VARDAGSTEKNIK - EN MÖJLIGHET ATT UNDERLÄTTA I DAGLIGT LIV EFTER FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA

VARDAGSTEKNIK - EN MÖJLIGHET ATT UNDERLÄTTA I DAGLIGT LIV EFTER FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA INFORMATIONSMATERIAL FÖR BRUKARE, NÄRSTÅENDE OCH REHABILITERINGSPERSONAL - avsett att användas av informatörer Maria Larsson Lund, leg. arbetsterapeut, Docent. Anita Lindén, leg. arbetsterapeut, Fil. licentiat.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till informationsmaterialet 3 Förslag till upplägg och innehåll av informationen 4 Begreppsförklaringar 5 Vardagsteknikens möjligheter. 6 Inledande tillfälle/ Enstaka tillfälle Tema vardagsteknik. Möjligheter till fördjupade diskussioner. Presentation av 5 teman. 10 1. Mobiltelefon, diktafon och GPS som teknikstöd 11 2. Vardagsteknik tillgänglig för alla 13 3. Betydelsen av att välja lämplig vardagsteknik och välja lämplig metod för att lära sig använda den 16 4. Nyttan av att använda vardagsteknik som teknikstöd i dagligt liv 20 5. Vardagsteknikens roll i dagliga aktiviteter 25 För dem som vill veta bakgrunden till informationen kan ni ange följande 28 För dem som vill veta mer kan ni ge tips på följande material 31 Ett tack till 32 Referenser 34 2

Bakgrund till informationsmaterialet Vardagsteknik dvs. tekniska, mekaniska och elektroniska föremål eller tjänster, allt från välkänd teknik som kaffebryggare till mer nyligen utvecklad teknik som datorer och mobiltelefon (1) är utvecklade för att göra människors vardag enklare, effektivare och säkrare (2, 3). För personer med förvärvad hjärnskada finns en tilltro till att användning av teknik kan kompensera för begränsningar som uppstår till följd av skadan (2-4). Det kan t.ex. vara kognitiva funktionsnedsättningar i form av minnes- och planeringssvårigheter. Tekniken kan underlätta dagliga aktiviteter, öka självstädigheten och stärka delaktigheten i samhällslivet. Användning av vardagsteknik som medel i rehabiliteringsprocessen dvs. som ett teknikstöd för att stödja personer med förvärvad hjärnskada till att utföra daglig aktivitet är dock ganska nytt och fortfarande ett relativt okänt område. Projektet KogniTek (5) var en kraftfull satsning under åren 2005-2008 för att öka kunskapen om kognition och teknik. Hjälpmedelsinstitutet (HI) och Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft fick medel från Allmänna Arvsfondsdelegationen för projektet. Rehabcentrum Lund-Orup, (numera Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus) fick i uppdrag att genomföra detta utvecklingsprojekt. Projektet har inneburit ett samarbete mellan forskare, doktorander, yrkesverksamma, brukare, deras närstående, HI och Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft. Den kunskap som tagits fram genom projektets delstudier har dokumenterats i en rapport (5) och illustrerats genom en film som båda givits ut av HI. Vidare så har forskarna och doktoranderna i projektet, med stöd av även andra finansiärer, ytterligare bearbetat och dokumenterat kunskaperna från projektet i form av fem internationella (engelskspråkiga) vetenskapliga 3

artiklar (6-10). Några av artiklarna ingår som en del i två licentiatuppsatser vid Luleå tekniska universitet. Denna sammantagna kunskap ligger till grund för detta informationsmaterial, och även för ett utbildningsmaterial riktat mot arbetsterapeuter. Framtagandet av dessa material är alltså ett nästa steg i projektet som syftar till att sprida delar av den kunskap som erhållits genom att göra den mera lättillgänglig för de grupper som har nytta av den. Förslag till upplägg och innehåll av informationen Nedan följer förslag till hur den kunskap som tagits fram i projektet kan presenteras och vad den kan innehålla. Innehållet är avsett att passa för såväl brukare som närstående och rehabiliteringspersonal. Förslaget till innehåll är skrivet i punktform för att ge den som presenterar möjlighet till att själv välja hur han/hon vill uttrycka sig. Tänk på att disponera tiden väl. Informationsmaterialet har ett inledande informationstillfälle som kan användas antingen för att informera vid ett enstaka tillfälle eller som en startpunkt för ytterligare tillfällen. För de som önskar få möjlighet till fortsatta diskussioner och fördjupning efter det inledande tillfället finns förslag på ett antal teman. Det som finns beskrivet under dessa teman kan också ge kunskap till informatörer inför de diskussioner som ingår i det inledande informationstillfället. Den inledande presentationen baseras i huvudsak på filmvisning och efterföljande diskussion. När det gäller de efterföljande temana kan ett eller flera väljas utifrån intresse och behov. Temana kan också utgöra underlag för en serie träffar och fungera som en studiecirkel. 4

När följande begrepp används så menas: Med vardagsteknik menas tekniska, mekaniska och elektroniska föremål eller tjänster, allt från välkänd teknik som kaffebryggare till mer nyligen utvecklad teknik som datorer och mobiltelefoner (1). Med allmänt tillgänglig vardagsteknik menas vardagsteknik som kan inhandlas på den öppna marknaden vanligen i teknikinriktade butiker i samhället eller via Internet. Det kan vara föremål som individen redan innehar. Med brukare avses person med förvärvad hjärnskada Med förvärvad hjärnskada så avses en skada som inträffat efter födelsen och inte är relaterad till medfödda avvikelser eller processer som successivt skadar hjärnan. Vanligaste orsaken till förvärvad hjärnskada är traumatisk skada eller stroke. Med teknikstöd avses ett föremål eller del av utrustning som används för att förbättra förmågan hos personer med aktivitetsbegränsningar (11). Teknikstöd är ett medel i rehabiliteringsprocessen som används som kompensation av förlorade funktioner som inte kan återtränas. Om teknikstöden är elektroniska benämns de som elektroniska teknikstöd. Vardagsteknik har potential att användas som elektroniska teknikstöd. 5

VARDAGSTEKNIKENS MÖJLIGHETER Välkomna deltagarna till informationen om vardagsteknikens möjligheter till att underlätta dagligt liv efter förvärvad hjärnskada Tacka dem för deras intresse och att de tagit sig tid att lyssna. Informera om informationens upplägg: Inledningsvis visas en film som illustrerar hur vardagsteknik kan användas som ett medel i rehabiliteringsprocessen (ca 15 minuter). Informationen avslutas med en kortare diskussion. Informationen beräknas ta 30-40 minuter. Informera om att syftet med utbildningen/informationen är att ge insikt i: Att allmänt tillgänglig vardagsteknik kan fungera som teknikstöd för att kompensera för begränsningar till följd av förvärvad hjärnskada. 6

Hur olika slags vardagsteknik kan användas i olika syften som ett medel i rehabiliteringsprocessen för att underlätta i dagligt liv både för brukare och för deras närstående. Informera om att vardagsteknik kan användas som ett teknikstöd Allmänt tillgänglig vardagsteknik, både sådan som brukaren redan har eller som kan inhandlas i butiker i samhället eller på Internet, kan användas för att kompensera för begränsningar som är vanliga efter förvärvad hjärnskada såsom minnes-, tids- orienterings- och planeringssvårigheter. De kan även användas för att förbättra och underlätta utförandet av daglig aktivitet som brukaren har svårigheter med att utföra. Användning av vardagsteknik i kompenserade syfte kan ha väsentlig betydelse för brukaren och deras närstående. Detta kommer att illustreras med filmen Det är målet - teknikstöd som ger delaktighet i samhället för personer med förvärvade hjärnskador. Filmen visar fyra personer med förvärvad hjärnskada som har olika problem i sina dagliga aktiviteter och hur de får stöd av arbetsterapeut i att använda olika typer av allmänt tillgänglig vardagsteknik för att överbrygga sina svårigheter och nå sina mål i dagliga aktiviteter. 7

Visa filmen Det är målet Filmen som är en DVD kan visas antingen genom DVD- spelare som är kopplad till TV eller genom persondator med DVD-läsare. Starta upp en diskussion. Förslag till diskussionsfrågor. (välj de frågor som är relevanta för gruppen som informeras) Brukare och närstående: Vad är din reflektion över möjligheten att använda vardagsteknik som teknikstöd? Skulle vardagsteknik kunna användas för att underlätta din situation eller för någon med förvärvad hjärnskada i din närhet? Det här tar jag med mig från utbildningen/ Det här skall jag försöka förändra efter utbildningen. Om man har svårigheter i sina dagliga aktiviteter kan man vända sig till arbetsterapeuten på sin vårdcentral. Personal: Vad är din reflektion över möjligheten att använda vardagsteknik som teknikstöd och tillika som ett medel i rehabiliteringsprocessen? 8

Hur används brukarens egen befintliga vardagsteknik eller vardagsteknik som finns tillgänglig i butiker i samhället eller på Internet som ett medel i rehabiliteringsprocessen för att underlätta daglig aktivitet? Det här tar jag med mig från utbildningen/ Det här skall jag försöka förändra efter utbildningen. Ge avslutande information: Det är inte möjligt att utforma en kokbok över vilken vardagsteknik som är lämplig för en viss svårighet i aktivitet utan individuell hänsyn måste tas då vardagsteknik måste matchas till individens behov, förutsättningar och omgivning. Det kan finnas problem med att välja ett lämpligt föremål (vardagsteknik) och med att lära sig använda den. Stöd av arbetsterapeut kan därför behövas. Finns det några avslutande frågor eller kommentarer? Tacka för visat intresse! Lämna ev. skriften Teknik i vardagen - varför då? och egna kontaktuppgifter 9

TEMA VARDAGSTEKNIK möjlighet till fördjupade diskussioner För att ge möjlighet till fortsatta och fördjupade diskussioner om vardagsteknik efter den inledande presentationen har fem teman utformats: 1. Mobiltelefon, diktafon och GPS som teknikstöd 2. Vardagsteknik tillgänglig för alla 3. Betydelsen av att välja lämplig vardagsteknik och välja lämplig metod för att lära sig använda den 4. Nyttan av att använda vardagsteknik som teknikstöd i dagligt liv 5. Vardagsteknikens roll i dagliga aktiviteter 10

1. Mobiltelefon, diktafon och GPS som teknikstöd Informera om att syftet med temat är att ge insikt i: Hur olika typer av vardagsteknik på olika sätt kan användas som ett medel dvs. som teknikstöd i rehabiliteringsprocessen för att underlätta i dagligt liv både för brukare och för deras närstående. Detta kommer återigen att illustreras med filmen Det är målet - teknikstöd som ger delaktighet i samhället för personer med förvärvade hjärnskador. Men denna gång väljer ni att titta på det extra material som finns om hur GPS, diktafon och mobiltelefon kan användas som teknikstöd. Extramaterialet ger tydliga exempel över hur denna vardagsteknik kan användas som teknikstöd vid utförandet av olika aktiviteter i vardagen. Visning av extramaterialet i filmen Det är målet Filmen som är en DVD kan visas antingen genom DVD- spelare som är kopplad till TV eller genom persondator med DVD-läsare. 11

Starta upp en diskussion. Förslag till diskussionsfrågor: Vad är din reflektion över möjligheten att använda mobiltelefon, diktafon eller GPS som teknikstöd? Har du eller någon person i din närhet provat att använda någon vardagsteknik som de redan innehar till att kompensera för svårigheter i dagligt liv som uppstått efter hjärnskadan? I så fall, vilken vardagsteknik har använts och till vad? Många människor använder mobiltelefon. Vilka funktioner i den skulle man kunna använda för att kompensera och till vad? Om man har svårigheter i sina dagliga aktiviteter kan man vända sig till arbetsterapeuten på sin vårdcentral. 12

2. Vardagsteknik tillgänglig för alla Informera om att syftet med temat är att ge insikt i: Den bredd av föremål och tjänster som finns allmänt tillgänglig i teknikinriktade butiker i samhällen eller på Internet och som kan fungera som teknikstöd efter förvärvad hjärnskada. Vidare, hur och var dessa kan hittas för att köpas in. Vid detta tema är det en fördel att ha en dator med Internetuppkoppling för att kunna visa på hemsidor med föremål som kan fungera som teknikstöd. Hemsidorna kan kompletteras med teknikinriktade kataloger. Visning av sidor på Internet respektive i kataloger som innehåller tips på vardagsteknik (föremål) som kan användas som teknikstöd. För samtidigt samtal om hur de enskilda föremålen skulle kunna användas med gruppen. Förberedelser. Detta tema kräver att den som håller i samtalet gör vissa förberedelser genom att identifiera och välja ut de sidor på Internet som kan vara intressanta att visa för gruppen. Eftersom sidor på Internet 13

ständigt ändras väljer vi att ge tips om en första sida från HI benämnd Hjälpmedelstorget från vilken man kan länka sig vidare för att få information om olika föremål och tjänster som kan fungera som teknikstöd. Det kan också vara av intresse att identifiera vardagsteknik som kan fungera som teknikstöd och som finns att inhandla i teknikinriktade butiker genom att söka föremål i deras kataloger och på deras hemsidor på Internet. Ett alternativ är också att ge gruppdeltagarna som hemläxa att identifiera vardagsteknik som kan fungera som teknikstöd. På hemsidan www.hjalpmedelstorget.se kan du få information om vardagsteknik som kan användas bl.a. vid kognitiva funktionsnedsättningar. Portalen riktas till professionella, brukare och deras närstående. Skriften Var-Dags-Hjälp innehåller exempel på föremål som kan vara till hjälp för att underlätta vardagen. Skriften ges ut av HI och som kan laddas ner gratis från deras hemsida (alternativt beställas utan kostnad, best.nr: 10343). Skriften kan också läsas i dator och kan på så vis visas för gruppen. Informera om hur man kan få tillgång till teknikstöd Vilka föremål man kan få som hjälpmedel och under vilka förutsättningar, vilket varierar mellan olika län. Generellt sett så är det få föremål som kan erhållas som hjälpmedel. (Det är bra om man kan ge uppgifter om vad som gäller för det aktuella länet.) Många av de föremål som finns i teknikinriktade butiker och som kan vara användbara för personer med förvärvad hjärnskada kan 14

inhandlas för en summa under 1000 kr, ofta mellan 100-500 kr. Det är viktigt att man bildar sig en uppfattning om föremålet tillgodoser ens behov innan man köper den, för har man brutit förpackningen går föremålet som regel inte att lämna tillbaka. Det kan därför vara en fördel att besöka en butik och prata med en insatt säljare. Ställ en avslutade diskussionsfråga, förslag: Har du fått några tips som du kommer att få nytta av? 15

3. Betydelsen av att välja lämplig vardagsteknik och välja lämplig metod för att lära sig använda den Informera om att syftet med temat är att ge insikt i: Betydelsen av att få individuellt anpassat stöd i rehabiliteringsprocessen så att vardagstekniken kan fungera som teknikstöd Informera om att behov är individuella Brukare har individuella svårigheter i dagliga aktiviteter och prioriterar aktiviteter på olika sätt dvs. har olika mål som de vill uppnå beroende på vad som är vikigt för just dem. Målen kan vara av olika slag såsom att passa tider för avtalade möten, att ta mediciner vid rätt tid, att inte behöva oroa sig för att man inte stängt av kaffebryggaren, att hitta i okända miljöer, att kunna återge information och att utföra planerade aktiviteter. 16

Det är viktigt att utgå från brukarens självupplevda svårigheter och behov och inte från ett visst föremåls potential. Det innebär att man inte bör välja ett föremål för att sen pröva om brukare har nytta av den utan att man bör utgå från brukarens behov. Informera om vardagsteknikens potential Det finns en mängd vardagsteknik att tillgå i samhället av i dag som kan användas som ett medel dvs. teknikstöd i rehabiliteringsprocessen för att nå mål i dagliga aktiviteter. Exempel på föremål (vardagsteknik) som kan användas som teknikstöd är mobiltelefon, diktafon, timer, telefonsvarare, GPS och handdatorer. Varje föremål kan i sin tur innehålla flera funktioner som är användbara, t.ex. mobiltelefonen innehåller kalender, påminnelse- funktion, alarm, timer mm. Det kan vara så att ett föremål som brukaren är van att använda kan vara fördelaktig och underlätta inlärning av användning av nya funktioner t. ex det kan vara en fördel om brukaren har som vana sedan tidigare att bära med sig mobiltelefonen och regelbundet söka efter information i den om man finner det är lämpligt att använda den som teknikstöd och då använda ytterligare funktioner i den. 17

Informera om vikten av att välja lämplig vardagsteknik till brukaren Det är inte möjligt att utforma en kokbok över vilken vardagsteknik som är lämplig för en viss svårighet i aktivitet utan individuell hänsyn måste tas då vardagstekniken måste matchas till individens behov, förutsättningar och omgivning. Det kan finnas problem med att välja ett lämpligt föremål (vardagsteknik) då det ofta finns en mängd att välja på och det kan därför behövas stöd av en arbetsterapeut. Informera om vikten av att välja lämplig metod för att lära sig använda vardagsteknik Det kan gå lätt att lära sig använda sin egen vardagsteknik på ett nytt sätt eller att lära sig att använda nyinköpt vardagsteknik, men det kan också vara svårt om man inte får stöd av arbetsterapeut. Om brukaren behöver stöd av arbetsterapeut så finns det olika metoder för hur man kan lära sig använda vardagsteknik. Vilken metod som väljs beror på brukarens förutsättningar och önskemål. Det kan ta tid att göra det till en vana att använda vardagsteknik för att kompensera för begränsningar. Då är det viktigt med stöd från arbetsterapeut och andra personer över tid. 18

Starta upp en diskussion. Förslag till diskussionsfråga: Vad kan de finnas för svårigheter med att först välja och sedan lära sig använda vardagsteknik på ett nytt sätt, som teknikstöd? Vad kan det finnas för fördelar med att använda vardagsteknik som brukaren redan innehar som teknikstöd? Om man har svårigheter i sina dagliga aktiviteter kan man vända sig till arbetsterapeuten på sin vårdcentral. 19

4. Nyttan av att använda vardagsteknik som teknikstöd i dagligt liv Informera om att syftet med temat är att ge insikt i: Hur dagligt liv kan vara för brukare och deras närstående före vardagstekniken börjar användas som teknikstöd. Vidare, brukare och närståendes erfarenheter av nyttan med att använda vardagsteknik för att kompensera för begränsningar i dagligt liv. Dessa exempel på hur dagligt liv kan vara utan teknikstöd och hur det kan förändras när teknikstöd börjar användas baseras på erfarenheter från tio brukare och deras närstående som deltog i projektet KogniTek (se rubrik: För de som vill veta bakgrunden till informationen kan ni ange följande). 20

Informera om brukares erfarenheter av hur dagligt liv kan vara före teknikstöd börjar användas Kan ha dålig kontroll över vilka aktiviteter som behöver utföras och när. De kan därför missa att utföra aktiviteter eller att de utför dem för sent. Kan missa tider som de behöver passa t.ex. besök på vårdcentral och ta mediciner vid rätt tidpunkt. Kan inte återge innehållet av samtal. Kan missa att lämna meddelande och information till andra. Kan tvingas till att ständigt fundera över vad det är de måste tänka på och om de har missat något viktigt. Kan uppleva att de inte kan lita till sin egen förmåga och kan känna sig oförmögen att klara grundläggande aktiviteter i dagligt liv. Kan uppleva att de är beroende av andra personers hjälp. Kan uppleva en ständig stress, oro och otrygghet. 21

Informera om närståendes erfarenheter av hur dagligt liv kan vara före teknikstöd börjar användas Kan känna ett ständigt ansvar för att kontrollera att brukaren utfört aktiviteter som denne förväntas utföra, t.ex. uppgifter i hemmet, att planerade möten såsom läkarbesök genomförts. Kan känna ett ständigt ansvar för att kontrollera om det finns någon information som man behöver få t.ex. om någon lämnat ett meddelande som berör den närstående, gemensamma barn eller medicinsk behandling. Att brukare kan söka frekvent kontakt med närstående för att kontrollera saker. Kan uppleva en ständig oro för att brukaren inte skall hitta till olika platser eller att eldsvådor skall uppstå om elektronisk utrustning inte stängs av i tid. Informera om brukares erfarenheter av nyttan med teknikstöd Samtliga deltagare i projektet uppnådde samtliga mål de ville uppnå i sina dagliga aktiviteter med hjälp av att de lärde sig använda olika typer av vardagsteknik. Deras skattningar visade att både utförandet av aktiviteterna och tillfredställelsen med utförandet av aktiviteterna hade förbättrats 22

väsentligt efter avslutade rehabiliteringsinsatser och vid uppföljning (1-4 månader efter avslutad rehabilitering). Intervjuer med brukarna visade att de, efter att de lärt sig använda vardagsteknik för att kompensera för sina begränsningar, upplevde att de bemästrade sitt dagliga liv bättre och kände sig mer kapabla som personer. Brukarna klarade av att utföra aktiviteter som de tidigare inte klarat utan andras hjälp (ökad självständighet). Brukarna upplevde att de kunde ta ansvar för sitt liv och sina aktiviteter på ett annat sätt än tidigare. Brukarna uppgav att de fick en ökad tilltro till sin förmåga att klara av aktiviteter och deras sinnestämning förändrades på ett positivt sätt. Informera om närståendes erfarenheter av nyttan med teknik Intervjuer med närstående till brukarna visade att de kunde uppleva att användningen av vardagsteknik medförde en lättnad i deras dagliga liv. Närstående kunde uppleva att deras sinnesstämning påverkades på ett positivt sätt, de kände en ökad trygghet och de upplevde att de fick ett mindre ansvar för kontroll av att de aktiviteter och möten brukaren skulle utföra blev utförda. 23

Starta upp en diskussion. Förslag till diskussionsfrågor: Vad är din erfarenhet av hur dagligt liv kan vara om insatser för att bli användare av teknikstöd uteblir? Vad är din erfarenhet av hur dagligt liv kan förändras av teknikstöd? Om man har svårigheter i sina dagliga aktiviteter kan man vända sig till arbetsterapeuten på sin vårdcentral. 24

5. Vardagsteknikens roll i dagliga aktiviteter Informera om att syftet med temat är att ge insikt i: Den roll användningen av vardagstekniken har i utförandet av aktiviteter i dagens informations- och kommunikations samhälle. Informera om den tekniska utvecklingen i samhället och dess betydelse för individen Den tekniska utvecklingen i samhället har bidragit till att användningen av vardagsteknik ofta ingår i utförandet av dagliga aktiviteter. Exempel på vardagsteknik som vi ofta möter: Internettjänster, biljettautomater, PIN koder, automatiska telefontjänster, mobil telefoner, digitalkamera, MP3- spelare, DVD. Förmågan att använda vardagsteknik är därmed ofta en förutsättning för att människan skall kunna göra det hon/han vill och behöver. 25

Förmågan att använda vardagsteknik har även betydelse för hur brukaren upplever sig själv som person och sin delaktighet i samhällslivet. Informera om vikten av att beakta om användning av vardagsteknik kan påverka möjligheten till daglig aktivitet Det är därför viktigt att reflektera över om och hur förmågan att använda vardagsteknik inverkar på de svårigheter som brukaren upplever i utförandet av dagliga aktiviteter. Det är viktigt att få stöd i att identifiera vad svårigheterna med att använda vardagsteknik består i och hur de kan överbryggas för att göra det möjligt för brukaren att göra det han/hon vill och behöver. Starta upp en diskussion. Förslag till diskussionsfrågor: Har du själv eller någon i din närhet med förvärvad hjärnskada upplevt svårigheter i användandet av vardagsteknik? I så fall, Vilka föremål och tjänster är svåra att använda? Vad är det som gör de svåra att använda? Vilka följder får svårigheterna för dig och för personerna i din närhet? 26

Om man har svårigheter i sina dagliga aktiviteter kan man vända sig till arbetsterapeuten på sin vårdcentral. 27

För de som vill veta bakgrunden till informationen kan ni ange följande Det som presenteras i detta informationsmaterial baseras på ett vetenskapligt utvecklingsprojekt om kognition och teknik där personer med förvärvad hjärnskada och deras närstående har medverkat (5). Projektet har bestått av flera delstudier som beskrivit användning av vardagsteknik och svårigheter i användningen bland personer med förvärvad hjärnskada och hur det kan påverka deras dagliga liv (7, 9, 10). Hur vardagsteknik kan användas som ett medel i rehabiliteringsprocessen och den nytta den kan ha för brukaren och deras närstående har också beskrivits i ett par studier i projektet (6, 8). Resultaten av projektet har publicerats i en vetenskaplig rapport och i ett antal internationellt publicerade vetenskapliga artiklar. (Fullständiga referenser till dessa publikationer finns under rubriken För dem som vill veta merkan ni ge tips på följande material ). Resultaten baseras på data som doktorander som är legitimerade arbetsterapeuter samlat in under projektets genomförande. 28

Resultatet har sammanställts av doktorander som är legitimerade arbetsterapeuter i samarbete med deras handledare som är forskare inom arbetsterapi och rehabiliteringsmedicin. Projektet och framtagningen av detta informationsmaterial har bedrivits i nära samarbete med Hjälpmedelsinstitutet och Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft. 29

För dem som vill veta mer kan ni ge tips på följande material Filmen Det är målet kan användas för information och även fungera som exempel/förebild i rehabiliteringsprocessen för brukare, närstående och personal. DVD:n innehåller även korta avsnitt (extramaterial) som fokuserar på hur GPS, diktafon, kalender i mobiltelefon och diktafon i mobil kan användas som teknikstöd. DVD:n kan beställas från HI. Best.nr:08903. Skriften Teknik i vardag - varför då? ger information om hur vardagsteknik kan användas som ett medel i rehabiliteringsprocessen. Den kan beställas (best.nr:08330) alternativt laddas ned från HI:s hemsida. Skriften kan även den fungera som förebild/exempel i rehabiliteringsprocessen för brukare, närstående och personal. Ett utbildningsmaterial riktat till arbetsterapeuter som beskriver mer i detalj hur de kan arbeta med vardagsteknik i rehabilitering kan också beställas hos HI På hemsidan www.hjalpmedelstorget.se kan du få information om vardagsteknik som kan användas bl.a. vid kognitiva funktionsnedsättningar. Portalen riktas till både professionella, brukare och deras närstående. 30

Referenser till projektet KogniTek och ingående delstudier som ligger till grund för utbildningsmaterialet Lexell J, Lindén A, Lövgren- Engström A-L, Larsson Lund M.(2008). Kognition och teknik (KogniTek). Slutrapport. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet. Lindén A, Lexell J, Larsson Lund M. (2010). Perceived difficulties using everyday technology after acquired brain injury: Influence on activity and participation. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. (i tryck). Lövgren- Engström A-L, Lexell J, Larsson Lund M. (2010). Difficulties using everyday technology after acquired brain injury: A qualitative analysis. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. ( i tryck). Larsson Lund M, Lövgren- Engström A-L, Lexell J. (2010). Response actions to difficulties in using everyday technology after acquired brain injury. (inskickat manuskript). Lindén A, Lexell J, Larsson Lund M. Improvements of task performance in daily life after acquired brain injury: ten cases documenting compensation with commonly available everyday technology (inskickat manuskript). Larsson Lund M, Lövgren- Engström A-L, Lexell J. (2010). Using everyday technology to compensate for difficulties in task performance. Experiences of persons with acquired brain injury and their relatives. (manuskript). 31

Ett tack till Personerna med förvärvad hjärnskada och deras närstående som så vänligt delat med sig av sina erfarenheter och varit villiga till att delta i interventionen. Hjälpmedels Institutet och Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft som tillsammans initierade projektet KogniTek och medverkade under dess genomförande. VO Rehabiliteringsmedicinska kliniken vid Skånes universitetssjukhus som gjorde det möjligt att genomföra projektet KogniTek. Professor Jan Lexell, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Orupssjukhuset, Skånes universitetssjukhus som varit delprojektledare för KogniTek och som gjort det möjligt att ta fram informationsmaterialet. Fil. licentiat Ann- Louice Lövgren- Engström, Luleå tekniska universitet, för samarbete i projektet KogniTek. De som granskat och gett värdefulla synpunkter på informationsmaterialet under framarbetandet: Erika Dahlin, Hjälpmedels Institutet, Marie- Jeanette Bergvall, förbundssekreterare, Hjärnkraft och medlemmar från Hjärnkraft. Lennart Skoog som producerat filmen Det är Målet. 32

Framtagandet av informationsmaterialet har finansierats av medel från Allmänna arvsfonden 33

Referenser 1. Nygard L, Starkhammar S. The use of everyday technology by people with dementia living alone: mapping out the difficulties. Aging Ment Health. 2007;11(2):144-55. 2. Emiliani PL. Assistive Technology (AT) versus Mainstream Technology (MST): The research perspective. Tech Disabil. 2006;18(1):19-29. 3. Lange M, Smith R. Technology and occupation: Contemporary viewpoints The future of electronic aids to daily living. Am J Occup Ther. 2002;56(1):107-9. 4. Bodine C, Scherer MJ. Technology for improving cognitive function. A workshop sponsored by the US Interagency Committee on Disability Research (ICDR): reports from working groups. Disabil Rehabil. 2006;28(24):1567-71. 5. Lexell J, Lindén A, Lövgren- Engström A-L, Larsson Lund M. Kognition och teknik (KogniTek). Slutrapport. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet.2008. 6. Larsson Lund M, Lövgren- Engström A-L, Lexell J. Using everyday technology to compensate for difficulties in task performance. Experiences of persons with acquired brain injury and their close persons. (manuskript) 7. Larsson Lund M, Lövgren Engström A-L, Lexell J. Response actions to difficulties in using everyday technology after acquired brain injury. (inskickat manuskript). 8. Lindén A, Lexell J, M. LL. Improvments of task preformance in daily life after acquired brain injury: ten cases documenting compensation with commonly available everyday technology. (inskickat manuskript). 9. Lindén A, Lexell J, Larsson Lund M. Perceived difficulties using everyday technology after acquired brain injury: influence on activity and participation. Scand J Occup Ther. 2010; I tryck. 10. Lövgren Engström A-L, Lexell J, Larsson Lund M. Difficulties in using everyday technology after an acquired brain injury: a qualitative analysis. Scand J Occup Ther. 2010;I tryck. 11.Scherer MJ. Assessing the benefits of using assistive technologies and other supports for thinking, remembering and learning. Disabil Rehabil. 2005;27(13):731-9. 34