En väg till arbete och delaktighet - en presentation om anpassad vuxenutbildning Foton: Martin Nauvler Målet med anpassad vuxenutbildning är att studierna ska öka möjligheterna till arbete. I KomAn erbjuder vi anpassad vuxenutbildning både på Komvux och Särvux.
En insats inom KomAn KomAn är ett 3,5-årigt projekt som delfinansieras av Europeiska socialfonden, ESF, med drygt 50 miljoner kronor. Projektet pågår till och med mars 2013. Målsättningen är att skapa vägar ut i arbetslivet för personer med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. KomAn har fyra insatser, varav anpassad vuxenutbildning är en. Övriga insatser är: Supported employment: Metoden innebär att såväl deltagaren som arbetsgivaren får ett särskilt stöd inför och under en anställning. Socialt företagande: I KomAn är socialt företagande bland annat ett alternativ, eller en utvecklingsväg, för kommunal daglig verksamhet. Inom KomAn drivs blivande sociala företag i form av ideella föreningar där deltagarna bestämmer vad som ska produceras, vilka tjänster som ska utföras och vad inkomsterna ska användas till. Mobiliseringskurser: Kurserna, som pågår i 12-16 veckor, syftar till att stärka personer som behöver stöd för att kunna börja arbeta eller studera. Många av KomAns deltagare får stöd genom flera insatser. De kanske först deltar i en insats, för att sedan fortsätta i en annan. Så byggs succesivt en positiv kedja, vilket medför att även personer som haft svårt att komma ut i egen försörjning får en ny chans att komma ut på arbetsmarknaden eller börjar studera. Kommunerna Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö samarbetar i KomAn, tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Värmdö kommun är projektägare. Läs mer om KomAn på www.komanprojektet.se Läs mer om EFS på www.esf.se Anpassad vuxenutbildning en väg till arbete En av insatserna inom KomAn-projektet är anpassad vuxenutbildning. Målet är att studier på sikt ska öka deltagarnas möjlighet till anställning. Studierna kan ske både på Komvux och Särvux, och tack vare KomAns anpassningar inom vuxenutbildningen ger studierna resultat. Inom den anpassade vuxenutbildningen finns tre olika utbildningsmöjligheter: teoretiska studier, arbetsplatsförlagd yrkesutbildning (APY) på Komvux och yrkesutbildning eller APY på Särvux. När det gäller teoretiska studier får deltagaren möjlighet att läsa in enstaka ämnen eller kurser på Komvux eller Särvux. KomAn hjälper till med en individuell studieplan och diskuterar vilket stöd eleven behöver för att klara av studierna. Vid arbetsplatsförlagd yrkesutbildning (APY) läser deltagaren kurser på en arbetsplats. Kurserna hämtas ur gymnasieskolans kursutbud. Utbildningen utformas individuellt utifrån yrkesområdet tillsammans med deltagaren, studie- och yrkesvägledare, lärare och handledare på arbetsplatsen. Genom arbetsplatsförlagd yrkesutbildning får deltagaren en yrkeskompetens som ökar möjligheterna till anställning betydligt. Yrkesutbildningen på Särvux innebär i princip samma sak, med skillnaden att kurserna hämtas från gymnasiesärskolans kursplaner, och handledare på arbetsplatsen kan få stöd av en specialpedagog. Tack vare KomAn har det skett små men viktiga förändringar inom vuxenutbildningen. Till exempel har vi kunnat anställa specialpedagoger och köpa in hjälpmedel, så som dataprogram, säger Agneta Hallbeck, insatsledare för vuxenutbildningen. En studieplan utformas Inledningsvis får deltagaren träffa en studie- och yrkesvägledare för att diskutera önskemål kring förväntningar på studierna. De diskuterar vad deltagaren har studerat tidigare, och vilka behov av stöd eleven har för att klara av studierna och komma vidare. Tillsammans Foto: Martin Nauvler
utformas en realistisk studieplan. Tidigare kom dessa elever ofta till klasserna och skapade problem för sig själva eftersom de måste läsa heltid för sin försörjning, och deras funktionsnedsättning gjorde att de inte klarade målen. Det innebar en skuld till CSN och inga fortsatta studiemedel. Men är man öppen med vilka problem man har, vilket stöd man behöver, och får läsa i egen takt för att känna att det bär så brukar det gå jättebra, säger Agneta Hallbeck. En grundbult i hela KomAn-projektet är att deltagaren ger sitt så kallade samtycke. Det innebär att han eller hon godkänner att parterna i projektet gemensamt kan diskutera lösningar för personen, utan sekretess. På så sätt undviker man att personer faller mellan stolarna i systemet. Vi kan jobba snabbare för personen och kan hjälpa till i kontakten med olika myndigheter eller läkare. Vi kan ringa socialförvaltningen och fråga om deltagaren kommer att få försörjningsstöd den här månaden, och vi kan ringa till psykiatrin och fråga hur det går med hans utredning. För många deltagare kan dessa samtal vara svåra att ta sig för. Samtycket, och att man hör till KomAns målgrupp, är egentligen våra enda krav för att få delta i KomAn, säger Anna Lexelius, projektchef för KomAn. Just inom vuxenutbildningen innebär samtycket att det går lättare att utforma en studieplan, i och med att man kan se vad personen gjort tidigare, och på så sätt lättare hitta vad som gått snett med tidigare studier. Möjlighet att kombinera insatser Ytterligare en möjlighet inom KomAn är att kombinera studierna med en eller flera andra insatser inom projektet. Deltagaren kan till exempel börja med en mobiliseringskurs, gå vidare till en praktikplats, arbete med stöd (Supported Employment) eller i ett blivande socialt företag och under tiden upptäcka att det inom något område finns ett behov av ytterligare kunskap. Tillsammans görs då en studieplan för att fylla de kunskapsluckor som upptäckts, och därmed skapas bättre förutsättningar för en anställning. Vuxenutbildningen i siffror 154 personer har varit inskrivna i någon form av anpassad vuxenutbildning i KomAn: 76 kvinnor och 78 män. 24 procent av dem har en utvecklingsstörning, 31 procent neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) och 37 procent psykisk funktionsnedsättning. Framför allt personer med utvecklingsstörning eller NPF har börjat studera med hjälp av individuella anpassningar och stöd. 31 procent av alla i vuxenutbildningen har gått eller går en mobiliseringskurs. 43 procent deltar eller har deltagit i Supported Employment. 23 procent arbetar eller har arbetat i ett blivande socialt arbetskooperativ. 32 procent av deltagarna i vuxenutbildningen går vidare till arbete eller studier och hel eller delvis egen försörjning: 8 personer har fått en osubventionerad anställning, 17 personer en subventionerad anställning och 25 personer har börjat studera med studiemedel från CSN. Foton: Martin Nauvler
Cecilia kombinerar arbete och studier Cecilia Hedman är med i två insatser i KomAn; arbetsplatsförlagd yrkesutbildning och Supported Employment. Sedan ett och ett halvt år tillbaka har hon haft en fast anställning vid ett segel- och kapellmakeri i Nacka. Cecilia Hedman är 23 år och har tidigare haft flera jobb, men hoppat runt mycket och haft få fasta tjänster. Tack vare sin handläggare på Arbetsförmedlingen hörde hon att segel- och kapellmakeriet i Nacka sökte personal. Dock gällde tjänsten endast en halvtid. Jag behövde ett heltidsjobb, och tack vare lönebidraget kunde jag få det, säger Cecilia. Hon hade tidigare varit tveksam till om hon ville koda sitt funktionshinder på Arbetsförmedlingen eller inte. Men för att få möjlighet till olika anställningsstöd, som till exempel lönebidrag eller utvecklingsanställning och anpassningar på arbetsplatsen behöver Arbetsförmedlingen underlag om personens funktionsnedsättning. Cecilia kom till slut fram till att det var en fördel att göra det. Delvis för att kunna få rätt stöd, men även för att kunna få hjälp att förklara sina styrkor och svagheter för arbetsgivare. Det har nu gått ett och ett halvt år sedan hon blev anställd på segel- och kapellmakeriet i Nacka. I drygt ett år har hon samtidigt studerat genom KomAn-insatsen Anpassad vuxenutbildning på Komvux i Värmdö. Utbildningsformen heter Arbetsplatsförlagd yrkesutbildning, vilket innebär att man lär sig både de praktiska och teoretiska delarna av ett yrke direkt på arbetsplatsen.. Cecilia har fullständiga betyg från gymnasiet, men med reducerad poäng. Kurserna hon läser nu är hämtade från skolverkets nationella kurser, med inriktning kapell- och segelmakeri, och hon kommer att kunna tillgodoräkna sig dem för att få ett fullständigt gymnasiebetyg. Cecilia sätter sig vid symaskinen och börjar vant sy på ett kapell. Det gynnar mig att jag får komma ut på arbetsmarknaden, dels för att jag får mina referenser men också för att jag slipper hoppa runt från jobb till jobb. Och när jag studerat färdigt och kan tillgodoräkna mig betygen, säger hon. Cecilia Hedman har ADHD och kan ibland bli överansträngd och trött. Hon berättar att arbetet på segel- och kapellmakeriet passar henne eftersom det är flexibelt. Om jag känner att jag blir trött kan jag ta en paus i fem minuter och äta en macka. Det var inte lika lätt till exempel i kassan på Ica. Hon har huvudansvaret för kunder, sköter in- och utlämning av kapell, renoverar äldre kapell vilket bland annat innebär att byta fönster, och har även börjat med nytillverkning i takt med att hon lär sig mer och mer. Arbetsuppgifterna är väldigt varierade; hon följer även med ut och tar mått när nya kapell är beställda, och har arbetat med marknadsföring av företaget. Det är väldigt bra att jag ibland får vara ute och röra på mig, få lite luft, och alternera mellan olika arbetsuppgifter. Det passar mig, säger Cecilia. Cecilia Hedman. Foton: Disa Thelander
Många är engagerade i projektet För att uppnå lyckade studier krävs en lagom studietakt, samverkan mellan olika parter och rätt hjälpmedel. Några av de involverade i KomAns vuxenutbildning berättar om sina erfarenheter från projektet. Katarina Rosén som arbetar som lärare inom KomAn i Värmdö, tycker att anpassad vuxenutbildning egentligen är fel uttryck. Jag har fått lugnare elever. Anpassningen betyder egentligen bara att man inte måste läsa i en bestämd takt. De har sluppit CSN-hysterin och i stället kunnat fokusera på studierna. De presterar jättebra, flera med högsta betyg. För mig som lärare är det jätteviktigt, säger hon. Många som är engagerade i projektet understryker vikten av att eleverna får studera i sin egen takt. Kicki Pierre, studievägledare i Värmdö är inne på samma spår. Man måste få börja och känna att det bär innan man lägger på mer. Jag har många elever som börjat studera på 25 procent, men nu är uppe i mer än heltid, säger Kicki Pierre. För att kunna studera i sin egen takt krävs en alternativ finansiering av studierna. CSN ställer ofta krav på en viss studietakt, och om eleven inte klarar av den höga takten kan det i värsta fall leda till att studenten blir omedelbart återbetalningsskyldig av sitt studielån. Samverkan är oerhört viktig Där kommer en annan viktig del av projektet in: samverkan. Conny Göransson, vuxenutbildningen i Tyresö, arbetar med att hitta lärlingsplatser till elever bland annat från Särvux. Samverkan är överlägsen, man missar så mycket annars. Vi träffas en gång i veckan och det är helt suveränt. Samarbetet med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan måste man vara rädd om. Det är stor skillnad när vi arbetar tillsammans för att få ut människor i arbete. Annars blir det så lätt att systemen krockar med varandra, säger Conny Göransson. Just nu har Conny fem elever som är ute på arbetsplatser. Områdena varierar: ventilation, lager, vaktmästeri och dagligvaruhandel. Just nu är det tre nya elever på väg från mobiliseringskurser som är intresserade av lärlingsplatser. En tjej vill arbeta som fordonsmekaniker, så vi hoppas att det ska fungera. För personer som har tidigare misslyckade studier bakom sig och som inte vill tillbaka till skolan passar det ofta bättre Katarina Rosén, lärare inom KomAn. Foto: DIsa Thelander att läsa sina kurser ute hos en arbetsgivare. Det är också bra att kunna variera mellan studier och praktiskt arbete. Då är APY lyckat, det blir en ingång till studier. När det gäller APY kan jag anpassa studierna till individens förmåga, då kan många få en ingång och se att det faktiskt går, och sedan kanske fortsätta studera efter det, säger Kicki Pierre. I Tyresö finns studerandeteam Lotta Sundlöf, som arbetar som studie- och yrkesvägledare i Tyresö berättar att de där har studerandeteam. Teamet
består av henne, en lärare och en socionom. Vi startade det inom Komvux för att man ska ha någonstans att diskutera sina studier, och inte bara med sin lärare, säger Lotta Sundlöf. Teamet har som målsättning att träffas varannan vecka. Den studerande kan träffa oss och vi kan slå våra kloka huvuden ihop och ge tips. Vi har även pratat om att ha en ambulerande lärare med i teamet, vilket skulle fungera som fortbildning för lärarna. Inom det interna nätverket Fronter, där alla som studerar kan logga in, har studerandeteamet en hemsida där de presenterar sig med kontaktinformation och länkar till sidor som kan ge information och hjälp. I Tyresö har man haft riktade insatser för att öka förståelsen för personer med funktionsnedsättningar. På C3L har vi haft föreläsningar bland annat om hur det är att leva med Aspergers syndrom, och jag har även delat ut broschyrer om till exempel vuxna med ADHD. Det har varit nyttigt, men man har tagit till sig fortbildningen på olika sätt, säger Agneta Hallbeck, insatsledare vuxenutbildningen. Dyslexi kan vara första steget Hon berättar att många är engagerade i KomAn, och att det inte har varit särskilt svårt att få med folk på tåget. Som lärare gäller det att vara uppmärksam och se ifall det är något som inte stämmer. Vi försöker alltid uppmuntra våra deltagare att få sina hinder utredda. Första steget kan vara att gå till sin husläkare för att be om en logopedutredning, som kan visa på dyslexi. Dyslexi är numera okej att ha, så det känns inte så hotfullt, men utredningen kan ibland leda vidare till upptäckten av andra funktionsnedsättningar också. Minnesträning på schemat Att träna upp sitt minne kan låta som en omöjlighet. Men med hjälp av ett dataprogram och 30 minuter om dagen är det fullt möjligt, och resultatet är dessutom bestående. Kerstin Ström-Nielsen, specialpedagog i Tyresö, arbetar bland annat med arbetsminnesträning. Arbetsminnesträning finns som en orienteringskurs i kurskatalogen på vuxenutbildningen i Tyresö, men ger inget betyg. Kursen ger ändå rätt till studiestöd. Kerstin Ström-Nielsen arbetar som specialpedagog och håller introduktionssamtal samt ger instruktioner två timmar per vecka i en datasal. De flesta som tar kursen har neuropsykiatrisk problematik, men alla har inte en diagnos. Arbetsminnesträning är från början utvecklat för personer med ADHD men fungerar bra för de allra flesta som behöver hjälp att träna upp minnet. Själva arbetsminnesträningen går ut på att göra åtta övningar per dag, och dessa tar cirka 30 minuter att slutföra. Man har 25 tillfällen på sig, sedan stängs programmet ner, berättar Kerstin. Det optimala är att lägga 30 minuter om dagen fem dagar i veckan, säger hon, men det är fler som utför uppgifterna lite då och då. En morot i programmet är att man hela tiden kan se sitt minne gå upp. Man kan dessutom träna upp olika delar av sitt minne, både det visuella och det auditiva. När man tränar det visuella handlar det ofta om att till exempel komma ihåg vilken ordning prickar tänds. Det auditiva tränas genom att höra och upprepa siffror som läses upp. Alla minnen man har sorteras in i arbetsminnet, och man kan vara olika begåvad när det gäller olika typer av minnen, säger Kerstin. Dataprogrammet är utvecklat av forskare vid Karolinska institutet, och alla som köper programmet är knutna dit. Kerstin har märkt att träningen påverkar studierna positivt. En tjej som jag har följt har nu fått VG i flera delkurser. Det skulle hon inte ha klarat tidigare. Många elever blir lugnare, får upp sitt minne och kan koncentrera sig bättre, säger Kerstin. Även inom APY används minnesträningen, bland annat på vaktmästeriet på Björkbackens äldreboende. En stor fördel med arbetsminnesträningen är att när man väl öppnat upp kanalerna, så är det bestående, enligt Kerstin Ström- Nielsen. SAMTLIGA TEXTER: DISA THELANDER
KomAn i framtiden I juni 2011 beslutade regeringen att tillsätta en utredning för att se över de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, FunkA-utredningen. Christina Husmark Pehrsson utsågs till särskild utredare och i april 2012 ska ett förslag på hur insatserna bör utformas överlämnas till regeringen. KomAn vill påverka de strukturer som gör det svårt för personer som har en funktionsnedsättning att komma ut i arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller få möjlighet att studera, så därför skickade vi ett yttrande till FunkAutredningen, säger Anna Lexelius, projektchef för KomAn. Utifrån sina erfarenheter i projektet skrev KomAns centrala styr- och ledningsgrupper ett yttrande. De lyfte bland annat frågan om studiemedelssystemet. Det bör vara lättare att få nya möjligheter att studera, trots tidigare misslyckade studier, skriver de. I korthet menar KomAn att det för personer som fått en diagnos sent i livet bör finnas möjlighet till en andra chans hos CSN, då diagnosen kan förklara varför tidigare studier misslyckats. En annan hjärtefråga yttrandet tar upp gäller rätten till hjälpmedel inom vuxenutbildningen. Rätten till hjälpmedel finns inskriven i lagar och förordningar för grundskola, gymnasium och högskola/universitet, men inte för studerande i vuxenutbildningen. KomAn-projektet önskar stöd i förordningen om vuxenutbildning för rätten till stöd och hjälpmedel även till vuxenstuderande. Oavsett yttrandet till regeringen är det många punkter inom vuxenutbildningen som kan implementeras och bli kvar efter projektets slut, menar Agneta Hallbeck, insatsledare för vuxenutbildningen. Ett exempel är att vi nu ska köpa in nya böcker. Vi har inte råd att få dem inlästa, men vi kan kolla ifall det finns några som redan Anna Lexelius är inlästa som passar utbildningen här. Små, men viktiga förändringar, säger Agneta Hallbeck. Vill du läsa KomAns yttrande till FunkA-utredningen? Gå in på www.komanprojektet.se Studierna gav Susanne ett annat liv Susanne Sundmark är 37 år och började studera på Centrum för livslångt lärande, C3L, i Tyresö år 2010. Innan dess var hon på Tyda, Tyresös dagliga verksamhet, och hon är väldigt positiv till KomAn-projektet. Jag vet inte hur jag kom med i KomAn eller vem som såg att jag skulle vara en bra deltagare. Men jag kände alltid att jag kunde och ville mer än den dagliga verksamheten, säger Susanne. Nu har hon läst Svenska A och Svenska B, Scenisk gestaltning samt Sceniskt karaktärsarbete, Datakunskap och Cogmed minnesträning på C3L. Jag kommer att fortsätta studera. Nästa steg är spanska, det är jag intresserad av. Susanne har alltid drömt om att bli skribent, och tyckte därför det var lämpligt att studera svenska. Jag vill bli författare. Just nu provar jag mig fram, men jag har skrivit dikter, små noveller och dagbok sedan jag var tio år gammal. Susanne berättar att minnesträningen gör att hon lättare kommer ihåg teaterstycken, och dataträningen har hon anvädning av dagligen i sitt författarskap. Att gå från den dagliga verksamheten till att börja studera betydde otroligt mycket för Susanne. Jag fick ett helt annat liv, måste jag säga. Förut gick jag bara till och från en sysselsättning, men helt plötsligt fick jag ett socialt nätverk, en framtidstro och en känsla av att jag kunde någonting. Och jag fick bevis på det också, jag fick bra betyg! Jag har verkligen utvecklats, säger Susanne.