Kvalitets- och resultatredovisning för Mödra- och barnhälsovården

Kvalitets- och resultatredovisning för Mödra- och barnhälsovården Verksamhetsåret 2010

Innehållsförteckning sid Sammanfattning 2 Mödrahälsovården och Barnhälsovården i Västernorrland.. 3 Mödrahälsovårdens uppdrag 4 Mödrahälsovården i Vårdval Västernorrland 4 Basdata för Mödrahälsovården 5 Adresser, vårdutvecklare, MHV-överläkare Barnhälsovården 7 Adresser Barnhälsovården 7 Länets barnhälsovårdsorganisation 8 Gemensam årsrapport 8 Kommunala Basdata 9 Barn som far illa 10 Barnfattigdom 11 Föräldrastödsutbildning, MVC och BVC 13 Jämställda föräldrar 15 Pappaindex 1 Kravspecifikation för Barnhälsovården 1 Resultatredovisning 17 Gemensam del MHV-BHV 17 Födelseländer 17 Familjesituation 18 Riskbruk Alkohol 18 Övervikt och Fetma 20 Tobaksvanor föräldrar 22 Psykisk ohälsa 2 Ytterligare data från Mödravårdsregistret 2 Självskattad hälsa 2 Antalet barnmorskor 27 Andel kvinnor, professionell tolk 28 Genomfört eftervårdsbesök 28 Specifika data från Barnhälsovården, verksamhetsåret 2010 29 Inskrivna barn 29 Hembesök 29 Basprogrammet, deltagande 3,4, 5-årsundersökningar 31 Hörselscreening 31 Amning 31 Vaccinationer, basprogrammet 33 Vaccination H1N1 34 Biverkningsarapporter, avvikelser 35 Organisation BVC, sjuksköterskor 35 Tillräckligt med tid? 3 Läkare på BVC 37 Psykologer 37 Vårdtyngd 37 Referenser 38 1

Sammanfattning I föreliggande rapport redovisas verksamheten vid länets barnavårdscentraler och mödravårdenheter. För första gången presenteras en gemensam rapport, då verksamheterna söker större integration och samverkan. Föräldrabarnhälsovården (FBHV) fungerar tillsammans i på landstingsstaben under beställarenheten. Mödrahälsovårdens arbete under 2010 har präglats av de organisatoriska förändringar som genomfördes i samband med införandet av vårdvalet. Mycket arbete har lagts ner på att skapa länsgemensamma riktlinjer och rutiner för mödrahälsovården i hela länet där samtliga tre kvinnokliniker i länet medverkat. Mödrahälsovården rapporterar in sina gravida till ett nationellt kvalitetsregister, Mödrahälsovårdsregistret, varifrån jämförande data från de olika verksamheterna kan hämtas. Ett nytt register togs i bruk januari 2010 varför vi har begränsade möjligheter att jämföra årets data med tidigare år. Övervikt och fetma bland gravida är ett stort folkhälsoproblem. Västernorrland låg högst i BMI bland gravida i hela Sverige (MFR 2009). Här behövs metoder utvecklas för kortsiktigt stöd under graviditet, men också för mer långsiktiga livsstilsförändringar. Mödrahälsovårdens arbete med riskbruk av alkohol har haft en stor genomslagskraft. År 2010 screenades 90 % av alla gravida med AUDIT vilket skall jämföras med år 2008 då endast 40 % screenades. Att erbjuda föräldrastöd i grupp till i första hand förstagångsföräldrar är en kvalitetsindikator för mödrahälsovården. Detta skall också de mindre vårdcentralerna kunna erbjuda genom samarbete med andra. Alnö vårdcentral lyckades bäst och nådde kvinnorna och deras partner i 85 % respektive 80 % medan andra vårdcentraler inte alls erbjudit detta (Ånge, Fränsta ). Samtidigt har barnhälsovårdssamrådet och mödrahälsovården i landstinget tillsammans utarbetat en fortbildningsplan för kompetensutveckling i föräldrastöd till personal inom mödra - och barnhälsovården. Fortbildningen blev försenad på grund av pandemivaccinationerna men startade åter under våren 2010. Fortbildningen sträcker sig över en tvåårsperiod och är indelad i fem steg. Den finansieras av statliga medel. Då det gäller Barnavårdscentralerna så var sammanlagt 18029 barn inskrivna i december 2010. Genom organisatoriska förändringar har antalet barnavårdscentraler under 2009 reducerats från 32 till 27, för att 2010 öka till 29, då Vårdvalet fått genomslag. Resultatsammanställning baseras till stor del på barn födda 2009. Måluppfyllelsen för länets barnavårdscentraler har generellt försämrats på två viktiga områden, nämligen hembesök till förstagångsföräldrar och gruppverksamhet för förstagångsföräldrar. Andelen förstagångsföräldrar som fått hembesök minskade mellan de två senaste resultatredovisningarna och ligger nu på 88 % av förstagångsfäder och mödrar. Ö-vik och Sollefteå klarar i huvudsak målsättningen att 95 % av alla förstagångsföräldrar ska ha besök av BVC-sjuksköterskan efter hemkomsten från BB. Andelen förstagångsföräldrar som deltagit i föräldragrupp på BVC har sjunkit successivt under de senaste fem åren. Det nu aktuella redovisningsåret visar lågt deltagande, beroende på att verksamheten under redovisningsåret 2009 till stora delar fick ligga i malpåse beroende på Pandemi-vaccinationen som slukade stora BVC-resurser. Västernorrland har i flera år tillhört de län i Sverige som haft den största andelen överviktiga och feta både bland barn och bland vuxna. Men vi noterar nu att andelen fyraåringar med övervikt och/eller fetma nu verkar minska. En viss nedgång sågs redan förra året och andelen barn med högt BMI har sjunkit ytterligare under det senaste året. 2

Mödrahälsovården och barnhälsovården i Västernorrland Inom ramen för Landstingsstab Beställning finns en föräldrabarnhälsovårdsenhet (FBHV) som består av vårdutvecklare för barnhälsovård samt mödrahälsovård, barnhälsovårdsöverläkare, mödrahälsovårdsöverläkare samt vårdutvecklare för föräldrabarnhälsovårdspsykologerna på 0,25 % av heltid. För mödrahälsovården är två barnmorskor anställda på deltid (50 %), en för södra delen och en för norra delen. Mödrahälsovårdsöverläkarfunktionen är i dagsläget inte delad. Barnhälsovården har 0,7 Överläkare, delad på 2 personer. Dessutom 1,7 tjänster som vårdutvecklare, 1,0 för Medelpad-Härnösand, samt 0,7 för Ö-vik/Kramfors/Sollefteå. Föräldrabarnhälsovårdsenheten har dubbla roller. Övergripande ansvar för utbildning, vårdutveckling, uppdatering av riktlinjer Ansvar för uppföljning genom granskning av verksamheterna så att de uppfyller kravspecifikationer och erbjuder en likvärdig barnhälsovård och mödrahälsovård. Mödrahälsovårdens uppdrag och innehåll Hälsovård i samband med graviditet och eftervård. Graviditetsövervakning och hälsoupplysning skall ske enligt Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv hälsa, Rapport nr 59, 2008 samt gällande basprogram som är gemensamt för mödrahälsovården i Västernorrland. Stöd i föräldraskapet och föräldragrupper med förlossnings- och föräldraförberedelse. Erbjuds i första hand till förstagångsföräldrar, övriga erbjuds vid behov. Information och stöd skall anpassas utifrån föräldrarnas olika behov. Utbildningen skall förläggas så att samtliga föräldrar bereds möjlighet att delta. Utbildningen skall i första hand bedrivas i grupp. Familjeplanering på individnivå Preventivmedelsrådgivning skall erbjudas enligt läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer och lokala riktlinjer. Preventivmedelsmottagningen sköts av barnmorskor som erbjuder rådgivning till friska kvinnor. Vid sjukdom och komplicerad preventivmedelsrådgivning remitteras kvinnan till gynekolog på närmaste kvinnoklinik. Förebyggande av oönskade graviditeter och STI-preventivt arbete Barnmorskan skall ha möjlighet att utföra graviditetstester, erbjuda rådgivning vid oönskad graviditet och vid behov erbjuda återbesök efter abort i samarbete med länets kvinnosjukvård. STI-prevention ingår i uppdraget. Smittspårning skall göras enligt anvisningar från Smittskyddsenheten i Västernorrland och lokala riktlinjer. På de ställen där ungdomsmottagning inte finns etablerad eller om ungdomsmottagningen är stängd skall barnmorskan på BMM kunna erbjuda även ungdomar preventivmedelsrådgivning och STI-provtagning. 3

Gynekologisk cellprovskontroll Provtagningen inom programmet för Gynekologiska cellprovskontroll sköts av barnmorskorna i mödrahälsovården dit kvinnorna kallas vart 3:e år mellan 23-50 år och sedan vart 5:e år tills kvinnan fyllt 0 år. Kallelsesystemet administreras för hela länet från länssjukhusets avdelning för Klinisk patologi och cytologi. Avvikande provsvar handläggs av kvinnosjukvården på respektive kvinnoklinik. Utåtriktad verksamhet Utåtriktad verksamhet på grupp- och samhällsnivå för att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner för individer över ungdomsmottagningarnas målgrupp ( 23 år) är uppdrag där mödrahälsovården skall vara en kunskapsresurs. Mödrahälsovården i Vårdval Västernorrland Mödrahälsovården ingår i basuppdraget. Detta innebär att nya vårdcentraler som startar inom Vårdval Västernorrland antingen själva anställer barnmorska för Mödravårdscentralens (MVC:s) uppdrag eller att man köper in detta från annan vårdcentral eller enhet som kan erbjuda tjänsterna. I dagsläget (maj 2011) finns tre nystartade vårdcentraler som köper mödrahälsovård från landstingets primärvård. Övriga privata och landstingsdrivna vårdcentraler har egna barnmorskemottagningar förlagda antingen på vårdcentralen alternativt att vårdcentralens barnmorska arbetar på en större barnmorskemottagning dit vårdcentralens kvinnor vänder sig. Sådana sammanslagna barnmorskemottagningar finns i Sundsvall, Sollefteå respektive Örnsköldsvik. Under 2010 fanns följande mottagningar: Örnsköldsviks barnmorskemottagning (BMM) har mottagningar på VC Ankaret, Bredbyn, Bjästa, Själevad, Domsjö, Husum/Långviksmon. Barnmorskemottagningen vid VC Ankaret har en central funktion.. I Mödrahälsovårdsregistret redovisas de gemensamt. I Örnsköldsvik startade också två nya vårdcentraler december 2010 (Örnsköldsviks vårdcentral samt Human Resurs) men ingen av dessa har i dagsläget (maj 2011) egna barnmorskemottagningar. Sollefteå BMM har mottagningar på VC Sollefteå, Junsele och Ramsele. Barnmorskemottagningen vid VC Sollefteå har en central funktion I Mödrahälsovårdsregistret redovisas de gemensamt. Höga kustens BMM på VC Höga kusten. Har egen barnmorska som alternerar mellan denna mottagning samt Nylands BMM på Nylands vårdcentral. I presentationen är data gemensam för de två. Kramfors BMM på Kramfors vårdcentral Härnösands BMM på familjecentralen i Härnösand svarade för mödravården för hela Härnösand under hela 2010. Öbacka samt Johannesbergs vårdcentraler öppnade under 2010 men under detta år hade dessa nyöppnade vårdcentraler en överenskommelse med landstingets primärvård där mödrahälsovårdens uppdrag sköttes av barnmorskorna på familjecentralen. I dagsläget (maj 2011) har Öbacka VC anställt egen barnmorska medan Johannesberg har fortsatt samarbete. Timrå BMM. Under 2010 var mottagningen organisatoriskt sammankopplad med Söråkers BMM och data redovisas gemensamt. Alnö BMM på Alnö VC 4

Sundsvalls BMM som inrymmer mödrahälsovården och preventivmedelsmottagningarna för följande vårdcentraler: Ljustadalen, Centrum, Gilleberget, Granlo, Nacksta, Matfors, Stöde samt Liden. Sundsvalls Vårdcentrals BMM. Öppnades juni 2010. Njurunda BMM på Njurunda VC Ånge BMM på Ånge VC Fränsta BMM var större delen av året lokaliserad på Fränsta VC men sedan september 2010 har mottagningen skötts av Christels BMM i Viskan med undantag av den gynekologiska cellprovskontrollen som legat kvar på VC. Basdata för mödrahälsovården Mottagning Antal inskrivna i MHV 2010 Antal födda barn 2010 utifrån BVC statistik * Örnsköldsviks BMM 542 21 Sollefteå BMM 29 195 Nylands BMM 4 (Nyland + Höga K) 19 Höga kustens BMM Se ovan 27 Kramfors BMM 91 82 Härnösands BMM 229 237 Söråkers BMM 179 (S-åker + Timrå) 77 Timrå BMM Se ovan 125 Alnö BMM 10 124 Sundsvalls BMM 944 81 Sundsvalls 42 43 Vårdcentrals BMM Njurunda BMM 120 124 Ånge BMM 5 44 Fränsta BMM 23 32 *Barn födda under 2010 som 31/12 2010 var inskrivna på respektive vårdcentrals BVC. Eftersom familjer flyttar och/eller listar om sig så kan siffrorna för antalet inskrivna och barn på BVC till viss del misstämma. Barnmorskan bör ha ett underlag på minst 50 inskrivna gravida kvinnor/år för att upprätthålla sin kompetens. Antalet inskrivna gravida bör ej uppgå till mer än 85 per heltid barnmorska enligt de nationella riktlinjer som anges i dokumentet Mödrahälsovård, Sexuell och reproduktiv hälsa. 5

Landstinget Västernorrland har tre förlossningskliniker Förlossningsklinik Antalet förlösta 2010 Förlösta med sectio (%) Örnsköldsvik 04 17.4.5 Sollefteå 31 7.9.2 Sundsvall 120 20.1 9.8 Andelen kvinnor med låg risk* som förlöstes med sectio *Födda barn efter graviditetsvecka 37, ett barn (ej tvilling), normal bjudning (huvudbjudning) och med ett förlossningsarbete som startade spontant. Såväl Örnsköldsvik som Sollefteå har lägre andel kvinnor som förlöses med kejsarsnitt i denna grupp. Adresser till mödrahälsovårdsöverläkare samt vårdutvecklare för mödrahälsovården: Sundsvall Ånge, Timrå, Härnösand Örnsköldsvik Kramfors Sollefteå Carita Johnström Föräldrabarn-hälsovårdsenheten, Sundsvalls sjukhus 851 8 Sundsvall 00 : 181858 Mobil: 073/2751901 Eva Hägglund VC Ankaret 891 89 Örnsköldsvik 00-292758, Mobil 070-190 33 59 Länsövergripande Mödrahälsovårdsöverläkare: Carin Nilses Föräldrabarn-hälsovårdsenheten, Sundsvalls sjukhus 851 8 Sundsvall. 00/80723, Mobil : 070-2139148

Barnhälsovården Landstingets barnhälsovårdssamråd. Landstingets barnhälsovårdssamråd samordnar barnhälsovårdsarbetet i landstinget. I samrådet deltar representanter för barnhälsovårdens samtliga professioner från länets olika delar samt en utvecklingssekreterare från landstingets kansli. Samrådet arbetar för en likvärdig och stärkt barnhälsovård över hela landstinget. Kvalitetsutveckling är en viktig del av verksamheten. Länssamrådet kan vara remissinstans i frågor som rör barns hälsa. Länssamrådet har under 2010 sammanträtt vid tillfällen. Representanter i samrådsgruppen för BHV under år 2010 har varit: Lennart Bråbäck, barnhälsovårdsöverläkare Thomas Lundberg, barnhälsovårdsöverläkare Anita Niemann, vårdutvecklare Eva-Lena Östholm, vårdutvecklare (fr.o.m aug 2010 ) Harriet Boström vårdutvecklare (tom aug 2010) Christina Kappinen, föräldra- och barnhälsovårdspsykolog Lilian Brattmyr, distriktssköterska, familjecentralen, Härnösand Zaida Georgsson-Sjöström, distriktssköterska, Husum Marie-Charlotte Sigeman, utvecklingssekreterare Hans-Åke Söderberg, familjeläkare Ullånger Adresser till barnhälsovårdens vårdutvecklare: Sundsvall Ånge, Timrå, Härnösand Eva-Lena Östholm Föräldrabarnhälsovårdsenheten, Sundsvalls sjukhus 851 8 Sundsvall 00-18 07 20 Örnsköldsvik Kramfors Sollefteå Anita Niemann VC Ankaret 891 89 Örnsköldsvik 00-292707, 29 27 58 Länets barnhälsovårdsorganisation Barnavårdscentraler finns vid landstingets samtliga vårdcentraler. Varje vårdcentral har ansvar för den egna barnavårdscentralen. Flera av de Privata VC som etablerats under 2009-2010 håller på att bygga upp sin BVC-verksamhet. Barnhälsovårdsenheten ansvarar för kvalitetsutveckling av barnavårdscentralernas verksamhet. Från och med den 1 januari 2010 7

finns barnhälsovårdsenheten tillsammans med mödravårdsenheten organisatoriskt under Ledningsstaben Beställning. Gemensam årsrapport för 2010 Mödra- och barnhälsovården samarbetar nära i den vårdkedja som startar när kvinnan kommer till mödrahälsovården och som sedan fortsätter i barnhälsovården när barnet är fött. Om föräldrarna har särskilda behov av stöd i samband med förlossningen eller efter att barnet är fött förmedlas detta i samråd med föräldrarna till respektive kvinnoklinik och/eller till barnhälsovården. De föräldastödsgrupper som utgör ett viktigt nätverk för nyblivna föräldrar och som startar i mödrahälsovården är tänkta att fortsätta under BVC-tiden. Exempelvis skall det förebyggande arbete kring riskbruk av alkohol som startar på MVC fortsätta också på BVC. Den statistik som den gemensamma rapporten bygger på har sitt ursprung i olika källor. De barn som redovisas är i allmänhet födda 2009, och avspeglar aktiviteter under 2009-2010, men särskilda uppgifter samlas även in för andra årskohorter. Länets BVC-sjuksköterskor svarar för insamlandet av denna statistik. För mödrahälsovården bygger uppgifterna på data från Mödrahälsovårdsregistret, som är ett nationellt kvalitetsregister, Mödrahälsovårdsregistret. Ett nationellt för mödrahälsovård har funnits sedan slutet av 1990-talet. Senaste åren har ett revisionsarbete pågått i syfte att öka täckningsgrad och datakvalitet. År 2010 startade det nya mödrahälsovårdsregistret, som finansieras av SKL samt till en mindre del av verksamheterna själva. Registret togs i bruk januari 2010. Detta är alltså första året som data kan hämtas från det nya registret. Uppgifterna bygger på att barnmorskan lägger in data efter att kvinnan har skrivit in sig på mödravården och gör en avslutande registrering när kvinnan kommer på eftervårdsbesöket. Om kvinnan inte kommer på detta besök läggs data in från journaluppgifter. Det som redovisas i denna rapport är kvinnor som fött barn under 2010. (OBS: År 2010 hade Nyland+ Höga Kusten, Ånge, Fränsta samt Sundsvalls Vårdcentral 4, 38, 1 respektive 13 kvinnor i registret vilket är för få för att kunna jämföras med de övriga. Deras uppgifter finns därför ej med i diagrammen som visar andelar i procent.) Trots olika kohorter väljer vi att samrapportera där så är möjligt. MHV samt BHV är landstingets viktigaste arenor för ett föräldrastöd som är riktat till alla, och som också når alla småbarn och småbarnsföräldrar, före så väl som efter förlossning. Rapporten inleds med ett kapitel kring kommunala basdata, som speglar olikheter och likheter i barns och familjers livssituation mellan kommuner i länet, i relation i vissa fall också till riksdata. Därefter följer en beskrivning av Mödrahälsovården och en del uppgifter från den verksamheten. Rapportens slutdel behandlar Barnhälsovården och dess redogörelser för verksamheten på länets barnavårdscentraler. 8

Kommunala basdata Tabell 1. Data hämtade från Statens folkhälsoinstituts hemsida, www.fhi.se. 2009 Härnösand fors teå Kram- Sollef- Sunds- Timrå Ånge Övik Riket vall Medellivslängd män Kvinnor 2009 78,4 82, 75, 81,7 78,0 81,7 77,9 82,4 77,7 82,1 7,5 80,7 78,2 83,4 78,9 83,1 Eftergymnasial utbildning (25 44 år) 2009 38 % 25 % 28 % 41 % 28 % 24 % 39 % 42 % Inflyttning/utflyttning 25 54 år 2009 24 14 3 243 58 10 40 31349 Arbetslöshet (inkl. i arb.markn.åtgärder) 25 44 år, 2009, män kvinnor 10 % 8 % 10 % 9 % 10 % 9 % 9 % 7 % 11 % 9 % % % 8 % 8 % 13 % 8 % Andel män med låg inkomst (2008) 18 % 17 % 17 % 15 % 12 % 12 % 11 % 18 % Andel kvinnor med låg inkomst (200) 19 % 19 % 17 % 17 % 15 % 1 % 17 % 22 % Andel familjer med låg inkomst bland ensamstående med hemmavarande barn 2008 44 % 45 % 41 % 34 % 35 % 35 % 35 % 3 % Anmälda brott 2009 per 100 000 inv. varav våldsbrott 12444 1 8 10805 1034 11 57 1035 13910 1305 9 102 1014 9145 918 7 858 75 15101 1 200 Alkoholrelaterad dödlighet (antal döda per 10 000 inv.) 2004-2008 män kvinnor 5,2 0,3 5,0 1,7 2,7 0,7 5,7 1,0, 1,0,9 1,7 3,8 0,5 4, 1,2 Barnfattigdom Andel % barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll (riket 12%). År 2008. se också tab.2 12 11 12 11 10 14 8 12 Andelen vuxna med eftergymnasial utbildning är högst i Härnösand, Sundsvall och Örnsköldsvik och lägst i Kramfors och Ånge. Arbetslösheten ligger i vårt län nära riksgenomsnittet. Arbetslösheten i åldrarna 25-44 år är lägst i Ö-vik och Ånge. Antalet anmälda brott är relativt oförändrat jämfört med föregående år. Den alkoholrelaterade 9

dödligheten är högst i Ånge, Sundsvall och Timrå. Den alkoholrelaterade dödligheten bland män är lägst i Sollefteå och bland kvinnor lägst i Härnösand. Barn som far illa En tydlig ökning har skett under de senaste 15 åren av anmälda brott på grund av misshandel mot barn. Figuren här nedanför bygger på statistik från BRÅ (Brottsförebyggande rådet, och visar anmälda misshandelsbrott (inklusive grov misshandel) mot barn under år (som antal/100 000 inv.). En motsvarande ökning ses också i resten av landet. Senaste rapportår ser vi en minskning av antalet inrapporterade misshandelsbrott mot små barn. Samtidigt visar nationella enkätstudier att barn också i övriga delar av Sverige rapporterar allt färre våldsbrott riktade mot dom själva. Medvetenheten om brott mot barn och den anmälningsskyldighet som följer av detta, ligger sannolikt till stor del bakom ökningen tidigare under 2000-talet. Figur 1a. Anmälda misshandelsbrott mot barn under år (som andel/100 000 inv.). Förändringar under perioden 1990 2010 (Brottsförebyggande rådet). - 4 Misshandel mot barn 0- år i västernorrlands län Antal anmälda brott 7 7 Härnösand 11 4 Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Uppgift om 35 Figur 1b Antalet anmälda misshandelsbrott mot barn uppdelat på kommuner, 2010. Antal brott per kommun är litet, slutsatser avseende trender på kommunal nivå kan därför ej dras. 10

Barnfattigdom I tidigare redovisade tabell 1, finns siffror avseende barnfattigdomen från 2008. Trenden har varit att vi haft sjunkande eller oförändrade siffror vilket framgår ur tabell 2 nedan, men under det senaste året rapporterar Rädda Barnen att trenden i landet ändrat sig och att fler barn nu räknas som fattiga. Tabell 2. Barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Jämförelse mellan 2002 och 2008. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll, procent 1 2002 2004 200 2007 2008 Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik 12,7 12,3 10,9 12,3 11,7 11,3 8,7 14,5 12,4 11,9 12,5 12,4 12,9 9,4 12,8 10,2 9,9 10,4 10,9 12,1 8,3 12, 10,4 10,3 10,2 9,9 11,1 7,7 11,9 11,1 12,4 10, 9, 13,5 7,5 Västernorrlands län Riket 11,3 13,0 12,0 13,0 10,3 11,8 9,9 10,9 10,2 11,5 1 Uppgifterna i tabellen hämtade från kommunala basfakta, www.fhi.se Rädda barnen beskriver regelbundet barnfattigdomens utveckling i Sverige. Sammanställningarna baseras på andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll, definierat som låg inkomststandard och/eller socialbidrag. Andelen fattiga barn i länet är lägst i Örnsköldsvik och högst i Ånge. 33 % av fattiga barn i Kramfors och 55 % i Ö-vik har invandrarbakgrund. Ett annat sätt att beskriva jämlikhet är att studera den sk Ginikoeffeicienten. Ju lägre siffra desto jämlikare samhälle, ju högre siffra desto mer ojämnt. Figur 2 Källa: Anna Fransson, LO utredare: "Fördelning av inkomster och förmögenheter", 2009 Detta kan tolkas tillsammans med barnfattigdomsuppgifte rna att klyftan mellan de fattigare och de rikare har blivit större, vilket då i sin tur ökar 11

risken att barnens hälsa kommer att utvecklas olika. Sverige var som mest jämlikt 1983, tendensen är nu att skillnaderna ökar något, men fortfarande kan Sverige betraktas som ett globalt sett mycket jämlikt land. Figur 3. Jämförelse fattigaste respektive rikaste tiondelen av barnhushållen I figur 3 ovan åskådliggör Tapio Salonen i sin Barnfattigdomsrapport 2010, den vidgande klyftan mellan den rikaste 10-delen och den fattigaste 10-delen av barnhushållen. En inkomst som ligger under 0 % av medianinkomsten (=100), brukar betecknas som relativ fattigdom. Figur 4. Mödrarnas sysselsättning vid inskrivning till mödrahälsovården i Västernorrland, 2010 Huvudsaklig sysselsättning vid inskrivning 80% 82% 84% 8% 88% 90% 92% 94% 9% 98% 100% BMM Familjecentralen HÄRNÖSAND BMM MVC-UM enheten SUNDSVALL Förvärvsarb/Stud/Föräldraledig Arbetssökande/Arbetslös/Sjukskriven BMM Njurunda VC KVISSLEBY BMM Sollefteå sjukhus SOLLEFTEÅ BMM Vårdcentral TIMRÅ MVC Vårdcentralen ALNÖ Ö-viks Bmm Andelen arbetssökande/sjukskrivna var högst i Timrå ( 13.1%) och längst på Alnö (3.9%) 12

Föräldrastödsutbildning den röda tråden mellan Mödra-och barnhälsovård Tidigt föräldrastöd Regeringen presenterade förra året en folkhälsoproposition Föräldrastöd en vinst för alla. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap 2008:131 (2007/08:110). I den betonades vikten av att satsa på kvalitetshöjande kompetensuppbyggnad av samhällets stöd till föräldrar i deras föräldraskap. Barnhälsovårdssamrådet och mödrahälsovården i landstinget har tillsammans arbetat fram en fortbildningsplan för kompetensutveckling i föräldrastöd till personal inom mödra - och barnhälsovården. Fortbildningen sträcker sig över en tvåårsperiod och är indelad i fem steg. Fortbildningen finansieras av statliga medel. Utvärdering kommer att ske kontinuerligt efter varje steg. Uppföljning av den totala fortbildningssatsningen kommer att göras ett år efter avslutad utbildning. Under 2010 har följande teman berörts: Föräldraskap Ett nytt perspektiv på arbetet med barn och föräldrar Halldora Altvall Distriktsläkare Lycke, Kungälv Likvärdigt och jämställt föräldraskap Genusperspektiv i föräldrastödet, Lisa Fröst Björnsdotter och Emma Knutsson barnpsykologer, Östersund Professionellt bemötande Respektfulla möten goda samtalet vardagsetik, Ulla Holm psykolog, Uppsala Anknytning - triangulering samspel kommunikation affektteori. Barns känslomässiga utveckling, föreläsare ej klart Föräldrar frågar, Vi vågar, pedagogiska metoder och kreativa idéer för planering och genomförande av föräldragruppsverksamhet Katarina Roth pedagog m fl, Göteborg Fortbildningen ska utveckla personalens förmågor i professionellt bemötande och innehållet i föräldragruppsverksamheten. Den ska också se över vilka metoder som kan användas inom verksamheterna och resultera i ett mer sammanhållet program för föräldragruppsverksamheten. Samtliga BVC-sjuksköterskor i Örnsköldsvik och på familjecentralen i Härnösand, samt en familje-barnhälsovårdspsykolog har dessutom deltagit i en utbildning i ICDP, vägledande samspel mellan förälder och barn (www.icdp.se). Knappt hälften av BVC-sjuksköterskorna i Örnsköldsvik påbörjade dock inte steg 2 i utbildningen. Också denna utbildning har finansierats med statliga medel. Figur 5. Föräldrastöd i grupp på MVC kvinnor och förstagångsförälder Föräldrastöd i grupp - kvinna, av förstföderskor 0% 10% 20% 30% 40% 50% 0% 70% 80% 90% 100% BMM Familjecentralen HÄRNÖSAND BMM MVC-UM enheten SUNDSVALL BMM Njurunda VC KVISSLEBY BMM Sollefteå sjukhus SOLLEFTEÅ BMM Vårdcentral TIMRÅ Ja Nej Uppgift saknas MVC Vårdcentralen ALNÖ Ö-viks Bmm 13

Figur. Föräldrastöd i grupp på MVC partner till kvinna som var förstagångsförälder Föräldrastöd i grupp - partner, av förstföderskor 0% 10% 20% 30% 40% 50% 0% 70% 80% 90% 100% BMM Familjecentralen HÄRNÖSAND BMM MVC-UM enheten SUNDSVALL BMM Njurunda VC KVISSLEBY BMM Sollefteå sjukhus SOLLEFTEÅ BMM Vårdcentral TIMRÅ Ja Nej Uppgift saknas MVC Vårdcentralen ALNÖ Ö-viks Bmm Målsättning: 85 % av förstagångsföräldrar skall ha deltagit i föräldrastöd i grupp. Den kanske viktigaste funktionen med föräldrastöd i grupp är att de blivande föräldrarna får träffa andra blivande föräldrar för att bygga nätverk som de har glädje av efter att de fått barn. Självfallet är det svårt att erbjuda gruppträffar till familjer från andra länder som inte kan svenska. Där blir stödet enskilt. Och små mottagningar som har svårt att få ihop grupper behöver samarbeta sinsemellan. Det är ändå påtagligt att föräldrastödet idag inte har samma prioritet som tidigare. Endast Alnö vårdcentral nådde upp till vårt mål. Föräldrastöd i grupp på BVC Målsättning: 50 % av samtliga föräldrar har deltagit vid minst tre tillfällen. 70 % av förstagångsfamiljerna har deltagit vid minst tre tillfällen. Årets statistik berör barn födda 2009. Under 1:a levnadsåret är föräldragruppsaktiviteterna mycket viktiga. Under 2009 fick BVC ta hand om en omfattande vaccinationskampanj, och föräldragruppsverksamheten blev till stora delar ödelagd för den då aktuella åldersgruppen. Detta märks i den statistik som här redovisas, vilket påtalades redan i fjolårets rapport. Vi har också börjat efterfråga andelen pappor som deltar i föräldragruppsverksamheten. Resultaten visar på mycket lågt deltagande av fäder, vilket delvis beror på vaccinationsinsatserna under svininfluensan, men också på att fäder sannolikt mer sällan deltar. Tabell 3 : andel förstagångspappor/mammor som deltar i föräldragrupp på BVC under 2009. Deltagande i 1:a-gångspappor föräldragrupper % Sundsvall 5 24 Timrå 9 17 Ånge 0 45 Härnösand 4 8 Sollefteå-Kramfors 32 Ö-vik 3 28 Länet 4 24 1:agångsmammor % 14

Samtidigt har Mödravård och barnhälsovård satsat mycket brett på att vidareutbilda barnmorskor och BVC-personal i föräldrastödsmetodik, vilket kommer att resultera i en uppgradering och metodutvecklad föräldragruppsverksamhet. Ökade insatser för att också få fäderna att komma bör komma till stånd. Jämställda föräldrar Det finns fortfarande stora brister i jämställdheten. Föräldragrupperna på BVC har i stor utsträckning varit mammagrupper. BHV har sedan två år tillbaka tagit in uppgifter om pappornas deltagande i de vanliga föräldragrupperna. Tabell 4. Vårdcentraler med högst deltagande av pappor i föräldragrupperna (för förstagångsföräldrar) Kramfors (familjecentral) Ljustadalen Söråker Härnösand (familjecentral) Gilleberget (familjecentral) Bjästa Höga Kusten 11 % 12% 17 % 21 % 18 % 20 % 17 % Särskilda pappagrupper har inte erbjudits för barn födda 2009, jämfört 7 BVC som erbjöd detta året innan. Riktade grupper har förekommit på flera BVC: Unga föräldrar, 3- åringsgrupp, adoptionsgrupp, HLR. Men mycket av gruppverksamheten fick ligga i träda pga influensavaccineringskampanjen, som tog mycket tid från den vanliga BVC-verksamheten. Tabell 10 visar att pappornas andel av föräldraledigheten dubblerats i det närmaste under det senaste decenniet. Ökningstakten kunde varit högre, och det lär dröja 20 år till innan jämställdhet uppnåtts med denna takt. Tabell 5. Pappornas andel av föräldradagarna 1999 2010 baserat på statistik från försäkringskassan (www.forsakringskassan.se). 1999 2001 2003 2005 2007 2008 2009 2010 Hela riket Västernorrland Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik 11, 12,2 12,7 11,3 11,1 11,8 13,8 13,7 12,5 13,8 13, 1,2 12,8 13,9 13,5 13 14,7 12,9 17,2 18 17,4 1,7 14,8 18,5 19,8 17, 18,4 19,5 19,9 21,1 17,7 18, 20,2 20,9 19,9 19,5 20,8 21,8 22,8 18,9 20,8 22,2 22, 19,3 22,1 21,5 21,9 22,0 21, 20,0 22,5 22,8 20,7 21,3 22,3 22,4 20,7 21,2 22,9 22,3 22, 23,0 23,4 23,1 23,7 23,5 23,2 21,9 24,2 22,9 21,4 24,3 15

Pappaindex Tabell. Skillnader i pappaindex mellan olika kommuner och år. Kommun 2004 200 2007 2008 2009 2010 Härnösand Ånge Timrå Örnsköldsvik Sundsvall Kramfors Sollefteå Länet Riket 33,5 3,8 40,8 3,3 31,5 29, 32,1 40,0 39,7 39, 39,4 38,2 3,1 35,9 40,8 33, 41,9 40,8 39,1 34,1 3,8 38, 3,7 42,3 38,2 39, 40,8 34,8 35,5 41,5 39,9 43,0 38,0 39,2 40,5 41, 39,4 41, 44,4 43,0 44,5 40,0 42,9 40,9 TCO:s pappaindex är ett index för pappaledigheten. Det är en sammanvägning av pappors andel av sammanlagda antalet uttagna dagar och andelen män av de föräldralediga. Index blir 100 när pappor och mammor tar ut lika stora delar av föräldraförsäkringen [5]. Liksom tidigare år var Västerbotten bäst i landet men Västernorrland har nu lyckats klättra upp till 4:e plats i landet. Kramfors jämsides med Ö-vik är de kommuner som lyckats bäst. Kravspecifikation för barnhälsovården i Västernorrland Länssamrådet har formulerat en kravspecifikation för barnhälsovården. Denna baseras på socialstyrelsens skrift Skydda skyddsnätet [1] och nationella målbeskrivningar för läkar- och sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården [2, 3]. Inför vårdvalet utarbetade barnhälsovårdsöverläkarna i norra regionen en gemensam kravspecifikation under försommaren 2009 (se årsrapport 2009). Under 2010 har initiativ tagits nationellt att göra en översyn av nationella riktlinjer för barnhälsovården. I detta arbete ingår också arbetsgrupper för bland översyn av kvalitetskriterier. I den här sammanställningen presenteras statistik och resultatsammanställning från länets samtliga barnavårdscentraler baserad på de uppgifter som barnavårdscentralerna lämnade in i januari 2011. Resultaten redovisas på liknande sätt som tidigare år. Resultaten jämförs med de mål som angetts i kravspecifikationen. Då likartad statistik insamlats i samtliga landsting i norra region ämnar vi framöver sammanställa dessa uppgifter i en gemensam rapport för Barnhälsovården i Region Norr. Sveriges landsting och regioner har köpt growingpeople.se och där finns barnhälsovårdens nationella handbok, som är ett stöd för personalen på BVC. Förutom de riktlinjer som där finns publicerade, produceras också lokala riktlinjer där så anses vara nödvändigt. Dessa riktlinjer finns publicerade på Barnhälsovårdens hemsida, bland annat som styrande dokument. 1

RESULTATREDOVISNING 1. Här redovisas initialt en del data och uppgifter som både BVC och MVC samlar in. 2. Först visas de data som MVC tagit fram och dessa kan sedan jämföras med motsvarande från BVC-verksamhet. 3. Därefter följer uppgifter från mödravården och sedan 4. Specifika data från BVC verksamheten. Gemensam del MHV-BHV Födelseländer Kvinnans Födelseland, MVC-uppgifter Eftersom registret startade 2010 får årets data tolkas med viss försiktighet. Uppgift om födelseland saknas i ett stort antal fall eftersom registerdata i år till stor del bygger på journaluppgifter i samband med förlossningen och uppgifter från när kvinnan skrevs in i mödravården saknas. Figur 7 Kvinnans födelseland Födelseland 0% 10% 20% 30% 40% 50% 0% 70% 80% 90% 100% BMM Familjecentralen HÄRNÖSAND BMM MVC-UM enheten SUNDSVALL BMM Njurunda VC KVISSLEBY BMM Sollefteå sjukhus SOLLEFTEÅ BMM Vårdcentral TIMRÅ Födelseland: Norden Födelseland: Utom Norden Födelseland: Uppgift saknas MVC Vårdcentralen ALNÖ Ö-viks Bmm Sundsvalls BM mottagning hade flest antal kvinnor med utomnordisk härkomst, (7.4%). 17

Familjesituation (BVC-data) Tabell 7. Familjesituation vid barnets födelse. (Barn födda 2008, respektive barn födda 2009) Ensamstående Högst en av Ingen av förälder (%) föräldrarna född i Sverige (%) föräldrarna född i Sverige (%) 2008 2009 2008 2009 2008 2009 Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik 4 1 4 4 4 2 4 3 4 1 1 4 2 1 17 1 21 14 14 11 8 10 4 7 5 11 8 11 8 7 10 11 8 7 8 Västernorrland 3 3 15 8 9 Rädda Barnens rapport om barnfattigdomen visar att ekonomisk utsatthet är vanligast i familjer med ensamstående föräldrar och föräldrar med utländsk bakgrund [4]. Tabell 8. Barnavårdscentraler med högst andel barn med utländsk bakgrund (barn födda 2009): Bägge föräldrarna har utländsk bakgrund % Nacksta Sundsvall Gilleberget, Sundsvall Ljustadalen Sundsvall Timrå VC 4 19 21 12 Nacksta, Timrå och Ramsele är de barnavårdscentraler som har högst andel barn med ensamstående föräldrar (8-10 % av alla barn födda 2009). Då det gäller hög andel föräldrar med utländsk bakgrund dominerar Sundsvallsregionen. Ramsele har 17 barn som är födda 2009, varav 3 stycken har utomnordiska föräldrar, men procentberäkning ger här ingen rättvisande bild. Riskbruk av alkohol Tidigt i graviditeten och inom 7-10 dagar efter att kvinnan tagit kontakt med sin MVC erbjuder mödrahälsovården tid för ett hälsosamtal. Detta samtal berör olika saker som kan skada barnet i tidig graviditet: eventuella mediciner, droger, rökning, alkohol. Kvinnan erbjuds att göra AUDIT (Alcohol use disorders identification test) som är ett screeninginstrument för att fånga upp ett eventuellt riskbruk. AUDIT-formuläret består av 10 frågor 18

kring bruk av alkohol året innan kvinna blev gravid. Varje fråga ger en siffra beroende av svar. En summa på dessa siffror som är 5 poäng = inget riskbruk samt = riskbruk. Om ett riskbruk har förelegat så erbjuds kvinnan stöd utifrån en handlingsplan som varje mottagning har utarbetat. Figur 8. Audit på MVC AUDIT 0% 10% 20% 30% 40% 50% 0% 70% 80% 90% 100% BMM Familjecentralen HÄRNÖSAND BMM MVC-UM enheten SUNDSVALL BMM Njurunda VC KVISSLEBY BMM Sollefteå sjukhus SOLLEFTEÅ BMM Vårdcentral TIMRÅ Riskbruk Ej riskbruk Uppgift saknas MVC Vårdcentralen ALNÖ Ö-viks Bmm Riskbruk av alkohol skiljer sig inte nämnvärt mellan de olika mottagningarna. Sollefteå hade 8.0% och BMM Örnsköldsvik.3% av mödrarna med riskfylld alkoholkonsumtion. Barnhälsovårdens alkoholpreventiva arbete i Västernorrland Hälsosamtal om alkohol med föräldrar ingår som en naturlig del i barnhälsovårdens hälsofrämjande arbete. Barnhälsovårdens målsättning är att göra föräldrar medvetna om hur deras alkoholvanor kan påverka barnen. Nyblivna föräldrar är ofta motiverade till att göra förändringar i sin livsstil och många omprövar sina alkoholvanor i samband med föräldraskapet. BVC-sjuksköterskorna har en viktig uppgift att stödja föräldrarna i deras frågor kring alkohol och föräldraskap. På BVC är det vanligast att ta upp alkoholfrågan under första levnadsåret och vid 3 år. Färre tar upp det i föräldragrupp. Inom barnhälsovården används i huvudsak ett pedagogiskt material och arbetssätt, som framtagits av Barnhälsovården i Västernorrland Barns tankar om alkohol. Materialet är ett stöd för personalen vid hälsosamtalen om alkohol med föräldrar. Materialet har uppmärksammats nationellt och används i flera landsting. Även Folkhälsoinstitutets material Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig används. Uppföljningsträffar för mödra- och barnhälsovården efter utbildningssatsningen Alkohol i samband med graviditet och föräldraskap 200-2007. Riskbruksutbildningen för mödra- och barnhälsovården avslutades november 2007. All personal har fått totalt sex dagars utbildning kring fakta om alkohol och alkoholvanor under graviditet och föräldraskap, användbara metoder, motiverande samtal (3 dagar), samverkan och handlingsplaner. Gemensamt önskemål från verksamheterna var att få utbildning om motiverande samtal till dem som inte gått grundutbildningen och uppföljning till de övriga. Delar av detta 19

aktualiseras nu under den pågående föräldrastödsutbildningen, som kommer att avslutas under hösten 2011. Vårdkedjemeddelande mellan Mödrahälsovård och Barnhälsovård Erfarenheter från andra landsting som infört vårdkedjemeddelande visar på en förbättrad och säkrare informationsöverföring mellan verksamheterna. Barnhälsovården får ett underlag för att tillsammans med familjen planera behovet av föräldrastöd. Vårdkedjeblanketten används nu på alla MVC och BVC i länet. Övervikt och Fetma BMI vid inskrivning på MVC Övervikt och fetma är ett stort folkhälsoproblem som påverkar graviditet och förlossning. Västernorrland har i flera år haft bland de högsta siffrorna i landet avseende andelen gravida som är överviktiga och feta. Medel - BMI vid inskrivning till mödravården år 2009 var för Västernorrland 25.4 att jämföras med Stockholm som hade 23.8. Det innebär att kvinnan i Västernorrland i medeltal vägde 5- kg mer vid inskrivningen i MHV än motsvarande kvinna i Stockholm. Övervikt och fetma är kopplat till ökad risk för graviditetskomplikationer såsom preeklampsi, förhöjd risk att utveckla diabetes i samband med graviditeten och efter graviditeten, värkrubbningar i samband med förlossningen och en ökad risk för att förlossningen avslutas med kejsarsnitt. Målsättningen med mödrahälsovårdens arbete är att motivera till att begränsa viktuppgången under graviditeten samt att öka motivationen till en livsstilsförändring. Vi erbjuder stöd hos dietist. Många kvinnor grundlägger en övervikt i samband med barnafödande varför målsättningen i vår information också är att motivera kvinnan att komma tillbaka till sin pregravida vikt vid barnets ettårsdag. Figur 9. BMI vid inskrivning på MVC BMI vid inskrivning 0% 10% 20% 30% 40% 50% 0% 70% 80% 90% 100% BMM Familjecentralen HÄRNÖSAND BMM MVC-UM enheten SUNDSVALL BMM Njurunda VC KVISSLEBY BMM Sollefteå sjukhus SOLLEFTEÅ BMM Vårdcentral TIMRÅ Fetma Fetma grad 2 Ej Fetma Uppgift saknas MVC Vårdcentralen ALNÖ Ö-viks Bmm Härnösand, Sollefteå samt Timrå hade högsta andelen gravida, 20 %, som vid inskrivningen var feta( BMI 30) eller höggradigt feta ( Fetma grad 2; BMI 35). För Alnö VC var motsvarande siffra 12 %. 20

Barn och övervikt Barnhälsovården i Västernorrland följer sedan fem år tillbaka BMI-utvecklingen bland länets fyraåringar. En sammanställning publicerad i Läkartidningen i höstas visade att Västernorrland hade den högsta andelen överviktiga och feta fyraåringar i landet []. Årets sammanställning för Västernorrland avser barn födda 200. Sammanlagt undersöktes 193 barn födda 200 vilket kan jämföras med 1953 undersökta barn i den tidigare årskullen födda 2005. Sammanlagt undersöktes 1804 barn inom intervallet 4 år ±3 mån. BMIfördelningen i hela åldersgruppen (1,8 % överviktiga eller feta) var densamma som bland de barn som undersöktes inom intervallet ±3 mån (1.7 %). Andelen överviktiga eller feta fyraåringar har minskat jämfört med föregående år (tabell 12). Som det framkommer av tabell 2 är det bland flickor som andelen överviktiga eller feta har minskat. Tabell 9. Andel barn (%) i olika BMI-grupper bland undersökta fyraåringar födda 2001 200 (endast inkluderande barn i intervallet 4 år ±3 mån) 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child 2001 2002 2003 2004 2005 200 Antal undersökta barn 1275 1903 197 1858 18 1804 Övervikt 1 Fetma 1 15,8 4,4 1, 3,2 15,8 3,9 14,7 4,0 14,3 3,8 13,5 3,2 Övervikt eller fetma 20,2 19,8 19,7 18,7 18,1 1,7 overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:1- Tabell 10. Andel barn (%) i olika BMI-grupper bland undersökta fyraåringar fördelat på kön och födelseår (endast inkluderande barn i intervallet 4 år ±3 mån). Flickor 2001 2002 2003 2004 2005 200 Antal undersökta barn 1 927 982 924 823 900 Övervikt 1 Fetma 1 1,7 5,5 19,3 3,7 17,2 5,0 15,5 4,9 15, 4,4 14,0 3, Övervikt eller fetma 22,2 23,0 22,2 20,4 20,0 17, 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:1-. 21

Pojkar 2001 2002 2003 2004 2005 200 Antal undersökta barn 59 97 994 934 845 904 Övervikt 1 Fetma 1 14,7 3,2 13,9 2,8 14,5 2,8 14,0 3,1 13,0 3,2 13,1 2,8 Övervikt eller fetma 17,9 1,7 17,3 17,1 1,2 15,9 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:1-. Mätningarna av barnens BMI äger rum då barnen är 4 år. Då förs också ett samtal och ställs frågor kring barnens lekvanor och familjens matvanor. Tobaksvanor Rökning och snusning vid inskrivningen samt vecka 32, MVC-data Andelen gravida rökare har genom åren minskat påtagligt. År 1983 rökte 31 % av kvinnorna vid inskrivningen till mödrahälsovården, år 2009 var andelen rökare 7 % (Medicinska födelseregistret). I Västernorrland var totalt % av kvinnorna rökare vi inskrivningen och vecka 32 hade siffran minskat till 5 %. Motsvarande siffror för snusning var 2.7 respektive 2.2 %. Figur 10-13: Rökning och snusning på MVC Rökning vid inskrivning BMM Familjecentralen HÄRNÖSAND BMM MVC-UM enheten SUNDSVALL 0% 10% 20% 30% 40% 50% 0% 70% 80% 90% 100% BMM Njurunda VC KVISSLEBY BMM Sollefteå sjukhus SOLLEFTEÅ BMM Vårdcentral TIMRÅ Ja Nej Uppgift saknas MVC Vårdcentralen ALNÖ Ö-viks Bmm 22

Rökning vecka 32 0% 10% 20% 30% 40% 50% 0% 70% 80% 90% 100% BMM Familjecentralen HÄRNÖSAND BMM MVC-UM enheten SUNDSVALL BMM Njurunda VC KVISSLEBY BMM Sollefteå sjukhus SOLLEFTEÅ BMM Vårdcentral TIMRÅ Ja Nej Uppgift saknas MVC Vårdcentralen ALNÖ Ö-viks Bmm Snusning vid inskrivning 0% 10% 20% 30% 40% 50% 0% 70% 80% 90% 100% BMM Familjecentralen HÄRNÖSAND BMM MVC-UM enheten SUNDSVALL BMM Njurunda VC KVISSLEBY BMM Sollefteå sjukhus SOLLEFTEÅ BMM Vårdcentral TIMRÅ Ja Nej Uppgift saknas MVC Vårdcentralen ALNÖ Ö-viks Bmm Snusning vecka 32 0% 10% 20% 30% 40% 50% 0% 70% 80% 90% 100% BMM Familjecentralen HÄRNÖSAND BMM MVC-UM enheten SUNDSVALL BMM Njurunda VC KVISSLEBY BMM Sollefteå sjukhus SOLLEFTEÅ BMM Vårdcentral TIMRÅ Ja Nej Uppgift saknas MVC Vårdcentralen ALNÖ Ö-viks Bmm Timrå hade högsta andelen rökare liksom snusare vid inskrivningen, 9.2% respektive 5.%. Vid graviditetsvecka 32 rökte respektive snusade fortfarande 8.2% och 4.1% av Timrås kvinnor. Vår målsättning är att kvinnor som röker vid inskrivningen skall motiveras till rökstopp. Eftersom rökarna ändå är så få måste man vara försiktig med att jämföra siffror mellan mottagningarna. 23

Föräldrarnas rökvanor, vid 4 veckor och 8 månaders ålder, förändringar mellan 199-2009. 14 12 10 8 4 2 0 Andel rökande mödrar (%) i relation till barnets födelseår (Västernorrland) 199 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 200 2007 2008 2009 4 veckor 8 mån 14 12 10 8 4 2 0 199 1997 1998 Figur 14. Föräldrarnas rökvanor då barnet är 4 veckor (ljus stapel) och 8 månader (mörk färg), förändring över tid för barn födda 199 2009. Andelen rökande föräldrar vid 4 veckor ligger på samma nivå som året innan.. Andelen barn med rökande mammor har dock halverats sedan 199. Tab11. Föräldrarnas rökvanor då barnet är 4 veckor och 8 månader (barn födda 2009). Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik LÄNET Andel rökande fäder (%) i relation till barnets födelseår Andel rökande mödrar (%) Andel rökande fäder (%) 1 mån 8 mån 18 mån 1 mån 8 mån 18 mån 3 9 9 4 7 3 7 12 5 4 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 200 2007 2008 2009 Andelen rökande mammor var lägst i Timrå kommun. Där rökte endast 3 % av mammorna vid 4 och 8 mån. 9 7 5 10 9 5 5 12 9 5 7 11 8 9 9 9 8 3 5 12 8 8 9 8 7 9 7 7 8 24

Det var också stora skillnader i rökvanor mellan olika vårdcentraler. Andelen familjer där någon röker var hög på vissa vårdcentraler, exempelvis i Ljustadalen och Ramsele med drygt 30 %. Som redogjorts tidigare så följer Mödravården rökvanorna under graviditeten. 2008 var andelen rökande kvinnor vid första besöket på mödravårdscentralen 7,2 %, vilket kan jämföras 1983 då andelen var 32,1 %. Sex län hade 2008 lägre andel rökande gravida än Västernorrland. Det kan jämföras med 1983 då 14 län hade lägre andel jämfört med Västernorrland. 2010 var 5,7 % rökare, och 2,5 % snusare (blå stapel). % 35 30 25 20 15 10 5 0 1983 198 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 Figur 15. Andel rökande (%) bland gravida i Västernorrland 1983 2010 (Baseras på uppgifter i samband med första besöket på MVC.) (www.sos.se) Psykisk ohälsa Figur 1. Behandlad för psykisk ohälsa under graviditeten Behandlats för psykisk ohälsa under graviditeten 0% 10% 20% 30% 40% 50% 0% 70% 80% 90% 100% BMM Familjecentralen HÄRNÖSAND BMM MVC-UM enheten SUNDSVALL BMM Njurunda VC KVISSLEBY BMM Sollefteå sjukhus SOLLEFTEÅ BMM Vårdcentral TIMRÅ Ja Nej Uppgift saknas MVC Vårdcentralen ALNÖ Ö-viks Bmm Totalt 5 % av kvinnorna hade behandlats för psykisk ohälsa under graviditet. Detta kan innebära att de står på mediciner, har remitterats till kurator eller psykolog på grund av psykisk ohälsa. 25

VC Alnö hade endast 1 % av de gravida med psykisk ohälsa, övriga mottagningar uppvisar inga skillnader. Psykisk ohälsa EPDS screening på BVC Flertalet barnavårdscentraler i vårt län har nu infört en screening, EPDS, som underlättar identifiering av nedstämdhet hos nyblivna mödrar. Det är endast tre barnavårdscentraler som inte använder EPDS (eller endast använder metoden i mycket begränsad omfattning). Det gäller Nacksta, Junsele, och Ljustadalen. Flera VC erbjuder också EPDS i för liten omfattning. Bland mödrar till barn födda 2009 har sammanlagt 1547 mödrar (59 %) erbjudits EPDSscreening och av dessa har 52 % också genomfört screeningen. Andelen som genomfört screening var lägre än året innan. Pandemivaccinationskampanjen har här bidragit till lägre EPDS-täckning. Det finns dock anledning att följa detta och uppmana BVC generellt att i högre omfattning genomföra EPDS-screening. Metoder för att erbjuda också invandrande mödrar screening måste tas fram, och även formulär anpassade språkmässigt till dem. Ytterligare Data från Mödravårdsregistret Självskattad hälsa vid inskrivningen När kvinnan skrivs in i mödrahälsovården tillfrågas hon om sitt allmänna hälsotillstånd månaderna innan hon blev gravid. Denna fråga är ny i det register som togs i bruk år 2010 vilket är orsaken till ett relativt stort bortfall på många mottagningar. Figur 17 Självskattad hälsa på MVC Självskattad hälsa vid inskrivning vid inskrivning 0% 10% 20% 30% 40% 50% 0% 70% 80% 90% 100% BMM Familjecentralen HÄRNÖSAND BMM MVC-UM enheten SUNDSVALL BMM Njurunda VC KVISSLEBY BMM Sollefteå sjukhus SOLLEFTEÅ Mycket Bra/Bra Varken bra eller dåligt Mycket Dåligt/Dåligt Uppgift saknas BMM Vårdcentral TIMRÅ MVC Vårdcentralen ALNÖ Ö-viks Bmm De flesta kvinnor uppgav att de mår bra eller mycket bra. Bäst tycks kvinnorna på Alnö må där > 90 % angav att de mådde bra eller mycket bra. 2

Figur 18. Självskattad hälsa under graviditeten (frågat vid eftervårdsbesöket) Självskattad hälsa - under graviditeten 0% 10% 20% 30% 40% 50% 0% 70% 80% 90% 100% BMM Familjecentralen HÄRNÖSAND BMM MVC-UM enheten SUNDSVALL BMM Njurunda VC KVISSLEBY BMM Sollefteå sjukhus SOLLEFTEÅ BMM Vårdcentral TIMRÅ Mycket Bra/Bra Varken bra eller dåligt Mycket Dåligt/Dåligt Uppgift saknas MVC Vårdcentralen ALNÖ Ö-viks Bmm Generellt är den självskattade hälsan något sämre under graviditeten än kvinnan blev gravid.. Eftersom frågorna om självskattad hälsa är nya i registret och bortfallet högt är det svårt att dra några slutsatser. Figur 19. Antalet barnmorskor som kvinnan träffat under mödravårdstiden Medeltal av antal barnmorskor 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 BMM Familjecentralen HÄRNÖSAND BMM MVC-UM enheten SUNDSVALL BMM Njurunda VC KVISSLEBY BMM Sollefteå sjukhus SOLLEFTEÅ Totalt BMM Vårdcentral TIMRÅ MVC Vårdcentralen ALNÖ Ö-viks Bmm Kontinuiteten i mödrahälsovården är god. I medeltal träffade kvinnan 1.8 barnmorskor under mödravårdstiden. Kvinnorna i Örnsköldsvik träffade i medeltal 2.3 barnmorskor under mödravårdstiden. 27

Figur 20. Andel kvinnor som har haft professionell tolk Har professionell tolk anlitats 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 0,0% 70,0% 80,0% 90,0% 100,0% BMM Familjecentralen HÄRNÖSAND BMM MVC-UM enheten SUNDSVALL BMM Njurunda VC KVISSLEBY BMM Sollefteå sjukhus SOLLEFTEÅ BMM Vårdcentral TIMRÅ Ja Nej Uppgift saknas MVC Vårdcentralen ALNÖ Ö-viks Bmm Timrå och Härnösand har haft högst andel tolksamtal, omkring 9 % av kvinnorna hade haft tolk. Figur 21. Genomfört eftervårdsbesök Eftervårdsbesök 0% 10% 20% 30% 40% 50% 0% 70% 80% 90% 100% BMM Familjecentralen HÄRNÖSAND BMM MVC-UM enheten SUNDSVALL BMM Njurunda VC KVISSLEBY BMM Sollefteå sjukhus SOLLEFTEÅ BMM Vårdcentral TIMRÅ Ja Nej Uppgift saknas MVC Vårdcentralen ALNÖ Ö-viks Bmm Målsättningen med eftervårdsbesöket i mödrahälsovården är att erbjuda kvinnan möjlighet att få samtala om sin egen hälsa, att få prata igenom förlossningsupplevelsen och att erbjudas preventivmedel. Kvinnor med negativa förlossningsupplevelser kan fångas upp i samband med eftervårdsbesöket och erbjudas stöd för att minska risken för onödiga kejsarsnitt i samband med en eventuell ny graviditet. Härnösand, Timrå och Alnö lyckades nå flest kvinnor för ett eftervårdsbesök, 85-90%. I Örnsköldsvik och Sollefteå hade endast 0% av kvinnorna kommit på ett eftervårdsbesök. 28