aktualiseras Beror på artens bevarandestatus åtgärdens påverkan på områdets kontinuerliga ekologiska funktion för arten i fråga. Samt förstås vilken åtgärd det handlar om.

Bevarandestatus Populationsutveckling Naturligt utbredningsområde Tillräckligt stor livsmiljö

Kontinuerlig ekologisk funktion Ingreppet få inte vara så stort att området förlorar sin funktionalitet för arten. För att bedöma behöver man därför också bedöma det omgivande landskapet.

Bedömning om anmälan är komplett Finns alla uppgifter i anmälan för att kunna ta beslut? Står det vilka arter som finns? Vilka bedömningar som gjorts? Vilka försiktighetsmått som avses tas?

Bedömning av inventering Är inventeringen utförd med tillräckligt bra metodik, exempelvis som naturvärdesinventering (NVI) enligt svensk standard? Om inventering inte genomförts med gängse inventeringsmetodik, har tillräckligt antal besök och tid använts för ändamålet? Är inventeringen genomförd under rätt säsong? Är inventeringen utförd av någon som har tillräcklig kompetens, t.ex. artkunskap?

FRÅGOR?

Vägledning om arter Artfaktablad Vägledningar fågelhänsyn Natura 2000-vägledningar Åtgärdsprogram för hotade arter Artportalen Svensk fågeltaxering Den virtuella floran Fåglarna i Sverige

Gynnsam bevarandestatus och kontinuerlig ekologisk funktion Handbok för artskyddsförordningen Artikel 17: Arter & naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige 2013. Kommissionens vägledning om artikel 12. 42

Ett exempel Nyckelbiotop Avverkningsanmält område Vattendrag Tjäderspel Fransfladdermus

Ett exempel: Kunskapsinhämtning Nyckelbiotop Vattendrag Fransfladdermus Avverkningsanmält område Tjäderspel Tjäder har diskuterats tidigare med Länsstyrelsen och man bedömer gemensamt att arten har gynnsam bevarandestatus, men att den minskar i länet. I artfaktabladet för fransfladdermus står att den är rödlistad som sårbar och har speciella miljökrav och minskat kraftigt. Avverkning och överföring av lövskog till granskog, särskilt utefter vattendrag, anges som hot.

Ett exempel: Handläggning Nyckelbiotop Vattendrag Avverkningsanmält område Tjäderspel Konsulenten informerar markägare/ombud om artuppgifterna och begär kompletterande försiktighetsmått. Konsulenten mejlar anmälan och sin art-uppgifter till länsstyrelsen. Fransfladdermus

Ett exempel: Komplettering och mer kunskap Nyckelbiotop Vattendrag Fransfladdermus Avverkningsanmält område Tjäderspel Komplettering: Ingen hänsyn till tjäder. Mycket impediment. Grova lövträd generellt ska sparas för fransfladdermusen. Länsstyrelsen: Tjäderspelet är viktigt för kontinuerlig ekologisk funktion. Fransfladdermusen finns i hela länet, men enligt art. 17- rapporteringen har den dålig status och negativ trend.

Ett exempel: Gemensam bedömning Nyckelbiotop Vattendrag Avverkningsanmält område Tjäderspel Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen överens: Försiktighetsmåtten för fransfladdermus är tillräckliga i kombination med övriga försiktighetsmått. Försiktighetsmåtten tillsammans tillräckliga för tjäder. Fransfladdermus

Ett exempel: Tjänsteanteckning och beslut Nyckelbiotop Vattendrag Fransfladdermus Avverkningsanmält område Tjäderspel Konsulenten gör en tjänsteanteckning med vad som överenskommits i samtalet med Länsstyrelsen och kommunicerar det med ombudet. Skogsstyrelsen skriver ett beslut enligt MB 12:6. I redogörelsen för ärendet återges försiktighetsmåtten till vattendrag och nyckelbiotop, samt de kompletterade försiktighetsmåtten fladdermusen.

FRÅGOR?

Myndighetsdialog prata med varandra! Artskyddet är ett gemensamt ansvar. Dialog för att: dela kunskap om olika delar av länet/distriktet och olika arter gå igenom aktuella arter planera för hur ärenden ska hanteras.

Tack för idag! Kontakt: Eva Amnéus Mattisson Eva.amneus-mattisson@naturvardsverket.se Tove Thomasson Tove.thomasson@skogsstyrelsen.se Foto: August Thomasson