Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 REMISSYTTRANDE N2007/386/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Boverkets rapport Ett fortsatt solvärmestöd Svenska Bioenergiföreningen har beretts tillfälle att yttra sig över Boverkets rapport Ett fortsatt solvärmestöd och vill anföra följande: Sammanfattning av Svebios synpunkter: - Det nationella målet för utbyggd solvärme är för lågt satt. Målet bör ligga på nivån 1-2 TWh istället för föreslagna 0,4 TWh. Ett slutligt nationellt mål för 2020 bör fastställas i samband med att Sverige formulerar den nationella handlingsplan för förnybar energi som kommer att krävas inom ramen för EU:s nya gemensamma energipolitik. - Svebio biträder förslaget att samordna stödet till solvärme i ett samlat enkelt stöd. Men stödet måste vara högre än det stöd som ges idag för att stimulera en snabbare utbyggnad. Stödet bör fördubblas till 5 kr per producerad kwh/år, istället för den föreslagna nivån på 2,50 kr. - Kombinerade system pellets-sol gör det möjligt att klara både värme- och varmvattenförsörjning på ett effektivt sätt med uteslutande förnybara energikällor. Sådana helhetslösningar bör prioriteras i det fortsatta utvecklingsarbetet. - Det befintliga stödet för konvertering från elvärme bör kompletteras så att stöd också ges till lösningar med pelletskamin. - Nya småhus som byggs utanför områden där fjärrvärmeförsörjning är möjlig bör byggas så att de helt klarar sin värme- och varmvattenförsörjning med förnybar energi, och med sådan teknik att de klarar även längre strömavbrott. Angeläget med fortsatt solvärmestöd Energi- och klimatpolitiken ställer stora krav på en snabb energiomställning med minskad användning av fossila och icke-förnybara energikällor och ökad användning av förnybar energi. Sverige har förutsättningar att klara huvuddelen av energiförsörjningen med förnybar energi, där bioenergi och vattenkraft utgör basen, kompletterat med vindkraft, vågkraft och solenergi. Jämfört med bioenergin är solenergin än så länge en liten energikälla, men solenergin har uppenbara fördelar, som även påpekas i Boverkets rapport och i underlaget från K-Konsult.
Som en del av den gemensamma europeiska energipolitiken formulerar EU en målsättning att öka andelen förnybar energi i unionen till 20 procent 2020. För att nå det gemensamma målet måste alla medlemsländer kraftigt öka tillförseln av förnybar energi, och dessa ambitioner ska fastställas i nationella handlingsplaner för förnybar energi. För Sveriges del kommer sannolikt huvuddelen av den ökade tillförseln av förnybar energi att ske i form av bioenergi. Men även de övriga förnybara energislagen måste lämna betydande bidrag. Solvärmen intar här en särställning. Den kan likställas med energieffektivisering genom att den minskar behovet av att tillföra extern energi till huset. Svebios grundläggande inställning när det gäller ekonomiska styrmedel i energipolitiken är att dessa ska vara generella och långsiktiga, och att de främst ska prissätta de miljö-, hälso- och säkerhetskostnader som följer med vissa energislag. Det främsta styrmedlet i värmesektorn är koldioxidskatten. Speciella riktade stöd bör generellt undvikas. När det gäller solvärme finns dock särskilda skäl att ge ett kompletterande investeringsstöd. Orsaken är att kostnaden för solvärme helt och hållet är en kapitalkostnad. Den privatekonomiska lönsamheten är låg, även vid en relativt hög beskattning av villaolja och elvärme. Den samhällsekonomiska vinsten och de miljöpolitiska fördelarna av utbyggd solvärme är däremot betydande. Viktigt undvika stop-and-go-politik Den hittillsvarande stödpolitiken på solvärmeområdet är en bra illustration till hur stop-andgo-politik ställer till stora problem för aktörerna på marknaden. Som framgår av K-Konsults rapport på sidan 11 har installationerna av solfångare varierat mycket kraftigt mellan åren, till stor del beroende på att stödsystemen gång på gång ändrats, genom att stöd införts under begränsade tidsperioder för att därefter tas bort, eller genom att villkoren förändrats. Under senare år har solvärmen, som framgår av rapporten, fått stöd genom ett lapptäcke av olika stöd. Det är nu mycket angeläget att utforma ett solvärmestöd som är långsiktigt, stabilt och enkelt. Dessutom bör stödet ligga på en sådan nivå att det ger god privatekonomisk lönsamhet för investeringarna. Det nationella målet för solvärme Svenska solenergiföreningen, SEAS, har beräknat en potential på drygt 2 TWh för solvärme till 2020. K-Konsult reducerar efter sin egen analys den siffran till 1 TWh. Boverket har därefter ytterligare reducerat ambitionen till 0,4 TWh. Denna nivå har Boverket kommit fram till genom att förutsätta att 1 miljon kvadratmeter solfångare installeras fram till 2020. Det ges inget annat underlag för denna målsättning än att Boverket anser det vara en rimlig nivå. 0,4 TWh motsvarar en promille av Sveriges energitillförsel! En installation av 50 000 kvadratmeter solfångare per år under de kommande fem åren (2008 2012) innebär visserligen en fördubbling av dagens nivå, men det är en fördubbling från en mycket låg nivå. För att skapa underlag för en utvecklingskraftig solenergibransch behövs en mycket högre nivå vilket också framgår av K-Konsults rapport. Varje företag måste kunna producera åtminstone 10 000 20 000 kvadratmeter per år, och det finns ett tiotal företag verksamma i branschen. Om man förutsätter en genomsnittlig solfångaryta på 10 kvadratmeter per hus ger en installation av 1 miljon kvadratmeter solvärme för 100 000 småhus. Det innebär att bara 6 procent av småhusen 2020 har solvärme.
Man kan jämföra det svenska målet med den utveckling som skett i Österrike, där man redan idag har omkring två miljoner kvadratmeter solfångare på en befolkning som är något mindre än den svenska. Solvärme kontra biobränsle och fjärrvärme Svebio ser biobränsle och solvärme som kompletterande och samverkande energiformer, inte som konkurrenter. Som framgår av rapporterna kommer solvärme i första hand att ersätta el och olja för varmvatten- och värmeproduktion. Det är gentemot dessa energislag solvärmen kan vara konkurrenskraftig med ett riktigt stöd. Biobränslen (pellets, ved, flis) har en lägre kostnadsnivå. Detsamma gäller fjärrvärme, som ju idag till större delen baseras på biobränslen. Det framgår av K-Konsults rapport att solvärmen har svårigheter att etablera sig i större fjärrvärmesystem med kraftvärmeproduktion, avfallsförbränning eller spillvärme. Utbyggnaden av solvärme sker mest optimalt utanför sådana fjärrvärmeområden. Med en riktig taxesättning från fjärrvärmeföretagen blir det inte intressant för småhusägarna att installera solvärme i dessa områden. Kombinationssystem sol biobränsle Möjligheterna att kombinera solvärme och biobränsleuppvärmning erbjuder stora fördelar. Detta har inte tillräckligt lyfts fram i rapporterna. I nyligen publicerad forskning från Högskolan i Dalarna (Centrum för solenergiforskning) visas att man kan minska tillförseln av el för värme och varmvatten med upp till 78 procent i ett hus med direktverkande elvärme, genom att installera pelletskamin kombinerat med solfångare för varmvatten. En totalkonvertering med vattenmantlad pelletskamin, solfångare, ackumulatortank och vattenradiatorer ger en minskad elförbrukning på upp till 89 procent (exklusive hushållsel). Men här blir förstås kostnaden mycket högre. I system där pelletspanna kombineras med solfångare kan pelletsförbrukningen reduceras med en tredjedel. Solfångaren klarar försörjningen med varmvatten under huvuddelen av sommarhalvåret. Pelletspannan kan stängas av under den tid då pelletseldningen sker med låg last och därmed låg verkningsgrad. Årsverkningsgraden för pelletspannan kan därmed höjas väsentligt. Det kombinerade systemet klarar hela värme- och varmvattenbehovet under året. När solfångaren enbart installeras för att ersätta varmvattenberedning med el innebär det att skillnaden i effektuttag i elsystemet ökar mellan sommar och vinter. Med ett kombinationssystem pellets-sol undviks detta. Man kan också säga att solfångaren ger direkt solenergi när denna finns tillgänglig, medan pelletspannan/pelletskaminen kompletterar husets energiförsörjning med lagrad solenergi under resten av året. I det fortsatta utvecklingsarbetet kring solenergi bör kombinationslösningar sol-biobränsle vara ett prioriterat område. System bör tas fram både för konvertering av hus med direktverkande el och för nybyggda småhus. Värmepumpsstöd bara i kombination med solvärme Möjligheten att generellt få stöd för installation av värmepump vid konvertering bör avskaffas. Skälet är att värmepumpens elförbrukning är marginalel, som på den nordiska elmarknaden i stort sett alltid är kolkondens.
Stöd skulle dock kunna utgå för den typ av bergvärmepump som kombineras med solfångare, och som innebär att man under sommarhalvåret laddar ner värme från solfångaren i berget. Om man kan visa att värmefaktorn stiger kraftigt, t ex från 3 till 7, borde det kunna utgå ett stöd eftersom man då klart minskar CO2-utsläppet i systemet. Solvärme i alla nya hus utanför fjärrvärme Det är ologiskt att ge omfattande statligt stöd till installation av solfångare på äldre hus och samtidigt bygga nya hus utan krav på solfångare. Kostnaden för att installera solvärme i nya hus är mycket lägre än vid konvertering, eftersom solfångarna kan integreras i husets konstruktion, och upphandlingen av komponenter i större serier kan pressa kostnaderna. Regeln måste vara att man ska bygga rätt från början. Nybyggnadsreglerna bör ändras så att nya hus som byggs utanför fjärrvärmenät förses med förnybar värmeförsörjning, där solvärme är en viktig komponent. För småhus som byggs utanför tätort är det naturligt att dessa förses med biobränsle/sol-system som är så utformade att de klarar längre strömavbrott med batteristöd. Kommentarer till rapportens konkreta förslag: Samordnat stöd Det är bra att alla solvärmestöd samordnas och utgår till alla som installerar solvärme med samma villkor: småhusägare, andra fastighetsägare, fjärrvärmeföretag, industrier, offentliga lokaler, konvertering, nybyggnation osv. Mottagare av stödet Svebio stödjer förslaget att vidga kretsen av mottagare av stödet och ta bort regeln om att energiproduktionen ska vara för eget värmebehov. Vi delar uppfattningen att detta öppnar för närvärmecentraler och system där man kan placera solfångare utspritt kopplade till ett fjärrvärmenät. Stödnivån Stödnivån 2,50 kr per kilowattimme (årligt värmeutbyte) är uppenbarligen för lågt. Denna stödnivå gäller redan idag och har inte medfört tillräckligt stora investeringar i solvärme. Boverket ger inget skäl till varför intresset plötsligt skulle öka vid en oförändrad stödnivå. Den statistik som redovisas visar dessutom redan nu en sjunkande tendens för ansökningar under senare år trots höga el- och oljepriser. När det gäller ansökningar till offentliga lokaler och flerbostadshus verkar dessa vara ytterst få. Med det nuvarande stödet får man enligt rapporten i genomsnitt omkring 7 000 kr av en totalkostnad omkring 60 000 kr för ett kombisystem och knappt 6 000 kr av en totalkostnad på knappt 50 000 kr för ett varmvattensystem. Boverket förslår nu att det förra stödet förblir detsamma som idag och att stödet för enbart varmvattenberedning (vid direktverkande el) höjs till ett schablonstöd på 10 000 kr. Svebios förslag är att det generella stödet höjs till 5 kr per kwh värmeutbyte, och att schablonstödet till enbart varmvattenberedning inte genomförs. Vi anser att man bör undvika att ge olika stöd till olika lösningar, utan istället premiera produktionsförmågan generellt med samma belopp. Det bör vara upp till fastighetsägarna att bedöma om man vill installera enbart
solfångare för varmvatten eller solfångare som del i ett kombinerat system, t ex i kombination med pelletsvärme eller en värmepump. Om man av statsfinansiella skäl önskar begränsa stödet är det mest naturliga att inte ge stöd i områden som kan försörjas med fjärrvärme med kraftvärme. Varaktighet Boverket säger ingenting om varaktigheten i stödet. Vi anser att det är angeläget att statsmakterna ger en garanti för att solvärmestödet är långsiktigt, t ex att det är oförändrat under tio år. Detta för att undvika stop-and-go-effekter för branschen. Svenska Bioenergiföreningen Kent Nyström verkställande ledamot