Etik och nedsatt beslutsförmåga

Etisk bedömning vid användning av välfärdsteknologi för personer med nedsatt beslutsförmåga Myndigheten för delaktighet

Myndigheten för delaktighet, 2015 Titel: Etik och nedsatt beslutsförmåga Myndigheten för delaktighet Serie 2015:9 ISBN: 978-91-87883-05-7 (pdf) Författare: Lars Sandman Rapporten finns att ladda ner från myndighetens webbplats www.mfd.se. Alternativa format kan beställas från Myndigheten för delaktighet. Postadress: Myndigheten för delaktighet, Box 1210, 172 24 Sundbyberg E-post: info@mfd.se Fax: 08-600 84 99 Telefon: 08-600 84 00

Etik och nedsatt beslutsförmåga Inledning Vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga kan ha svårigheter att fatta väl grundade beslut. Det kan medföra att de blir beroende av olika stöd, till exempel hjälpmedel och välfärdsteknologi. För att kunna fatta rätt beslut om vilket stöd en person ska få, är det viktigt att se över etiska frågeställningar som kan uppstå vid utveckling och användning av välfärdsteknologi. Att det uppstår etiska frågeställningar i vård och omsorg är ofrånkomligt. Det betyder inte att all användning av teknologi är etiskt problematisk. Det är dock ofta beslut som måste tänkas över, inte minst med tanke på att personer med nedsatt beslutsförmåga inte alltid kan ta ställning till om det bästa är att använda teknologin, exempelvis ett mobilt trygghetslarm. Den etiska bedömningen ska vara en strukturerad del av beslutet om att använda teknologi. Som stöd för sina beslut kan personal och verksamhetschefer ta hjälp av ett frågeformulär. I det här materialet presenteras innehållet och strukturen för ett sådant frågeformulär ett så kallat beslutsträd. Frågorna ska ses som underlag för reflektion, beslut och dokumentation. Att dokumentera beslutsprocessen innebär också att man kan gå tillbaka till svaren för att utvärdera sitt beslut. Detta är ett viktigt verktyg för att kunna göra kvalitetskontroller. Frågeformuläret riktar sig till personal och beslutsfattare inom vård och omsorg vid användning av välfärdsteknologi som stödinsats. Det är anpassat för målgruppen personer med nedsatt beslutsförmåga och bygger på ett mer generellt frågeformulär utvecklat för så kallad HTA-verksamhet (Health technology assessment). Beslutsträdet kan även användas för personer som har full beslutsförmåga. 4

Etik och nedsatt beslutsförmåga Ett strukturerat frågeformulär Frågeformuläret följer en struktur som vägleder den som ska göra en bedömning fram till ett välgrundat beslut. Första avsnittet heter Bakgrund och målet med teknologin. Här ställs frågor kring vilka problem eller svårigheter som teknolo gin ska hantera och avhjälpa, vilka alternativa åtgärder som finns. Därefter följer tre områden som behandlar olika centrala etiska värden och normer inom vård och omsorg: Jämlikhet, Autonomi och identitet, samt Integritet och rättvi sa. Avsnittet Strukturella effekter tar upp teknologins påverkan på närstående, resursanvändning, professioner och om det finns särintressen i relation till tekno login. Avslutningsvis finns rubrikerna Sammanfattning och Utvärdering. Bakgrund och målet med teknologin För att kunna ge bästa möjliga stöd till den som ska använda teknologin är det viktigt att börja med att ställa frågor om personens identitet och tillstånd. Därefter följer frågor om vilken teknologi som ska analyseras och vilket behov som motiverar användningen. Resten av frågorna är framförallt inriktade på vilken effekt teknologin förväntas ha i relation till andra alternativ. I både patientlagen (PaL) och socialtjänstlagen (SoL) finns skrivningar om vad målet/målen med vård och omsorg är. I PaL är det övergripande målet en god hälsa. Detta kan översättas dels till livskvalitet i vid bemärkelse som även innefattar aktivitet och delaktighet, dels till livslängd. I SoL sägs det att socialtjänsten ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, samt aktivt deltagande i samhällslivet. Likaså sägs det att socialtjänsten ska stärka och frigöra personens egna resurser för att kunna ansvar för sitt liv. Det är viktigt att bedöma vilka konsekvenser behovet har för personens omgivning, till exempel andra brukare, närstående eller personalen. Att använda en teknologi är inte isolerat från andra sätt att hantera situationen. Därför behöver alternativa sätt lyftas fram eftersom den etiska värderingen av den aktuella teknologin alltid måste ställas i relation till dessa alternativ. Viktigt att tänka på i det sammanhanget är att ett möjligt alternativ är att inte göra något alls. Om den aktuella teknologin innebär en stor förändring för personen, eller innebär stora kostnader för vård- och omsorgsgivaren, eller kan misstänkas medföra etiska problem, så kan det finnas skäl att pröva andra alternativ innan teknologin används. I det fallet är det viktigt att redovisa vilka effekter dessa alternativa insatser har haft och framförallt varför de inte har fungerat tillfredställande. Teknologin ska aldrig användas rutinmässigt och ska alltid kunna utvärderas. Därför bör man alltid överväga vilka effekter som man förväntar sig att teknologin kommer att ha i relation till personens behov eller problematik. Man behöver även bedöma om användningen av teknologin kan medföra risker när det gäller funktionalitet eller hantering och hur man i så fall tänker hantera dessa. 5

Etik och nedsatt beslutsförmåga Jämlikhet En viktig grundtanke inom svensk vård och omsorg är tanken om jämlik behandling eller likabehandling. I PaL uttrycks det som att målet är en vård på lika villkor, i SoL som att målet är jämlikhet i levnadsvillkor. Det innebär att teknologi som används för en grupp även ska kunna användas för andra grupper (om det finns likartade behov och/eller önskemål hos dessa grupper eller personer). Autonomi och identitet Inom vård och omsorg är det centralt att de insatser som används i normalfal let ska godkännas av den person som behöver insatsen (det är tydligt i den nya patientlagen men även i SoL). När det rör sig om personer med nedsatt besluts förmåga kan detta vara ett problem. Personen ifråga kan ha svårt att förstå sitt problem, svårt att förmedla de värderingar och önskningar hen har, svårt att förstå syftet med insatsen och svårt att fatta ett beslut och ge sitt samtycke till insatsen. Här är det viktigt att påpeka att även om en persons beslutsförmåga är nedsatt så innebär inte det nödvändigtvis att personen helt saknar beslutsförmå ga. Den kan dock vara större eller mindre, och ibland saknas helt. En person med nedsatt beslutsförmåga kan i många fall utan problem fatta enklare beslut medan mer komplexa beslutssituationer kan vara svåra att hantera. Om en persons beslutsförmåga är tillfälligt nedsatt kan man avvakta med att sätta in en viss insats eller fatta ett visst beslut tills personen återfått sin besluts förmåga. I detta sammanhang är det därför väsentligt att man först bedömer om personen själv kan ta ställning till användningen av teknologin. Om personen har en permanent nedsatt beslutsförmåga och inte kan ta ställning till beslutet om att använda teknologin eller inte, så finns det ett antal övervägan den som kan behöva göras. Vilken är personens tidigare inställning till det beslut man står inför? Detta kan handla om hur stort problemet anses vara utifrån per sonens tidigare inställning, hur värdefulla de effekter som teknologin kan ha är för personen eller hur personen tidigare sett på de begränsningar eller sidoeffek ter som teknologin kan ha. Detta kan ge viss vägledning till hur personen ställer sig till teknologin, samtidigt som det måste betonas att personen kan ha ändrat sig eller att situationen och personens förutsättningar har ändrats så mycket att dessa inställningar inte längre gäller. I detta sammanhang kan man även ställa teknologin i relation till det man vet om personens mer generella identitet eller självbild för att få vägledning. En viktig aspekt att bedöma i detta sammanhang är om vi behandlar den aktuella personen annorlunda än vi skulle gjort om det handlat om en person i motsvarande ålder och situation utan omsorgsbehov. Ett exempel på detta kan vara att vi normalt accepterar att tonåringar tar vissa risker eller förhåller sig på ett visst sätt i vissa frågor men att vi inte betraktar personen med nedsatt beslutsförmåga utifrån 6

Etik och nedsatt beslutsförmåga samma värdering. Eller tvärtom, att vi tillämpar en normalitetsnorm på den aktuella personen, trots att vi i andra sammanhang inser att man kan ha mycket olika uppfattningar kring användningen av teknologin. Kan teknologin i sig stärka personens självbestämmande eller självständighet eller innebär den ytterligare begränsningar av personens möjlighet att agera på egen hand? Detta behöver man analysera. Det är också viktigt att bedöma om teknologin kan upplevas stigmatiserande eller nedvärderande, och i så fall utifrån vems bedömning. Är det personens egen uppfattning eller är det snarare en generell bild hos personalen, eller i samhället som egentligen inte har någon grund? Utgångspunkten för det etiska resonemanget är att om man ska göra skillnad i bedömningen mellan olika fall så måste det också finnas relevanta skillnader. Integritet och rättvisa En viktig etisk frågeställning är om teknologin inkräktar på personens egen sfär på något sätt. Och om den i så fall är mer inkräktande än alternativa åtgärder. Med personens egen sfär menar man dels den fysiska kroppen, dels personens rumsliga sfär och dels det som man även kallar personlig integritet och som rör känslig information om personen. Teknologi som appliceras på kroppen eller implanteras i kroppen kan vara ett in trång i personens fysiska integritet. Detsamma gäller för teknologi som placeras eller finns i personens närmaste rumsliga sfär (personens rum eller hem etce tera). Om det intrånget är berättigat beror i första hand på personens egen inställ ning. Ibland kan det vara svårt att få ett svar på detta och då behöver man göra en utomstående bedömning av om intrånget är berättigat och möter personens behov. Även här kan man utgå från personens tidigare inställning till teknologin och sin egen integritet. Detsamma gäller den personliga integriteten. Är det så att teknologin samlar in och hanterar känslig information om personen? Är det något personen skulle kunna acceptera eller som kan anses rimligt med tanke vad teknologin kan uppnå för personen? Detta går att jämföra med andra integritetsintrång och hur dessa normalt värderas inom vård och omsorg. Resurserna inom vård och omsorg är begränsade vilket kräver en klok och rättvis användning av de resurser som finns. I PaL finns det en specificerad plattform för hur resurser ska fördelas, något som inte finns på motsvarande sätt för SoL. Samtidigt förefaller det rimligt att väga in liknande aspekter som PaL betonar oavsett under vilken lagstiftning som vård och omsorg ges. Det handlar om att det ska finnas ett konkret behov av insatsen och en rimlig relation mellan de effekter en insats har och den kostnad som är förknippad med denna insats. Det kan också vara så att den teknologi man väljer att använda kan leda till be sparingar inom andra delar av vård och omsorg. 7

Etik och nedsatt beslutsförmåga Viss teknologi kan vara förknippad med en kostnad för personen ifråga. Om då personen saknar ekonomiska medel eller på grund av sin ekonomiska situation väljer att inte betala denna kostnad, så går personen miste om en insats som hen skulle behöva. Om man väljer att använda resurser på viss teknologi, så innebär det att man inte kan lägga resurser på andra insatser. En invändning som ibland finns mot att använda teknologi är att den ersätter personlig vård och omsorg. Detta bör också vägas in i sammanhanget. Är det realistiskt att tänka sig att personen får mer personlig vård utan teknologin, och vilka för- och nackdelar har i så fall det? Strukturella effekter Strukturella effekter i relation till personen själv Även om man kommer fram till att teknologin är rimlig att använda utifrån per sonens eget perspektiv så kan det finnas andra faktorer som kan påverka situatio nen. Strukturella faktorer kan förhindra att teknologin kan användas effektivt. I vissa fall kan man behöva sätta in insatser för att hantera dessa faktorer. I andra fall kan dessa faktorer göra att teknologin inte är möjlig att använda (åtminstone inte i nuläget). En sådan faktor är närstående. Närstående kan påverkas på ett sätt som gör att de motsätter sig att använda teknologin som insats och teknologin kan i vissa fall ställa krav på närstående som de inte klarar av. I dessa fall kan detta påverka användningen. En annan strukturell aspekt som kan behöva vägas in är risken att man börjar använda en teknologi mer generellt i stället för behovsanpassat. Detta kan skapa negativa konsekvenser. Om man exempelvis installerar en övervakningskamera för att använda på natten, finns det en risk att man av bekvämlighetsskäl även börjar använda den på dagen istället för att ge personen personlig tillsyn? Generella strukturella effekter Det kan även finnas strukturella effekter av mer generell karaktär som är kopp lade till den typ av teknologi man använder, snarare än teknik som används av en viss person. Det kan finnas starka uppfattningar bland personal om att använda viss typ av teknologi om teknologin exempelvis förändrar deras roll på ett sätt som upplevs problematiskt. Detta behöver det finnas en beredskap för. Det kan även vara så att det finns starka särintressen som driver frågan om teknologins användning eller inte. Om vi inte är medvetna om detta, eller har en beredskap för detta, kan det påverka den individuella bedömningen och användningen. Det är även väsentligt att bedöma om användningen av teknologin kan ha mer långtgående effekter i den aktuella vård- och omsorgsorganisationen eller i samhället i stort. Detta kan handla om att en mer utbredd användning får större konsekvenser, eller att användningen av den aktuella teknologin bara är ett 8

första steg mot en utveckling som innebär större förändringar och konsekvenser. Ibland talas det i dessa sammanhang om ett teknologiskt imperativ, det vill säga att om vi har teknologi, och har börjat vänja oss vid att använda den, så finns det risk att vi rutinmässigt använder oss av den även i de fall när den egentligen inte är berättigad. Det kan även handla om att användningen av teknologin får konsekvenser för organisationen och dess resurser, eller vilken kompetens som krävs etcetera. Sammanfattande bedömning angående användningen När man har gått igenom ovanstående frågeområden så behöver man samla ihop sina olika bedömningar och försöka dra en slutsats om teknologin ska användas eller inte. Om den ska användas, så måste man också fråga sig om det ska finnas några begränsningar eller villkor förknippade med teknologin. Utvärdering Efter att man har börjat använda teknologin bör man gå tillbaka och utvärdera om den faktisk uppnått de förväntade effekterna för personen eller om det uppstått några komplikationer. Detta är inte minst viktigt för att underlätta det organisatoriska lärandet inför framtida situationer. 9

Beslutsträd Bakgrund och målet med teknologin 1. Information för att kunna identifiera personen som det rör a) Namn: b) Personnummer: c) Diagnos: 2. Vilken åtgärd/teknologi är det vi överväger att använda? 3. Vad kännetecknar situationen som har gett upphov till tanken att åtgärden/ teknologin ska användas? Vilka behov, möjligheter och förutsättningar finns hos personen? 4. Vilka positiva och negativa konsekvenser har situationen för personen om inget görs, det vill säga om man även skulle avstå från att göra det som görs i nuläget? I värderingen av situationen bör de hinder och möjligheter som finns i personens miljö vägas in. a) Aktivitet och andra praktiska konsekvenser: b) Delaktighet och andra sociala konsekvenser: c) Fysiska och psykiska symtom (inklusive välbefinnande): d) Påverkan på funktionsförmåga: e) Livshotande konsekvenser: f) Annat: 5. Vilka andra parter berörs av situationen? Exempel på berörda parter kan vara: a) Andra brukare/boende: b) Anhöriga: c) Personal: d) Andra: 6. Vilka är konsekvenserna av situationen för andra berörda parter? Är det relevant och rimligt att väga in detta? a) Aktivitet och andra praktiska konsekvenser: b) Delaktighet och andra sociala konsekvenser: c) Trygghet: 10

d) Fysiska och psykiska symtom (inklusive välbefinnande): e) Påverkan på funktionsförmåga: f) Livshotande konsekvenser: g) Annat: 7. Vilka alternativ finns förutom den åtgärd/teknologi som övervägs? a) Ingen åtgärd b) Personalinsats utan teknologi: c) Annat: 8. Vilka åtgärder/ teknologier har prövats hittills för att hantera problemet? Vad har utfallet av dessa varit? Vad har inte fungerat med dessa åtgärder/ teknologier? 9. Vilken effekt förväntas den övervägda åtgärden/teknologin ha för de olika berörda parterna när det gäller: a) Aktivitet och andra praktiska konsekvenser: b) Delaktighet och andra sociala konsekvenser: c) Trygghet: d) Fysiska och psykiska symtom (inklusive välbefinnande): e) Påverkan på funktionsförmåga: f) Livshotande konsekvenser: g) Annat: 10. Vilka risker kan finnas med att använda åtgärden/teknologin och alternativen? a) Funktionalitet hos åtgärden/teknologin: b) Hantering och kompetens hos personen: Exempel: c) Hantering och kompetens hos personalen: Exempel: 11. Finns det handlingsberedskap för att hantera dessa risker? Specificera för varje risk som har listats under fråga 10 ovan. Jämlikhet 12. Skulle den åtgärd/teknologi som övervägs erbjudas andra personer i en liknande situation, oberoende av social och ekonomisk situation, ålder, kön, sexuell identitet, funktionsnedsättning etcetera? Eller kan det finnas en problematisk särbehandling i att denna åtgärd/teknologi erbjuds? Om nej på första frågan, gå vidare till fråga 13 för att bedöma om en sådan skillnad är 11

motiverad utifrån personens eget önskemål, identitet eller specifika situation, behov, möjligheter och förutsättningar. Autonomi och identitet 13. Kan personen själv förstå syftet med åtgärden/teknologin och ta ställning till om den ska användas eller inte? I ett sådant övervägande bör det bedömas om: a) Kan personen formulera önskningar och värderingar kring åtgärden/tek nologin och dess alternativ? b) Förefaller personens beslut stämma med dessa önskningar och värderingar? i) Om ja på dessa frågor så ger det starka skäl för att välja den åtgärd/ teknologi som personen själv föredrar, men nedanstående frågor kan trots det ge en vidare bild av detta. ii) Om det råder tveksamhet bör man göra en vidare bedömning av vad som skulle kunna vara i personens intresse enligt nedanstående frågor. 14. Vilken inställning har personen haft tidigare till: a) Risker eller konsekvenser personen utsätter sig eller andra för utan åtgärden/teknologin: b) Förväntade effekterna av åtgärden/teknologin: c) Eventuella begränsningar åtgärden/teknologin innebär: d) Personalens roll och den förändring som åtgärden/teknologin kan innebära: e) Andra alternativ som tagits upp under fråga 7 ovan. 15. Hur stämmer användningen av åtgärden/teknologin mer generellt överens med personens egen identitet (självbild/levnadsberättelse)? Vad gäller för alternativen? 16. Hur skulle vi förhålla oss till åtgärden/teknologin om det handlade om personer i motsvarade situation (ålder, behov etcetera) utan omsorgsbehov? Ställer vi högre krav på att minimera negativa konsekvenser och främja positiva konsekvenser för personen ifråga än vi annars skulle göra? Finns det å andra sidan risk att vi tillämpar normalitetskrav på personen som vi annars inte skulle göra? 17. Om man svarade nej på fråga 12 angående jämlikhet - kan bristande jämlikhet motiveras utifrån svaren på frågorna 13-16 (dvs. utifrån att personen vill något annat eller har en annan självidentitet än vad som gäller för de flesta andra)? Om frågorna 13-16 inte ger svar, så bör man gå upp till fråga 1-10 och föra in den teknologi som används för andra personer med liknande behov och överväga den som ett alternativ. 12

18. Kan åtgärden/teknologin i sig stärka personens självbestämmande eller självständighet? Jämför med alternativen. 19. Är åtgärden/teknologin i sig begränsande för personens möjlighet att agera/ röra sig på egen hand? Jämför med alternativen. 20. Kan åtgärden/teknologin uppfattas som stigmatiserande eller nedvärderande av personen eller omgivningen/personalen? Jämför med alternativen. Om ja, gå vidare till fråga 21. Om nej, gå vidare till fråga 22. 21. Om åtgärden/teknologin upplevs som stigmatiserande eller nedvärderande: Finns det en positiv användning av liknande åtgärder/teknologier inom andra delar av samhället? Bör den användningen ge upphov till en omvärderad syn i detta fall? Integritet och rättvisa 22. Inkräktar åtgärden/teknologin på personens fysiska, rumsliga eller personliga integritet? Jämför med alternativen. a) Fysisk integritet (det vill säga är det en teknologi som bärs inuti eller på kroppen på ett sätt som upplevs inkräktande?): b) Rumslig integritet (det vill säga är det en teknologi som placeras i personens egna rumsliga sfär (egna rum, lägenhet, hus etcetera) på ett sätt som upplevs inkräktande?): c) Personlig integritet (det vill säga innebär åtgärden/teknologin att känslig information om personen hanteras på ett sätt som upplevs inkräktande?): 23. Är åtgärden/teknologin resurskrävande i relation till vad åtgärden kan åstadkomma (det kan gälla ekonomiska och personella resurser)? Hur ser resursanvändningen ut för alternativen? a) Om ja: Är det motiverat att använda teknologin, givet personens behov och vinsterna för personen, om teknologin kräver större resurser? i) Finns det risk för att användningen av teknologin tränger undan andra åtgärder inom vård/omsorg? Kan en sådan undanträngning anses vara motiverad? ii) Kan användningen av teknologin leda till en effektiv användning av resurserna i och utanför verksamheten (även i samhället i en vidare bemärkelse)? b) Om nej: gå vidare till fråga 24. 24. Är åtgärden/teknologin förknippad med en kostnad för personen? a) Om ja: hur stor kostnad och är den rimlig? Hur ser detta ut för alternativen? b) Om nej: gå vidare till fråga 25. 13

Strukturella effekter för åtgärden/teknologin i relation till en viss person 25. Har åtgärden/teknologin påverkan på eller ställer krav på närstående? Är dessa krav rimliga och kan de närstående uppfylla det ansvaret? Jämför med alternativen. 26. Finns det en risk för att åtgärden/teknologin även börjar användas i situationer när den inte ska användas? Jämför med alternativen. Generella strukturella effekter för denna eller denna typ av åtgärd/ teknologi 27. Finns det starka uppfattningar kring åtgärden/teknologin inom professionerna som ska hantera åtgärden/teknologin? Jämför med alternativen.. 28. Förskjuts ansvaret för professionerna genom åtgärden/teknologin? Är en sådan ansvarsförskjutning rimlig? Kommer den att accepteras av professionerna? Jämför med alternativen. 29. Finns det starka särintressen förknippade med åtgärden/teknologin som man måste förhålla sig till? Jämför med alternativen. a) Kommersiella:. b) Religiösa: c) Kulturella: d) Politiska: e) Föreningar: f) Enskilda personers intressen: g) Andra: 30. Kan användningen av åtgärden/teknologin få mer långsiktiga effekter i verksamheten och i förlängningen samhället? I verksamheten kan det röra sådant som: a) Organisering:. b) Personalkompetens: c) Andra: I samhället kan det röra sig om sådant som: d) Användning av motsvarande teknologi inom områden där den är mer problematisk: e) Mer radikalt negativa eller positiva konsekvenser för vård och omsorg: 14

Sammanfattning 31. Dra en slutsats angående användningen: 32. Villkor förknippade med användningen? Svaren på ovanstående frågor sparas för att kunna utvärdera fallet. Utvärdering Efter att teknologin har använts utvärderas användningen utifrån samma frågeområden som ovan: Beslutsträd med exempel Bakgrund och målet med teknologin 1. Information för att kunna identifiera personen som det rör a) Namn: Kalle Karlsson b) Personnummer: 111111-1111 c) Diagnos: Begynnande alzheimer 2. Vilken åtgärd/teknologi är det vi överväger att använda? Exempel: En sensor för att stänga av kaffebryggaren när plattan blir för varm eller när den stått på längre än en viss tid. 3. Vad kännetecknar situationen som har gett upphov till tanken att åtgärden/ teknologin ska användas? Vilka behov, möjligheter och förutsättningar finns hos personen? Exempel: Kalle har vid flera tillfällen den senaste tiden glömt av kaffebryggaren och vid något tillfälle hade en rulle hushållspapper som hamnat för nära bryggaren börjat brinna. Eftersom Kalle bor kvar i hemmet och endast har besök av hemtjänsten två gånger per dag är det omöjligt för personalen att alltid kontrollera hemtjänsten. Samtidigt har Kalle ett behov av kaffe och dricker det ofta och gärna. 4. Vilka positiva och negativa konsekvenser har situationen för personen om inget görs, det vill säga om man även skulle avstå från att göra det som görs i nuläget? I värderingen av situationen bör de hinder och möjligheter som finns i personens miljö vägas in. a) Aktivitet och andra praktiska konsekvenser: Exempel: Om Kalle upplever att det är farligt att sätta på kaffe kan det få till konsekvens att han avstår från en viktig daglig aktivitet. b) Delaktighet och andra sociala konsekvenser: Exempel: Kalle är mån om 15

att odla sina sociala kontakter och vill gärna kunna bjuda på kaffe. Om han upplever att han inte vågar detta eller det händer något allvarligt i samband med det så finns risken att han även drar sig för att bjuda hem sina vänner. c) Trygghet: Exempel: Kalle blev väldigt orolig efter brandincidenten och blev rädd för att sätta på kaffe på egen hand. d) Fysiska och psykiska symtom (inklusive välbefinnande): Exempel: En allvarlig incident med kaffebryggaren kan uppenbarligen göra att Kalle skadas. e) Påverkan på funktionsförmåga: Exempel: Eventuella sådana konsekvenser om han skadas. f) Livshotande konsekvenser: Exempel: I värsta scenariot finns naturligtvis risken att Kalle skadas allvarligt. g) Annat: 5. Vilka andra parter berörs av situationen? Exempel på berörda parter kan vara: a) Andra brukare/boende: Exempel: Boende i lägenheterna runt om Kalle. b) Anhöriga: Exempel: Kalles anhöriga påverkas. c) Personal: Exempel: Även personalen påverkas till viss del. d) Andra: 6. Vilka är konsekvenserna av situationen för andra berörda parter? Är det relevant och rimligt att väga in detta? a) Aktivitet och andra praktiska konsekvenser: b) Delaktighet och andra sociala konsekvenser: c) Trygghet: Exempel: Boendes och anhörigas trygghet är viktigt att väga in. I värsta fall kan även andra dimensioner påverkas hos de boende. Personalens oro väger något mindre tungt. d) Fysiska och psykiska symtom (inklusive välbefinnande): e) Påverkan på funktionsförmåga: f) Livshotande konsekvenser: g) Annat: 16

7. Vilka alternativ finns förutom den åtgärd/teknologi som övervägs? a) Ingen åtgärd b) Personalinsats utan teknologi: Exempel: Detta förefaller dock omöjligt i tillräcklig utsträckning givet resurstillgången. c) Annat: Exempel 1: Timer på kaffebryggaren. d) Annat: Exempel 2: Sensor på kaffebryggaren. 8. Vilka åtgärder/ teknologier har prövats hittills för att hantera problemet? Vad har utfallet av dessa varit? Vad har inte fungerat med dessa åtgärder/ teknologier? Exempel: Det som framförallt prövats är en timer på bryggare, men eftersom Kalle gärna dricker kaffe som stått en längre stund och vill kunna gå och ta lite kaffe då och då utan att sätta på nytt är inte den lösningen optimal. Eftersom det är en extern timer har han även vid något tillfälle tagit bort den eftersom han inte riktigt förstått vad den ska användas till. 9. Vilken effekt förväntas den övervägda åtgärden/teknologin ha för de olika berörda parterna när det gäller: a) Aktivitet och andra praktiska konsekvenser: Exempel: Sensorn gör att Kalle kan fortsätta sätta på eget kaffe utan att vara rädd för konsekvenserna i samma utsträckning. b) Delaktighet och andra sociala konsekvenser: Exempel: Sensorn gör att kan ha fortsätta bjuda vänner på kaffe. c) Trygghet: Exempel: Kalle, anhöriga och boende runt omkring får en större trygghet. d) Fysiska och psykiska symtom (inklusive välbefinnande): Exempel: Mindre risk för skada för Kalle och andra boende. e) Påverkan på funktionsförmåga: Exempel: Se ovan. f) Livshotande konsekvenser: Exempel: Se ovan. g) Annat: 10. Vilka risker kan finnas med att använda åtgärden/teknologin och alternativen? a) Funktionalitet hos åtgärden/teknologin: Exempel: Det finns en risk att man förlitar sig på att sensor fungerar trots att den kan fallera. Om Kalle skulle råka lägga något brännbart på plattan så finns det fortfarande risk för brand. 17

b) Hantering och kompetens hos personen: Exempel: Sensorn ifråga monteras på kaffebryggaren och kräver inget handhavande. c) Hantering och kompetens hos personalen: Exempel: Sensorn behöver kontrolleras med jämna mellanrum av personalen. 11. Finns det handlingsberedskap för att hantera dessa risker? Specificera för varje risk som har listats under fråga 10 ovan. Exempel: Att kontrollera sensorn behöver föras upp på personalens arbetsbeskrivning. När det gäller risken för brand även med sensorn kan personalen behöva hjälpa Kalle att organisera sitt kök så att han normalt inte har brännbart material i närheten av kaffebryggaren. Jämlikhet 12. Skulle den åtgärd/teknologi som övervägs erbjudas andra personer i en liknande situation, oberoende av social och ekonomisk situation, ålder, kön, sexuell identitet, funktionsnedsättning etcetera? Eller kan det finnas en problematisk särbehandling i att denna åtgärd/teknologi erbjuds? Om nej på första frågan, gå vidare till fråga 13 för att bedöma om en sådan skillnad är motiverad utifrån personens eget önskemål, identitet eller specifika situation, behov, möjligheter och förutsättningar. Exempel: I detta fall förefaller det inte finnas någon egentlig risk för diskriminering och motsvarande sensor används för olika grupper. Autonomi och identitet 13. Kan personen själv förstå syftet med åtgärden/teknologin och ta ställning till om den ska användas eller inte? I ett sådant övervägande bör det bedömas om: a) Kan personen formulera önskningar och värderingar kring åtgärden/ teknologin och dess alternativ? Exempel: Kalle har kvar en sådan grad av beslutsförmåga att han själv kan ta ställning till sensorn och säger sig vara positiv till den. b) Förefaller personens beslut stämma med dessa önskningar och värderingar?exempel: Ja, Kalle kan tydligt motivera sitt beslut med att han vill kunna klara sig själv och vara social, trygg etcetera. i) Om ja på dessa frågor så ger det starka skäl för att välja den åtgärd/teknologi som personen själv föredrar, men nedanstående frågor kan trots det ge en vidare bild av detta. ii) Om det råder tveksamhet bör man göra en vidare bedömning av vad som skulle kunna vara i personens intresse enligt nedanstående frågor. Exempel: I detta fall kanske man kan dra slutsatsen att om Kalle haft 18

en mer långtgående demens hade kanske han överhuvudtaget inte hade kunna hantera kaffebryggaren. Men det kan finnas mellanstadier där man behöver gå vidare och bedöma nedanstående frågor. 14. Vilken inställning har personen haft tidigare till: a) Risker eller konsekvenser personen utsätter sig eller andra för utan åtgärden/teknologin: Exempel: När det gäller Kalle har han alltid varit en försiktig person och skulle förmodligen avstå från att göra kaffe om han trodde att han inte kunde göra det på ett säkert sätt. b) Förväntade effekterna av åtgärden/teknologin: Exempel: Kalle har alltid varit teknikintresserad och kommer förmodligen inte ha synpunkter på vad teknologin används för. c) Eventuella begränsningar åtgärden/teknologin innebär: Exempel: I detta fall innebär snarare teknologin att Kalle slipper begränsningar. d) Personalens roll och den förändring som åtgärden/teknologin kan innebära: Exempel: Personalens roll förändras inte påtagligt av denna teknologi. e) Andra alternativ som tagits upp under fråga 7 ovan. 15. Hur stämmer användningen av åtgärden/teknologin mer generellt överens med personens egen identitet (självbild/levnadsberättelse)? Vad gäller för alternativen? Exempel: Kalle är försiktig men också teknikintresserad och har ofta varit snabb att ta till sig ny teknologi. 16. Hur skulle vi förhålla oss till åtgärden/teknologin om det handlade om personer i motsvarade situation (ålder, behov etcetera) utan omsorgsbehov? Ställer vi högre krav på att minimera negativa konsekvenser och främja positiva konsekvenser för personen ifråga än vi annars skulle göra? Finns det å andra sidan risk att vi tillämpar normalitetskrav på personen som vi annars inte skulle göra? Exempel: I detta fall förefaller vi inte göra en sådan skillnad. 17. Om man svarade nej på fråga 12 angående jämlikhet - kan bristande jämlikhet motiveras utifrån svaren på frågorna 13-16 (dvs. utifrån att personen vill något annat eller har en annan självidentitet än vad som gäller för de flesta andra)? Om frågorna 13-16 inte ger svar, så bör man gå upp till fråga 1-10 och föra in den teknologi som används för andra personer med liknande behov och överväga den som ett alternativ. Exempel: Inte aktuellt eftersom vi inte såg något jämlikhetsproblem. 18. Kan åtgärden/teknologin i sig stärka personens självbestämmande eller självständighet? Jämför med alternativen. Exempel: I detta fall kan sensorn göra det på ett bättre sätt än alternativen. 19. Är åtgärden/teknologin i sig begränsande för personens möjlighet att agera/röra sig på egen hand? Jämför med alternativen. Exempel: Nej, snarare tvärtom. 19

20. Kan åtgärden/teknologin uppfattas som stigmatiserande eller nedvärderande av personen eller omgivningen/personalen? Jämför med alternativen. Om ja, gå vidare till fråga 21. Om nej, gå vidare till fråga 22. Exempel: Nej, varken Kalle eller personalen förefaller ha något problem med teknologin i detta fall. 21. Om åtgärden/teknologin upplevs som stigmatiserande eller nedvärderande: Finns det en positiv användning av liknande åtgärder/teknologier inom andra delar av samhället? Bör den användningen ge upphov till en omvärderad syn i detta fall? Exempel: Ej aktuellt i detta fall. Integritet och rättvisa 22. Inkräktar åtgärden/teknologin på personens fysiska, rumsliga eller personliga integritet? Jämför med alternativen. a) Fysisk integritet (det vill säga är det en teknologi som bärs inuti eller på kroppen på ett sätt som upplevs inkräktande?): Exempel: Nej. b) Rumslig integritet (det vill säga är det en teknologi som placeras i personens egna rumsliga sfär (egna rum, lägenhet, hus etcetera) på ett sätt som upplevs inkräktande?): Exempel: Ja, men den är väl integrerad med kaffebryggaren och syns inte - däremot upplevdes timern som testades innan som främmande. c) Personlig integritet (det vill säga innebär åtgärden/teknologin att känslig information om personen hanteras på ett sätt som upplevs inkräktande?): Exempel: I detta fall är det en sensor som inte samlar in eller förmedlar någon information. 23. Är åtgärden/teknologin resurskrävande i relation till vad åtgärden kan åstadkomma (det kan gälla ekonomiska och personella resurser)? Hur ser resursanvändningen ut för alternativen? Exempel: I detta fall förefaller sensorn framförallt vara resursbesparande även om det finns en liten kostnad för inköp och installation av sensorn. a) Om ja: Är det motiverat att använda teknologin, givet personens behov och vinsterna för personen, om teknologin kräver större resurser? i) Finns det risk för att användningen av teknologin tränger undan andra åtgärder inom vård/omsorg? Kan en sådan undanträngning anses vara motiverad? ii) Kan användningen av teknologin leda till en effektiv användning av resurserna i och utanför verksamheten (även i samhället i en vidare bemärkelse)? b) Om nej: gå vidare till fråga 24. 20

24. Är åtgärden/teknologin förknippad med en kostnad för personen? Exempel: Nej, i detta fall står kommunen för kostnaden. a) Om ja: hur stor kostnadoch är den rimlig? Hur ser detta ut för alternativen? b) Om nej: gå vidare till fråga 25. Strukturella effekter för åtgärden/teknologin i relation till en viss person 25. Har åtgärden/teknologin påverkan på eller ställer krav på närstående? Är dessa krav rimliga och kan de närstående uppfylla det ansvaret? Jämför med alternativen. Exempel: I detta fall innebär teknologin snarare att kraven på närstående minskar. 26. Finns det en risk för att åtgärden/teknologin även börjar användas i situationer när den inte ska användas? Jämför med alternativen. Exempel: Nej, detta är en sensor som endast kan användas på kaffebryggaren. Generella strukturella effekter för denna eller denna typ av åtgärd/ teknologi 27. Finns det starka uppfattningar kring åtgärden/teknologin inom professionerna som ska hantera åtgärden/teknologin? Jämför med alternativen. Exempel: Vissa i personalen har uppfattningen att Kalle borde ha mer tillsyn, men generellt finns det inte något motstånd mot teknologin i sig. 28. Förskjuts ansvaret för professionerna genom åtgärden/teknologin? Är en sådan ansvarsförskjutning rimlig? Kommer den att accepteras av professionerna? Jämför med alternativen. Exempel: Nej, denna enda sensor gör ingen sådan skillnad - men om vi skulle installera fler sensorer etc. hos Kalle skulle det kunna ske en sådan förskjutning. 29. Finns det starka särintressen förknippade med åtgärden/teknologin som man måste förhålla sig till? Jämför med alternativen. a) Kommersiella: Exempel: Det finns bolag som marknadsför denna typ av sensorer gentemot kommunen men även gentemot privatpersoner som man måste vara uppmärksam på - men i detta fall förefaller tanken på användning framförallt grundat i Kalles behov. b) Religiösa: c) Kulturella: d) Politiska: e) Föreningar: Exempel: Vissa demensföreningar har uttryckt viss skepsis mot användningen av sensorer och övervakning - men det har snarare handlat om den typ som samlar in information om personen. 21

f) Enskilda personers intressen: g) Andra: 30. Kan användningen av åtgärden/teknologin få mer långsiktiga effekter i verksamheten och i förlängningen samhället? I verksamheten kan det röra sådant som: a) Organisering: Exempel: I detta fall behöver man i organisationen skapa rutiner för att kolla upp sensorn med jämna mellanrum. b) Personalkompetens: Exempel: Möjligen kan det finnas behov av teknisk kompetens för att hantera sensorn och dess funktion. c) Andra: I samhället kan det röra sig om sådant som: d) Användning av motsvarande teknologi inom områden där den är mer problematisk: Exempel: I detta fall finns det ingen sådan överspridning. e) Mer radikalt negativa eller positiva konsekvenser för vård och omsorg: Exempel: En sensor gör ingen sommar men man bör naturligtvis vara uppmärksam på en ökad användning av sensorer för olika problem och vad det kan få för mer långtgående konsekvenser. Sammanfattning 31. Dra en slutsats angående användningen: Exempel: I detta fall dras slutsatsen att det är rimligt att testa sensorn för Kalle. 32. Villkor förknippade med användningen? Exempel: I detta fall behöver det kombineras med att man hjälper Kalle att organisera sitt kök på ett bra sätt. Svaren på ovanstående frågor sparas för att kunna utvärdera fallet. Utvärdering Efter att teknologin har använts utvärderas användningen utifrån samma frågeområden som ovan: Exempel: Efter några veckor tittar man på hur installationen och användningen av sensorn har fungerat. Efterhand som Kalles demens förvärras behöver man göra återkommande bedömningar av om sensorn fortfarande är möjlig att använda eller om Kalles möjlighet att göra kaffe på egen hand kan behöva begränsas. 22

Myndigheten för delaktighet Box 1210 172 24 Sundbyberg E-post: info@mfd.se Telefon: 08-600 84 00 Fax: 08-600 84 99 Myndigheten för delaktighet Serie 2015:9