Rapport om skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige 2010-2012

1n Rapport om skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige 2010-2012

2

Förord 3 Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen (SEFI-rådet) har inrättats av regeringen för att främja en effektiv och korrekt användning av EU-relaterade medel i Sverige. I rådet är de myndigheter som på olika sätt är involverade i förvaltningen och skyddet av EU:s medel i Sverige representerade, själva eller via en deltagande part. Ekobrottsmyndigheten ansvarar för rådets ordförandeskap samt kanslifunktioner. SEFI-rådet har i uppdrag att vart tredje år lämna en rapport till regeringen avseende skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige. Detta är rådets andra treårsrapport 1 och omfattar åren 2010 2012. I rapporten redogörs för vilka åtgärder som under perioden vidtagits för att främja en effektiv och korrekt hantering av EU-relaterade medel och för att samordna berörda myndigheters insatser mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering av sådana medel. Vidare beskrivs hur rådets arbete har utvecklats och hur rådet planerar att bedriva sin verksamhet de kommande tre åren. Det kan konstateras att antalet brottsanmälningar rörande misstänkta EU-bedrägerier under flera år har varit lågt. SEFI-rådet har arbetat aktivt med frågan och som ett led i arbetet antogs i februari 2011 en myndighetsgemensam anmälningspolicy för misstänkta EUbedrägerier. Genom dokumentet har myndigheterna enats om en gemensam policy, som innebär att misstänkta EU-bedrägerier ska anmälas till Ekobrottsmyndigheten. Frågor kring anmälningar av misstänkt brottslighet med EU-medel var även ett tema vid den konferens om skyddet av EU:s finansiella intressen som rådet arrangerade i oktober 2011. Under 2011 och 2012 kan konstateras att antalet anmälningar har ökat något. Rådet kommer fortlöpande att följa utvecklingen av anmälningar rörande misstänkta EUbedrägerier. Flera av myndigheterna i SEFI-rådet anser att reglerna kring hanteringen av EU-medel är komplicerade och tvetydiga, både för stödmottagarna och för de förvaltande myndigheterna. Alla rådets myndigheter arbetar redan idag med förenklingsfrågor, men mer kan göras. Frågor kring förenkling och förtydligande av regelverken kommer därför att vara ett av rådets fokusområden de kommande tre åren. Under den period som rapporten omfattar har stabschefen Fredrik Holmberg varit ordförande för SEFI-rådet. Från och med den 1 januari 2013 är chefsjuristen Lena Lindgren Schelin rådets ordförande. Stockholm i februari 2013 Lena Lindgren Schelin Fredrik Holmberg Ordförande i SEFI-rådet Ordförande i SEFI-rådet 2009 2012 1 Fram till år 2006 lämnades årliga rapporter. SEFI-rådets förra rapport omfattade åren 2007-2009.

4 Innehållsförteckning Förord 3 Innehållsförteckning 4 Förkortningar 5 Sammanfattning 6 1. Inledning 7 2. EU:s finansiella intressen i Sverige 8 2.1 EU:s finansiella intressen i Sverige 2010-2012 8 2.2 Organisation och hantering av EU-medel i Sverige 2010-2012 10 2.3 Ny flerårig budgetperiod 2014-2020 14 3. SEFI-rådet 15 3.1 Bakgrund till SEFI-rådets tillkomst 15 3.2 Rådets uppgifter och sammansättning 16 3.3 SEFI-rådets verksamhet 2010-2012 16 3.4 SEFI-rådets kommande arbete 2013-2015 17 4. Åtgärder som SEFI-rådets myndigheter vidtagit för att främja en effektiv och korrekt hantering av EU-medel 18 4.1 Inledning 18 4.2 Betalning av tullar och avgifter till EU 18 4.3 Jordbruksstöd 19 4.4 Stöd till fiskenäringen 19 4.5 Strukturfondsstöd 20 4.6. Stöd inom SOLID-programmet 22 5. Åtgärder för samordning och samverkan 23 5.1 Inledning 23 5.2 Jordbruksstöd 23 5.3 Strukturfondsstöd 23 5.4 Stöd inom SOLID-programmet 25 5.5 Ekobrottsmyndigheten 25 6. Ekonomistyrningsverkets erfarenheter 26 7. Oegentlighetsrapportering till OLAF 27 7.1 Allmänna förutsättningar 27 7.2 Statistik över rapporterade oegentligheter 28 7.3 Analys av oegentligheterna 31 8. Anmälda EU-bedrägerier 33 8.1 Utredning av EU-bedrägerier 33 8.2 Anmälningar om misstänkt brottslighet 33 9. Slutsatser och analys skyddet av EU:s finansiella intressen i 35 Sverige 2010-2012 BILAGA 10. Kontaktpersoner i EU-bedrägerifrågor 37

Förkortningar 5 ESV Fiskerifonden Flyktingfonden Garantifonden Gränsfonden Integrationsfonden Kommissionen Landsbygdsfonden OLAF Regionalfonden SEFI-rådet Socialfonden SOLID-fonderna Återvändandefonden Ekonomistyrningsverket Europeiska fiskerifonden Europeiska flyktingfonden Europeiska garantifonden för jordbruket Europeiska fonden för de yttre gränserna Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare Europeiska kommissionen Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Office Européen de Lutte Anti-Fraud, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning Europeiska regionala utvecklingsfonden Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen Europeiska socialfonden Fonder inom ramprogrammet för solidaritet och hantering av migrationsströmmar Europeiska återvändandefonden

6 Sammanfattning EU har betydande finansiella intressen i Sverige. På grund av Sveriges EU-medlemskap hanteras i landet olika typer av medel till eller från EU:s budget. Till EU betalar Sverige varje år en avgift som huvudsakligen består av en proportionell andel av bruttonationalinkomsten (BNI) och av tullar och jordbruksavgifter. Medel som flödar från EU till Sverige är främst olika typer av stöd som betalas ut till mottagare i Sverige, huvudsakligen jordbruksstöd och stukturfondsstöd. För att garantera ett nära samarbete mellan myndigheter, såväl administrativa som brottsutredande, som har till uppgift att säkerställa en korrekt användning av EU-medel i Sverige, har regeringen bildat Rådet till skydd för EU:s finansiella intressen (SEFI-rådet). Rådet är ett forum för samverkan och utbyte av erfarenheter mellan de svenska myndigheter som på olika sätt är involverade i förvaltningen och skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige. SEFI-rådet genomför årligen tre heldagssammankomster, där myndigheterna i rådet träffas för informations- och erfarenhetsutbyte. I anslutning till dessa möten hålls föreläsningar på relevanta och aktuella ämnen. Rådets arbete har under åren 2010 2012 i huvudsak varit inriktat mot att öka antalet brottsanmälningar rörande misstänkta EU-bedrägerier. Som ett led i det arbetet har rådet tagit fram en myndighetsgemensam anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier. Under kommande tre år kommer rådet på olika sätt att fokusera på frågor om förenkling och förtydligande av regelverken som styr EU-fonderna. Förutom de åtgärder som vidtagits inom ramen för SEFI-rådets verksamhet har myndigheterna i rådet under perioden 2010 2012 genomfört en rad insatser för att ytterligare förbättra och effektivisera hanteringen av de EU-stöd som respektive myndighet ansvarar för. Riktade utbildningsinsatser, förbättring av tekniska system, utveckling av riktlinjer och rutiner samt organisatoriska förändringar är bara några exempel på åtgärder som vidtagits under perioden. För att än mer samordna myndigheternas insatser mot oegentlig och ineffektiv hantering av EU-medel, finns fördjupad samverkan mellan flera av rådets myndigheter utanför SEFI-rådets verksamhet. Sverige, liksom alla EU:s medlemsstater, har en skyldighet att rapportera oegentligheter som upptäckts vid hanteringen av vissa av EU:s fonder 2 till kommissionen. Syftet med rapporteringskyldigheten är bl.a. att ge möjlighet till olika typer av uppföljningar. Dock är det i detta sammanhang viktigt att inte blanda ihop begreppet bedrägeri med begreppet oegentlighet. Oegentlighetsrapporteringen inkluderar alla typer av oriktigheter, allt från oavsiktliga misstag från stödmottagaren och de myndigheter som hanterar EU-medlen till medvetet fusk och uppsåtliga bedrägerier. Det är enbart brottsstatistiken som ger en uppfattning om antalet bedrägerier. Vad gäller misstänkt brottslighet med EU-medel har antalet anmälningar ökat något jämfört med föregående rapportperiod. Under perioden 2010 2012 har totalt 38 anmälningar inkommit till Ekobrottsmyndigheten, vilket kan jämföras med föregående rapportperiod 2007 2009 då totalt 29 anmälningar lämnades. Under perioden har anmälningar som rör anlitande av närstående konsulter eller företag blivit vanligare. 2 I Sverige gäller rapporteringskyldigheten vid förvaltningen av jordbruksfonderna, strukturfonderna och fiskefonden samt vid hanteringen av EU:s tullar och avgifter.

1. Inledning 7 En stor del av EU:s budget är avsatt för att finansiera jordbruks- och strukturfondstöd samt stöd på migrationsområdet. Ansvaret för att administrera och kontrollera majoriteten av dessa stöd ligger på nationella myndigheter i medlemsstaterna. EU:s regelverk ställer krav på att svenska myndigheter hanterar EU-medlen på ett korrekt och tillförlitligt sätt. Bland annat mot bakgrund av det komplexa regelverket med flera olika typer av stödformer och tullavgifter och med ett stort antal in- och utbetalningar finns en risk för att oegentligheter uppstår och att utbetalningar av stöd sker på felaktiga grunder. Detta innebär att de myndigheter som ansvarar för hanteringen av EU-medel i Sverige måste ha effektiva administrativa rutiner och säkra system för att förebygga och upptäcka oegentligheter. I de fall kommissionen anser att skyddet av EU-medel inte är tillräckligt i en medlemsstat kan kommissionen besluta om finansiella sanktioner. Det innebär i praktiken att kommissionen beslutar om att inte finansiera vissa stöd med medel från EU:s budget. Medlemsstaterna får då, i vissa fall, finansiera stödet uteslutande med nationella medel. Uppmärksammade brister kan även påverka tilldelningen av medel vid nästkommande programperiod. Det är därför viktigt att se till att Sverige har ett fullgott skydd av de EUmedel som förvaltas i landet. I Sverige har regeringen inrättat SEFI-rådet för att främja en effektiv och korrekt användning av EU-relaterade medel. Rådet har till uppgift att samordna åtgärder mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering av sådana medel i landet. Rådet består av företrädare för myndigheter som på olika sätt ansvarar för hanteringen av EU-medel i Sverige. Ekobrottsmyndighetens ledamot är ordförande i rådet och myndigheten svarar för rådets kanslifunktioner. SEFI-rådet har även ett uppdrag att vart tredje år till regeringen lämna en rapport om skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige. Den rapport som nu lämnas omfattar åren 2010 2012. Alla rådets myndigheter har bidragit till rapporten och Ekobrottsmyndigheten har ansvarat för att sammanställa och komplettera materialet.

8 2. EU:s finansiella intressen i Sverige 2.1 EU:s finansiella IntrEssEn I sverige 2010-2012 Genom medlemskapet i EU hanterars i Sverige olika typer av medel till eller från EU:s budget. Till EU betalar Sverige varje år en avgift som bl.a. består av en proportionell andel av bruttonationalinkomsten (BNI) och av tullar och jordbruksavgifter. Medel som flödar från EU till Sverige är främst olika typer av stöd som betalas ut till mottagare i Sverige, huvudsakligen jordbruksstöd och stukturfondsstöd. Storleken på Sveriges avgift till EU och på återflödet från EU till Sverige varierar. För att tydliggöra vilka finansiella intressen EU har i Sverige kan situationen år 2011 användas som ett exempel. 3 Diagram 1. Sveriges avgift till EU 2011 (Totalt: 30 596 Mkr) 5% 1% Diagram 2. Återflöde från EU till Sverige 2011 (Totalt: 12 328 Mkr) 3% 1% 1% 14% 25% 70% 80% BNI baserad avgift: 24 312Mkr Tull och jordbruksavgift: 4 399 Mkr Momsbaserad avgift: 1 564 Mkr Kompensation för Storbritanniens nedsättning av avgift: 297 Mkr Jordbruksstöd: 8 671 Mkr Strukturstöd: 3 033 Mkr Stöd för transeuropeiska nätverk: 419 Mkr Övrigt EU stöd: 155 Mkr Stöd till fiskenäringen: 50 Mkr 2.1.1. EU-budgetens inkomster Sveriges avgift till EU EU-budgetens inkomster utgörs i huvudsak av medlemsstaternas avgifter. Den avgift som Sverige betalar till EU består av flera delar. Som framgår av diagram 1 ovan är en stor del av avgiften en proportionerlig andel av Sveriges bruttonationalinkomst (BNIbaserad avgift). En annan stor del är tull- och jordbruksavgifter och en ytterligare del är den momsbaserade avgiften som utgörs av en procentuell andel av Sveriges mervärdesskattebas. Ett antal länder har medgetts särskilda nedsättningar av sina avgifter, som i sin tur finansieras av övriga medlemsstater, bl.a. Storbritannien. Detta är den sista delen av den svenska avgiften (Storbritannienavgiften). Beträffande Sveriges avgift till EU behandlas i denna rapport endast de tullar som Sverige, genom Tullverket, betalar till EU. 3 Uppgifterna i diagram 1 och 2 är hämtade från Årsredovisning för staten, skr. 2011/12:101, s 264.

9 2.1.2 EU-budgetens utgifter medel från EU till Sverige Sverige får medel från EU:s budget genom olika typer av fonder och program som tillfaller svenska stödmottagare. Föreningar, organisationer, företag, enskilda personer etc., kan söka ekonomiskt stöd från EU:s budget. I denna rapport behandlas endast de EU-fonder som omfattas av så kallad delad förvaltning, vilket innebär att medlen förvaltas gemensamt av svenska myndigheter och kommissionen. Ett sådant gemensamt förvaltningsansvar innebär att kommissionen har det övergripande ansvaret för fonderna men att svenska myndigheter är ansvariga för att bygga upp ett förvaltnings- och kontrollssystem som garanterar en sund ekonomisk förvaltning av medlen. De medel som betalas ut direkt från kommissionen till stödmottagare i Sverige (s.k. direkta medel) behandlas inte i rapporten, eftersom ansvaret för att administrera och skydda dessa medel helt ligger på kommissionen och andra institutioner inom EU. Direkta medel utgörs främst av stöd till transeuropeiska nätverk och stöd till forsknings- och utbildningsprogram. Tabell 1. Total summa av medel från EU:s budget till Sverige (Mkr) 4 2007 2008 2009 2010 2011 13 036 5 11 035 6 11 682 12 977 12 328 2.1.3. EU-fonder i Sverige Fördelningen av EU-stödet på olika fonder och program beslutas inom ramen för EU:s fleråriga budget. Nuvarande budgetram löper under perioden 2007-2013. Nedan redogörs kortfattat för de EU-fonder som under nuvarande budgetperiod förvaltas av svenska myndigheter. Det är nio olika fonder inom fyra områden. Jordbruksfonder Europeiska garantifonden för jordbruket (garantifonden) Garantifonden finansierar bl.a. olika direktstöd till jordbrukare samt marknadsstöd i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (landsbygdsfonden) Landsbygdsfonden ska både främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Strukturfonder Europeiska regionala utvecklingsfonden (regionalfonden) Regionalfonden syftar till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan Europas regioner och invånare. Fonden finansierar insatser inom infrastruktur, sysselsättning, samt lokal och regional utveckling. I Sverige finansierar fonden åtta regionala program och fem territoriella program. Europeiska socialfonden (socialfonden) Socialfonden stödjer projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap. I Sverige finansierar socialfonden under nuvarande programperioden ett nationellt program. 4 Uppgifterna är hämtade från Årsredovisning för staten, skr. 2011/12:101 s 264. 5 I SEFI-rådets rapport för 2007-2009 redovisades det periodiserade utfallet över återflödet från EU till Sverige. I årets rapport har det kassamässiga utfallet redovisats, eftersom det har bedömts mer rättvisande. Därav skillnaderna för år 2007 och 2008. 6 Se fotnot 5 ovan.

10 Stöd till fiskenäringen Europeiska fiskerifonden (fiskerifonden) Fiskerifonden syftar till att främja ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske. Stöd inom ramprogrammet för solidaritet och hantering av migrationsströmmar 7 Europeiska flyktingfonden (flyktingfonden) Flyktingfonden syftar till att underlätta för EU-länderna att ta emot asylsökande och flyktingar genom att medfinansiera projekt rörande bl.a. mottagande av asylsökande, introduktion av flyktingar och utveckling av asylpolitiken. Syftet med fonden är också att verka för en gemensam solidarisk politik mellan EU-länder och att bidra till uppbyggnaden av ett gemensamt asylsystem. Europeiska återvändandefonden (återvändandefonden) Återvändandefonden stödjer projekt som syftar till att förbättra hanteringen av återvändande av personer som inte fått uppehållstillstånd i Sverige. Fonden ska särskilt bidra till att länderna bygger upp eller förbättrar sin organisation för återvändandearbete och stärker samarbetet mellan länderna i dessa frågor. Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (integrationsfonden) Integrationsfonden syftar till att stödja projekt för förbättring av systemen för mottagning och integration av tredjelandsmedborgare i Sverige, dvs. medborgare från länder utanför EU. Målgrupp är i huvudsak de som nyligen kommit hit genom anhöriginvandring. Europeiska fonden för de yttre gränserna (gränsfonden) Gränsfonden stödjer projekt som bl.a. syftar till att bidra till en effektiv kontroll och övervakning av de yttre gränserna, en effektiv hantering av personströmmarna vid de yttre gränserna, en enhetlig tillämpning av EU:s lagstiftning samt förbättringar avseende medlemsstaternas konsulära verksamhet i tredje land. 2.2 OrGAnIsAtIOn Och hantering Av EU-mEdEL I sverige 2010-2012 2.2.1. Generell struktur för hanteringen av EU-medel i Sverige Under åren 2010 2012 är det totalt nio 8 myndigheter som varit utsedda att vara förvaltande och attesterande myndigheter för EU-medel i Sverige. De ansvariga/förvaltande myndigheterna är ansvariga för utbetalningen och för att medlen används på ett effektivt och korrekt sätt. De attesterande myndigheternas uppgift är för de flesta av fonderna att göra en bedömning om kostnaderna är stödberättigade och att intyga till kommissionen att utgiftsdeklarationerna är korrekta. Ekonomisstyrningsverket (ESV) är utsedda att vara revisionsmyndighet för samtliga strukturfondsprogram, fonder inom SOLID-programmet samt för fiskerifonden. För Jordbruksfonderna är ESV attesterande organ. 7 SOLID-programmet. 8 Fiskeriverket (fram till den 1 juli 2011), Jordbruksverket, Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen, Svenska ESF-rådet, Tillväxtverket samt länsstyrelserna i Jämtlands-, Norrbottens och Västerbottens län.

11 n Tabell 2. Generell struktur över administrationen av EU-stöd i Sverige budgetperiod 2007-2013 Område Fond Ansvarig/ förvaltande myndighet Attesterande myndighet Revisionsmyndighet/ Attesteran de organ Jordbruksstöd Europeiska garantifonden för jordbruket Jordbruksverket - ESV Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Jordbruksverket - ESV Stöd till fiskenäringen Europeiska fiskerifonden Fiskeriverket/ Jordbruksverket 9 Fiskeriverket/ Jordbruksverket 10 ESV Strukturfondsstöd Europeiska regionala Utvecklingsfonden Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Västerbotten, Norrbotten och Jämtland 11 Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Västerbotten, Norrbotten och Jämtland 12 ESV Europeiska socialfonden Svenska ESF-rådet Svenska ESF-rådet ESV Stöd inom SOLIDprogrammet 13 Europeiska flyktingfonden Migrationsverket Migrationsverket ESV Europeiska återvändandefonden Migrationsverket Migrationsverket ESV Europeiska fonden för de yttre gränserna Rikspolisstyrelsen Rikspolisstyrelsen ESV Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare Svenska ESF-rådet Svenska ESF-rådet ESV 9 Fiskeriverket upphörde den 1 juli 2011 och ansvaret för att förvalta fiskerifonden övertogs av Jordbruksverket. 10 Se fotnot 9 ovan. 11 Regionalfonden är i Sverige uppdelat i åtta regionala program och fem territoriella program. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för de åtta regionala programmen och för ett territoriellt program. För fyra territoriella program Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens (två program) respektive Jämtlands län förvaltande och attesterande myndigheter. 12 Se fotnot 11 ovan. 13 Ramprogrammet för solidaritet och hantering av migrationsströmmar.

12 2.2.2. Organisation och hantering av EU-stöd under perioden 2010-2012 Jordbruksstöd Stödet till landsbygden finansieras under nuvarande programperiod av två fonder garantifonden och landsbygdsfonden. Jordbruksverket är förvaltande och utbetalande myndighet för båda jordbruksfonderna. Detta innebär ansvar för måluppfyllelse och korrekt hantering av stöden. Handläggning och kontroll av flertalet stödformer utförs dock av länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och Sametinget. Sammanlagt vid Jordbruksverket och övriga myndigheter arbetar ca 1000 personer med stöden. ESV är attesterande organ för de utgifter som finansieras av fonderna, vilket innebär att de ska lämna utlåtanden om räkenskapernas korrekthet och om de interna kontrollernas effektivitet. Stöd till fiskenäringen Fiskeriverket var förvaltande och attesterande myndighet för fiskerifonden fram till och med att myndigheten avvecklades den 1 juli 2011. När Fiskeriverket upphörde övertog Jordbruksverket ansvaret för fiskerifonden. Jordbruksverket utgör både förvaltande och attesterande myndighet för fonden, men uppgifterna är fördelade på olika delar av Jordbruksverket för att säkerställa åtskillnad mellan dessa två organ. I rollen som förvaltande myndighet ingår både att förvalta fondens medel och betala ut stöden. Detta är en skillnad jämfört med landsbygdsfonden och beror på regelverken för respektive fond. ESV är revisionsmyndighet för det svenska programmet inom fonden. Strukturfondsstöd Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för Sveriges åtta regionala strukturfondsprogram. Uppdraget som förvaltande myndighet innebär ett ansvar för att programmet förvaltas och genomförs i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och ett ansvar att handlägga ansökningar om stöd och granska kostnadsanspråk. Uppdraget som attesterande myndighet innebär ansvar för att upprätta attesterade utgiftsdeklarationer och ansökningar samt att överlämna dessa till kommissionen. Tillväxtverket är också förvaltande och attesterande myndighet för det territoriella programmet Öresund-Kattegatt-Skagerrak. Inom Tillväxtverket arbetar ca 90 personer vid åtta orter runt om i landet med förvaltningen av strukturfondsprogrammen. Vid den attesterande myndigheten arbetar två personer som är placerade i Stockholm. Vidare ansvarar Tillväxtverket för att utföra kostnadskontroller i de territoriella program vars förvaltande myndighet inte är placerad i Sverige. De yttranden som kontrollen resulterar i används som underlag till de beslut om utbetalning som fattas av utländska förvaltande myndigheter. Länsstyrelserna i Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län är förvaltande myndigheter för fyra territoriella program. Länsstyrelsen i Västerbottens län förvaltar det gränsregionala programmet Interreg IVA Botnia-Atlantica samt det transnationella programmet Interreg IVB Norra Periferin. Länsstyrelsen i Norrbottens län förvaltar Interreg IVA Nord och Länsstyrelsen i Jämtlands län förvaltar Interreg IVA Sverige-Norge. Den attesterande myndigheten för respektive program finns på den länsstyrelse som ansvarar

13 för förvaltningen, dock organisatoriskt åtskild från den förvaltande myndigheten. Det är även respektive länsstyrelse som ansvarar för granskning och kontroll av kostnader i programmet, bl.a. genom särskilt utsedda nationella kontrollanter. Vid de tre länsstyrelserna är det ca 13 årsarbetskrafter som arbetar vid den förvaltande och attesterande myndigheten samt som nationella kontrollanter. Sekretariaten för programmen Botnia-Atlantica, Norra Periferin, Nord och Sverige-Norge sysselsätter ca 20 personer på heltid eller deltid. Personal vid programsekretariaten finns placerade dels i Sverige, men även i Finland, Danmark och Norge. Svenska ESF-rådet är förvaltande och attesterande myndighet för socialfonden och har därigenom ansvaret för att fonden förvaltas och genomförs i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. Svenska ESF-rådet har verksamhet vid åtta regionkontor i landet, ett granskningskontor i Falun samt vid huvudkontoret i Stockholm. Drygt 120 personer arbetar med förvaltingen av socialfonden. ESV är revisionsmyndighet för det svenska programmet inom fonderna. Stöd inom SOLID-programmet För att ge stöd till asyl- och migrationspolitiken i EU har ett ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar (SOLID-programmet) inrättats. Programmet består av fyra olika fonder; flyktingfonden, återvändandefonden, gränsfonden och integrationsfonden. Migrationsverket har utsetts till ansvarig och attesterande myndighet för flyktingfonden och återvändandefonden. Migrationsverket har en fondenhet i Norrköping med 20 anställda som arbetar med förvaltningen av de två fonderna. Den attesterande verksamheten sköts av två personer som också är placerade i Norrköping. Rikspolisstyrelsen har utsetts till ansvarig och attesterande myndighet för gränsfonden. Rikspolisstyrelsen har i sin tur utnämnt centrala gränskontrollsenheten vid Rikskriminalpolisen till ansvarig enhet för fonden. Vid enheten finns ett fondsekretariat med två heltidsanställda personer som förvaltar fonden. Ekonomiavdelningen vid Rikspolisstyrelsen är attesterande myndighet och där arbetar två personer med attestering av gränsfonden. Svenska ESF-rådet har getts ansvaret för att förvalta integrationsfonden, vilket innebär att myndigheten handlägger ansökningar om stöd och ansökningar om utbetalning från fonden. Cirka tio personer arbetar med förvaltningen av integrationsfonden. ESV är revisionsmyndighet för de svenska programmen inom fonderna.

14 2.3 ny flerårig BUdGEtpErIOd 2014-2020 Som nämndes ovan fördelas EU:s utgifter, dvs. olika typer av fonder och stödprogram, i fleråriga budgetramar. Nästa budgetperiod omfattar åren 2014 2020. Den svenska förvaltningsorganisationen för hantering av EU-medlen måste anpassas till strukturen i den nya programperioden. Den kan innebära att vissa myndigheter får nya eller förändrade uppdrag och att andra inte längre har kvar sina ansvarsområden. Vilken eller vilka myndigheter som i Sverige får uppdraget att förvalta fonderna i den nya programperioden beslutas av regeringen. Konsekvenserna av den nya fleråriga budgetperioden kommer att behandlas i nästkommande treårsrapport. De EU-förordningar som ska styra innehållet i respektive fond i den nya programperioden är ännu inte beslutade. Däremot kan följande övergripande uppgifter lämnas. 2.3.1 Den strategiska planeringen på jordbruks- och strukturfondsområdet stärks I syfte att bättre samordna de olika fonderna kommer det i kommande budgetperiod att tas fram ett gemensamt strategiskt ramverk på EU-nivå och på nationell nivå. Denna samordning kommer i Sverige att omfatta socialfonden, regionalfonden, landsbygdsfonden och den nybildade havs-och fiskerifonden (som delvis ersätter den nuvarande fiskefonden). Det kan alltså förväntas att det kommer att finnas en gemensam förordning som tar upp processer och regler som ska vara lika för dessa fyra fonder. Varje medlemsstat ska dessutom sluta en partnerskapsöverenskommelse med kommissionen. Överenskommelsen syftar till att hitta samordningsmöjligheter mellan de fyra ovan nämnda fonderna och ska ange mål och inriktningar för de fyra programmen. Tanken är att omsätta prioriteringarna i det gemensamma strategiska ramverket på EU-nivå, den s.k. Europa 2020 strategin 14, till nationella inriktningar. Europa 2020 är EU:s strategi för att främja en smart och hållbar tillväxt för alla och innehåller fem huvudmålsättningar som ska uppnås till år 2020. I överenskommelsen ska det även framgå hur man på nationell och regional nivå kan säkerställa samordningen mellan fonderna och andra finansiella instrument 2.3.2 SOLID-fonderna ersätts av två nya fonder Nuvarande fyra SOLID-fonder kommer enligt kommissionens förslag att ersättas av två fonder, fonden för inre säkerhet och fonden för asyl och migration. Fondernas övergripande mål föreslås blir att underlätta lagligt resande, motverka irreguljär migration och stödja en hög skyddsnivå vid de yttre gränserna, men samtidigt främja en smidig passage i enlighet med Schengenregelverket. Fonden för inre säkerhet föreslås bl.a. ge finansiellt stöd till åtgärder rörande kontrollen av EU:s yttre gränser, polissamarbete, brottsförebyggande aktiviter, bekämpning av allvarlig och gränsöverskridande brottslighet, krishantering samt skydd av EU:s kritiska infrastruktur. Asyl- och migrationsfonden föreslås ge finansiellt stöd till bl.a. utveckling av det gemensamma europeiska asylsystemet, vidarebosättningsprogram och integration av tredjelandsmedborgare. 14 COM (2010) 2020 final, Europe 2020 A strategy for smart, sustainable, and inclusive growth.

3. SEFI-rådet 15 3.1 BAkGrUnd till sefi-rådets tillkomst Ekobrottsmyndigheten har sedan 1999 haft det nationella ansvaret för att samordna åtgärder i Sverige mot bedrägerier, andra oegentligheter och ineffektiv hantering av EU-relaterade medel. Som en del i det uppdraget inrättades samtidigt ett särskilt råd vid myndigheten (EU-bedrägerirådet). 15 Syftet med rådet var att garantera ett nära samarbete mellan svenska myndigheter, såväl administrativa som brottsutredande, som har till uppgift att säkerställa en korrekt användning av EU-relaterade medel. På uppdrag av Ekobrottsmyndigheten tog dåvarande ordförande i EU-bedrägerirådet under åren 2007 2008 fram ett förslag för att ytterligare utveckla rådets roll som ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte. Förslaget genomfördes under 2008, bl.a. genom en ändring i Ekobrottsmyndigheten instruktion. 16 Förslaget omfattade bl.a. en något förändrad beskrivning av rådets mandat, vilket också kom att återspeglas i namnbytet på rådet till Rådet till skydd för EU:s finansiella intressen (SEFI-rådet). Det tidigare namnet bidrog felaktigt till bilden av att rådet enbart fokuserade på EU-bedrägerier, medan det nya namnet indikerar att rådet har ett bredare uppdrag vad gäller skyddet av EU:s finansiella intressen. SEFI-rådets uppdrag omfattar därför numera hela kedjan från förvaltande och utbetalande myndigheter till revisionsmyndigheter och myndigheter med ansvar för straffrättsliga sanktioner. Rådets uppdrag är att verka på en strategisk och nationell nivå. EU-bedrägerirådets tidigare uppdrag att årligen lämna en rapport till regeringen ersattes av en skyldighet för SEFI-rådet att var tredje år rapportera till regeringen om skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige. I mars 2010 lämnade rådet sin första treårsrapport, som omfattade åren 2007 2009. Ekobrottsmyndighetens stabschef har varit ordförande i rådet under åren 2009 2012. Från och med den 1 januari 2013 är myndighetens chefsjurist ordförande i rådet. 15 SFS 2001:15 om ändring i förordning (1997:898) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten och samt EU-delegationens rapport Det framtida skyddet av gemenskapens finansiella intressen, 28 juni 1999. 16 SFS 2008:119 om ändring i förordning (2007:972) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten.

16 3.2 rådets UppGIftEr Och sammansättning SEFI-rådets uppgifter framgår av Ekobrottsmyndighetens instruktion. 17 Rådets övergripande uppdrag är att främja en effektiv och korrekt användning av EU-relaterade medel i Sverige. I uppdraget ligger även att främja åtgärder mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering av sådana medel i landet. Rådet ska vidare: främja samverkan mellan berörda myndigheter för att öka effektiviteten när det gäller att förebygga, upptäcka, utreda och vidta åtgärder vid misstanke om felaktig användning av EU-relaterade medel, följa utvecklingen inom sitt ansvarsområde samt föreslå eller initiera åtgärder för att upprätthålla skyddet för EU:s finansiella intressen, vara ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte, samt analysera och utvärdera insatserna på området. Rådet har således en strategisk roll i styrnings- och kontrollfrågor vad gäller skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige. I rådet är de myndigheter som på olika sätt ansvarar för hanteringen av EU-medel i Sverige representerade, själva eller via en deltagande part. För närvarande är det Ekobrottsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket (ESV), Jordbruksverket, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen, Svenska ESF-rådet, Tillväxtverket och Tullverket. Under en stor del av den period som denna rapport omfattar har även Fiskeriverket varit representerat i rådet på grund av sitt uppdrag som förvaltande och attesterande myndighet för fiskerifonden. Myndigheten upphörde den 1 juli 2011 och förvaltningen av fonden övertogs därefter av Jordbruksverket. Sammansättningen i rådet ska spegla gällande förvaltningsorganisation för EU:s finansiella intressen i Sverige. Därför kan sammansättningen komma att ändras om uppdragen eller ansvarsområdena för rådets myndigheter förändras, exempelvis pga. förändringar i kommande budgetperiod 2014 2020. 3.3 sefi-rådets verksamhet 2010 2012 SEFI-rådet är ett väl fungerande forum för prestiglös samverkan och utbyte av erfarenheter mellan de svenska myndigheter som på olika sätt är involverade i förvaltningen och skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige. Rådets arbete har under åren 2010 2012 i huvudsak varit inriktat mot att öka antalet brottsanmälningar rörande misstänkta EU-bedrägerier. Som ett led i det arbetet har rådet tagit fram en myndighetsgemensam anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier. Genom dokumentet har myndigheterna enats om en gemensam policy, som innebär att misstänkta EU-bedrägerier ska anmälas till Ekobrottsmyndigheten. Policyn syftar även till att fungera som ett handfast stöd för handläggare och ledning vid berörda myndighe- 17 Förordning (2007:972) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten 16-17.

17 ter. Den innehåller därför exempel på konkreta omständigheter som kan ge anledning att misstänka brott och uppgift om vad en brottsanmälan bör innehålla. I oktober 2011 arrangerade rådet en konferens om skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige. Syftet med konferensen var att uppmärksamma aktuella frågor rörande förvaltningen av EU-medel, erbjuda deltagarna tillfälle till informations- och erfarenhetsutbyte samt betona vikten av att anmäla misstänkta EU-bedrägerier. Talare var bl.a. Giovanni Kessler, generaldirektör för OLAF samt statssekreterare från både Justitiedepartementet och Finansdepartementet. Programmet för konferensen innehöll även föreläsningar om konkreta exempel på best practice samt en uppskattad utbildning om hur man går till väga vid misstanke om brott med EU-medel. Konferensen hade ca 150 deltagare från berörda myndigheter och regeringskansliet. Som planerat har rådet under föregående verksamhetsperiod genomfört tre möten per år. I anslutning till möten har hållits föreläsningar av svenska och internationella föreläsare på olika ämnen, bl.a. Bekämpning av EU-bedrägerier ur ett europeiskt perspektiv, Sekretess i ärenden rörande hantering av EU-medel och en presentation av de nya regelverken för EU-fonderna i kommande budgetperiod 2014-2020. Rådets verksamhet under åren 2010-2012 har på olika sätt bidragit till en ökad medvetenhet och höjd kunskapsnivå hos rådets myndigheter rörande frågor kring en effektiv och korrekt förvaltning av EU-medel. 3.4 sefi-rådets kommande ArBEtE 2013 2015 SEFI-rådet ska fortsätta att arrangera tre heldagssammankomster per år, där myndigheterna i rådet träffas för informations- och erfarenhetsutbyte. Rådets roll är att verka strategiskt och målet med sammankomsterna är även fortsättningsvis att öka kunskapen hos berörda myndigheter om frågor angående skyddet för EU:s finansiella intressen. Sammankomsterna ska också erbjuda tillfälle för rådets myndigheter att lära och inspireras av varandras erfarenheter och metoder samt ge tillfälle att tillsammans utveckla lösningar på gemensamma problem. Under kommande verksamhetsperiod kommer rådet på olika sätt att fokusera på frågor om förenkling och förtydligande av regelverken som styr EU-fonderna. Med det avses förenkling och förtydligande för såväl de förvaltande myndigheterna som för mottagarna av EU-medel. I detta ligger även att resonera kring hur bestämmelserna om offentlig upphandling påverkar förvaltningen av EU-medel. Vid sammankomsterna kommer föreläsningar att arrangeras på teman med anknytning till SEFI-rådets verksamhet. Syftet med föreläsningarna är, förutom att ge inspiration, även fortsättningsvis att höja deltagande myndighetsrepresentanters kunskaper inom relevanta områden. Både nationella och internationella föreläsare kommer att bjudas in och föreläsningarna kommer att vara öppna även för andra vid myndigheterna än de som är ledamöter i rådet.

18 4. Åtgärder som SEFI-rådets myndigheter vidtagit för att främja en effektiv och korrekt hantering av EU-medel 4.1 InLEdnInG Förutom de åtgärder som vidtagits inom ramen för SEFI-rådets verksamhet har myndigheterna i rådet under perioden 2010-2012 genomfört en mängd insatser för att ytterligare förbättra och effektivisera hanteringen av de EU-stöd som de ansvarar för. 4.2 BEtALnInG Av tullar Och AvGIftEr till EU Tullverkets uppgift är att se till att de tullar och avgifter som ska betalas till Sverige som en del av Sveriges avgift, betalas korrekt. Tullverket har under perioden 2010-2012 genom tullrevisionsverksamhet återvunnit ca 189 miljoner kronor och återbetalat 42 miljoner kronor som feldeklarerats av importörer. De återvunna medlen avser huvudsakligen felaktigt deklarerade importer och olagligt införda varor som inte deklarerats vid gränspassager. Inom EU finns ett gemensamt certifieringsprogram, AEO (Authorised Economic Operator, Godkänd ekonomisk aktör). Alla medlemsländer använder sig av samma certifieringsprogram för att säkerställa en ökad säkerhet i världen och en effektiv och enhetlig tullhantering i EU. Tullverket har under perioden 2010-2012 fortsatt arbetet med att AEO-certifiera importörer och exportörer. En företagare som blivit certifierad kan därigenom få förenklingar i sin tullhantering, eftersom Tullverket genom certifieringen godkänt en hög kvalitetsnivå i företagarens informations- och varuflöden. För att säkerställa att de certifierade företagens system för tullhantering håller god kvalité genomförs regelbundet kvalitetsrevisioner. Om brister i hanteringen upptäcks eller om det bedöms finnas risk för felaktigheter ska operatören omgående åtgärda dessa och ett varaktigt korrekt beteende ska säkras. Certifieringen ifrågasätts för operatörer som inte uppfyller kraven och de som inte åtgärdar felen får sin certifiering indragen. En annan åtgärd som Tullverket vidtagit är att fortsätta med implementeringen av de gemensamma system som finns inom EU och som syftar till att effektivisera tullhanteringen och göra den säkrare. Exempel på sådana system är föranmälan av import- och exportvaror samt EORI (Economic Operator Registration and Identification), ett system med identifieringsnummer för alla tullaktörer inom EU. Tullverket arbetar dessutom kontinuerligt med att utveckla sin förmåga att upptäcka bedrägerier och undandragande av tullar, mervärdeskatt och avgifter. Under perioden har Tullverket förstärkt efterkontrollfunktionen och genomfört vissa organisatoriska förändringar i syfte att ytterligare förbättra den processen.

19 4.3 JOrdBrUksstöd Jordbruksverket är förvaltande och utbetalande organ för garantifonden och landsbygdsfonden. För att efterkomma EU:s förändrade krav på utbetalningsstället har Jordbruksverket samlat ihop alla verksamheter med koppling till kontroll, utbetalning och redovisning av stöd i en funktion. Den nya utbetalningsfunktionen startade den 1 september 2012 och syftar till att skapa en större transparens och trygghet kring stödhanteringen internt, nationellt samt gentemot EU. Även den interna styrningen och kontrollen förbättras, vilket leder till att verksamheten kvalitetssäkras ytterligare. Jordbruksverket har därutöver vidtagit ett antal insatser för att höja kvalitén i arbetet med EU:s fonder. Under våren 2012 har verket hållit utbildningar om OLAF-frågor och om anmälningar av misstänkta EU-bedrägerier. Målgruppen för utbildningarna var handläggare och chefer inom Jordbruksverket och länsstyrelserna. Jordbruksverket har under hösten 2012 startat ett projekt med en system- och substansgranskning avseende delar av landsbygdsfonden. Projektet avslutades den 31 december 2012 och resultatet ska användas för att öka korrektheten i användandet av fondens medel. För att minimera utbetalningar till felaktiga kontonummer har Jordbruksverket också infört ett nytt kundregister och nya rutiner för registrering av kundernas kontonummer. Under åren 2011-2012 har Jordbruksverket arbetat intensivt för att ta fram ett tekniskt underlag för den nya programperioden för landsbygdsfonden. Ett viktigt fokus har varit att förenkla för stödmottagarna att söka stöden och att uppfylla villkoren för stöden. En inventeringen av all jordbruksmark utfördes 2008 2010 och resultatet lagras i en databas med samtliga jordbruksskiften i Sverige. Med detta resultat som underlag har Jordbruksverket kvalitetssäkrat lantbrukarnas innehav av stödrätter. En stödrätt är ett av underlagen för ett korrekt jordbruksstöd. Resultatet av inventeringen har också använts för att återkräva felaktigt utbetalade stöd för åren 2005 2008. 4.4 stöd till fiskenäringen Från och med 1 juli 2011 har Jordbruksverket tagit över förvaltningen av fiskerifonden från Fiskeriverket. I april 2011 antogs ett kvalitetssäkringssystem av Fiskeriverket. Systemet syftar till att följa upp om den förvaltande myndigheten arbetar så som regelverket kräver och enligt de handläggningsrutiner som fastställts. I förlängningen leder detta till att den förvaltande myndigheten kan säkerställa att innehållet i en specifik utgiftsdeklaration är sann, korrekt och fullständig. Kvalitetssäkringssystemet innebär en kvalitetskontroll av länsstyrelsens och Jordbruksverkets/Fiskeriverkets handläggning. Den genomförs av en handläggare som inte varit involverad i det stödärende som ska kontrolleras. Jordbruksverket kommer att följa upp samtliga kontrollrapporter för kontrollperioden fram till och med den 31 augusti 2011. Kvalitetssäkringssystemet innebär också fysisk kontroll av de projekt som beviljats stöd.

20 I och med överflyttningen av fiskerifonden till Jordbruksverket samkörs hanteringen av fonden med övriga stödformer på Jordbruksverket, vilket inneburit att utvecklingspotentialen av hanteringen av fiskerifonden har uppmärksammats. Kvalitetssäkringssystemet kommer att uppdateras, uppföljningen av kvalitetskontrollerna ska förbättras, urvalen till de fysiska kontrollerna ska ses över och ett datasystem för handläggningen med versionsbehandling kommer att införas. Förvaltningsmyndigheten för fiskerifonden ansvarar vidare för att samordna rapportering till OLAF och ett arbete har gjorts för att uppdatera informationen avseende OLAF som riktats till rapportörer. Jordbruksverket har vidare tagit fram ett tekniskt underlag för den nya programperioden för stödet till fiskenäringen. På samma sätt som för jordbruksfonderna har ett viktigt fokus varit att förenkla för stödmottagarna att söka stöden och att uppfylla villkoren för stöden. 4.5 strukturfondsstöd 4.5.1. Tillväxtverket - regionalfonden Under 2011 genomförde Tillväxtverket en omorganisation för att effektivisera rapporteringen till OLAF. Bland annat tydliggjordes ansvar och uppdrag i organisationen och fler tjänster tillsattes för att stärka kontinuiteten i handläggningen. För att säkerställa en rättsenlig och effektiv handläggning genomfördes under 2012 en revidering av Tillväxtverkets interna riktlinjer om återkrav och OLAF-rapportering. Tillväxtverket har vidare genomfört ett antal utbildningar för att främja en korrekt hantering av EU-medel. I samarbete med Ekobrottsmyndigheten genomfördes under 2010 en intern utbildning för att öka kunskapen om ekonomisk brottslighet och felaktig hantering av EU-medel. Myndighetens årliga introduktionsutbildningar avseende de regionala strukturfondsprogrammen innehåller också ett avsnitt om hur handläggare ska agera vid misstanke om brott och hur OLAF-rapporteringar ska göras. Utöver dessa utbildningar genomför Tillväxtverket årligen interna seminarier i syfte att öka kunskapen om offentlig upphandling. Vid dessa seminarier berörs även frågor om jäv, oegentligheter och andra problem i samband med upphandlingar. Fördjupad kunskap på området stärker riskbedömningsförmågan och leder till förbättrade möjligheter att upptäcka ekonomisk brottslighet och felaktig hantering av EU-medel. Inom ramen för de territoriella strukturfondsprogrammen genomförs även utbildningar riktade till stödmottagare två gånger per år. Även vid dessa utbildningar betonas upphandlingsfrågorna i syfte att öka kunskapen och understryka vikten av att följa aktuella regelverk.

21 4.5.2 Länsstyrelserna i Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län regionalfonden Under nuvarande budgetperiod ansvarar Länsstyrelserna i Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län för fyra territoriella program som finansieras av regionalfonden. 18 Länsstyrelserna i dessa tre län har under perioden 2010-2012 genomfört internrevisioner av hanteringen av EU-relaterade medel och arbetat med riskanalys i verksamhetsplaneringen. Länsstyrelsen i Västerbottens län har dessutom genomfört processkartläggningar av ansöknings-, utbetalnings- och granskningsprocesserna. För att tydliggöra det arbete som utförs för att säkerställa korrekta utbetalningar av EU-medel har den attesterande myndigheten vid Länsstyrelsen i Västerbottens län genomfört en grundlig genomgång av skriftliga rutiner och annan vägledande dokumentation. Inom de program som förvaltas av Länsstyrelsen i Västerbottens län har det kontinuerligt arrangerats utbildningstillfällen för stödmottagare. Det har även ordnats utbildningstillfällen för de nationella kontrollanter som ansvarar för granskning och kontroll av kostnaderna i respektive land. Länsstyrelsen i Västerbottens län har dessutom ordnat en intern utbildning i att tolka och analysera ekonomisk redovisning och bokslut. 4.5.3. Svenska ESF-rådet - socialfonden Svenska ESF-rådet har upprättat förvaltnings- och kontrollsystem för hanteringen av ansökningar om stöd och ansökningar om utbetalning inom socialfonden. Under perioden har myndigheten vidtagit åtgärder för att säkerställa att urvalet av insatser som finansieras av socialfonden sker enligt kriterierna för operativa program samt att de under genomförandeperioden uppfyller kraven i tillämpliga regler. Myndigheten har även vid s.k. på-plats-kontroller 19 säkerställt att medfinansierade produkter och tjänster levererats och att de utgifter som deklareras av stödmottagarna för insatser har uppstått och uppfyller reglerna. Myndigheten har påbörjat ett arbete med förenklingsåtgärder, bland annat i form av möjlighet att tillämpa schabloner, standardkostnader och klumpsummor. Myndigheten har också hållit utbildningar, bland annat i statsstöd och på-plats-kontroller. Myndighetens interna riktlinjer för åtalsanmälan, OLAF-rapportering samt återkrav har också uppdaterats. 18 Se avsnitt 2.1.3 och 2.2.2 ovan. 19 På-plats-kontroller enligt Kommissionens förordning (EG) nr 1083/2006.

22 4.6. stöd InOm solid-programmet 4.6.1. Migrationsverket flyktingfonden och återvändandefonden För att främja skyddet av EU-medel har Migrationsverket under 2010 2012 arbetat med SEFI-rådets anmälningspolicy 20. Policyn har delgivits alla medarbetare på fondenheten för att fungera som stöd vid granskning av rapporter. Information om anmälningspolicyn ingår numera även i fondenhetens förvaltningsrutiner och den har även publicerats på myndighetens hemsida. Policyn har även varit ett värdefullt redskap och stöd då fondenheten hanterat ett antal projekt som misstänkts för oegentligheter. 4.6.2. Rikspolisstyrelsen gränsfonden Uppdraget att ansvara för gränsfonden innebär att fondsekretariatet vid Rikspolisstyrelsen fattar beslut om stöd till projekt och rapporterar till EU vilka åtgärder Sverige kommer att genomföra under programperioden. För att främja en effektiv och korrekt hantering av EU-medel skrivs, så snart beslut om stöd fattats, en överenskommelse mellan Rikspolisstyrelse och stödmottagaren. I överenskommelsen inkluderas bestämmelser om stödberättigade kostnader. Fondsekretariatet har även tagit fram en beskrivning av bestämmelserna som styr vilka utgifter som är stödberättigade och vidare har reglerna kring lagen om offentlig upphandling betonats. För att förebygga felaktigheter och underlätta för stödmottagarna har fondsekretariatet anordnat utbildningar om hur man redovisar EU-projekt. I syfte att uppmärksamma eventuella felaktigheter i redovisningen på ett tidigt stadium och ge stödmottagarna möjlighet att korrigera eventuella fel, redovisar projekten var tredje månad sina kostnader retroaktivt. Inom gränsfonden förskottsfinansieras aldrig projekt. Vid redovisningstillfället begär fondsekretariatet in all relevant dokumentation som krävs för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja. 4.6.3. Svenska ESF-rådet integrationsfonden Svenska ESF-rådet har ansvaret för att integrationsfonden förvaltas och genomförs i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. För detta har myndigheten upprättat ett liknande förvaltnings- och kontrollsystem som för socialfonden, vilket ska garantera en korrekt hantering av ansökningar om stöd och ansökningar om utbetalning. 20 Se avsnitt 3.3.

5. Åtgärder för samordning och samverkan 23 5.1 InLEdnInG Nedan redogörs för de samordningsinsatser mot missbruk och felaktig hantering av EUmedel som rådets myndigheter har genomfört under perioden 2010 2012. SEFI-rådets verksamhet redogörs för i kapitel 3 ovan. 5.2 JOrdBrUksstöd Under perioden har Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna drivit två projekt för ökad samverkan. Projekten kallas SUSS (styr- och uppföljningssystem i samverkan) och hanterar både stöden från garantifonden och landsbygdsfonden. I projekten har tidsplaner för myndigheternas arbete tagits fram, operativa mål konkretiserats och ett uppföljningssystem byggts. Projekten har lett till en förbättrad synkronisering av delprocesser och ökad tydlighet för när nyckelkontroller ska genomföras. Under perioden har det även inletts ett samarbete kallat Learning Network mellan utbetalande myndigheter i EU. Sverige deltar i denna grupp. Syftet med gruppen är att lära av varandra och att föra fram förslag till tydligare regelverk. 5.3 strukturfondsstöd 5.3.1. Tillväxtverket Sedan 2011 deltar Tillväxtverket i en arbetsgrupp inom OLAF som syftar till att motverka korruption och felaktig hantering av EU:s strukturfondsmedel. 21 Gruppen möts regelbundet i Bryssel. Mötena syftar till att förbättra dialogen mellan medlemsländerna och med kommissionen samt till utbyte av erfarenheter på området. Tillväxtverket samverkar med Svenska ESF-rådet såväl centralt på ledningsnivå som på regional nivå. På central nivå träffas representanter för myndigheterna regelbundet för att diskutera och utbyta erfarenheter om gemensamma rättsliga frågor, däribland återkrav och hantering av oegentligheter. På regional nivå är de två myndigheterna samlokaliserade och ett fondövergripande samarbete sker kontinuerligt. Vid flera regioner bedrivs även en regelbunden samverkan i handläggning av konkreta ärenden. Tillväxtverket ingår vidare, tillsammans med Svenska ESF-rådet och Jordbruksverket, i en nationell fondsamordningsgrupp. 22 Syftet med gruppen är att behandla övergripande strategiska frågor rörande bl.a. synergier och överlappningar mellan finansiella instrument. Dessutom ska gruppen utarbeta samordnade rutiner för stödhanteringen. Frågor som har behandlats under åren 2010-2012 är främst administrativ hantering och tolkning 21 Gruppen är en ad hoc arbetsgrupp rörande strukturfondsstöd som är knuten till OLAF:s organ för kontaker med medlemsstaterna, COCOLAF (Advisory Committee for the Coordination of Fraud Prevention). 22 Fram till den 1 juli 2011 var Fiskeriverket ansvarig för fiskerifonden och deltog därför i gruppen. Därefter övertogs ansvaret av Jordbruksverket.