1 Djupviks hamn i Eksta, ideell förening Gamla kajen med gästhamnskajen utanför. Gästhamnen håller segelbåtsdjup. Övergripande beskrivning. ~ Djupviks hamn ligger i den norra delen av Ekstas långa kuststräcka vid Djupviks fiskeläge. Söder om Djupvik finns flera kända besöksmål: Langsteitu med sitt fågelskyddsområde, Kronvalls Fiskeläge där Valdemar Atterdag enligt sägnerna landsteg 1361, det fyra kilometer långa Ekstakustens naturreservat, Skansudd med Gotlands största historiska kustartelleriskans, byggd 1713 och Vavle fiskeläge med sin alltmer populära badstrand. Den välkända kustvägen, nära en mil lång, frekventeras från maj till september med turistbussar dagligen. ~ Djupviks hamnförening (Org.nr. 8~4002-1131) är en ideell förening som aktivt verkar för att bibehålla och utveckla Djupvik som fiskehamn, hamn för Lilla Karlsötrafiken och som fritidsbåtshamn för de många närboende och de sommarboende. Viljan finns även att kunna utveckla hamnen med närområde, som en attraktiv gästhamn, badplats och besöksmål. Detta intresse har flera syften. Kommersiellt är hamnen viktig för Lilla Karlsötrafiken och det begränsade lokala yrkesmässiga fiske som finns kvar. Ideellt för de fritidsfiskande närboende och även för de många sommarboende som här kan ha sin båtplats. Parallellt med detta försöker hamnföreningen utveckla hamnen som besöksmål för gästande båtar, både från Gotland och från fastlandet. Ett stort hinder är dock den låga sanitära standard som hamnen kan erbjuda. Ändå har antalet besökande båtar ökat under de senaste åren vilket till viss del givetvis kan tillskrivas den välrenommerade restaurang som etablerats i Djupvik. De besökande till restaurangen kommer då ofta från Klintehamn eller Visby Djupviks Hamnförening är övertygad om att hamnen kommer att ta emot avsevärt fler gästande båtar om den sanitära standarden kan höjas. Exempelvis har hamnföreningen,
2 under de senaste åren, inte ansett det meningsfullt att annonsera i Gästhamnsguiden då det närmast är genant att inte kunna marknadsföra sig vare med WC eller duschar. Gästhamnsguiden betraktas bland båtfolk ofta som en "bibel" med sina beskrivningar av landets alla gästhamnar, deras standard och faciliteter. Verksamhet idag. Trafiken till Lilla Karlsö har under många år varit en viktig del för hamnen. Den har skapat liv och rörelse under sommarperioden. Lilla Karlsö har återigen vuxit som besöksrnål och i sommar har Naturskyddsfbreningen, under del av säsongen, kört dubbelturer varje dag med besökande. Gästhamnsverksamhet finns men marknadsförs inte aktivt av tidigare nämnda skäl..-----. Sedan några år driver Hamnföreningen en uppskattad glasskiosk och kaffeservering i ett gammalt båthus vid hamnen. Därigenom stannar många av de besökande till närbelägna badplatser, som Vavle och Sandhamn, också till i Djupvik. Likaså besökare till Ekstakustens Naturreservat och till fågelskyddsområdet. Under sommarsäsong (maj till september) stannar dagligen flertalet turistbussar i hamnen för att inta medtagen, så kallad, bussfika. Norr om hamnens norra vågbrytare finns en uppskattad badstrand. Denna håller bra kvalite på en sträcka om cirka 1S0 meter. Stranden är välbesökt både av närboende, sommarboende och tillresande från övriga Gotland. Ett hinder för Djupviks hamns fortsatta utveckling är den tidigare nämnda låga sanitära standard som erbjuds. Region Gotland har två toaletter placerade i hamnen, i anslutning till de gamla båthusen samt en soptunna. Toaletterna är av "utedass" -modell och saknar rinnande vatten, tvättställ, skötbord och så vidare. De är inte heller handikappanpassade. Vid hamnens kajfäste finns en vattenkran från en där grävd brunn. Vattnet har god kvalite men är inte kontrollerat ur livsmedelssynpunkt. Detta är knappast något vi vill marknadsföra i en Gästhamnsguide. Observera att ingen av toaletterna är handikappanpassad, har skötbord eller tvättställ.
3 Planer och mål för den framtida utvecklingen. Djupviks Hamnförening är beredd att aktivt driva utvecklingen av hamnen och hamnens närområde. I samband med detta är Hamnföreningen beredd att överta det drift- och skötselansvar som Region Gotland i dag har för de offentliga toaletterna. Framtidsutvecklingen ska ske genom bland annat följande steg. De kommunala dassen ersätts med en modern sanitetsbyggnad för hamnens och allmänhetens behov. Byggnaden ska således även innehålla en offentlig handikappanpassad toalett öppen under perioden första maj till sista september. Till detta kommer en toalett och dusch för hamnens och gästhamnens behov. Eventuellt kommer även en tvättstuga att planeras in. Byggnaden kommer utseendemässigt att anpassas till de intilliggande båthusen, till skillnad mot nuvarande toalettbyggnad. Hamnföreningen ska kunna erbjuda gästande båtar att bunkra dricksvatten. Vattenledning och elanslutningar dras ut till båtplatserna. Sanitetsbyggnaden ansluts till det kommunala vatten och avloppssystemet som har en kopplingspunkt mindre än 100 meter från nuvarande kommunala utedass. Hamnföreningen ombesörjer drift och skötsel av sanitetsbyggnaden och tillhandahåller soptunna i anslutning till denna. Hamnföreningen är beredd att vara huvudman för att badstranden norr om hamnområdet årligen rensas från tång och hålls i gott skick. Detta kan bl.a. finansieras genom att stugägare blir stödjande medlemmar i föreningen. Badstranden är ytterligare ett marknadsföringsargument för gästhamnen. Finansieringsbehov. För att nå målen krävs finansiering av byggnader, löpande drift och för strandstädning. Investeringen i en sanitetsbyggnad, med nödvändig tryckpumpsutrustning till det kommunala nätet, beräknas grovt till 750 000: -, exkl. moms. I detta ingår kostnaden för anslutning till det kommunala vatten och avloppsnätet om knappt 200 000: -. Siffrorna bygger på följande kostnadsberäkning: Grävning för vatten, avlopp ink!. tryckpump för avlopp Grund, exkl. gjutning av platta Stormstabilisering av sand mot husgrund Byggnad, 24 m2 med Handikapptoalett, dusch o toalett, 48000: - 15000: - 5000: - städförråd och förråd/maskinrum (Vvb. mm) 300 000: - Elinstallationer 50 000: - Vvs installationer 100 000: - Reserv för oförutsedda kostnader 38 000: - Summa 550000: - (exkl. moms) Kommunala anslutningar.:.ca=----=2~0.::..0-=0.:.00.:::.;::...- Total investeringskostnad 750 000: -
4.' Den årliga driften med kommunala avgifter för el, vatten, avlopp och sophämtning kan beräknas till ca 12000: -. Till detta kommer daglig städning, tillsyn, underhåll och försäkring. Finansieringslösning. Djupviks hamnförening avser att för detta utvecklingsprojekt begära delfinansiering med offentliga medel till största delen av byggnadsinvesteringen och anslutningskostnaden till det kommunala vatten och avloppsnätet. Detta kan troligast ske genom ansökan om regionala utvecklingsmedel, hos Region Gotland eller Länsstyrelsen. Föreningen önskar dessutom ersättning för att ta över det ansvar Regionen idag har för toaletter, slamsugning och sophämtning. Lämpligen ersätts föreningen med en nuvärdesberäkning av 10 års driftskostnader. Därutöver ska föreningen söka stöd från markägaren i området, Eksta tredje skifteslag, samt ifrån företagare i närområdet som har intäkter från turismen. Kontakter kommer även att tas med Eksta Hembygdsförening för att utröna deras möjlighet att ekonomiskt stödja satsningen. Löpande, nu och framöver, kommer föreningen att söka partners för att utveckla och finansiera hamnens utveckling och drift. Målet är även att genom ideellt arbete delfinansiera bygg projektet. Strandrensningen beräknas vara självfinansierande genom att stugägare stödjer denna genom någon form av ideellt medlemskap i hamnföreningen. Successivt ska ett ökat antal besökande i gästhamnen och permanent uthyrda båtplatser kunna öka intäkterna så att detta kan ta större delen av de löpande driftskostnaderna. Tidplan Allt är givetvis avhängigt hur föreningen lyckas med att ordna den totala finansieringen. Till detta kommer om det nya sanitetshuset kan betraktas som en ersättningsbyggnad för de nuvarande toaletterna eller om en process med strandskyddsdispens resp. bygglov måste genomföras. j ) Ultimat är om det går att genomföra den administrativa processen under hösten/vintern 2013/2014 för att genomföra bygget under april-maj och öppna servicebyggnaden till sommarsäsongen 2014. Eksta den 2 september 2013 Erik Ekholm Ordförande Tel. 070-75413 90 (Se ritning på servicebyggnad på sidan 5)
5.. ~: ~ 1'., ~-,~ - ';:." ~---,-~~-,_.~_.::...;. ' ' ST.\Z\lDN HDD.