En omvärldsanalys av mobila betalningar i Sverige och globalt. Författare: Helena Nordlund, IT projektledare Ciber Version: 1.0 Datum: 2012-06-07

En omvärldsanalys av mobila betalningar i Sverige och globalt. Författare: Helena Nordlund, IT projektledare Ciber Version: 1.0 Datum: 2012-06-07

Innehåll 1. Ciber 58... 3 2. Syfte... 3 3. Introduktion och sammanfattning... 3 4. Definition av begreppet mobila betalningar... 4 4.1. Logiska komponenter... 4 4.2. Tjänster indelade efter avstånd och aktörer... 5 5. Tekniker... 5 5.1. Near Field Communication (NFC)... 5 5.1.1. Olika hårdvaruarkitekturer för att implementera NFC... 6 5.1.2. Tre typer av tillstånd... 6 5.1.3. Jämförelse mellan NFC och Bluetooth... 6 5.2. RFID... 6 5.3. Bluetooth... 6 5.4. QR koder... 6 6. Ekosystemet för mobila betalningar... 7 6.1. Aktörer... 7 6.1.1. Sektorn för finansiella tjänster... 7 6.1.2. Telekom... 7 6.1.3. Konsumenter... 8 6.1.4. Institutioner... 8 6.1.5. Detaljhandeln... 8 6.1.6. Teknologiföretag... 8 6.2. Tre samexisterande affärsmodeller... 9 6.3. Tänkbara scenarier gällande konkurrenssituation mellan aktörer... 9 6.4. Framgångsfaktorer... 10 7. Mobila betalningsinitiativ i olika delar av världen... 11 7.1. Nordamerika... 11 7.1.1. Betalningsnätverk... 11 7.1.2. Telekom, media, teknologi and Internet företag... 11 7.1.3. PayPal... 12 7.2. Afrika... 14 7.3. Japan... 14 7.4. Europa... 14 7.4.1. Frankrike... 14 7.4.2. Storbritannien... 14 7.4.3. Sverige... 15 8. Trender och slutsatser från Gartner... 18 Sida 2

1. Ciber Ciber, Inc. är en ledande internationell leverantör av IT-tjänster och lösningar för privata och offentliga verksamheter. Globalt har Ciber etablerade kontor på ett 80-tal platser i 18 länder i Nordamerika, Europa och Asien och har över 8500 anställda. Till kunderna levererar Ciber både helhetsåtaganden och enskilda specialister, med tydliga effektmål och affärsnytta i varje leverans. Verksamheten i Sverige är indelad i tre affärsområden. Utöver detta erbjuder vi kundservicetjänster, drift, förvaltning och vidareutveckling av befintliga system. Ciber erbjuder ett tjänstepaket för mobila betalningar avseende: Användbarhet Verksamhetsprojektledning Teknisk projektledning Kravställning Integration Mobila webblösningar Mobila applikationer Testledning Säkerhet För mer information kontakta Robert Keuls, robert. keuls@ciber.com, som är ansvarig för tjänstepaketet. 2. Syfte Syftet med omvärldsanalysen är att ge en bred överblick och beskrivning av området mobila betalningar till våra kunder i Sverige och andra som är intresserade. Det händer snabbt mycket inom området, och Ciber bedömer att många är intresserade av att följa med i utvecklingen och att lära sig mer, antingen av allmänintresse eller som en möjlighet att affärsutveckla sin verksamhet. Rapporten är tänkt som ett hjälpmedel till dessa att inhämta information. Naturligtvis vill Ciber också öppna upp till dialog om mobila betalningar i de fall våra befintliga eller potentiella kunder önskar det. Den är skriven dels ur ett globalt, men också svenskt perspektiv. I den globala ekonomi vi lever i bedömer Ciber att båda perspektiven kan vara intressanta för våra läsare. Rapporten täcker inte in precis alla delar inom området, men många av de delar som det skrivs mycket om i media och som bevakas av analysinstitut. Målsättningen är att omvärldsanalysen ska ge en så oberoende, rättvisande och korrekt beskrivning av det mobila betalningsområdet som möjligt, och mycket ansträngningar har lagts på det. Om du trots detta skulle upptäcka att den innehåller information som är otydlig eller om du saknar information så uppskattar vi din feedback. 3. Introduktion och sammanfattning Mobila betalningar är ett mycket hett område. Det pågår hundratals initiativ runt om i världen. Inte en dag passerar utan att nya artiklar och rapporter publiceras, eller att nya tjänster annonseras och släpps av olika aktörer. Mobila betalningar har potential att slå igenom till de stora massorna, också i Sverige, men står också inför stora utmaningar. Att få klarhet i de potentiella spelarna, strategierna samt vinnarna och förlorarna är en utmaning. Mobila betalningar omfattar per definition de två största sektorerna i världen, Telekom ( Mobila ) och Bank ( Betalningar ), men är inte bara begränsat till dessa. Även andra aktörer - teknologi, detaljhandel, transport, statliga och icke statliga institutioner, transport, konsumenter etc. - är viktiga delar av ekosystemet samt faktorer för en framgångsrik spridning och expansion. I takt med att nya aktörer går in på marknaden för betalningar så kan affärsmodellerna för betalningar förändras. Mobiltelefonen är redan en naturlig del i vår vardag, och andelen smartphones i västvärlden är stor vilket ger möjligheter till ny funktionalitet. Det gör att mobilen sannolikt kommer att användas för betalningar i allt större utsträckning framöver. I utvecklingsekonomier så är andelen av befolkningen som har mobiltelefon mycket större än andelen som har tillgång till traditionella finansiella tjänster och banker. Det har gett telekom branschen möjlighet att gå in på marknaden för betalningar och erbjuda tjänster för att skicka pengar med mobilen. I utvecklingsekonomier så är de flesta mobiler inte Smartphones. I utvecklade länder där tillgång till finansiella tjänster är mycket vanligare så är mobila betalningar främst en möjlighet att erbjuda produkter som berikar konsumentens bank eller shoppingupplevelse, och att skapa mervärde till kunden. I utvecklade länder är ett ökat antal konsumenter Smartphone användare och de har som regel redan ett bankkonto. Det finns redan ett fungerande bankväsende och ett antagande är därför att mobila plånböcker kommer att bli mest IT projektledare Ciber

framgångsrika, åtminstone initialt, för transaktioner med hög volym och låga värden som t.ex. biljetter i kollektivtrafiken och parkering. I denna 58 rapport ges exempel på mobila betalningslösningar i olika delar av världen. Det är bara ett urval, och det finns många andra lösningar från andra företag som erbjuder tjänster inom mobila betalningar. 4. Definition av begreppet mobila betalningar Mobila betalningar är ett begrepp som har många betydelser, och det finns därmed ingen vedertagen definition. I detta kapitel beskrivs mobila betalningar utifrån två perspektiv; dels utifrån logiska komponenter, och dels utifrån avstånd, aktör och tjänst. 4.1. Logiska komponenter Det finns tre logiska komponenter i en mobil betalningslösning utifrån en logisk vy: 1. Mobil plånbok behållare (container) = mjukvara för: a. Lagring av kredit och kontokort eller andra betalningsinstrument b. Anslutning till betalningstjänster c. Säker lagring av data, t.ex. om användaren 2. Mobila betalningstjänster = olika sätt som konsumenten kan betala på genom sin mobila plånbok. Exempel: a. Detaljhandel fjärr(remote)betalningar: mobil handel (m-commerce), d.v.s. traditionell e-handel (e-commerce) anpassad till mobiltelefonen. Exempel: en person kan göra ett köp på nätet via Amazon.com (e-commerce) eller på sin mobiltelefon med Amazon mobila webbsida eller (m-commerce). M-commerce skiljer sig från e-commerce på två viktiga sätt: Skärmen är mycket mindre så köperfarenheten måste slimmas. kontokort i butik. Att göra betalning I butik med mobilen kräver kontaktlös NFC eller streckkoder som visas i mobilen. I utvecklingsekonomier görs betalning i butik ofta genom text meddelande. c. Person till person betalningar: Tillåter konsumenter att göra betalningar från sin mobila plånbok till någon annans mobila plånbok. I utvecklingsländer är detta kritiskt användningsfall kritiskt. Det tillåter familjemedlemmar att tjäna pengar I stan och sedan skicka hem dem genom text meddelanden. I utvecklade länder är det inte lika kritiskt, utan refereras ofta till att dela på notan applikation. 3. Betalningsinstrument = instrument som tillåter konsumenter att få åtkomst till kapital. a. Kredit/konto kort: Elektroniska versioner av plastkorten i konsumenternas fysiska plånböcker. I utvecklade länder är dessa kritiska betalinstrument för konsumenten att göra betalningar med. b. Lagrade värde konton: I utvecklingsländer saknar många konsumenter bank. Det betyder att den mobila plånboken i sig själv fungerar som bank och som lagringsutrymme av värde. Till exempel, om en konsument ska skicka intjänade pengar från ett arbete från stan till sina familjemedlemmar I sin hemby så behöver de först omvandla det till elektroniskt lagrat värde. Värdekonton existerar också i utvecklade länder, och används då ofta för att tillhandahålla t.ex. tillgodo belopp från företag. c. Andra betalningsinstrument: I utvecklade länder finns det en möjlighet att använda den mobile plånboken för betalning med elektroniska kuponger eller lojalitetspoäng. Tangentbordet är svårare att skriva på, vilket kan leda till frustration hos konsumenten. b. Detaljhandel på avstånd (proximity) betalningar: en ersättning för traditionella swipe betalningar gjorda med kredit eller Sida 4

4.2. Tjänster indelade efter avstånd och aktörer Mobila betalningar kan också beskrivas på en övergripande nivå utifrån tjänster, avstånd och aktörer. konsumentelektronik, finans, detaljandel och telekom som drivs av utvecklingen inom smartphones. 5. Tekniker 5.1. Near Field Communication (NFC) Near Field Communication (NFC) är en teknik för högfrekvent trådlös kommunikation för överföring av data mellan enheter på korta avstånd, ungefär 10 cm. Tekniken är en utökning av standarden ISO/IEC 14443 för beröringsfria kort, RFID (Radio Frequency Identification), som kombinerar kortet och läsaren i en enda enhet. En NFC-enhet kan kommunicera med befintliga ISO/IEC 14443-kort och läsare samt med andra NFC-enheter. NFC skulle potentiellt kunna göra många existerande produkter redundanta; t.ex. nycklar, biljetter, visitkort, id-handlingar samt plastkort såsom lojalitetskort och konto-/kreditkort. Men mobila betalningar är den mest omtalade möjligheten för NFC. För massadoption av tekniken så måste dock säkerhets- och bedrägerifrågor adresseras. NFC har skapat en investeringsvåg i teknikindustrin både bland etablerade företag såsom Nokia och Google och bland startups. NFC ökar ytterligare konvergensen mellan olika marknadsvertikaler media, teknologi, NFC har kännetecknats av ett Hönan och ägget problem en lovande teknik som ej ännu använts i stor skala beroende på att mobiloperatörer, banker och andra tjänsteleverantörer har avvaktat stora satsningar eftersom de stora mobiltillverkarna inte inkluderat NFC i sina mobilmodeller. Mobiltillverkarna har avvaktat med hänvisning till bristande kundbehov och pekat på att affärsmodeller och samarbetsformer är otydliga. Senaste tiden har bl.a. kortföretag och mobiloperatörer annonserat satsningar på NFC. Det skulle kunna leda till genombrott närmaste åren. NFC är en öppen plattform och opererar på radio frekvens 13.56MHz. Teknologin använder magnetisk induktion för att skapa radio vågor som kan överföra små mängder data över korta distanser. Den stora skillnaden mellan NFC och RFID är att RFID huvudsakligen är envägskommunikation mellan en tag(som har ett mikro chip med data och en antenn) och en läsare(som innehåller strömkällan och skapar vågorna som kommunicerar med taggen, NFC tillåter tvåvägskommunikation. RFID är idag den primära kommunikationsteknologin för trådlös identifiering IT projektledare Ciber

iprodukter såsom smarta kort, elektroniska pass, biljetter samt etiketter på varor i detaljhandeln. terminaler, så kan mobiltelefoner användas för att göra transaktionen. 5.1.1. Olika hårdvaruarkitekturer för att implementera NFC 58 SIM baserad lösning: Secure element inne i SIM kortet. Förespråkas av telekom operatörerna. Exempel leverantörer: Gemalto, OTI, Oberthur, Watchdata. Chip leverantörer: NXP, Infineon, Inside Secure, ST Microelectronics. Inbäddat Microchip med NFC controller, Secure element och antenn. Förespråkas av mobilföretag. Exempel på leverantörer: NXP, Infineon,Samsung, Inside Secure. NFC microsd. Förespråkas av finansiella institutioner. Exempel på leverantörer: Tyfone. Chip suppliers: NXP, Infineon, Inside Secure, ST Microelectornics. RFID sticker (kan placeras på telefonen och möjliga att använda som kontaktlösa kredit/ kontokort). Förespråkas av finansiella institutioner. Exempel på leverantörer: Sagem Ogra, Identive Group, HID Assa Abloy. Chip leverantörer: NXP, Infineon, Inside Secure, ST Microelectronics. 5.1.2. Tre typer av tillstånd En enhet med NFC kan anta tre olika tillstånd ( modes ): 1. ireader/writer mode: Enheten agerar som en aktiv läsare och kommunicerar med en passiv RFID tag. 2. ip2p mode: Liknande Bluetooth funktionalitet, med två RFID enheter som utbyter data. Det kan användas för att utbyta virtuella visitkort, foton, etc. Med NFC etableras kontakt mellan två enheter genom att hålla dem på kort avstånd från varandra. Etablering av kontakt mellan två Bluetooth enheter är mer komplex. 3. Smartcard emulation mode: Eftersom RFID och NFC är kompatibla, så kan en NFC enhet användas för samma ändamål som kontaktlösa smarta kort. På så sätt kan smarta kort applikationer biljetter, identifikation, pennigtransaktioner, nycklar etc. ersättas med mobiltelefon. Istället för att använda RFID kontaktlösa kreditkort för wave and pay på RFID anpassade Point Of Sales (POS) 5.1.3. Jämförelse mellan NFC och Bluetooth De största fördelarna med NFC jämfört med Bluetooth och WiFi är låga kostnader, lägre batteriförbrukning och kortare tid för att ansluta och etablera kontakt mellan två enheter. Däremot är överföringshastigheten för NFC långsammare än för Bluetooth. Räckvidden för Bluetooth är mycket längre än för NFC. En annan fördel med NFC är att det är kompatibelt med RFID. 5.2. RFID Radiofrekvensidentifiering, RF-etikett, en typ av kretsar som är helt passiva (innehåller inget batteri eller annan strömkälla) och som aktiveras när de nås av en radiosignal. Signalen är tillräcklig för att chipet ska aktiveras och skicka tillbaka en unik teckenserie för identifiering. Standarden för kodning heter EPC (Electronic Product Code) och är den elektroniska motsvarigheten till tryckta streckkoder (EAN). Vanliga användningssätt är som betalningsmedel på bensinstationer, som busskort, som identifiering på soptunnor, öronmärkning av kreatur, etc. 5.3. Bluetooth Bluetooth är kort beskrivet ett samarbete inom organisationen Mobile Data Initiative, med bl.a. Ericsson, Intel, Nokia m.fl. som syftar till att ta fram en modul som medger att enheter kan kommunicera trådlöst med varandra. Bluetooth syftar till att ersätta sammankoppling med kabel och medge enhetliga gränssnitt. Enheterna kommunicerar på frekvensen 2,45 GHz. Räckvidden är 10 m Genom att det i standarden ingår en generell åtkomstprofil (GAP) kan enheter från skilda tillverkare kommunicera med varandra. 5.4. QR koder En QR-kod är en tvådimensionell streckkod som har funnits sedan 1994. En QR-kod innehåller information både horisontellt och vertikalt, Sida 6

till skillnad från en endimensionell streckkod. Betydligt mer information, 2953 bytes, kan därför lagras i en QR-kod. Tekniken kan bl.a. användas för att betala med mobilen i butik genom att den skannas med mobilen. spridning och expansion. Bilden nedan illustrerar aktörer i ekosystemet. De beskrivs utförligare i detta kapitel. Bilden visar också exempel på mobila betalningslösningar från olika företag. Några av dessa beskrivs mer i detalj i kapitel 12 Mobila betalningsinitiativ i olika delar av världen. 6. Ekosystemet för mobila betalningar 6.1. Aktörer Mobila betalningar omfattar per definition de två största sektorerna i världen, Telekom ( Mobila ) och Sektorn för finansiella tjänster/ bank ( Betalningar ), men är inte bara begränsat till dessa. Även andra aktörer - teknologi, detaljhandel, transport, statliga och icke statliga institutioner, konsumenter etc. - är viktiga delar av ekosystemet samt faktorer för en framgångsrik 6.1.1. Sektorn för finansiella tjänster Sektorn för finansiella tjänster kan tillhandahålla många tjänster när det gäller mobila plånböcker, både inom ramen för bl.a. banker och för betalningsnätverk. De är en dominerande aktör inom betalningar, och de står inför en utmaning att behålla sin marknadsposition i takt med att mobila betalningstjänster från andra aktörer växer fram. 6.1.2. Telekom Telekomindustrins traditionella voice and data produkter har varit utsatt för stark prispress över tiden, orsakat av stor konkurrens och IT projektledare Ciber

tillgång till nya och billigare tekniker. Som ett resultat så letar Telekombranchens aktörer efter nya områden att växa inom. Många ser mobila betalningar som nästa tillväxtmöjlighet, eftersom det finns stora likheter mellan telekom 58 nätverk och betalningsnätverk. De båda överför information, hanterar stora transaktionsvolymer (i den meningen att ett telefonsamtal också är en transaktion), är beroende av säkerhet och integritet, samt de är båda kraftigt reglerade industrier. Ytterligare faktorer till att betalningar är en attraktiv verksamhet är att den har en långsiktig tillväxt när det gäller utvecklingen att pengar i allt större grad blir elektroniska, och att det finns ekonomiska attraktiva möjligheter eftersom avgifterna inom sektorn för finansiella tjänster gällande kortbaserade transaktioner rör sig om stora belopp. 6.1.3. Konsumenter Konsumenten är naturligtvis en viktig aktör i kretsloppet. Mobila betalningar måste tillföra substantiellt värde till konsumenterna för att få fäste. I utvecklade länder vill konsumenterna ha en bekväm och enkel lösning. I utvecklingsekonomier tillför mobila betalningar framförallt värde i form av tillgång till finansiella tjänster. Där är penetrationen av mobiltelefoner bland invånarna mycket större än tillgången till institutioner för finansiella tjänster, som t.ex. traditionella banker. 6.1.4. Institutioner Statliga, icke-statliga och privata institutioner genomför och tar emot enorma mängder betalningar. Mobila betalningar kan hjälpa till att minska kontanthanteringen i systemen och öka effektiviteten och transparensen i stor skala. De undersöker konstant möjligheten att minska kostnaderna för att distribuera och ta emot kapital. 6.1.5. Detaljhandeln I sin rapport Mobila betalningar betalningar med mobilen i fysisk miljö skriver Svensk Handel att mobila betalningar har förutsättningar att förenkla och förbättra betalningar för kunder och handlare på framförallt tre punkter: förkortad hanteringstid, reducerad kontanthantering och ökat mervärde. 6.1.5.1. Förkortad hanteringstid Transaktionstiden för kontokortsbetalningar i butik ligger idag på ca 5-30 sekunder. Det skulle kunna påverkas positivt vid införande av mobila betalningar. Den stora potentialen ligger i förkortad hanteringstid, från det att kunden är redo för köp tills kunden lämnar kassan. Att leta upp rätt kontokort eller sedlar/mynt, stoppa i kortet rätt, ange pin/ok/totalsumma samt att komma ihåg att ta ut kortet är faktorer som idag är tidsödande och kan elimineras eller förenklas. Det optimala flödet för att korta kö och hanteringstid genom mobila betalningar är enligt svensk handel tap n go lösningar, dvs. att konsumenten håller upp mobilen mot kassaterminalen (för att betala lägre belopp) alternativt kompletterat med pin (för högre belopp). 6.1.5.2. Reducerad kontanthantering Hantering av kontanter är kostsamt och Svensk Handel tror att mobila betalningar kan bidra till att minska andelen kontanter. En orsak till att kunder betalar med kontanter i butik är troligtvis att det upplevs som krångligt och tidsödande med kortbetalning för små belopp, samt riskfyllt. Om mobila betalningar upplevs som säkert samt om köpprocessen kan förenklas till tap n go kommer det sannolikt minska andelen kontanter i svenska butiker. Ytterligare en orsak är att vissa handlare inte accepterar kontokort för lägre belopp p.g.a. att kostnaderna anses för höga. Mobila betalningslösningarna måste därför bygga på lägre avgifter för lägre belopp eller tydliga mervärden för dessa handlare anser Svensk Handel. 6.1.5.3. Mervärdestjänster Svensk Handel menar att mervärden, till att börja med kopplade till köpprocessen är centrala för att driva införandet av mobila betalningar och ge handlarna investeringseffektivitet (t.ex. investering i NFC anpassade POS system, eller annan teknologi för mobila betalningar). De pekar också på att kollektivtrafiken är viktiga eftersom de driver kontaktlösa betalningar och att mobila värde- och månadskort inom kollektivtrafiken är en viktig tjänst. 6.1.6. Teknologiföretag Bland teknologiföretagen finns många aktörer både gällande mjukvara och hårdvara. Teknologiföretag spelar en viktig roll i utvecklingen av applikationer och infrastruktur som är nödvändig för att skapa bra användarupplevelse. Sida 8

Användargränsnitt, tillförlitlighet, säkerhet är mycket viktiga faktorer i utvecklandet av mobila plånböcker. 6.2. Tre samexisterande affärsmodeller Man brukar tala om tre samexisterande affärsmodeller för mobila betalningar: 1. MNO(Mobile Network Operator) centric model: innebär att mobiloperatörerna processar konsumentens betalningar. Modellen har på senare år blivit vanlig i utvecklingsekonomier där tillgången till traditionella finansiella institutioner som t.ex. banker är låg. 2. Bank-centric model: betalningsnätverk processar betalningar. Det är den dominerande affärsmodellen i västvärlden idag, inklusive i Sverige. 3. Collaborative model: modellen innebär att flera aktörer, t.ex. banker och mobiloperatörer, samverkar i ekosystemet för mobila betalningar. En central fråga inom området för mobila betalningar är vilken eller vilka modeller som kommer att existera framgent i olika delar av världen. Det finns inget svar på det idag, men olika aktörer samt analytiker inom området har naturligtvis olika uppfattningar. 6.3. Tänkbara scenarier gällande konkurrenssituation mellan aktörer När det gäller den framtida konkurrenssituationen mellan aktörerna i ekosystemet så finns det olika tänkbara scenarier. Antingen att en aktör kommer att dominera, alternativt att flera aktörer konkurrerar. På global nivå kan det innebära att en stor aktör står som ensam vinnare alternativt att det blir en kamp mellan de stora drakarna inom en eller flera branscher. På lokal nivå är tänkbara scenarier att det blir flera vinnande företag och aktörer, alternativt att det utbryter krig på marknaden. Det är svårt att förutse utvecklingen, inte minst i Sverige. Det finns många aktörer och initiativ redan idag, och telekom och bankerna verkar inte samarbeta utan positionerar sig inom sina områden bl.a. genom initiativen WyWallet och Swich. Men det är för tidigt att sia om framtiden eftersom initiativen inte har lanserats på IT projektledare Ciber

marknaden än. Utvecklingen för övrigt i Sverige är att det finns många uppstickare inom området, men också många initiativ från etablerade företag, och många menar att det finns en risk för en fragmenterad 58 marknad med stor konkurrens. En fragmenterad marknad skulle kunna hindra att konsumenter och handlare börjar använda mobila betalningar i stor skala. I brist på standarder och med för många olika lösningar kan det bli för komplext. De flesta av lösningarna idag är precis i startgroparna, eller i pilot, så det återstår att se vilka företag som överlever. 6.4. Framgångsfaktorer Några framgångsfaktorer som brukar lyftas fram är att: Standarder och infrastruktur En dominant aktör eller flera samarbetspartners etablerar standarden och infrastrukturen. Trovärdighet Varumärken som är förtroendeingivande kan skapa tillit att penningöverföringarna är säkra. Om en bank är involverad skulle det automatiskt kunna skapa tillit för konsumenterna. Säkerhet och TSM(Trusted Service Manager) Säkerhet är kritiskt för den mobila plånbokens framgång. Lösningar för om mobilen tappas bort måste finnas. En lösning idag är att mobilen inte kan användas utan att korrekt PIN kod anges. Trusted Service Manager (TSM) är ett centralt begrepp. Wikipedia definierar TSM som a role in a near field communication ecosystem. It acts as a neutral broker that sets up business agreements and technical connections with mobile network operators, phone manufacturers or other entities controlling the secure element on mobile phones. The trusted service manager enables service providers to distribute and manage their contactless applications remotely by allowing access to the secure element in NFC-enabled handsets. Det fungerar alltså ungefär som ett bankvalv. TSM operatören äger huvudnyckeln till valvet. Tjänsteleverantören (t.ex. banken) kan hyra utrymme och få sin egen nyckel på en del av ett Secure Element i mobilen, ungefär som en nyckel till ett bankfack. Exempel på hur TSM kan fungera: Konsumenten matar in personuppgifter och kontoinformation genom en banks webbsida. Informationen skickas till kortutgivande bank för verifiering och de notifierar i sin tur TSM. Genom åtkomst till secure element i mobilen aktiverar TSM kontot för mobila betalningar som görs enbart från den mobilen. TSM möjliggör NFC kommunikation från mjukvaruperspektiv och är därmed central i NFC ekosystemet. Varje intressent i värdekedjan kommer sannolikt vilja ta positionen som TSM och på så sätt kontrollera värdekedjan. Gemalto och Ericsson är aktörer, men även Google och Apple förväntas ge sig in på detta marknadssegment. Framgångsrik app En framgångsrik app som är enkel att använda, har stor spridning och är pristransparent. Användarvänlighet En avgörande faktor för att mobila betalningar ska ta fart bland konsumenter och handlare är att de är användarvänliga. Det är viktigt med lättanvända och intuitiva betal- och mervärdestjänster för en snabbare och bredare acceptans av mobila betalningar. Användarvänligheten måste också finnas genom hela kundupplevensen. Att kassaterminalen initierar tjänsten i mobilen, så att användaren inte måste starta applikationen, kan t.ex. vara en viktig faktor. Köpprocessen bör innehålla så få verifieringssteg som möjligt och få koder. Lagstiftning och reglering Klarhet gällande lagstiftning och reglering krävs. Detta är några av de frågor som kan behöva översyn i Sverige och andra länder beroende på gällande lagstiftning i landet: Krävs det striktare regler för att skydda personers integritet? Detta bl.a. med tanke på att mobila betalningslösningar ger möjlighet till företag att skicka erbjudanden till kunder baserat på var de befinner sig fysiskt och utifrån kundens köpmönster. Tillståndsfrågor och informationskrav för betalsystemets nya aktörer. Tillsyn Penningtvättsövervakning Sakrättsliga frågor Ansvar och ersättning Sida 10

I Sverige har betaltjänstlagen gällt i ungefär två år för betaltjänster med någon av EES-ländernas valutor. För de mobila betaltjänsterna spelar även den tvingande lagen om elektroniska pengar från förra året stor roll. 7. Mobila betalningsinitiativ i olika delar av världen Det är hundratals pågående mobila betalningsinitiativ runt om i världen. I det här kapitlet beskrivs några av de mobila betalningslösningarna i Nordamerika, Kenya, Japan, Frankrike, Storbritannien och Sverige. 7.1. Nordamerika M-commerce är den starkaste drivkraften för mobila transaktioner i USA. NFC betalningar växer långsammare än förväntat. 7.1.1. Betalningsnätverk Mobila betalningar betraktades inledningsvis som ett hot mot Visa and Mastercard när spelare dök upp på marknaden som funderade på att gå utanför de traditionella betalningsnätverkan. Men majoriteten av de mobila betalningsinitiativen idag annammar de existerande betalningsnätverken. Till exempel ISIS som är ett joint venture mellan dominerande telekom operatörer i USA som inledningsvis hade utmanade Mastercard och Visa men som därefter blev partner med båda. Detta indikerar att mobila betalningar sannolikt bara blir en annan kanal för konsumenter att ha åtkomst till sina konton via Mastercards och Visas nätverk, åtminstone i USA. 7.1.1.1. Visa Visa är världens största nätverk för elektornisk betalning inom retail. In 2011 V generated $9.5 billion in net revenue and processed 78 billion transactions representing $6 trillion in total gross dollar volume. Visa Europe is a separate, privately held entity, Citibank. Visa samarbetar både med ISIS och Google Wallet. Några av kommande planerna gällande mobila betalningar: Lansering av V.me konto. Liknande vad PayPal and Amazon erbjuder idag. För tillfället i pilot. Mer omfattande lansering planeras senare under 2012. Lansering av en öppen digital plånbok som kan lagra både Visa och icke- Visa konton och som supporterar NFC baserade betalningar. För tillfället i pilot. Mer omfattande lansering planeras senare under 2012. 7.1.1.2. MasterCard MasterCard är ett ledande företag för betalningslösning som fungerar som franchisor, processor and rådgivare. De tillhandahåller betalningslösningar, transactions processing, konsult- och informationstjänster. In 2011 MasterCard generated $6.7 billion in net revenue and processed 40 billion transactions representing over $3 trillion in total gross dollar volume, Citibank. Mastercard är partner med Google Wallet och ISIS. I maj i år annonserades att Sverige är ett av de länder som Mastercard kommer att testa sin tjänst för mobila betalningar Paypass i. Detta i samarbete med SEB och Swedbank. Användarna ska kunna koppla sina betalkort, oavsett leverantör, till Paypass-plånboken för att kunna använda den vid traditionell näthandel, e-handel via mobilen men också mobilbetalningar i butik via nfc-teknik. 7.1.2. Telekom, media, teknologi and Internet företag 7.1.2.1. Google Wallet http://www.googlewallet.com/ Google är ett ledande globalt Internet varumärke och ett av de mest besökta webbplatserna i världen. Google underhåller världens största online index med webbsidor och annat innehåll och tillhandahåller innehållet gratis på Internet. Google genererar vinster genom att online reklam. Google Wallet lanserades i september 2011. Partners är MasterCard, Citi och Sprint. Handlare kopplat till tjänsten är bl.a. Macys, Gap, Bloomingdales, NJ Transit and Subway. Tjänsten kräver Samsung Nexus S smartphone. Det spekuleras om en internationell expansion till Storbritannien till sommar OS 2012. Google Wallet är en Android applikation som tillåter användare att lagra virtuella versioner av plastkort på mobilen. Flera kort kan laddas på mobilen och transaktioner kan göras bl.a. för betalning i butik genom NFC. Google har gjort plånboken till ett öppet handelsekosystem och IT projektledare Ciber

förväntar sig att de flesta betalkort kommer att lagras i plånboken tillsammans med lojalitetskort, presentkort, kvitton, boardingkort, biljetter och till och med nycklar. Då skulle plånboken bli en centraliserad 58 applikation för de flesta NFC transaktionerna. Chase, Capital One och Barclaycard vilket möjliggör konsumenter med kort från dessa banker att ladda dem på sina ISIS wallets. ISIS är den amerikanska motsvarigheten till det svenska 4T. ISIS är baserat på NFC. In store ISIS är en joint venture mellan Verizon, AT&T och T-mobile samarbete. Det bildades initialt för att konkurrera med kortutgivarna exklusivt med Discover, men är nu partners med Visa, MasterCard och American Express. I februari 2012 meddelades i en pressrelease att Isis tecknat avtal med kortutgivande bankerna 7.1.2.2. Apple Apple betraktas som the sleeping giant inom mobila betalningar. Detta på grund av dess stora marknadsandelar för mobiltelefoner, stora databas med itunes information och starka varumärke. I en artikel Så ska Apple utmana inom betalningar i Computer Sweden den 22 maj 2012 beskrivs att Apple verkar ha planer på att byta ut både kassaapparater och plastkort med sin betallösning Iwallet. I mars 2012 beviljade amerikanska patentverket ett patent för Iwallet som bygger på Itunes. Computer Sweden skriver vidare att patentet går igenom hur användaren bl.a. kan köpa saker, sätta utgiftstak, få transaktionslistor via sina Ituneskonton. Iphone har idag inte stöd för NFC, och det spekuleras om nästa iphone kommer att ha det. Ett alternativ skulle kunna vara Bluetooth 4.0 som alla företagets produkter har inbyggt. 7.1.3. PayPal https://www.paypal.com Sida 12

Online Handlare 8.4.3.1. ISIS http://www.paywithisis.com/ IT projektledare Ciber

PayPal ägs av Ebay. Paypal erbjuder tjänsterna: -Handla online -Skicka och ta emot pengar -Betala 58 med bankkonto -Betala med betal- el. kreditkort -Sälj på och bortom ebay -Skicka pengar i flera valutor Ett bankkonto/betalkort kopplas till ett Paypal konto så att det ej behöver anges vid köp online. Detta för att förenkla onlineköp. PayPal:s mobila plånbok är på molnet, till skillnad från Google Wallet och ISIS där plånboken är i mobiltelefonen. har kontaktlösa betalningskonton, men under 20% av kontona är aktiva. Men när det gäller att göra mobil betalningsfunktionalitet brett tillgänglig så är Japan definitivt en framgångssaga. Det största kontaktlösa systemet i Japan idag tillhandahålls av NTT DOCOMO. DOCOMO:s dominans beror sannolikt på tidiga investeringar i mobila betalningar. Bl.a. gjorde de investeringar i Sumitomo Mitsui Card 2005, en av Japans största kortutgivare, samt har investerat i flera stora mobila plånboksinitiativ. Japan har använt Felicia baserad kontaktlös teknologi, som inte är kompatibel med NFC. 7.4. Europa 7.2. Afrika Det är många pågående initiativ gällande mobila i Afrika. Det är en attraktiv marknad. Den finansiella sektorn är i många avseenden oreglerad vilket gör att operatörer kan skala upp sin verksamhet inom mobila betalningar i snabb takt, dock på bekostnad av risk för bedrägerier. Marknaden kommer sannolikt behöva regleras på sikt, vilket också kan sakta ner utvecklingen inom mobila betalningar. M-PESA i Kenya har blivit synonymt med mobile money framgång. M-PESA lanserades 2007 och i november 2011 var 60% av befolkningen i Kenya kunder. Initialt erbjöd M-PESA send money home funktionalitet, men erbjuder idag flera tjänster. M-PESA använder en meny som laddas på SIM kortet på kundens mobiltelefon. Nigeria är den största mobilmarknaden om man ser till antalet användare och utgör en stor potential för mobila betalningar. 54% har tillgång till mobila tjänster, men bara 24% till traditionella banktjänster. Tanzania är en av världens snabbast växande marknader för mobile money. Mobiltelefon penetrationen är ca 50%, och bankpenetrationen 13%. Detta gör Tanzania till en lovande marknad. 7.3. Japan Bland utvecklade länder anses Japan ofta vara den mest framgångsrika marknaden när det gäller spridning av mobila betalningar. Japan har bl.a. en stor andel POS system som är anpassade till mobila betalningstjänster. Statistik från Japan indikerar dock att en stor andel av befolkningen 7.4.1. Frankrike I Frankrike pågår nationella utrullningar av NFC tjänster. Frankrike har en systematisk inställning till NFC och fokuserar inte bara på betalningar, utan även på att etablera ett ekosystem för NFC tjänster, där betalningar är en av möjliggörarna. Frankrike är modellen för de länder som vill införa NFC tjänster i stor skala. De etablerade tidigt samarbetsorgan (Association Européenne Payez Mobile (AEPM) och Association Francaise du Sans Contact Mobile (AFSCM)), mellan stora intressenter såsom finansiella institutioner och teknologiföretag. De ansvarar för att ta fram tekniska specifikationer som sprids till medlemmarna, för att koordinera försök och hjälper medlemmar att lansera NFC tjänster. AEPM utvecklar sina specifikationer utifrån internationella standarder framtagna av t.ex. GSM Associations (GSMA), European Payment Council (EPC) och European Telecommunications Standards Institute (ETSI). 7.4.1.1. CITYZI Cityzi i Nice var ett pilotprojekt med flera NFC tjänster för staden för att testa tekniska specifikationer och identifiera utmaningar och vinstmöjligheter. Det innefattade tjänster såsom betalningar, transport, lojalitetsprogram, kuponger och city services. 7.4.2. Storbritannien Transport for London (TfL) håller på att uppgradera sina kortläsarsystem för att stödja NFC kontaktlösa betalningar med kredit och kontokort. Ursprungligen skulle det vara klart 2012 men är nu framflyttat till 2013. Orsaken Sida 14

uppges vara problem med svarstiden. 7.4.3.3. Klarna Det bedrivs flera andra initiativ i Storbritannien. Ett samarbete mellan Samsung och Visa som syftar till att besökare ska kunna betala med NFCenabled handset i Olympiska parken är ett av flera. 7.4.3. Sverige I Sverige bedrivs flera initiativ, precis som I övriga delar av världen är många i försöks- eller pilotstadie. 7.4.3.1. Swish https://www.getswish.com/ Swish är ett samarbetsprojekt mellan Handelsbanken, Danske Bank, Länsförsäkringar Bank, Nordea, SEB och Swedbank. Swish är en app för mobila betalningar. Det är en tjänst för betalningar i realtid, t.ex. för att dela på en krognota, mellan privatkunder som har konton i olika banker. Appen finns för Iphone och Android telefoner. Tjänsten kräver även att app Mobilt BankID laddas ned, som är e-legitimation. Kunden behöver koppla sitt mobilnummer till sitt kontonummer genom internetbank. Swish lanseras under hösten 2012. https://klarna.com Klarna erbjuder betalningslösningar för Internet. De har faktura, konto och mobil tjänster. Enligt deras hemsida är syftet med faktura är att kunden ska kunna handla enkelt genom att uppge minimal information och slippa långa registreringsprocesser. Kunden får hem varan först och betalar sen. Detta för att öka tryggheten och att e-handlare ska kunna öka sin försäljning, och Klarna tar kredit- och bedrägeririsken. På Nordic ecommerce Summit 2012-05-09 lanserade Klarna en ny betallösning som heter Checkout. Enligt artikel Uppstickare utmanar om mobila betalningar i Computer Sweden 2012-05-11 så testas lösningen för tillfället hos en större e-handlare som hålls hemlig. Slutversionen ska vara klar till sommaren 2012. Enligt Klarna avbryts 40-75% av köpen vid kassan. Genom Checkout ska köpmomentet förenklas genom en säkerhetslösning som Klarna kallar Incremental Identification, som innebär att antalet frågor till kunden styrs av bedömning av transaktion och riskprofil. 7.4.3.2. Ericsson http://www.ericsson.com/news/1587706 Ericsson visade upp två nya tjänster, Converged Wallet och Ericsson Merchant Wallet, i samband med årets Mobile World Congressmässa. Den nya tjänsteportföljen ska erbjuda världens ledande varumärken den infrastruktur och de lösningar som behövs för att kunna koppla ihop mobila plånböcker, m-wallet, tvärs över ett globalt mobilhandelssystem. Ericsson siktar in sig på att de nya tjänsterna ska intressera alltifrån nätverksoperatörer och finansiella institutioner till internetspelsbolag och återförsäljare. IT projektledare Ciber

58 7.4.3.4. izettle http://www.izettle.com izettle:s tjänst är en app och en chipkortläsare som gör en iphone eller ipad till kortterminal. Syftet är att alla människor, såväl privatpersoner som företag, ska kunna ta betalt med kort. Kunderna betalar per transaktion. 7.4.3.5. WyWallet (4T) http://wywallet.se Telia, Tele2, Telenor och Tre lanserar genom sitt gemensamma bolag 4T en gemensam standard för betalningar med mobilen sommaren 2012. Det ska enligt bolaget ge 97 procent av alla svenska mobilanvändare teknisk möjlighet att Sida 16

skicka och ta emot pengar från sina mobiler. Målet är att etablera en teknisk infrastruktur för att locka handlare och kunder. Teknikleverantör är Payex. Till en början lanseras fyra olika typer av betaltjänster via mobilen: Webb-köp, sms-köp, app-köp och en tjänst där användare kan överföra pengar mellan varandra. Alla kunder får ett mobilt konto kopplat till tjänsten. Kontot går att förbetala till, koppla ett bank- eller kreditkort till eller betala med faktura i efterhand. Det som skiljer smsköpen från innan är möjligheten att betala via det nya mobilkontot istället för mobilräkningen. Smsköp kan då göras via WyWallet-kontot i de fall då företagskunder spärrat medarbetarnas telefoner från sms-köp. Det ska också bli möjligt att betala med mobilen i butik med NFC. 7.4.3.6. Seamless www.seamless.se Seamless är ett börsnoterat företag som erbjuder tjänsterna mobile money, prepaid TopUp och Value Added Services. För betalning med mobilen i butik erbjuder de en lösning som heter SEQR. Den fungerar som så att kassören skickar betalningssumman till något som kallas SEQR transaction switch. Kunden skannar kassans unika QR med mobilen och skickar handlarens ID till SEQR switchen. Kunden får en betalningsförfrågan på mobilen, och bekräftar beloppet genom att slå in sin pin kod. Banken verifierar informationen och processar transaktionen. SEQR switchen bekräftar transaktionen till kassören och kunden. Lösningen IT projektledare Ciber

kringgår kort utgivarnas avgifter. Ett antal pilotinstallationer av SEQR har inletts under första kvartalet 2012. I en pressrelease den 22 mars 2012 säger Seamless att SEQR kommer bli del av en av 58Sveriges största leverantör av kassasystem - Extenda POS (point of sales) system. SEQR samt lösningen BART från Swedbank testas på utvalda Hemköp butiker från mitten av maj till augusti 2012 på utvalda Hemköp butiker. 7.4.3.7. BART http://www.swedbank.se Bart är en tjänst från Swedbank för betalning med mobilen i butik. Bart samt lösningen SEQR från Seamless testas på utvalda Hemköp butiker från mitten av maj till augusti 2012 på utvalda Hemköp butiker. Tjänsten riktar sig i dagsläget endast till Swedbanks kunder som har internetbanken och ett bankkort. Den fungerar med Android och Iphone mobiltelefon och kräver att Bart appen laddats ned. För betalning i butik så startar kunden Bart appen och anger pin kod, och anger därefter totalbeloppet som kassan visar. Mobilen visar en QR kod och belopp. Mobilen läggs under en scanner vid kassan, och beloppet dras direkt från bankkontot. Kunden bekräftar sedan köpet. Sida 18

8. Trender och slutsatser från Gartner Gartner skriver i sin rapport Market Trends: Mobile Payment, Worldwide 2012 publicerad den 30 maj 2012 att de tror att marknaden för mobila betalningstjänster kommer att fortsätta öka med 42% årligen t.o.m. 2016. Det gäller både transaktionsvolymen och värdet. Aspekter under det gångna året som de lyfter fram är: Positiva: Mobiloperatörer och finansiella institutioner fortsätter att investera i mobila betalningstjänster. Stora lanseringar har annonserats och rullats ut. Stora betalningsnätverk och solution providers har gett sig in på marknaden med stora initiativ. Här nämns bl.a. Ericssons lansering av mobila plånböcker. Stora handlare satsar på mobila betalningstjänster; t.ex. Starbucks och McDonalds. Negativa (sämre än väntat): Långsam spridning av NFC betalningstjänster. Google Wallet är ett exempel där bristen på NFC telefoner samt för få handlare där tjänsten finns nämns som orsak av Gartner. supporterar flera olika tjänster: biljetter, kuponger, och city services etc., för vilka betalning är möjliggöraren. Lösningar för mobil detaljhandelbetalning såsom kortläsare som fästes i mobilen har för tillfället snabbare dragningskraft än NFC betalningar. Så kommer det att förbli fram till 2015. NFC teknologier håller fortfarande på att mogna och ett NFC ekosystemet håller fortfarande på att utvecklas. Intressant är att Gartner tidigare sagt att mobila betalningar i världen förväntas växa med 54% CAGR(compound annual growth), från $49bn under 2010 till $426bn 2015 (d.v.s med 54% årligen i 5 år). Men meddelade sedan i mitten av 2011 att mobila betalningar växer långsammare än väntat. Nu anger de alltså en förväntad tillväxt på 42 % årligen. En avgränsning i den här omvärldsanalysen är att bara siffror från Gartner tagits med. Generellt så varierar siffrorna mellan olika analysföretag. Det beror delvis på att de gör olika prognoser, men också på skillnader i vad som mäts. Mobila betalningar är som redan nämnts ett brett område och vissa analysföretag exkluderar vissa delar i sina siffror. Mobila betalningstjänster inte easy propositions, inte ens för stora företag. Nokia drog sig tillbaka redan efter två år efter lansering. Det indikerar stora utmaningar gällande att utveckla ekosystemet och sprida kunskap på marknaden. Gartners konklusioner är: Telecom ledda mobila betalningstjänster kommer att liera med existerande finansiella system och regler för att försäkra att adekvat risk och bedrägeri hanteringsmeknismer kan införas. NFC betalningssystem kan bara bli framgångsrika genom att ett ekosystem utvecklas som IT projektledare Ciber

58 OFFICE Stockholm Ciber AB Drottningg 25 111 51 Stockholm, Sweden T: +46 8 506 111 00 f: +46 8 667 3265 w: www.ciber.com / ie Sundsvall Ciber AB Rådhusgatan 18 A 852 31 Sundsvall, Sweden T: +46 8 506 111 00 f: +46 8 667 32 65 w: www.ciber.com / ie 2012 Ciber, Inc. All rights reserved. Ciber and the Ciber logo are registered trademarks of Ciber, Inc. www.ciber.com/se