Finansdepartementet Drottninggatan 21 103 33 Stockholm E-post: registrator@finance.ministry.se Betänkande (SOU 2004:36) Reformerade egendomsskatter (Bilaga 1: Aktiespararna, Beskattning av enskilt aktieägande i de 30 OECD-länderna 2003. Bilaga 2: Taxation of publicly quoted shares in 30 OECD countries 2003.) (Aktiespararna) har inbjudits att lämna synpunkter på Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande Reformerade egendomsskatter. Med anledning av det anför Aktiespararna följande. Aktiespararna Aktiespararna är en oberoende intresseorganisation för enskilda som sparar i marknadsnoterade aktier, aktiefonder och andra aktierelaterade värdepapper. Aktiespararnas uppgift är att för medlemmarna skapa bästa möjliga förutsättningar för aktiesparande. Det sker bland annat genom att förbundet aktivt verkar för att den svenska aktiebeskattningen skall vara internationellt konkurrenskraftig. Mot bakgrund av det framförda har Aktiespararna valt att endast beröra de delar av Egendomsskattekommitténs betänkande som avser beskattning av aktieförmögenheter. Aktiespararnas remissvar i sammanfattning Aktiespararna avvisar bestämt Egendomsskattekommitténs förslag att bredda förmögenhetsskattebaserna vad gäller aktieförmögenheter. Kommitténs förslag att bredda förmögenhetsskatten skulle minska sparandet, vilket skulle påverka investeringarna och sysselsättningen negativt, i synnerhet i små och medelstora företag. Aktiespararna yrkar istället att förmögenhetsskatten avskaffas, eftersom dess kontraproduktiva effekter hämmar Sveriges ekonomiska tillväxt och vår välfärd. Förmögenhetsskatten har lett till omfattande kapitalflykt och idag finns ungefär 250 miljarder i oredovisade tillgångar utomlands. Därför bör förmögenhetsskattens avskaffande kombineras med en skatteamnesti för kapital som förs tillbaka till Sverige. Därutöver finns det behov av en total översyn av den svenska aktieägarbeskattningen, som idag är mer än 2,5 gånger högre än genomsnittet inom både OECD och EU. För att Sverige skall få en konkurrenskraftig aktieägarbeskattning bör även skatten på aktieutdelningar i mottagarledet avskaffas och kapitalvinstskatten sänkas till maximalt 10 procent. 1
1. Förmögenhetsbeskattningen av aktier (Kapitel 16) I Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande föreslås att skatteplikten för marknadsnoterade aktier i fortsättningen inte bara skall omfatta aktier som är inregistrerade vid börs utan samtliga aktier som är marknadsnoterade. Dessutom föreslås att förmögenhetsskattepliktiga aktier skall tas upp till 50 procent av det noterade värdet och att fribeloppet skall sänkas till 900 000 kronor. 1.1 Aktieägarbeskattningen i Sverige Varje år genomför Aktiespararna en undersökning av skattetrycket på aktier. Den senaste undersökningen avseende beskattningsår 2003 visar att det svenska skattetrycket på aktier - innefattande skatt på kapitalvinster, aktieutdelningar och förmögenhetsskatt på aktier - är mer än 2,5 gånger så högt som det genomsnittliga skattetrycket inom både EU och OECD. Inom både EU och OECD är det genomsnittliga skattetrycket 37 procent av det svenska. Kapitalvinstskatt Skatt på aktieutdelning Bolagsskatt Förmögenhetsskatt 120 100 80 100 60 40 20 37 37 0 Sverige Genomsnittet OECD Genomsnittet EU Av utredningen framgår att Sverige är ett av de fåtal länder som fortfarande beskattar förmögenheter. Av OECD:s 30 medlemsländer har 22 ingen förmögenhetsskatt. Vid en internationell jämförelse framgår att Sverige beskattar förhållandevis små förmögenheter och att skattesatsen är hög. Av de länder som tar ut förmögenhetsskatt på nationell nivå har många en hög lägsta gräns för vad som är skattepliktig förmögenhet. I Frankrike går till exempel den gräns för när förmögenhetsskatt tas ut vid 720 000 EUR. Full förmögenhetsskatt tas i Frankrike inte ut förrän förmögenheten överskrider 15 miljoner EUR. 1 1 Aktiespararna, Beskattning av enskilt aktieägande i de 30 OECD-länderna 2003. 2
Sammanställning av förmögenhetsbeskattningen bland OECD:s medlemsländer, 2003 Förmögenhetsskatt*) Skattesats Lägsta skattesats från (kr) Högsta skattesats (kr) 1 Australien Ingen skatt 2 Belgien Ingen skatt 3 Danmark Ingen skatt 4 Finland 0,9 procent 1 680 000 5 Frankrike 0,55 1,8 procent 6 500 000 136 000 000 6 Grekland Ingen skatt 7 Irland Ingen skatt 8 Island 0,6 procent 500 000 954 600 (vid sambeskattning) 9 Italien Ingen skatt 10 Japan Ingen skatt 11 Kanada Ingen skatt 12 Korea Ingen skatt 13 Luxemburg 0,5 procent 680 000 1 364 000 (vid sambeskattning) 14 Mexico Ingen skatt 15 Nederländerna Ingen skatt 16 Norge 0,7 1,1 procent 129 000 626 000 17 Nya Zeeland Ingen skatt 18 Polen Ingen skatt 19 Portugal Ingen skatt 20 Schweiz (Zürich) 0,05 0,3 procent 21 Slovakien Ingen skatt 22 Spanien 0,2 2,5 procent 1 500 000 97 000 000 23 Storbritannien Ingen skatt 24 Sverige 1,5 procent 1 500 000 2 000 000 (vid sambeskattning) 25 Tjeckien Ingen skatt 26 Turkiet Ingen skatt 27 Tyskland Ingen skatt 28 Ungern Ingen skatt 29 USA Ingen skatt 30 Österrike Ingen skatt *) Sammanställningen omfattar samtliga medlemsländer i OECD under 2003. Valutakurs per den 31 december 2003. En svensk aktieägare betalar långt högre förmögenhetsskatt än genomsnittet för medlemsländerna i OECD. Diagrammet på nästa sida är en jämförelse mellan Sverige och genomsnittet för de övriga sju länderna inom OECD som beskattar förmögenheter. Även om Sverige för några år sedan höjde sina gränsbelopp för förmögenhetsskatt så ligger vi ändå klart över genomsnittet bland de få länder som beskattar förmögenheter. 3
Länder med förmögenhetsskatt Sverige 1,40% 1,20% 1,00% 0,80% 0,60% 0,40% 0,20% 0,00% 1,14% 1,17% 0,90% 0,73% 0,85% 0,60% 0,36% 0,47% 0,12% 0,21% 0,09% 0,00% 0,00% 0,00% 0,5 mil 1 mil 2mil 5 mil 10 mil 50 mil 100 mil 1.2 Förmögenhetsbeskattning av marknadsnoterade aktier Förmögenhetsskatten är inte utformad som en likformig skatt. Det finns en rad begränsningar och undantag som gör att förmögenheter beskattas olika beroende på vem som äger dem och vad de är placerade i. Man kan hävda att förmögenhetsskatten för vissa personer är frivillig, då den är lätt att undandra sig om man har kunskap om systemet. Förmögenhetsskattens utformning och dess mycket låga gränsbelopp leder till en omvänd fördelningspolitik, där många med låga förmögenheter tvingas betala förmögenhetsskatt, medan ägare av stora förmögenheter slipper. Egendomsskattekommittén vill med sitt utredningsförslag att bredda skattebasen utjämna den skevhet som idag finns mellan aktier på A-listan (börsnoterade) respektive aktier på O-listan, NGM, Aktietorget etc. (marknadsnoterade). Kommitténs förslag till breddning av förmögenhetsskatten bygger på begreppet marknadsnotering. Det finns dock en glidande skala av noteringsformer och kommittén har dessvärre inte definierat hur gränsproblematiken framöver skall lösas. Därutöver har kommittén valt att inte korrigera den skillnad som finns mellan huvudägare och mindre sparare på den finansiella marknaden, vilket innebär att skevheten och gränsdragningsproblematiken trots utredningens betänkande ändå finns kvar. Ett effektivt utnyttjande av företagens och näringslivets resurser förutsätter en god tillgång till riskkapital och att kapitalet tillförs de branscher och de företag som har de bästa utsikterna att möta marknadens behov. Dessutom krävs att riskkapitalet i varje enskilt företag utnyttjas på bästa möjliga sätt. De mindre och växande företagen har i regel inte tillgång till den internationella kapitalmarknaden, innefattande institutionella och utländska investerare, utan är beroende av inhemska, huvudsakligen privata, investerare för att kunna expandera. Det hänger samman med en rad faktorer, bland annat har institutionella och utländska investerare begränsningar i sina placeringsregler. Den skillnad som idag existerar mellan olika listor har sitt ursprung i önskan att stimulera placeringar i småföretagsaktier och upprätthålla en vital riskkapitalmarknad även för mindre och medelstora företag. 4
Egendomsskattekommitténs förslag riskerar att minska tillgången på riskkapital för småbolag, eftersom kapitalet istället kommer att söka sig till tillgångar som inte är förmögenhets- skattepliktiga eller till utlandet. Dessvärre har Egendomsskattekommittén inte gjort någon djupgående analys över hur deras förslag kommer att påverka tillgången på riskkapital och den svenska tillväxten. Den analys som finns är teoretisk och kortfattad, och ger inget stöd för utredningens förslag. Att föreslå omfattande skärpningar av förmögenhetsskatten utan fullständiga analyser av dess effekter är ansvarslöst, inte minst mot bakgrund av de allvarliga effekter som förslaget kan få för små och medelstora företags riskkapitalförsörjning. Egendomsskattekommitténs förslag kommer troligtvis att leda till att onoterade aktier blir mer intressanta ur ett investerarperspektiv på bekostnad av noterade aktier, vilket är olyckligt eftersom dessa aktier i allmänhet har sämre genomlyst handel och innebär en högre risk för den enskilde aktiespararen. Nedanstående tabell ger en indikation på ägarstrukturen i bolag noterade på svenska marknadsplatser. Hushållen har en stor andel av sitt ägande i marknadsnoterade aktier utanför A-listan, medan finansiella företag och utländska investerare har en övervägande del av sitt ägande i aktier på Stockholmsbörsens A-lista. Därför är det mycket som talar för att Egendomsskattekommitténs förslag kommer att få stora negativa effekter på hushållens ägande av aktier på O-listan och tillflödet av nya bolag dit. Sektorfördelat ägande av aktier i bolag noterade på svensk marknadsplats, fördelat på olika marknadsplatser, procent december 2003 Marknadsplatser Totalt ägande, samtliga marknadsplatser Stockholmsbörsen Auktoriserad marknadsplats Annan marknadsplats A-listan O-listan Aktietorget NGM Nya marknaden Göteborgs OTC-lista Finansiella 100,00 83,72 16,24 0,00 0,02 0,03 0,00 företag Hushåll 100,00 54,86 44,29 0,15 0,37 0,27 0,05 Offentlig 100,00 89,80 10,19 0,01 0,00 0,00 0,00 sektor Utlandet 100,00 82,38 17,49 0,01 0,04 0,08 0,00 Källa: SCB. Tillgången till riskkapital är en av de viktigaste anledningarna till att bolag väljer att notera sina aktier. Eftersom de negativa skattemässiga konsekvenserna i betänkandet för en del bolag inte kommer att uppvägas av de fördelar som en marknadsnotering innebär kommer en del bolag välja att avnotera sina aktier, alternativt avstå från notering av bolagets aktier. Detta kommer att påverka möjligheten till kapitalanskaffning negativt och därmed också landets tillväxt i stort. Egendomsskattekommitténs förslag kommer enligt Aktiespararnas bedömning att allvarligt reducera de mindre listorna. 5
De nuvarande skattereglerna har lett till en minskad notering av nya bolag på Stockholmsbörsens A-lista, vilket framgår av tabellen nedan. En av anledningarna är troligtvis att de som äger bolagen innan introduktionen knappast har något intresse av att medverka till en introduktion som tvingar dem att börja betala förmögenhetsskatt på sitt kvarvarande aktieinnehav. Följaktligen noteras bolagen på O-listan eller någon av de andra mindre listorna. Förmögenhetsskatten leder redan idag till skadliga effekter på svensk kapitalmarknad och Aktiespararna hävdar på goda grunder att Egendomsskattekommitténs förslag kommer att öka de skadliga effekterna. Antalet noterade bolag per lista, 1995 2003 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 Stockholmsbörsen A-listan Nyregistrerade bolag 0 1 1 2 7 15 6 8 20 Avregistrerade bolag 7 8 14 15 16 10 34 6 8 Bolag vid periodens slut 56 63 70 83 96 105 100 128 126 O-listan Nyregistrerade bolag 7 11 23 46 49 33 57 14 9 Avregistrerade bolag 16 12 18 17 12 22 10 6 29 Bolag vid periodens slut 225 234 235 230 150 113 102 55 47 OTC-listan Nyregistrerade bolag 1 2 2 16 2 7 Avregistrerade bolag 55 6 3 3 6 4 Bolag vid periodens slut 0 54 58 59 46 50 Auktoriserad marknadsplats Aktietorget Nyregistrerade bolag 1 4 6 9 13 5 1 Avregistrerade bolag 5 8 5 3 0 0 0 Bolag vid periodens slut 18 22 26 25 19 6 1 NGM:s listor Nyregistrerade bolag 4 3 6 23 15 28 36 18 Avregistrerade bolag 9 9 12 17 23 12 7 4 Bolag vid periodens slut 44 49 59 65 59 67 51 22 Annan marknadsplats Nya marknaden Nyregistrerade bolag 6 2 3 22 3 8 Avregistrerade bolag 4 7 3 11 1 0 Bolag vid periodens slut 18 16 21 21 10 8 Göteborgs OTC-lista Nyregistrerade bolag 1 1 2 6 2 1 3 1 1 Avregistrerade bolag 3 1 2 3 1 1 0 0 0 Bolag vid periodens slut 7 9 9 9 6 5 5 2 1 Källa: SCB. 6
Sedan förmögenhetsskatten infördes i Sverige 1910 har dess existens diskuterats åtskilliga gånger. Hösten 1991 beslutade riksdagen att förmögenhetsskatten skulle avvecklas successivt, ett beslut som fick skjutas upp som ett led i krisöverenskommelsen hösten 1992. 2 Många bolag på dagens O-lista befinner sig där just för att den inte är förmögenhetsskattepliktig. Att nu skärpa reglerna innebär i praktiken inte bara en skattehöjning utan också retroaktivt ändrade förutsättningar. För att ett skattesystem skall vinna legitimitet måste det vara rättvist, förutsägbart och kontrollerbart. Egendomsskattekommitténs förslag inte bara minskar legitimiteten utan ökar också förmögenhetsskattens orättvisor. Om Egendomsskattekommitténs förslag genomförs kommer det inte bara påverka det svenska näringslivet negativt utan även innebära en skärpning av förmögenhetsskatten, emedan helt nya grupper av aktieägare blir förmögenhetsskattepliktiga. Aktiespararna anser det anmärkningsvärt att Egendomsskattekommittén vill skärpa beskattningen för småsparare, som genomsnittligt har en portfölj värd 14 000 kronor 3, medan huvuddelägarna får behålla sin skattefrihet. Kommitténs hemställan avviker även från trenden bland de övriga OECD länderna. Där har man antingen avskaffat förmögenhetsskatten eller funderar på att avskaffa den. Som exempel kan nämnas att bland våra nordiska grannar har Danmark redan avskaffat sin förmögenhetsskatt, och att det både i Finland och i Norge förs diskussioner om att avskaffa den. Mot bakgrund av ovanstående resonemang avstyrker Aktiespararna Egendomsskattekommitténs förslag att bredda förmögenhetsskatten och kräver istället att den helt avskaffas. 2 Prop. 1991/92:260 3 SCB, Aktieägarstatistik. Aktieägande i bolag noterade på svensk marknadsplats, december 2003. 7
1.3 Behovet av en översyn av aktieägarbeskattningen För att Sverige skall ha en god ekonomisk tillväxt krävs en god samt tillförlitlig tillgång på svenskt riskkapital, vilket underlättas av en låg aktiebeskattning. Alla tjänar på en rimligt utformad aktiebeskattning. Aktieskatter på EU-nivå resulterar i ökat aktiesparande och bättre tillgång på riskkapital. Det ökar i sin tur företagens möjligheter att investera och anställa personal. Resultatet blir att hushållens arbets- och kapitalinkomster ökar. Av det skälet förordar Aktiespararna att förmögenhetsbeskattningen i sin helhet avskaffas samtidigt som det sker en total översyn av aktiebeskattningen, vilket innefattar ett avskaffande av beskattningen av aktieutdelningar i mottagarledet och en minskning av kapitalvinstskatterna, f.d. reavinst- skatterna, till maximalt 10 procent. Det kan även tilläggas att Aktiespararna inte är ensamt om att framföra detta krav. Även Internationella Valutafonden har framfört att Sverige bör genomföra en översyn av det komplexa kapitalbeskattningssystemet, innefattande förmögenhetsskatten samt arvs- och gåvoskatten, för att möta den ökade internationella konkurrensen om skattebaserna. 4 Otillbörligt gynnande av utländskt riskkapital En av anledningarna till att en översyn av den svenska aktieägarbeskattningen bör ske är att den missgynnar svenskt riskkapital till fördel för utländskt, eftersom utländska investerare oftast har lägre ägarbeskattning än Sverige i sitt hemland. Oftast utgår endast kupongskatt på utdelning, beroende på vad Sveriges dubbelbeskattningsavtal med investerarens hemland föreskriver. I vad mån någon aktieägarbeskattning därutöver äger rum blir därför i allmänhet beroende av om och i vilken utsträckning hemlandet beskattar avkastningen eller förmögenheten på det svenska aktieinnehavet. Följaktligen kan en utländsk ägare nöja sig med en lägre bruttoavkastning och ändå få samma nettoavkastning efter skatt som en svensk ägare. De utländska investerarna har därmed möjlighet att betala mer för aktier i svenska bolag än de svenska investerarna, vilket i sin tur leder till ett ökat utländskt ägande. Med en skattepolitik som diskriminerar svenska ägare och därmed gynnar utländska ägare, tillfaller bolagens vinster i stor utsträckning utländska kapitalägare. Varje år ökar också antalet svenska företag som styrs från huvudkontor i utlandet. Sverige riskerar att få många utflyttningar av företag framöver. Det ökade utländska ägandet tillsammans med att huvudkontor flyttar utomlands leder till en mycket omfattande skatteförlust för statskassan. Det som gör den svenska utvecklingen med utflyttning av företagsägande, investeringar och sparande från Sverige allvarlig är den obalans som finns mellan svenska företagsuppköp utomlands och utländska företagsuppköp i Sverige, och det kraftigt negativa nettoflödet av riktiga investeringar. Dessa obalanser kan inte förklaras av den ökade internationaliseringen, istället kan de förklaras av den höga svenska ägarbeskattningen. Internationaliseringen är nyttig och nödvändig men får inte ske till priset av att svenskt ägande diskrimineras. En felaktig skattepolitik får till resultat att Sverige blir förlorare i en process där vi istället borde kunna tillhöra vinnarna. Såväl hushållens som statens inkomster blir högre om svenskarna äger mer av företagen. 4 International Monetary Fund, Sweden 2004 Article IV Consultation Concluding Statement May 19, 2004 8
Aktiespararna motsätter sig inte ett utländskt ägande, men det får inte gynnas otillbörligen genom att svenskt aktieägande beskattas hårdare. De skattemässiga förutsättningarna måste vara likartade. Nedanstående diagram visar ägandet fördelat på sektorer. Hushållens ägande i bolag noterade på svenska marknadsplatser är 14,4 procent av det totala ägandet, vilket kan jämföras med det utländska ägandet på 33,1 procent. 33,10% 4,60% 14,40% 9,20% 9,90% 28,70% Icke-finansiella företag Finansiella företag Offentlig sektor Hushåll Icke-vinstdrivande organisationer Utlandet Källa: SCB. Kapitalflykt Eftersom förmögenhetsskatten tas ut på ackumulerat sparande minskar den intresset för att spara samtidigt som den ger incitament att placera kapital i tillgångar som inte utgör underlag för förmögenhetsskatt eller att placera tillgångar utomlands och sedan underlåta att rapportera dessa till Skatteverket. Den tekniska utvecklingen har också gjort det lättare för privatpersoner att flytta över sitt aktiesparande till länder med lägre kapitalvinstbeskattning och avsaknad av förmögenhetsskatt. Följaktligen driver förmögenhetsskatten tillsammans med den övriga aktiebeskattningen kapital ut ur landet, kapital som kunde ha investerats i Sverige och skapat fler arbetstillfällen här. Riksskatteverket har beräknat att det finns en restpost på 250 miljarder kronor om man granskar hushållens sparande. 5 Det beräknade beloppet på 250 miljarder kronor är en låg uppskattning, troligtvis har svenskarna 500 miljarder kronor i oredovisade tillgångar. 6 För Sveriges del handlar det om många miljarder i uteblivna skatteintäkter samtidigt som tillgången på riskkapital minskar. Faktorer som påverkar den svenska ekonomin negativt. 5 RSV Rapport 2002:2, Oroliga skattebaser. 6 Skattebetalarnas förening. Kapitalflykten och förmögenhetsskatten. 9
För att försöka stävja kapitalflykten förespråkar Sveriges regering ett ökat informationsutbyte mellan EU:s medlemsstater. Även om ett ökat informationsutbyte kommer till stånd mellan medlemsländerna i EU, så slutar inte kampen om skattebaserna. En mängd skatteparadis runt om i världen väntar med öppna armar på nytt lättrörligt kapital. För att hejda kapitalflykten från Sverige måste incitamenten till att placera kapital utomlands tas bort, dvs. den svenska aktieägarbeskattningen måste sänkas. Betydelsen av förmögenhetsskatten för svenskt ägande Förtroendekommissionen har framfört i sitt slutbetänkande att förmögenhetsskatten bör avskaffas eftersom den spelar en negativ roll för enskilt direktägande av aktier och dessutom påverkar företagens val av lista för notering. Enligt kommissionen har asymmetrin skapat incitament både för företag att avnotera aktier och för investerare att placera i onoterade och därmed mindre genomlysta instrument. Detta främjar, enligt kommissionen, inte förtroendet för aktiemarknaden. 7 Aktiespararna delar Förtroendekommissionens slutsats vad gäller förmögenhetsskatten enär det svenska skattesystemet inte behandlar direkt och indirekt ägande via fonder och institutionellt aktieägande lika. En enskild svensk aktieägare får t.ex. betala kapitalvinstskatt vid omplacering i sin portfölj till skillnad från en aktiefond och en institutionell aktieägare som kan göra skattefria omplaceringar. Dessa förhållanden har sannolikt varit en bidragande orsak till att det institutionella ägandet (svenskt och utländskt) ökat kraftigt. Skatteskillnaden mellan institutionella ägare och privatpersoner har bidragit till att det s.k. anonyma ägandet och dess inflytande eller möjligheter till inflytande har ökat. Ett stort problem med institutionernas dominans är att den försämrar börsens effektivitet som marknadsplats emedan ett relativt litet antal fondförvaltare får överdrivet stort inflytande över börsen. Aktiespararna anser att fler individuella och självständiga aktörer skulle ge en bättre fungerande börs och för att få fler självständiga aktörer måste bland annat förmögenhetsskatten avskaffas. Sänkt aktiebeskattning ökar skatteinkomsterna Förmögenhetsskatten inbringade taxeringsåret 2003 3,9 miljarder till statskassan. I betänkandet framförs förmögenhetsskattens fördelningspolitiska förtjänster. Dessvärre bortser Egendomsskattekommittén från förmögenhetsskattens kontraproduktiva effekter. Den driver kapitalet antingen till förmögenhetsskattefria tillgångar eller ut ur landet. Ett avskaffande av förmögenhetsskatten och en sänkning av aktieskatterna i Sverige kan i ett statsbudgetperspektiv se ut som en förlust för statskassan. Mycket talar för att detta är en synvilla, effekten torde bli den motsatta. Staten får på sikt ökade skatteinkomster om aktieskatterna sänks. Incitamenten att flytta kapitalet utomlands minskar, vilket innebär att ett ökat svenskt sparande och en ökad tillgång på riskkapital. Det blir förmånligare för företagen att investera och anställa personal, vilket leder till att hushållens arbets- och kapitalinkomster ökar. Till följd därav växer också statens skatteintäkter. 7 SOU 2004:47, Näringslivet och förtroende. 10
Skatteamnesti Aktiespararna föreslår att ett slopande av förmögenhetsskatten skall kombineras med en skatteamnesti under en begränsad tid på mellan ett till två år. I Österrike införde man skatteamnesti i mitten av 1990-talet och fick på så sätt hem betydande belopp i samband med att förmögenhetsskatten avskaffades. På så sätt skulle Sverige få hem betydande delar av de oredovisade tillgångarna i utlandet, vilket skulle vara ett bra tillskott till den svenska ekonomin. Aktiespararna avvisar Egendomsskattekommitténs förslag om att bredda förmögenhetsskattebasen så att den avser både börsregistrerade och marknadsnoterade aktier. Istället förordar Aktiespararna: Att förmögenhetsskatten i sin helhet skall avskaffas, Att förmögenhetsskattens avskaffande kombineras med en skatteamnesti, på ett till två år, för att få tillbaka kapitalet som idag är oredovisat. Att skatten på aktieutdelningar i mottagarledet avskaffas och Att kapitalvinstskatten sänks till maximalt 10 procent. SVERIGES AKTIESPARARES RIKSFÖRBUND Stockholm den 21 juli 2004 Lars-Erik Forsgårdh Verkställande Direktör Anna Jansson Handläggare Telefon 08-50 65 15 48 11