Remissyttrande - Innovationskraft Sörmland 2020 - en regional innovationsstrategi för Sörmland

TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Staben för regionala frågor +46155245742 2014-03-26 LS-LED14-137-3 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen M Ö T E S D A T U M Remissyttrande - Innovationskraft Sörmland 2020 - en regional innovationsstrategi för Sörmland Förslag till beslut Föreslaget remissyttrande godkänns Sammanfattning Innovationskraft Sörmland 2020 utgör förslag till regional innovationsstrategi för länet som Regionförbundet Sörmland tagit fram. Syftet med strategin ska vara att fungera som ett verktyg för att lösa samhällsutmaningar och bidra till förnyelse i näringslivet, etablera nya företag och få fler arbetstillfällen till länet. Landstinget ser positivt på initiativet att skapa en regional innovationsstrategi. Landstinget föreslår emellertid några förslag på förtydliganden och/eller tillägg i sitt yttrande. Landstingets huvudsakliga synpunkter är sammanfattningsvis att samhällsnyttan bör lyftas fram som en överordnad drivkraft i strategin, att innovationsstrategin bör breddas och ges en tydligare koppling till samtliga mål i Sörmlandsstrategin samt att strategin bör ges en tydligare koppling till befintligt FoU-arbete i länet. Bakgrund Innovationskraft Sörmland 2020 är det förslag till regional innovationsstrategi för länet som Regionförbundet Sörmland tagit fram. Syftet med strategin ska vara att fungera som ett verktyg för att lösa samhällsutmaningar och bidra till förnyelse i näringslivet, etablera nya företag och få fler arbetstillfällen till länet. Strategin är en direkt fortsättning på det arbete som fördjupades förra våren genom olika seminarier i länet. Remisstiden på strategin gick ursprungligen ut den 28 februari men har förlängts till 4 april. Landstinget har översänt föreslaget yttrande till Regionförbundet med förbehållet att ändringar och kompletteringar kan ske efter dagens sammanträde i Landstingsstyrelsen. Ärendebeskrivning Landstinget ser positivt på initiativet att skapa en regional innovationsstrategi i länet. Landstinget föreslår emellertid några förslag på Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\carfre\ls-led14-137-3 Remissyttrande - Innovationskraft Sörmland 2020 - en regional innovationsstrateg SID 1(2) 230702_2_0.DOCX Utskriftsdatum: 2014-04-25 14:24

förtydliganden och/eller tillägg i sitt yttrande. Landstingets huvudsakliga synpunkter är sammanfattningsvis att: Samhällsnyttan bör lyftas fram som en överordnad drivkraft i strategin Innovationsstrategin bör breddas och ges en tydligare koppling till samtliga mål i Sörmlandsstrategin Strategin bör ges en tydligare koppling till befintligt FoUarbete i länet Landstinget menar att det är riktigt att på ett tydligt sätt lyfta fram individen/idébäraren i centrum och styra mot entreprenörsinriktat näringslivsutvecklingsfokus men strategin behöver även lyfta in de övriga tre målen i Sörmlandsstartgin 2020. Det är viktigt att i strategin och framtida arbete anlägga en bredare syn på innovation i allmänhet och innovationsstödssystem i synnerhet. Landstinget menar vidare att de övergripande målen kan bli mer uttryckligen strategiska om de struktureras så att det övergripande målet om Innovation för samhällsnytta lyfts fram. En innovationsstrategi behövs globalt, nationellt och regionalt för att möta globala samhällsutmaningar, skapa konkurrenskraft och jobb och leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Landstinget efterlyser också ett förtydligande beträffande vilka typer av aktörer som ingår i den utvecklingsgrupp som föreslås utgöra det strategiska ledarskapet. Alla medlemmar i Regionförbundet bör vara representerade i denna gruppering. Konsekvenser ---------------------------- Ärendets beredning Ärendet har beretts i staben för regionala frågor Beslutsunderlag Remisshandling Beslutet expedieras till [Här ska du skriva in vilka beslutet ska expedieras till] ORG NR 232100-0032 \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\carfre\ls-led14-137-3 Remissyttrande - Innovationskraft Sörmland 2020 - en regional innovationsstrateg SID 2(2) 230702_2_0.DOCX Utskriftsdatum: 2014-04-25 14:24

Innovationskraft Sörmland 2020 en regional innovationsstrategi för Sörmland Leva, växa, verka Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar, ambitioner och idéer i Sörmland. 1(22)

Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Varför en innovationsstrategi?... 5 Prioriterade målområden... 7 Idébäraren i centrum... 8 Stark och öppen innovationskultur... 8 Öka kommersialiseringen... 8 Innovation för samhällsnytta... 8 Genomförande av strategin... 9 Verktyg från Sörmlandsstrategin 2020... 9 Genomförande organisation... 11 BILAGA Processen, definitioner och analys... 12 Hur har vi arbetat med innovationsstrategin?... 12 Hur ser vi på innovation?... 13 Innovation... 13 Vad är ett innovationssystem?... 14 Hur ser innovationsprocessen ut?... 14 Förutsättningar för innovationsutvecklingen i Sörmland... 16 Omvärldstrender... 16 Innovationsindex Sörmland... 17 Aktörer i innovationssystemet... 18 Behoven hos innovatörer/företag... 20 Förslag på möjliga insatser och projekt... 22 2(22)

Bakgrund Att innovationer i företag och i övriga samhället är en viktig drivkraft för en hållbar tillväxt och förnyelse i en region är ett känt faktum. Ett innovationsfrämjande arbete är därför en nödvändig ingrediens i det regionala utvecklingsarbetet. Regionförbundet Sörmland har sedan år 2006 arbetat med att utveckla innovationsklimatet i länet genom olika projekt under samlingsbegreppet Innovationsmotorn. Innovationsmotorns arbetssätt bygger på Kaj Mickos 1 modell Produktionssystem för innovationer, det vill säga att vilken idébärare som helst, med rätt stöd, kan utveckla sin idé så att den blir en produkt på marknaden. Arbetet i innovationsmotorn har främst syftat till att skapa en ny metod för att stimulera till ett ökat idéinflöde i tidiga skeden samt att lotsa fram nya idéer till fler innovationer. Kommunerna, som traditionellt inte varit involverade i innovationsutvecklingsarbetet, har varit med och byggt upp innovationsnoderna, det vill säga verksamheter som arbetar med idéinflöde och idélotsning i tidiga skeden av 1 Tidigare anställning som professor i innovationsteknik vid Mälardalens Högskola 3(22)

innovationsprocessen: Nätverket Din Idé (Eskilstuna), Företagslabbet (Nyköping), Växthuset (Strängnäs) och Katec (Katrineholm). Regionförbundet har under 2008, tillsammans med kommunerna, Almi och Mälardalens högskola, upprättat och skrivit under en gemensam avsiktsförklaring för samarbetet om ett regionalt innovationsstödsystem i Sörmland. Avsiktsförklaringen beskriver framförallt ett gemensamt förhållningssätt gentemot idébärarna, den är dock inte känd av alla aktörer inom det regionala innovationsstödsystemet. 2 Förhållningsättet kan sammanfattas med att när människan bakom idén sätts i centrum skapas det förutsättningar att utveckla nya produkter, tjänster eller affärsmodeller som kan nå marknaden. Detta gäller alla personer och idéer oavsett vilken miljö de kommer ifrån. Denna breda syn på innovation har varit viktig i en region där många idéer kommer från miljöer som inte kopplas till traditionella forskningsmiljöer. Under hösten 2012 presenterades Sörmlands innovationsindex 3 för Regionförbundet Sörmlands styrelse och ett antal nätverk, bland annat kommun- och näringslivscheferna i Sörmland. Utifrån analysen diskuterades behovet av en regional innovationsstrategi för en bättre samordning inom det regionala innovationsstödsystemet. Vision Leva, växa, verka Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar, ambitioner och idéer i Sörmland. I innovationsstrategin använder vi oss av visionen från Sörmlandsstrategin 2020 som antogs i regionstyrelsen i december 2012. Strategin har sin utgångspunkt i det som identifierats som viktigt lokalt och regionalt i länet. För att förtydliga visionen lägger innovationsstrategin till att vi i Sörmland strävar efter att en mångfald av idéer kommersialiseras. Detta uppnås genom en stark och öppen innovationskultur som inkluderar, stöttar och skapar förutsättningar för alla typer av idéer, människor och företagare som har potential och drivkraft. 2 När vi pratar om innovationsstödsystemet menar vi aktörerna som stöttar idébärare i näringslivet eller den offentliga sektorn. 3 Ett index som har tagits fram i REGLABs regi för alla regioner i Sverige och som mäter länets förutsättningar och förmåga till innovation. 4(22)

Varför en innovationsstrategi? I Sörmlands regionala utvecklingsprogram Sörmlandsstrategin 2020 är ett konkurrenskraftigt näringsliv ett av fyra prioriterade mål. Ett starkt näringsliv och en hög grad av innovation och förnyelse beskrivs som centrala frågor för en hållbar ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Ett sätt att nå målet är att utveckla det regionala innovationssystemet. En nulägesanalys, som har genomförts av följeforskarna i projektet Fler innovationer helt enkelt en del av innovationsmotorn 4, pekar på att det behövs en regional strategi och ett tydligare regionalt ledarskap för att driva fram och effektivisera innovationsarbetet i länet. En visualisering av hela det regionala innovationssystemet skulle underlätta för innovatörer och aktörer att hitta och lotsas rätt. Behovet av gemensamma målsättningar för att utveckla innovationsarbetet har även efterfrågats av aktörerna som verkar i det regionala innovationsstödsystemet. 4 Fler innovationer helt enkelt är ett projekt inom ramen för satsningen Innovationsmotorn som genomfördes under 2011-2013 av Regionförbundet Sörmland i samarbete med kommunerna Eskilstuna, Nyköping, Katrineholm och Strängnäs. Projektet finansierades förutom av projektdeltagarna med hjälp av medel från EU:s regionala utvecklingsfond. Mer information om projektet finns på regionförbundets hemsida www.region.sormland.se 5(22)

Gemensamma målsättningar är viktiga för att effektivare kunna använda länets begränsade utvecklingsresurser, följa upp insatserna och underlätta för idébärare att hitta rätt i stödsystemt. Att kraftsamla kring innovationsarbetet i regionerna är också en tydlig signal i Sveriges nationella innovationsstrategi som lanserades under hösten 2012. På EUnivå handlar den nya innovationspolitiken framförallt om smart specialisering 5, det vill säga att man från regionernas sida identifierar sina viktigaste tillgångar och fokuserar på dem för att öka konkurrenskraften. En regional innovationsstrategi behövs inte bara för förnyelse i näringslivet och fler privata eller offentliga investeringar i regionen, den kan även fungera som ett verktyg för att lösa våra samhällsutmaningar som integration, jämställdhet, miljö och hälsa. 5 Smart specialisering innebär att regionerna genomför en strategisk process för att identifiera den inriktning som bäst passar deras innovationspotential, baserat på regionen tillgångar och resurser. 6(22)

Prioriterade målområden Foto: FoU i Sörmland Vi vill fortsätta att satsa brett och väljer att prioritera verktyg snarare än branscher, inte minst på grund av regionens storlek och struktur. Ytterligare en anledning är att många idéer inte kommer från miljöer som kopplas till traditionella forskningsmiljöer. Några särskilda utvecklingsområden har därför inte pekats ut. Däremot kan verktygen användas i de branscher som anses som strategiskt viktiga. För att förverkliga att Sörmland blir länet där en mångfald av idéer kommersialiseras har fyra målområden identifierats. 7(22)

Idébäraren i centrum God kännedom hos innovatören om hur idéer kan realiseras och vilket stöd som går att få i innovationsstödsystemet. I ökad grad involvera idébärarna i utformningen av insatserna. Vi når nya grupper som står utanför innovationssystemet såsom unga, personer med utländsk bakgrund och idébärare i kommuner utan egen nod. Ökad tillväxt och mätbara förbättringar för dem som tar del av stödet. Stark och öppen innovationskultur Vi tar tillvara på ungas innovationskraft. Alla organisationer känner till sin funktion i innovationsstödsystemet, har förtroende för varandra och samverkar. Stärka kopplingen mellan akademin, forskning och innovationsstödsystemet samt näringslivet och länka ihop det med omvärlden. Vi är kända för att använda väl fungerande metoder och arbetssätt. Öka kommersialiseringen Innovation används för ökad tillväxt och konkurrenskraft i befintliga företag. Vi underlättar internationaliseringen för innovatörer/företag. Vi utvecklar möjligheter till finansiering och affärsutveckling i olika skeden av innovationsprocessen och för olika typer av idéer/innovationer. Innovation för samhällsnytta Innovation används som ett verktyg i offentlig verksamhet för att lösa samhällsutmaningar och bidra till samhällsnytta. 8(22)

Genomförande av strategin Foto: Växthuset i Strängnäs Verktyg från Sörmlandsstrategin 2020 Analys Analys är ett viktigt underlag i beslutsprocessen om olika projekt och aktiviteter. Det är också ett bra verktyg för uppföljning av våra gemensamma insatser. Analyser som genomförts för att ta fram innovationsstrategin är Innovationsindex Sörmland, en aktörskartläggning, en slututvärdering av projektet Fler innovationer helt enkelt samt en tematisk utvärdering av innovation kopplat till Sörmlandsstrategin 2020. Innovationsindexet blir också ett viktigt mått för att förstå förutsättningarna för innovation framöver. Förslag på framtida analyser är att genomföra en omfattande behovsanalys för att ta reda på olika målgruppers behov av stödinsatser. 9(22)

Mötesplatser Att människor möts och nya samarbeten skapas är en viktig förutsättning för att innovation ska uppstå. Genom att arrangera mötesplatser skapar vi förutsättningar för korsbefruktning mellan näringsliv, akademi, offentlig verksamhet och det övriga samhället. Mötesplatser och samlade nätverk mellan systemets aktörer är också viktiga, till exempel för att främja samverkan mellan aktörer. Inom ramen för genomförandet av strategin arrangeras både utåtriktade mötesplatser till nytta för innovatörer och mötesplatser som syftar till att utveckla systemet. Årligen genomförs två större mötesplatser för att sprida kunskap och ge möjlighet till nätverkande, för såväl innovatörer som aktörer i systemet. En av mötesplatserna ska vända sig till aktörer i innovationsstödsystemet för att åstadkomma ett ökat förtroende, lärande och samarbete mellan aktörerna. Projekt Att arbeta i projektform är ett viktigt verktyg för att driva utvecklingen. Det ska vara tydligt vilket behov projektet syftar till att möta och hur det bidrar till att nå målen i Sörmlandsstrategin 2020 och Sörmlands innovationsstrategi. För att nå långsiktiga resultat är ett aktivt ägarskap och fokus på lärande genom uppföljning viktiga förutsättningar. Samproduktion av projekt kan stärka banden mellan aktörer i stödsystemet, olika sektorer och kommuner. Det behöver finnas tydliga erbjudanden och en god tillgänglighet för målgrupperna. Högre motkrav ska ställas på entreprenörer som vill delta i projekten, till exempel via avsiktsförklaringar för idébärare. Uppföljning För att kunna följa utvecklingen när det gäller förutsättningarna för innovation i stora drag är innovationsindexet ett bra mått som även finns med i Sörmlandsstrategin 2020. Våra gemensamma insatser och vad de leder till behöver följas upp med ett gemensamt bokslut, det vill säga en verksamhetsberättelse för vårt basutbud. Gemensamma indikatorer för detta bokslut behöver tas fram. I de projekt som sätts igång kommer en specifik projektuppföljning att krävas där man tar hänsyn till det gemensamma bokslutet. 10(22)

Genomförande organisation Strategiskt ledarskap Regionförbundet ska koordinera och följa upp genomförandet av den regionala innovationsstrategin. För att säkerställa genomförande, ett kontinuerligt lärande och utvärdering behövs också en utvecklingsgrupp bestående av nyckelaktörer och finansiärer i innovationsstödsystemet. Gruppens uppgift är att aktivt följa utvecklingen på innovationsområdet i stort och ta del av uppföljningar av de satsningar som görs inom ramen för strategin. Gruppen beslutar om gemensamma insatser med utgångspunkt i strategin. Gruppen träffas 2-3 gånger per år och regionförbundet är sammankallande. Operativt ledarskap Regionala aktörer som ansvarar för ett regionalt basutbud som innovationsrådgivning, innovationstävlingar, stora mötesplatser med mera upphandlas av regionförbundet. Aktörer som bland annat noder, företags- och innovationsrådgivare, företagar-/branschorganisationer, Science Parks/inkubatorer, högskolan och offentliga organisationer kan också ta egna initiativ till projekt som uppfyller målen i innovationsstrategin. Vid behov startas arbetsgrupper som är handlingsfokuserade och som till exempel kan vara organiserade branschvis eller kring ett fokusområde som internationalisering eller affärsutveckling/finansiering. Arbetsgruppernas uppgift är att aktivt utveckla de operativa insatserna genom att till exempel arrangera mötesplatser där aktörer får möjlighet till erfarenhetsutbyten och lärande. Gruppen har också till uppgift att vid behov samordna de insatser i regionen som beslutas av utvecklingsgruppen. Årshjul genomförande av innovationsstrategin För att lättare kunna upprätta årliga handlingsplaner har ett årshjul upprättats som innehåller delar av Sörmlandsstrategins verktyg och speglar också organisationen av genomförandet av länets innovationsarbete. Projekt och operativa grupper kommer att kräva en egen tidsplanering. Mötesplats Innovatörer/aktörer (t.ex vecka 45) Uppföljning/ gemensamt bokslut Utvecklingsgrupp (Höst ) Mötesplats Aktörer (vår) Utvecklingsgrupp (vår) Analyser 11(22)

BILAGA Processen, definitioner och analys Hur har vi arbetat med innovationsstrategin? Inom ramen för Sörmlandsstrategin 2020 och projektet Fler innovationer helt enkelt har Regionförbundet Sörmland under 2013 koordinerat arbetet med en regional innovationsstrategi. Målet var att ta fram en gemensam behovsbild, vision och övergripande mål samt idéer för långsiktiga innovationssatsningar i regionen. För att nå ut till en bred målgrupp genomfördes tre större seminarier, det vill säga Innovationskraftsseminarierna, och det fördes en dialog med ett antal nyckelaktörer på lokal, regional och nationell nivå via till exempel personliga möten eller nätverksträffar.. Dialog kommuner, landstinget Dialog nationella aktörer Dialog internt regionförbund och politiker Dialog innovatörer / företagare Dialog nyckelaktörer i stödsystemet Dialog finansiärer Dialog media Utvecklingsgrupp Vision/mål juni Utvecklingsgrupp SWOT april Utvecklingsgrupp Idégenerering september Utvecklingsgrupp Prioritering oktober Utvecklingsgrupp Genomförande november Innovationskraft 1 Seminarium nationell innovationsstrategi 30 januari Innovationskraft 2 Seminarium innovation i offentlig verksamhet 12 september Innovationskraft 3 Avslut Fler innovationer helt enkelt 7 november För att fördjupa sig i ett antal strategiska frågeställningar samlades en arbetsgrupp bestående av tolv representanter från lika organisationer som spelar en nyckelroll i innovationssystemet, det vill säga utvecklingsgruppen. Gruppen träffades fem gånger och spårade omvärldsförändringar, analyserade effekterna för Sörmland, arbetade fram en vision och målsättningar samt idéer för genomförande. 12(22)

Hur ser vi på innovation? Innovation I arbetet med innovationsstrategin utgick vi från Oslo-manualens definition: An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved product (good or service), or process, a new marketing method, or a new organisational method in business practices, workplace organisation or external relations. (Oslo Manual, European Commission) Det finns olika typer av innovationer där en förbättring eller utveckling av en produkt eller tjänst tillhör de vanligaste. En innovation kan också handla om nya processer eller metoder för att producera en vara eller tjänst, marknadsföra och affärsutveckla eller nya sätt att organisera verksamheten. Gemensamt för olika typer av innovationer är att de skapar nytt värde för användare, kunder eller målgrupper. 13(22)

Vad är ett innovationssystem? Ett innovationssystem kan belysas utifrån olika perspektiv. Det nationella innovationssystemet fokuserar på spelregler i form av konkurrenslagstiftning, patentsystem och hur företagsstruktur samt offentligfinansierad forskning och utveckling ser ut. Det sektoriella innovationssystemet fokuserar på spelregler som är utmärkande för en speciell sektor eller bransch. Det regionala innovationssystemet inriktar sig på förutsättningarna i en särskild region, exempelvis Sörmland. Det är en frivillig gruppering av näringslivsfrämjare, företag, akademi och offentliga aktörer. När vi pratar om innovationsstödsystemet menar vi aktörerna som stöttar idébärare i näringslivet eller den offentliga sektorn. Hur ser innovationsprocessen ut? En innovationsprocess beskriver faserna från att en idé uppstår fram tills innovationen har nått marknaden. Förenklat beskrivs första fasen i processen som att det finns ett behov eller problem. I nästa fas utvecklas ett antal idéer som kan tänkas tillgodose behovet. Inkubationsfasen är den första prövningen om idéerna håller i verkligheten. I realiseringen tar man fram en detaljlösning, det vill säga en prototyp, och i sista skedet produceras produkten eller tjänsten samt introduceras på marknaden. Marknaden bearbetas så att innovationen accepteras och sprids hos den tilltänkte mottagaren. Utvecklingsgruppen för innovationsstrategin utgick ifrån Oslo-manualens definition av innovationsprocessen som innehåller dessa fem steg. Gruppen valde att lägga till innovationsklimatet som en viktig faktor som genomsyrar hela processen, men för att förenkla i modellen blev det ett första steg. Innovationsprocessen Innovationsklimat Behov - marknadspotential/ problemställning Idégenereringidéutveckling Inkubation vidareutveckling och tester Realisering omforma och producera Kommersialisering distribution och marknad Kund-/användarperspektiv Källa: Kedje -modellen Oslo Manualen, European Commission - modifierad 14(22)

Modellen kan användas för att visualisera vilka funktioner och aktörer som behövs och finns i dagens innovationsstödsystem. Hur processen ser ut i detalj kan variera och i praktiken är den sällan linjär, den fungerar mer som en spiral som rör sig uppåt. Det finns ett antal nya teorier där individens beteende och valfrihet i innovationsprocessen bestämmer en allt mer komplex verklighet och påverkar hur ett innovationssystem organiserar sig. 6 6 Läs mer om organisation av innovation: José Fonseca- Complexity and Innovation in Organization 15(22)

Förutsättningar för innovationsutvecklingen i Sörmland Omvärldstrender Det finns en mängd olika trender som påverkar innovationsutvecklingen utifrån ett globalt, nationellt och regionalt perspektiv. En god bevakning ger bra beslutsunderlag och leder till ökad handlingsberedskap. Till de globala trenderna hör bland annat en fortsatt globalisering, åldrande befolkning, allt snabbare teknikutveckling, ökad rörlighet i befolkningen samt ett ökat intresse för hälsa, miljö och jämställdhet. Mer specifikt när det gäller innovationer har kunskapen och intresset kring innovationssystem och klusterinitiativ ökat. Sverige ligger i topp i internationella innovationsrankingar. Innovation handlar idag inte så mycket om produkter eller tjänster, snarare om nya affärsmodeller eller processer. Crowdfunding, som är ett nytt sätt att finansiera sin verksamhet, och allt fler sociala innovationer förtydligar denna trend. Innovation blir också allt mer upplevelsebaserad och finns i gränssnittet mellan olika sektorer och branscher. Innovation uppstår i samverkan mellan olika aktörer. 16(22)

Öppen innovation, det vill säga att involvera andra - som exempelvis sina kunder - i innovationsprocessen i företag eller organisationer, har blivit allt vanligare. Ett sätt att göra det är via digitala innovationsplattformer där hela världen kan vara med och lösa ett behov eller problem. Innovationsindex Sörmland Innovationsindexet för Sörmland baseras på REGLAB:s modell 7 som består av 15 indikatorer som mäter innovationsklimatet i regionen, det vill säga förutsättningar för innovation och förnyelse. Indexet är uppdelat i grundförutsättningar, förmåga till förnyelse samt marknadsförmåga. Den sammantagna bilden av länet inom grundförutsättningarna där faktorer som öppenhet, mångfald och tolerans, den generella utbildningsnivån och rörligheten på arbetsmarknaden mäts visar att Sörmland inte skiljer sig så mycket från riket. När det gäller förnyelseförmågan utmärker sig Sörmland med låga värden för resurser inom forskning och utveckling inom såväl näringslivet som akademin vilket påverkar konkurrenskraften för innovation och förnyelse. Samtidigt visar analysen ett bra utfall avseende intresse för entreprenörskap hos unga och förnyelsegraden i näringslivet, det vill säga andelen nystartade företag jämfört med befintliga företag i Sörmland. Sammanlagt visar det ändå på goda förutsättningar för regions förmåga och kapacitet att möta och utvecklas i takt med omvärldens förändringstryck. 7 REGLAB, som är ett forum för lärande om regional utveckling där regioner, myndigheter, forskare och andra möts, har under 2011 initierat ett lärprojekt där elva regioner och Tillväxtverket arbetade fram ett innovationsindex för alla regioner i Sverige. 17(22)

Däremot finns det stora utmaningar i Sörmland gällande marknadsförmågan, det vill säga att kommersialisera idéer. Det är framförallt inom indikatorerna riskkapitalinvesteringar och andel patentansökningar som länet ligger efter. Även andelen utlandsägda företag i den totala företagsstocken, en faktor som påverkar internationaliseringsgraden, är förhållandevis låg. Däremot ligger Sörmland i nivå med riket avseende export som andel av BRP. 8 Aktörer i innovationssystemet I utbudet av Sörmlands innovationsstödsystem ingår runt 60 aktörer på lokal, regional och nationell nivå. De vanligaste aktiviteterna och verksamheterna som aktörerna utför är rådgivning, nätverksbyggande och kunskaps- samt kompetenshöjning. Andra insatser handlar till exempel om finansiering eller lotsning i stödsystemet. Aktörernas huvudmålgrupper är entreprenörer, nystartade och befintliga företag, främst små företag (1-9 anställda), men arbetet sker mot samtliga företagsstorlekar. Drygt tio procent arbetar med att främja innovation inom offentlig sektor, främst inom vård och omsorg, men även i skolan. I övrigt utmärker sig tre grupper som prioriterade målgrupper: utrikesfödda, kvinnor samt ungdomar. Det sörmländska innovationsstödsystemet är rätt generellt och sjuttio procent av aktörerna anger att de inte arbetar mot en eller flera specifika branscher eller sektorer. Resterande trettio procent delas in i tre sektorer besöksnäring, kreativa näringar och energi/miljö som sticker ut gällande antal aktörer med inriktning mot dem. Det finns en del aktörer med verksamhet inom samtliga delar av innovations- och företagsutvecklingsprocessen. Tyngdpunkten, avseende antalet aktörer, ligger dock i de tidiga faserna det vill säga stöd till idégenerering, utveckling av koncept och uppstart av företag. Många aktörer arbetar på olika sätt med att stärka innovationsklimatet, vilket är positivt men kräver en samordning så att inte insatserna överlappar varandra. Majoriteten av aktörerna lotsar idébärare vidare i systemet och det indikerar att det finns en viss arbetsdelning dem emellan. En lägre andel aktörer arbetar med finansiering, stöd inom export och internationalisering eller i inkubationsfasen. Få aktörer agerar i de mindre kommunerna. 9 8 Läs mer om Sörmlands innovationsindex: http://www.region.sormland.se/img/2013/5/20/78738.pdf 9 Läs mer om aktörskartläggning på http://www.region.sormland.se/img/2013/12/20/80654.pdf 18(22)

Aktörer i Sörmlands innovationsstödsystem utifrån företagsutvecklingsprocessen Stöd innan företagsstart Stöd i uppstartsfasen Stöd i drivafasen Stöd i tillväxtfasen Stöd i exportfasen Mälardalens högskola Linköpings Universitet/InnovationskontorEtt Munktell Science Park Create Business Incubator Idélab Nova MedTech Resurscentra (Nora, Strängnäs Q och Sweet Business) Sörmlands Turismutveckling IDEA Plant Robotdalen SecLink Automation region Oppinova Matklustret ALMI Coompanion Enterprise Europe Noderna (Eskilstuna, Strängnäs, Nyköping och Katrineholm Network/Europainstitutet Nyföretagarcentrum (Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs, Östra Sörmland) NEEM (ink. MFI/MFF) Fabriksföreningen Eskilstuna Business Sweden Östsvenska handelskammaren Företagarna LRF Rekarna Sparbank och Sörmlands sparkbank Sörmlandslandsfonden Kommunernas näringslivsfunktion/kommunala näringslivsbolag Regionala policyaktörer och finansiärer (Regionförbundet, Lst och landstinget) 19(22)

Behoven hos innovatörer/företag Generellt går det att säga att idébärarnas behov av rådgivning växer i samband med att de fått en större förståelse för innovationsprocessens samtliga steg. Rådgivning i olika faser av innovationsprocessen snabbar på kommersialiseringen. Framgångsfaktorer är rådgivarens kompetens och personkemin mellan idébärare och rådgivare. Idébärarna vill ha tillgång till ett nätverk som de själva inte har, lokalt och regionalt men också nationellt och internationellt. Det finns en förståelse för att idébäraren själv är den som måste göra det mesta av arbetet. Det är inte alltid tydligt för idébärarna vart de kan vända sig när de behöver ha hjälp och vad de kan förvänta sig från innovationsstödsystemets olika aktörer. Eftersom målgruppen är så bred behöver vi ta reda på mer om dess olika behov. Målgruppen innehåller exempelvis nya och befintliga företag men också offentliga verksamheter och grupper som inte har kontakt med innovationsstödsystemet idag. 20(22)

Sammanställning av länets förutsättningar för innovation Möjligheter Öppen innovation Crowdfunding "Innovationslån" Mer upplevelsebaserad innovation En strategi som leder till konkret handling Bredda innovationssystemet - involvera banker, arbetsförmedlingen, revisorer med flera Hög arbetslöshet Framgångsfaktorer Högskola med profil innovation Högskoletät region Antal UF företag (Ung företagsamhet) Geografiskt läge - närhet till andra regioner Positiv befolkningsutveckling Hög andel utlandsfödda God industriell kunskap Erfarenheter av insatser och befintliga samarbeten (innovationsmotorn) Sörmlandsfonden Hot Ojämställdhet/intolerans Brist på flexibilitet i finansieringssystemet Världsekonomin/global ekonomisk kris Politisk turbulens Kunskapsbrist om innovation (hos till exempel beslutsfattare, i offentlig sektor) Brist på systemtänk om innovationsstrategin inte kopplas ihop med andra områden Produktfokusering Samhällsutmaningar som miljö energiförsörjning, jämställdhet, migration med mera Hinder Små forskningsresurser - privat och lärosäten Låg utbildningsnivå Låg innovationsgrad i befintliga företag Låg internationalisering av tjänster Riskkapitalinvesteringar Föråldrat stödssystem -länsindelning Ålderdomliga mätmetoder Stora grupper i befolkningen står utanför innovationsstödsystemet Få unga att stanna kvar i regionen och öka intresset för entreprenörskap/innovation som en alternativ karrärväg 21(22)

Förslag på möjliga insatser och projekt Skapa ett regionalt basutbud innovationstävlingar, mötesplatser, innovationsrådgivning med mera Skapa ett koncept för att erbjuda unga innovation och entreprenörskap i skolan och högskolan redan från tidig ålder Öka tillgången/tillgängligheten till innovations- och inkubatorsmiljöer för olika grupper, till exempel via fysiska miljöer eller digitala plattformar Få fler ledare i privat och offentlig sektor som genomgår en innovationsutbildning Öka användningen av certifiering för att kvalitetsäkra våra metoder Göra insatser för nya målgrupper som står utanför innovationssystemet idag Göra insatser i befintliga företag för att öka innovationskraften Göra insatser för innovation i offentlig sektor, till exempel ett pilotprojekt kring innovationsupphandling/innovationsvänlig upphandling samt innovation inom vård och omsorg Göra insatser för innovationer som löser viktiga samhällsutmaningar Göra insatser för internationell kommersialisering av innovationer 22(22)

From: Astrid Trautsch Sent: den 24 januari 2014 08:53:58 To: Undisclosed recipients:; Cc: Subject: Remiss regional innovationsstrategi Sörmland Remiss regional innovationsstrategi Sörmland Bifogad finns Sörmlands regionala innovationsstrategi som idag går ut på remiss till länets kommuner och landstinget, det vill säga medlemmarna i Regionförbundet Sörmland. Medlemmarna bestämmer själva på vilket sätt remissen behandlas lokalt, i kommunen och bland näringslivet/övriga intressenter. Utöver kommunerna går strategin ut till deltagarna i utvecklingsgruppen samt aktörer i innovationsstödsystemet i länet, nationellt och i andra regioner som har varit involverade under framtagningsprocessen. Framtagningsprocessen Inom ramen för Sörmlandsstrategin 2020 och projektet Fler innovationer helt enkelt har Regionförbundet Sörmland under 2013 koordinerat arbetet med den regionala innovationsstrategin. En gemensam behovs- och målbild/vision samt idéer för långsiktiga innovationssatsningar i Sörmland var målet. För att nå ut till en bred målgrupp genomfördes tre större seminarier, det vill säga Innovationskraftsseminarierna. Det fördes en dialog med ett antal nyckelaktörer på lokal, regional och nationell nivå via till exempel personliga möten eller nätverksträffar. För att fördjupa sig i ett antal strategiska frågeställningar samlades en arbetsgrupp bestående av 12 representanter från lika organisationer som spelar en nyckelroll i innovationsstödsystemet, det vill säga utvecklingsgruppen. Resultatet är en regional innovationsstrategi som sträcker sig i enlighet med Sörmlandsstrategin 2020 fram till år 2020. Varför en regional innovationsstrategi? Strategin behövs för att bidra till förnyelse i näringslivet, nya företag och arbetstillfällen samt fler privata och offentliga investeringar i regionen. Den kan även fungera som ett verktyg för att kunna lösa våra samhällsutmaningar och hänga med i nationella och internationella sammanhang.

Synpunkter på strategin önskas senast den 28:e februari 2014 till Regionförbundet Sörmland Astrid Trautsch Box 325, 611 27 Nyköping eller astrid.trautsch@region.sormland.se Regionförbundet föreslår att synpunkterna struktureras enligt följande: Strategins utformning i stort, vilket stöd kan den utgöra i arbetet med innovationer lokalt och regionalt Övergripande målen, är de strategiska, kvantitativa och realistiska? Visionen följer Sörmlandsstrategin 2020, är den rätt för innovationsstrategin? Är tilläggen i innovationsstrategins vision rimliga? Är förslagen för genomförandet av innovationsstrategin under de fyra verktygen tillfredsställande? Finns det synpunkter på organisationen av genomförandet, det vill säga det strategiska och operativa ledarskapet? Strategin innehåller ett årshjul som återkommer varje år. Är det ett bra upplägg? Övriga synpunkter Fortsatt process Den regionala innovationsstrategin kommer sedan att gå via regionförbundets arbetsutskott den 20 mars för beslut i regionstyrelsen den 3 april 2014. Frågor om remissen besvaras av Astrid Trautsch, tel. 0155-77895 eller på mejl astrid.trautsch@region.sormland.se REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND Förbundskontoret

Astrid Trautsch Strateg Göran Norberg Förbundsdirektör Bilagor 1. Sändlista remissen/deltagare i utvecklingsgruppen 2. Regional innovationsstrategi Sörmland Astrid Trautsch Regionförbundet Sörmland Box 325, 611 27 Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, V Kvarngatan 64 Telefon: 0155 778 95 Mobil: 070 649 74 86 Hemsida: www.region.sormland.se

Datum 2014-01-24 Dnr Bilaga 1 - Sändlista Regionförbundets medlemmar Eskilstuna Kommun Flens Kommun Gnesta Kommun Katrineholms Kommun Nyköpings Kommun Oxelösunds Kommun Strängnäs Kommun Trosa Kommun Vingåkers Kommun Landstinget Sörmland Innovationsfrämjande och övriga aktörer på lokal, regional och nationell nivå Almi Invest Almi Stockholm Sörmland Caxton Sports Management Communicare Coompanion Exportrådet Sörmland Fabriksföreningen Eskilstuna FoU Sörmland Företagarna Idea plant KATEC Katrineholms Entreprenörskapscentrum Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin- IVA Landstingets kultur och utbildning/vård och omsorg Linköpings universitet/innovationskontoret Lokala resurscentra- Företagsam Nora, Sweet business, Strängnäs Q LRF Sörmland Länsstyrelsen Södermanland, regional utveckling Box 325, 611 27 Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: 0155-778 90 E-post: info@region.sormland.se Hemsida: www.region.sormland.se Org nr: 222000-1545 Sida 1(2)

Matkluster Mikrofinansföreingen/Mikrofinansinstitutet/NEEM Munktell Science Park/Create Business Inkubator Mälardalens Högskola Nyföretagarcentrum Östra Sörmland, Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs Oppinova Region Dalarna Region Gävleborg Region Skåne Regionförbundet Örebro Regionförbundet Östsam Rekarne Sparbank Svensk Näringsliv Svensk uppfinnarförening Sörmlands Turismutveckling AB Sörmlandsfonden Sörmlandssparbank/Tillväxtbanken Tillväxtverket Ung Företagsamhet Sörmland Vinnova Östsvenska Handelskammaren 2 - Deltagare i utvecklingsgruppen Almi Stockholm Sörmland, Magnus Tegerup/Pernilla Conley Pettersson Caxton Sports, Caxton Njuki Create Business Inkubator, Erik Hennerdal Mälardalens Högskola - Idélab, Catharina Berglund Mälardalens Högskola - Anette Strömberg Munktell Science Park, Thomas Karlsson/Stina Adolfson Kiviaho Innovationsrådgivare/nodansvarig Katrineholm, Marie Gillstam Näringslivsansvarig Gnesta kommun, Anna Sandklev Näringslivsansvarig Nyköpings kommun, Maria Karlsson Regionförbundet Sörmland, Catharina Frändberg Sweet business, Annika Löfgren Sörmlands Sparbank, Lennart Larsson Östsvenska Handelskammaren, Pia Carlgren Sid 2(2)

YTTRANDE D A T U M D I A R I E N R 2014 LS-LED Regionförbundet Sörmland Remissyttrande Innovationskraft Sörmland 2020 en regional innovationsstrategi för Sörmland Landstinget Sörmland välkomnar initiativet att skapa en regional innovationsstrategi i länet. Landstinget har emellertid några förslag på förtydliganden och/eller tillägg. Yttrandet inleds med svar på de inledande frågeställningar som lyfts fram som ram för remissförfarandet och under övriga synpunkter ges kommentarer i en ordning som följer dokumentets upplägg. Landstingets huvudsakliga synpunkter är sammanfattningsvis att: Samhällsnyttan bör lyftas fram som en överordnad drivkraft i strategin Innovationsstrategin bör breddas och ges en tydligare koppling till samtliga mål i Sörmlandsstrategin Strategin bör ges en tydligare koppling till befintligt FoU-arbete i länet 1. Strategins utformning i stort, vilket stöd kan den utgöra i arbetet med innovationer lokalt och regionalt? Att på ett tydligt sätt lyfta fram individen/idébäraren i centrum och styra mot entreprenörsinriktat näringslivsutvecklingsfokus är rätt men strategin behöver även lyfta in de övriga tre målen i Sörmlandsstartgin 2020. Även om en prioritering gjorts av Mål 3 för arbetet som genomförts hittills inom ramen för Regionförbundets Sörmlands verksamhet inom innovationsområdet, är det viktigt att i strategin och framtida arbete anlägga en bredare syn på innovation i allmänhet och innovationsstödssystem i synnerhet. 2. Övergripande målen, är de strategiska, kvantitativa och realistiska? De övergripande målen kan bli mer uttryckligen strategiska om de struktureras om så att det övergripande målet om Innovation för samhällsnytta lyfts fram. På så sätt kan syftet och de långsiktiga målen med innovationsarbete förtydligas. En innovationsstrategi behövs globalt, nationellt och regionalt för att; Möta globala samhällsutmaningar Skapa konkurrenskraft och jobb i en global kunskapsekonomi Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tel 0155-24 50 00 E-mail landstinget.sormland@dll.se SID 1(6)

3. Visionen följer Sörmlandsstrategin 2020, är den rätt för innovationsstrategin? Är tilläggen i innovationsstrategins vision rimliga? Att följa Sörmlandsstrategi känns rimligt och rätt och landstinget föreslår nedan några tillägg för att strategin ska kunna ses som en fördjupning av Sörmlandsstartgin 2020 under övriga synpunkter. 4. Är förslagen för genomförandet av innovationsstrategin under de fyra verktygen tillfredsställande? Förslagen utifrån verktygen analys, mötesplatser, projekt och uppföljning är tillfredsställande. Under analys är det centralt att skapa möjlighet för regionens olika aktörer att lyfta fram områden som det är viktigt att analysera för att Målen i Sörmlandsstrategin 2020 likväl som målen i innovationsstratgin ska kunna nås. Under avsnittet om analys är det också angeläget att förtydliga på vilket sätt aktörerna i det regionala innovationsstödsystemet kan komma med förslag på vilka områden och branscher som kan fokuseras under tiden fram till 2020. 5. Finns det synpunkter på organisationen av genomförandet, det vill säga det strategiska och operativa ledarskapet? Ett förtydligande bör göras av vilka typer av aktörer som ingår i den utvecklingsgrupp som föreslås utgöra det strategiska ledarskapet. Alla medlemmar i Regionförbundet bör vara representerade i denna gruppering. Det operativa ledarskapet behöver också förtydligas och en bredare beskrivning av vilka typer av aktörer som anses utgöra det operativa ledarskapet bör formuleras. Då regionen har jämförelsevis små medel att tillgå i detta arbete blir organisationen av roller och uppdrag samt tydligheten i genomförandet av arbetet mycket viktigt. 6. Strategin innehåller ett årshjul som återkommer varje år. Är det ett bra upplägg? Årshjulet kan utgöra en god modell för arbete under förutsättning att inte årshjulet som process blir allt för styrande. Plats för mer innovativa processer eller projektupplägg måste beredas. Ett tillägg av frågeställningar som kopplas till Årshjulets olika delar kan skapa samstämmighet i genomförandet av arbete inom innovation i regionen. SID 2(6)

Övriga synpunkter i kronologisk löpande text i utkastet till Innovationskraft Sörmland 2020, en regional innovationsstrategi för Sörmland. Sid 3 I avsnittet Bakgrund föreslår Landstinget att texten inleds med ett utdrag ur den Nationella innovationsstrategin: Den nationella innovationsstrategin beskriver innovation som att: Innovation handlar om nya eller bättre sätt att skapa värden för samhälle, företag och individer. Innovationer är nya lösningar som svarar mot behov och efterfrågan i vardagen och omvärlden. Värdet uppstår i nyttiggörandet och tillämpningen av en idé. Värdet som skapas kan ta många former ekonomiska, sociala eller miljömässiga värden. (Den nationella innovationsstrategin, 2012:9) Innovation är viktigt att stödja i Sörmland inom ett flertal områden, branscher och sektorer och i förhållande till alla de fyra målen som ingår i Sörmlandsstrategin 2020. En innovationsstrategi behövs både i Sverige och i Sörmland för att; Möta globala samhällsutmaningar Skapa konkurrenskraft och jobb i en global kunskapsekonomi Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Sid 4 Regionförbundet har under 2008, tillsammans med kommunerna, Almi och Mälardalens högskola, upprättat och skrivit under en gemensam avsiktsförklaring för samarbetet om ett regionalt innovationsstödsystem i Sörmland. Avsiktsförklaringen beskriver framförallt ett gemensamt förhållningssätt gentemot idébärarna, den är dock inte känd av alla aktörer inom det regionala innovationsstödsystemet. För att ge detta stycke bäring på framtiden bör här beskrivas på vilket sätt arbetet brustit i att nå fram till alla aktörer i det regionala innovationsstödssystemet och hur detta ska lösas i det nya arbetet. Under Vision förslår landstinget att tillägg görs i form av ett andra stycke som i likhet med den nationella innovationsstrategin lyder: Ett starkt innovationsklimat i Sverige och i Sörmland möjliggör att: Människor och aktörer genom att bli mer innovativa bidrar till lösningar på samhällsutmaningar, såväl lokalt som globalt Företag och miljöer, genom att bli mer innovativa, skapar värde, ökar sin konkurrenskraft och attraherar kompetens, investeringar och samarbetspartners från hela världen SID 3(6)

Offentliga verksamheter och deras partnerskap med privata och idéburna organisationer, genom att bli mer innovativa levererar samhällstjänster med hög kvalitet och effektivitet. I stycket som börjar med För att förtydliga visionen vill landstinget göra ett tillägg efter.. företagare och organisationer som har potential och drivkraft. S 5-6 Under det stycke som börjar med Gemensamma målsättningar.. förslår landstinghet att några av de exempel på frågeställningar nedan, som lyfts fram i en av de rapporter som beställts inom ramen för regionens innovationsarbete. De frågeställningar som föreslås av Ramböll Management i deras tematiska uppföljning av innovation i förhållande till Sörmlandsstrategins fyra målområden är; Mål 1: I Sörmland finns goda förutsättningar för unga att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens Hur kan kompetensplattformsarbetet länkas mot behoven utifrån ett innovationsperspektiv? Hur involveras företag och organisationer i analysen av behoven? Mål 2: Sörmland har starka samband med omvärlden Hur kan de innovationsinsatser som pågår i Sörmland länkas i än högre grad mot nationella och internationella kunskapsnätverk och marknader? Hur kan olika insatser för mångfald och inkludering stärka innovationsförutsättningarna? Vilka satsningar i Sörmland kring infrastruktur kan förstärka förutsättningarna? Vilka nya satsningar behövs? Mål 3: Sörmland har ett starkt näringsliv Hur kan olika satsningar i Sörmland samspela för att skapa globalt attraktiva innovationsmiljöer? Hur kan ett regionalt ledarskap och strategiarbete understödja detta? Vilka är Sörmlands styrkor i ett specialiseringsperspektiv Vilka aktörer, funktioner och mötesplatser främjar korskopplingar mellan sektorer? Mål 4: Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer Hur kan innovation bidra till att lösa samhällsutmaningar i Sörmland? Hur kan nya typer av partnerskap mellan sektorer och discipliner skapas i detta? S 7 Landstinget föreslår att texten ges en ny lydelse enligt nedan. SID 4(6)

Vi vill fortsätta att satsa på ett brett innovationsarbete utifrån de frågeställningar som lyfts fram i förhållande till Sörmlandsstratgin fyra mål. Vi prioriterar snarare verktyg för utveckling av ett gott innovationsarbete i Sörmland än specifika branscher. I samverkan med övriga aktörer i regionen har vi möjlighet att prioritera våra insatser i förhållande till de branscher som i regional samverkan bedöms som strategiskt viktiga. Förändringar i omvärlden sker snabbt och det är viktigt att kunna agera och prioritera utifrån de trender och omvärldsförändringar som påverkar vår region och dem som lever, växer och verkar i den. S 8 Idebäraren i centrum Landstinget föreslår ett tillägg i tredje punkten. bakgrund och idébäraren i kommuner och landsting utan egen nod Stark och öppen innovationskultur Landstinget föreslår följande lydelse i tredje punkten: Stärka sambanden mellan akademi, privata aktörer, offentliga aktörer och innovationsstödsystemet samt verka för starka kopplingar mellan dessa och omvärlden. Innovationer för samhällsnytta Landstinget menar att detta bör vara det första och övergripande målet. S 18 En listning på vilka typer av aktörer som anses ingå i Sörmlands innovationssystem är viktig att förtydliga för att identifiera vilka vi aktörer som eventuellt saknas eller som inte nås av vårt arbete för att stärka innovation i Sörmland. Specifika aktörer kan komma och gå och det är därför viktigt att skapa en öppenhet för nya aktörer och arbeta med att inkludera dem i det regionala samarbetet. S 21 Hur sammanställningen på sid 21 av länets förutsättningar för innovation tagits fram behöver belysas eller annars omarbetas. Uppställningen, som framstår som en listning av mycket förenklade korta karakteristiska, riskerar att bygga på fördomar om och negativ självbild inom regionen och saknar tydlig förankring i den tidigare texten i innovationsstratgin. Landstinget Sörmland föreslår att den här delen omarbetas som en analys som söker sitt stöd i de dokument som tagits fram inom området innovation och att denna sammanställning sedan leder vidare in i en beskrivning av förslag på möjliga insatser och projekt. SID 5(6)

Det är även en möjlighet att i strategin förslå att man på exempelvis tvåårsbasis genomför återkommande analyser inom ramen för innovationsarbete i regionen så att stratgin blir ett ramverk för gemensamt arbete med att stärka innovation, innovationskraft och innovatörerna i Sörmland för att nå våra mål i den regionala utvecklingsstrategin Sörmlandsstrategin 2020. Åsa Kullgren Landstingsstyrelsens ordförande Jan Grönlund Landstingsdirektör SID 6(6)