EU:s UTGIFTER. Några myter. Det fuskas överallt Miljarder gårförlorade Räkenskaperna går inte att lita på

Transkript

1 EU:s UTGIFTER Några myter Det fuskas överallt Miljarder gårförlorade Räkenskaperna går inte att lita på Europeiska kommissionen

2 Sammanfattning Påståendena på omslaget har lyckligtvis mycket lite att göra med verkligheten. På den här sidan försöker vi skingra några av de vanligaste myterna om EU:s utgifter och räkenskaper. Mer detaljer finner du i följande avsnitt. Enligt revisorerna fuskas det med EU-pengar på alla fronter Detta är inte vad revisorerna säger. Vad de upptäcker vid sina granskningar är som regel inte bedrägerier utan oavsiktliga fel som begås i olika led, ofta hos slutmottagaren. Av de hundratals transaktioner som granskades av revisorerna (*) under 2007 var det t.ex. bara två som ledde till att OLAF, EU:s oberoende byrå för bedrägeribekämpning, behövde inleda en utredning. EU:s pengar skulle användas bättre om de sköttes av medlemsstaterna Faktum är att hela 80 % av EU:s budget förvaltas av statliga eller regionala myndigheter i medlemsstaterna. Dessa myndigheter sköter urvalet av stödmottagare och har också det omedelbara ansvaret för att kontrollera att pengarna används rätt. Läs mer i avsnittet: Konsekvenser Läs mer i avsnittet: Diagnos EU:s räkenskaper går inte att lita på Det här påståendet saknar grund. Revisorernas allmänna bedömning är att EU:s räkenskaper är tillförlitliga. Läs mer i avsnittet: Lösningar Andra länder slarvar med våra skattepengar Om fel eller svagheter upptäcks korrigeras anslagen till det projekt eller det land det gäller. Läs mer i avsnittet: Lösningar Revisorerna säger att miljarder går förlorade Vad revisorerna säger är att enligt det urval av transaktioner de granskat kan en viss procent av transaktionerna inom vissa områden ha påverkats av fel. Det är inte detsamma som att specifika belopp gått förlorade eller slösats bort. Även om det förekommit fel kan själva det finansierade projektet ha genomförts korrekt och de felaktigt utbetalda beloppen kan redan ha betalats tillbaka av slutmottagaren eller av den ansvariga myndigheten. Läs mer i avsnittet: Konsekvenser (*) Dvs. Europeiska revisionsrätten, som varje år publicerar en rapport om EU:s utgifter och räkenskaper.

3 Diagnos Man får inte sätta likhetstecken mellan fel och bedrägerier. Revisorernas bedömning är framför allt att det sker för många fel, och det har konstaterats att de flesta av felen begås av de slutliga användarna av EU-medel. EU:s betalningssystem är rättvist men medför vissa risker Till skillnad från offentliga utgifter i medlemsstaterna används merparten av EU-medlen till att ersätta enskilda organisationer eller personer för kostnader som de har redovisat. Detta är en fördel i den meningen att pengarna kan gå direkt till lokala projekt, men samtidigt en riskfaktor: när miljoner sådana ersättningsanspråk kommer in varje år är det oundvikligt att det inträffar fel ibland. Man måste därför arbeta både med att förebygga fel och att spåra och med att rätta till fel med hjälp av kontrollsystemen. Vanliga typer av fel Dokumentationen ärotillräcklig. Ersättning betalas ut för utgifter som inte uppstått i verkligheten. Villkoren för ersättning har inte följts (EU:s program styrs av noggranna kriterier för vem som kan ta emot stöd, vilken verksamhet eller vilka inköp som kan ersättas och under vilken period, etc. en transaktion är inte stödberättigande om något av dessa kriterier inte har uppfyllts eller har tillämpats på fel sätt, t.ex. i samband med upphandling). Beloppen i betalningsansökningarna är för högt tilltagna. Regler Inom omfattande projekt kan det handla om stora belopp i EU-anslag. Därför måste många villkor uppfyllas. Ett brobygge måste t.ex.: klara en miljökonsekvensbedömning, Typ av fel inom strukturfonderna (2007 års urval) (*) klara en kostnads-/nyttoanalys och en bedömning av möjligheterna till avkastning, uppfylla reglerna om statligt stöd, uppfylla villkoren för stödberättigande, uppfylla villkoren i fråga om samfinansiering, uppfylla reglerna om offentlig upphandling, uppfylla reglerna om offentlighet, täckas av korrekta och kompletta betalningsansökningar, genomföras inom utsatt tid, dokumenteras genom tillräckliga styrkande handlingar som ska bevaras i upp till tolv år. dokumentationen är otillräcklig eller det betalas ersättning för utgifter som inte uppstått i verkligheten beloppen i betalningsansökningarna är för högt tilltagna villkoren för ersättning har inte följts mer än en typ av fel inga fel (eller inga fel med ekonomiska konsekvenser) (*) Urvalet bestod av 180 ersättningar som granskats av Europeiska revisionsrätten (se revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2007). Dessa villkor har införts för att förebygga bedrägeri och misshushållning och garantera att pengarna används effektivt. En oönskad effekt av detta är att förvaltningen blir mer komplicerad, vilket ökar risken för fel. Revisionsrätten har beräknat att åtminstone 11 % av de totala medel som betalades ut för strukturåtgärder 2007 (dvs. pengar till förmån för EU:s regioner och till stöd för sysselsättningen) inte borde ha betalats ut eftersom beloppen i fråga kan ha påverkats av fel.

4 Konsekvenser Att det förekommit fel behöver inte innebära att pengar slösats bort eller gått förlorade för EU-budgeten. De nationella myndigheternas roll Medlemsstaterna förvaltar ca 80 % av EU:s utgifter och är alltså ansvariga för att förebygga och korrigera fel när det gäller den största delen aveu-budgeten. Om de inte sköter detta åtagande måste Europeiska kommissionen agera, t.ex. genom att avbryta betalningarna eller införa korrigeringar (se nästa sida). Det är kommissionen som har det slutliga ansvaret för hur EU:s budget förvaltas. När fel får ekonomiska konsekvenser går de att rätta till Om ett fel upptäcks direkt när man går igenom de dokument som läggs fram som stöd för ansökan kan det korrigeras redan före utbetalningen. Ibland upptäcks fel i efterhand, t.ex. vid regelbundna kontroller eller vid oberoende revision. Många EU-projekt löper över flera år; tidigare fel korrigeras då i oftast samband med slutbetalningen. Om resultaten av Europeiska kommissionens eller revisionsrättens granskningar pekar på att det behövs ytterligare korrigeringar kan kommissionen utföra dessa i samband med den slutliga utvärderingen av projektet. Vem ansvarar för att förebygga fel? (andelar av EU:s totala budget) Medlemsstaterna Europeiska kommissionen Internationella organisationer och länder utanför EU Ett projekt kan vara framgångsrikt även om det begås fel Att det förekommit fel betyder inte nödvändigtvis att man bör ifrågasätta hela resultatet av ett projekt. Vid kontrollerna efter ett avslutat projekt i Guatemala upptäcktes fel i fyra upphandlingar som gällde leverans av medicinsk utrustning och anläggning avvårdmottagningar. Den samlade utvärderingen av programmet var däremot positiv: insatserna bedömdes ha varit kostnadseffektiva och ha gynnat omkring mottagare. Av 65 indikatorer som kan bedömas objektivt, t.ex. antal förbättrade vårdinrättningar, andel av hushållen som är anslutna till dricksvattennät osv.) hade 61 uppfyllts helt och hållet, dvs. en genomförandegrad på 94 %! En ny vårdmottagning öppnar i Guatemala.

5 Lösningar Det är Europeiska kommissionens bestämda målsättning att eliminera felen i EU:s utgifter. I det här avsnittet beskriver vi vad som görs för att förbättra den ekonomiska förvaltningen Kontroller När det gäller att förebygga fel har den oberoende externa granskningen av EU:s utgifter en viktig roll. När en organisation ansöker om ett bidrag kan en extern revisor få i uppdrag att granska organisationens räkenskaper och finansiella ställning. Oberoende revisorer kan också kontrollera att en ansökan om betalning och de dokument som läggs fram som underlag för ansökan är korrekta, och både EU-myndigheter och nationella myndigheter har möjlighet att beställa en fullständig revision av ett program. Europeiska revisionsrätten granskar varje år EU:s utgifter, inkomster och räkenskaper. Slutligen bedöms utnyttjandet av EU-medlen avmedlemsstaterna (genom rådets budgetkommitté) och av Europaparlamentets budgetkontrollutskott. Europaparlamentet beslutar därefter genom omröstning omkommissionen ska beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning av budgeten. Återkrav Målet med EU:s kontrollsystem är att se till att fel spåras och att de belopp som betalats ut felaktigt kan krävas tillbaka. Helst bör korrigeringarna ske direkt hos de stödmottagare eller i de projekt där felen begåtts. Om det inte är möjligt, eller om det är svårt att beräkna de exakta beloppen, kan kommissionen använda sig av schablonmässiga återkrav som riktas till medlemsstater där man konstaterat att kontrollsystemen inte fungerar som de ska. Felaktigt utbetalda belopp som har återvunnits 2007 totalt miljoner euro 2008 (*) totalt miljoner euro 72 miljoner euro Enklare regler En ny version av budgetförordningen (som är EU:s viktigaste manual för den ekonomiska förvaltningen) och av dess genomförandebestämmelser trädde i kraft i maj De nya bestämmelserna innebär en rad förenklingar, särskilt för mindre stödmottagare. Reglerna för särskilda program har också förenklats. Vidare får utbetalning till schablonsats användas på fler områden, och man undviker på så sätt många komplicerade beräkningar som annars lätt ger upphov till fel. Mer finns att läsa på: Öppenhet och insyn Fram till nyligen var det bara Europeiska kommissionen som var skyldig att publicera namnen på stödmottagarna (dvs. mottagarna av medel som förvaltas direkt av kommissionen). Däremot fanns det ingen sådan skyldighet för de nationella och regionala myndigheter som också fördelar EU-anslag (dvs. jordbruksbidrag och medel från strukturfonderna, som tillsammans står för 80 % av budgeten). Dessa bestämmelser har nu ändrats. Alla medlemsstater måste alltså publicera namnen på sina respektive stödmottagare: Detta gäller fr.o.m för bidrag från strukturfonderna och bidrag till utveckling av landsbygden, och; fr.o.m för jordbruksbidrag. Mer finns att läsa på: Moderna redovisningsprinciper År 2005 gick Europeiska kommissionen över till s.k. periodiserad redovisning, som liknar de system som används inom privata företag. EU har på så sätt tagit en ledande roll i den successiva övergången till periodiserad redovisning även inom offentlig förvaltning. 259 miljoner euro 396 miljoner euro 854 miljoner euro miljoner euro miljoner euro Räkenskaperna för vart och ett av de olika EU-organen undertecknas först av deras respektive räkenskapsförare. Kommissionens räkenskapsförare undertecknar sedan EU:s räkenskaper som helhet. (*) Uppskattning. Jordbruk Strukturfonder Övrigt Mer finns att läsa på:

6 Mer om EU-budgeten: KV SV-C TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER Revision och kamp mot bedrägerier: (kommissionens vice ordförande Siim Kallas webbplats) Information om villkoren för att söka bidrag från EU: Frågor från medierna kan ställas till Valérie Rampi Talesperson för administration, revision och bedrägeribekämpning tfn eller EU-representationen i det land där du är verksam Har du synpunkter på den här publikationen? Skriv till budget@ec.europa.eu Europeiska kommissionen