Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Transkript

1 Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 25 Sammanfattning

2 Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning för enskilda aktieägare i. Vi är förvissade om att kunskap om det höga skattetrycket i och metoderna för riskkapitalbeskattningen i andra länder, så småningom kommer att leda till sänkningar av den svenska lagstiftningen avseende beskattning av riskkapital. Ändamålet med denna studie är att jämföra de svenska reglerna för beskattning av noterade aktier med motsvarande lagstiftning i de andra OECD- och EU-länderna. Studien jämför det totala aktieskattetrycket i de 36 länderna med hjälp av totalskatteindex. Om inget annat anges avses faktaläget i december 25. Det bör påpekas att konstruktionen av totalskatteindexet bygger på vissa antaganden. Andra förutsättningar hade troligen givit ett annorlunda utfall. Det är emellertid vår övertygelse att de gjorda antagandena är realistiska och att de bärande slutsatserna i studien hade blivit praktiskt taget de samma även om antagandena varit delvis annorlunda. Studien har utförts av skattejuristen Anna Jansson, verksam inom Intressebevakningen på Aktiespararnas kansli i Stockholm. Vi riktar ett varmt tack för värdefullt praktiskt bistånd vid genomförandet av studien till följande företag: Deloitte och Ernst & Young. Stockholm 31 maj 26 s Aktiesparares Riksförbund Lars-Erik Forsgårdh Verkställande direktör 3

3 Sammanfattning, ändamål Sammanfattning Ändamålet med utredningen Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU är att jämföra det totala skattetrycket för aktieägare i länder som ingår i OECD samt EU och att visa hur den enskilde aktieägaren påverkas av aktiebeskattningen. Studien behandlar: bolagsskatt skatt på utdelning på aktieägarnivå skatt på kapitalvinster förmögenhetsskatt Många länder tillämpar inte dubbelbeskattning av utdelningar Frågan om beskattning av utdelning har debatterats i såväl som andra länder. Det faktum att mottagen utdelning redan har varit föremål för beskattning hos bolagen leder till frågan varför aktieägarna också skall betala skatt. som har en bolagsskatt på 28 procent och en skatt på utdelning i mottagarledet på 3 procent är ett av de få länder som beskattar både aktiebolaget och dess aktieägare. Inget annat land inom OECD och EU beskattar sammantaget aktieutdelningar lika hårt som. Många länder har på olika sätt försökt att undvika dubbelbeskattning av utdelad vinst från aktiebolag. Dubbelbeskattning kan undvikas på flera sätt. Det vanligaste sättet är att ge aktieägaren avräkning för den av bolaget erlagda bolagsskatten på utdelade vinstmedel. Många länder tillämpar också speciella skattesatser för utdelning. Den totala skatten på utdelad vinst i är 5 procent, medan genomsnittet i OECD är 34 och i EU 32 procent. År 24 var genomsnittet inom OECD 36 procent och inom EU 34 procent. Sedan den senaste undersökningen avseende 24 har den genomsnittliga bolagsskatten bland EU:s medlemsländer sjunkit från 27 till 26 procent. Detta beroende på att flera medlemsstater inom EU har försökt att möta den ökade konkurrensen från nya medlemsstater vad gäller bolagsskatten. Som exempel har sänkt sin bolagsskatt från 34 procent till 25, har också sänkt sin bolagsskatt från 38 procent till 26 procent. Därutöver har sänkt sin från 3 procent till 28. Sedan Aktiespararna började genomföra sin undersökning 1995 har bolagsskatterna generellt minskat med 8 procentenheter, från 36 procent till 28 procent inom OECD:s medlemsstater. Under samma period har s bolagsskatt legat fast på 28 procent, en skattesats som inte längre är låg vid en internationell jämförelse. Även om formellt har haft sin bolagsskattesats oförändrad på 28 procent sedan 1991 har det faktiska skatteuttaget höjts sedan 26 års taxering genom att en schablonintäkt skall tas upp för medel avsatta till periodiseringsfond. Möjligheten att skjuta på viss beskattning genom dessa fonder gjorde att det faktiska skatteuttaget blev cirka 25 procent. Den schablonintäkt som infördes är så oförmånlig att det inte längre lönar sig att göra avsättningar till periodiseringsfond för annat är ren resultatutjämning. Även det faktiska skatteuttaget har därigenom höjts till 28 procent i. Hög skatt på långsiktiga aktieinnehav I många länder varierar beskattningen av kapitalvinster beroende av aktieinnehavets längd. På långa aktieinnehav är den genomsnittliga skatten i EU 6 procent och inom OECD 7 procent, medan skattesatsen på korta innehav på högst tre månader är 12 procent inom EU och 11 procent inom OECD. Bland de övriga medlemsstaterna i EU är det vanligt med en differentierad skatteskala, där långa aktieinnehav beskattas lägre än korta. tillämpar inte någon differentiering av skattesatsen. Detta leder till att, med en skattesats på 3 procent, har en beskattning som ligger långt över genomsnittet i både OECD och EU, på såväl korta som långa innehav. Under det senaste året har skattetrycket på kapitalvinster härrörande från korta innehav minskat bland EU:s medlemsländer från 13 procent till 12 procent, en sänkning med en procentenhet. Många av EU:s nya medlemsstater beskattar kapitalvinster lågt. Exempelvis beskattar kapitalvinster med 19 procent medan helt undantar kapitalvinster från beskattning. I övrigt kan nämnas att ett flertal länder har vissa årliga belopp skattefria, exempelvis har ett fribelopp för avyttrade aktier på EUR och beskattar inte kapitalvinster under 8 5 GBP. är relativt ensamt om att beskatta kapitalvinster på långsiktiga aktieinnehav så pass hårt. Endast och, med 28 procent, beskattar kapitalvinster på långa aktieinnehav nästan lika hårt som. Endast sju länder beskattar förmögenheter Den svenska förmögenhetsskatten är 1,5 procent på beskattningsbar förmögenhet över 1 5 kronor för ensamstående och 3 kronor vid sambeskattning. Endast sju OECD-länder tar fortfarande ut förmögenhetsskatt och bland de länder som tar ut förmögenhetsskatt har många en högre lägsta nivå för vad som anses vara beskattningsbar förmögenhet än. Det är således få stater som fortfarande tar ut förmögenhetsskatt och trenden går mot att antingen höja de skattefria beloppen eller att helt enkelt avskaffa beskattningen. Sedan Aktiespararna började göra sin undersökning har,,, och avskaffat beskattningen av förmögenheter. avskaffade sin förmögenhetsskatt 25 och både och har avskaffat förmögenhetsbeskattningen under 26. Länder med förmögenhetsskatt 25:, avskaffad under 26, avskaffad under

4 Sammanfattning, ändamål Ändamål Ändamålet med Aktiespararnas studie är att ge läsaren en generell inblick i den totala beskattningen av noterade aktier i OECD och EU. Studien omfattar de fyra viktigaste elementen i inkomstbeskattningen av aktier: Beskattning av utdelningar på bolagsnivå Beskattning av utdelningar på aktieägarnivå Beskattning av kapitalvinster Förmögenhetsskatt För att beräkna de nämnda skatterna har också bolagsskatt och inkomstskatt på skilda nivåer vägts in. Följande 36 länder ingår i undersökningen: EU Mexico Alla inkomster liksom marginalskatt är beräknade efter de generella avdrag i deklarationen som medges. För länder med aktiebeskattning på kommunal och/eller regional nivå har den genomsnittliga skattesatsen använts. Den som önskar en fullständig genomgång av medlemsländernas beskattning hänvisas till den engelska versionen av undersökningen; Taxation of individual investors in the OECD and EU 25. Källor Studien baseras på ett formulär som sänts till antingen Deloitte:s eller Ernst & Young:s, lokala kontor i de 36 länderna. Den insamlade informationen har stämts av mot Ernst & Young:s skattehandbok, World Wide Tax Guide 25 och mot IBFD:s European Tax Handbook 25. Växelkurserna den 31 december 25 har använts i alla beräkningar. En del statistiska förändringar i jämförelse mellan 24 och 25 har uppstått på grund av förändringar i den svenska växelkursen. Osäkerheter Det är vår bedömning att det insamlade materialet präglas av en hög grad av pålitlighet. Materialet är dock omfattande och regelverket i vissa fall mycket komplicerat. Ändamålet med studien är att visa hur beskattning av aktier varierar mellan länder inte att ge detaljerad bild av respektive lands skattesystem. Läsare som vill tränga djupare in i något lands skatteregler rekommenderas att kontakta skattemyndighet i respektive land. OECD Mexico Antaganden Totalskatteindex baseras på summan av skatt på utdelningar, skatt på kapitalvinster och förmögenhetsskatt under vissa antaganden. Aktiespararnas studie utgår från en normal aktieägare, som förutsätts vara en gift person utan barn. I de fall där det funnits möjlighet att välja mellan sär- och sambeskattning har det från skattebetalarsynpunkt mest fördelaktiga alternativet valts. Aktieägarens hustru/make antas inte köpa, sälja eller äga aktier. Aktieägaren har inga kapitalförluster att kvitta mot kapitalvinster eller utdelningar. 6 7

5 Totalskatteindex Totalskatteindex s aktieskattetryck högst i världen Det svenska aktieskattetrycket ligger i världstopp, visar Aktiespararnas nya undersökning av aktiebeskattningen i 3 OECD-länder (d v s världens mest utvecklade industriländer) och samtliga 25 EU-länder. behåller tätpositionen från i fjol! Ett totalskatteindex har utformats för att mäta det totala skattetrycket på aktieägare utformats, innefattande skatt på utdelningar, skatt på kapitalvinster och förmögenhetsskatt. I alla de tre avsnitten ligger den svenska beskattningen högt över genomsnitten för både OECD och EU. Totalskatteindex baseras på ett typfall utifrån vissa antaganden. Den totala skatt som betalas av en normal aktieägare ett visst år är resultatet av utdelningsskatt på både bolags- och aktieägarnivå, kapitalskatt och förmögenhetsskatt. För att mäta skattetrycket på investeraren har tre skilda totalskatteindex utformats baserat på en förmögenhet på 2 kronor, 5 kronor respektive 1 kronor. I det första fallet undersöks hur en aktieägare med en total förmögenhet på 2 kronor beskattas. med indexsiffran 1 följs närmast av 95 och 88. Lägst indexsiffra har med 1 följt av och som båda har 17. Genomsnittet inom OECD är 4 och inom EU 37, vilket kan jämföras med 24 då genomsnittet inom OECD var 43 och inom EU 4. Diagram 1: Totalskatteindex. = 1. Förmögenhet 2 kronor Förmögenhetsskatt Skatt på aktieutdelning Bolagsskatt Kapitalvinstskatt Även vid en relativt låg förmögenhet på 2 kronor beskattas den svenske investeraren hårdare än sin motsvarighet inom både OECD och EU, i snitt 14 kronor mer. Den totala aktieskatten i de undersökta länderna är knappt hälften så hög inom OECD och EU som i. Att den svenske aktieägaren inte behöver betala någon förmögenhetsskatt påverkar inte positionen nämnvärt. Som exempel kan nämnas att en norsk aktieägare betalar lägre skatt (detta inklusive förmögenhetsskatten). De antaganden som gjorts för att beräkna den totala skatten avseende diagram 1 är följande: Två makar utan barn äger marknadsnoterade aktier till ett börsvärde vid årets slut på 5 kronor, motsvarande 25 procent av den totala förmögenheten. De har också andra förmögenhetsskattepliktiga tillgångar till ett värde av 1 5 kronor men inga lån. Det ger en total förmögenhet på 2 kronor. Aktieutdelningarna uppgår till kronor före bolagsskatt, motsvarande 3 procent av aktieinnehavet. Under året säljer makarna noterade aktier till ett värde av 1 kronor, motsvarande 2 procent av aktieinnehavet. Inköpspriset var 5 kronor och innehavstiden fem år. Den skattskyldige har en beskattningsbar inkomst av tjänst på 25 kronor. I de fall där makarna sambeskattas är den beskattningsbara inkomsten 4 kronor. Vid sambeskattning antas att aktieägarens make/maka har en årlig inkomst motsvarande 6 procent av aktieägarens inkomst. I det andra fallet har vi valt att jämföra hur en aktieägare med en förmögenhet på 5 kronor beskattas jämfört med aktieägare i andra länder inom EU och OECD. Även vid en förmögenhet på 5 kronor kommer i topp vad gäller beskattning av enskilt aktieägande. med indexsiffran 1 följs närmast av 87 och 83. Lägst indexsiffra har med 7 följt av och som båda har 11. Diagram 2: Totalskatteindex. = 1. Förmögenhet 5 kronor Förmögenhetsskatt Skatt på aktieutdelning Bolagsskatt Kapitalvinstskatt 7 8 9

6 Totalskatteindex Genomsnittet inom OECD är 3 och inom EU 27. Den svenska totala aktieskatten är nästan tre gånger högre än den genomsnittliga totala aktieskatten i de undersökta OECDländerna (exklusive ). Detsamma gäller den genomsnittliga aktieskatten inom EU. Vid givna förutsättningar medför det en skillnad på cirka 57 kronor till den svenske aktieägarens nackdel. Jämfört med 24 har genomsnittet sjunkit inom både OECD och EU. Under 24 var genomsnittet inom OECD 32 och inom EU 3. De antaganden som gjorts för att beräkna den totala skatten i diagram 2 är följande: Två makar utan barn äger marknadsnoterade aktier till ett börsvärde vid årets slut på 1 25 kronor, motsvarande 25 procent av den totala förmögenheten. De har också andra förmögenhetsskattepliktiga tillgångar till ett värde av 3 75 kronor men inga lån. Det ger en total förmögenhet på 5 kronor. Aktieutdelningarna uppgår till 37 5 kronor före bolagsskatt, motsvarande 3 procent av aktieinnehavet. Under året säljer makarna noterade aktier till ett värde av 25 kronor, motsvarande 2 procent av aktieinnehavet. Inköpspriset var 125 kronor och innehavstiden fem år. Den skattskyldige har en beskattningsbar inkomst av tjänst på 25 kronor. I de fall där makarna sambeskattas är den beskattningsbara inkomsten 4 kronor. Vid sambeskattning antas att aktieägarens makea har en årlig inkomst motsvarande 6 procent av aktieägarens inkomst. I det tredje fallet har en mer förmögen aktieägare med en förmögenhet motsvarande 1 kronor beskattas i jämförts med OECD och EU. Även vid en högre förmögenhet på 1 kronor beskattas den svenske aktieägaren hårdare än sin motsvarighet inom både OECD och EU, i snitt 16 kronor. Genomsnittet inom OECD är 25 och inom EU 23, vilket kan jämföras med 24 då genomsnittet inom OECD var 26 och inom EU 24. Skatten för en svensk aktieägare är nästan fyra gånger högre än den genomsnittliga totala aktieskatten i de undersökta OECD- och EU-länderna (exklusive ). Skillnaden beror till stor del på den svenska förmögenhetsskatten. Det kan dock vara värt att notera att en finsk och norsk aktieägare endast betalar ett belopp som uppgår till 74 respektive 7 procent av den skatt som den svenske aktieägaren betalar Diagram 3: Totalskatteindex. = 1. Förmögenhet 1 kronor Förmögenhetsskatt Skatt på aktieutdelning Bolagsskatt Kapitalvinstskatt De antaganden som gjorts för att beräkna den totala skatten i diagram 3 är följande: Två makar utan barn äger marknadsnoterade aktier till ett börsvärde vid årets slut på 2 5 kronor, motsvarande 25 procent av den totala förmögenheten. De har också andra förmögenhetsskattepliktiga tillgångar till ett värde av 7 5 kronor men inga lån. Det ger en total förmögenhet 1 kronor. Aktieutdelningarna uppgår till 75 kronor före bolagsskatt, motsvarande 3 procent av aktieinnehavet. Under året säljer makarna noterade aktier till ett värde av 5 kronor, motsvarande 2 procent av aktieinnehavet. Inköpspriset var 25 kronor och innehavstiden fem år. Den skattskyldige har en beskattningsbar inkomst av tjänst på 25 kronor. I de fall där makarna sambeskattas är den beskattningsbara inkomsten 4 kronor. Vid sambeskattning antas att aktieägarens make/maka har en årlig inkomst motsvarande 6 procent av aktieägarens inkomst. 5 För att även utröna hur s skattemässiga position skulle ändras om avskaffade förmögenhetsskatten har ett ytterligare totalskatteindex utarbetats. Även om avskaffade förmögenhetsskatten får den svenske aktieägaren betala mer än dubbelt så mycket i skatt som den genomsnittliga aktieägaren i både OECD och EU, en skillnad på cirka 31 kronor till den svenske aktieägarens nackdel. 1 11

7 Totalskatteindex Diagram 4: Totalskatteindex om avskaffar förmögenhetsskatten. = 1. Förmögenheten i de undersökta länderna är 5 kronor. 127 Förmögenhetsskatt 12 Skatt på aktieutdelning Bolagsskatt Kapitalvinstskatt Aktiespararna arbetar aktivt för ett avskaffande av förmögenhetsskatten, skatten på aktieutdelningar i mottagarledet och en sänkning av kapitalvinstskatten till maximalt 1 procent. Diagram 5 visar att om genomförde dessa förändringar skulle få en mer konkurrenskraftig aktiebeskattning i förhållande till de övriga medlemsländerna inom OECD och EU. Diagram 5: Totalskatteindex. = 1, utan förmögenhetsskatt och skatt på aktieutdelningar och en kapitalvinstsskatt på 1 procent. Förmögenheten i de undersökta länderna är 5 kronor Förmögenhetsskatt Skatt på aktieutdelning Bolagsskatt Kapitalvinstskatt Även om skulle få en konkurrenskraftig utdelningsskatt genom eliminering av dubbelbeskattningen kommer det totala skattetrycket på aktier fortfarande att vara högt. Diagram 6 visar hur att för att få en konkurrenskraftig beskattning i förhållande till OECD inte bara måste avskaffa dubbelbeskattningen utan även förmögenhetsbeskattningen och sänka kapitalvinstskatten till 1 procent. Diagram 6: Totalskatteindex OECD = med utan utan utan Genomsnitt Genomsnitt dubbelbeskattning dubbelbeskattning förmögenhetsskatt förmögenhetsskatt och OECD EU dubbelbeskattning och 1 % kapitalvinstskatt Sedan undersökningen avseende 24 har förändringar skett i beskattningen av investerare. Diagram 7 beskriver dessa förändringar med OECD som beräkningsfaktor och på nästa sida finns en sammanställning över de ändringar som har skett. Diagram 7: Totalskatteindex. OECD = 1. Jämförelse av totalskatteindex i OECD under 24 och 25. En del förändringar är beroende av valutaförändringar

8 Totalskatteindex Följande nämnvärda förändringar av skattereglerna har skett under 25: Sänkt bolagsskatt från 3 till 28 procent. Sänkt beskattning på kapitalvinster, från 26 till 24 procent. Sänkt bolagsskatt från 26 till 24 procent. Sänkt bolagsskatt från 29 till 26 procent. Har infört dubbelbeskattning av aktieutdelningar. Sänkt kapitalvinstsskatt från 29 till 28 procent. Vid förmögenhetsbeskattningen har fribeloppet höjts från 185 till 25 EUR. Utdelningar till enskilda aktieägare berättigar inte längre till en avräkning, så kallad avoir fiscale (tax credit). Istället skall utdelningar beskattas som inkomst av tjänst. Det är dock endast 5 procent av utdelningen om skall räknas med och den enskilde är berättigad till en skattereduktion på 1 22 EUR (dubbelt för sambeskattade) och på 1 EUR (dubbelt för sambeskattade). Vid förmögenhetsbeskattningen har fribeloppet höjts från 72 till 732 EUR. Sänkt bolagsskatt från 35 till 32 procent. Sänkt bolagsskatt från 42 till 41 procent. Har avskaffat sin förmögenhetsbeskattning. Sänkt bolagsskatt från 3 till 25 procent. Sänkt skatt på aktieutdelningar i mottagarledet från till 14 procent. Sänkt bolagsskatt från 3 till 23 procent. Sänkt bolagsskatt från 33 till 3 procent. Sänkt bolagsskatt från 35 till 32 procent. Sänkt bolagsskatt från 24 till 21 procent. Sänkt bolagsskatt från 28 till 26 procent. Sänkt bolagsskatt från 38 till 26 procent. Sänkt bolagsskatt från 33 till 3 procent. Sänkt federal bolagsskatt från 4 till 35 procent. Sänkt bolagsskatt från 34 till 25 procent Dubbelbeskattningen av aktieutdelningar hårdast i världen Bolagsskatten: har en proportionell bolagsskatt på 28 procent. Generellt sett har bolagsskatterna sjunkit inom hela EU, från 27 procent till 26 procent sedan föregående undersökning avseende 24. Flera medlemsstater i EU har anpassat sin bolagsskatt för att bättre kunna möta konkurrensen från de nya medlemsländerna i EU som har en låg beskattning av bolagsvinster. Bland annat har sänkt sin bolagsskatt från 34 procent till 25 procent, har sänkt sin bolagsskatt från 38 procent till 26 procent och har sänkt sin från 3 procent till 28 procent. Under samma period har i praktiken passat på att höja det faktiska skatteuttaget i bolagsskattesektorn genom att räntebelägga avsättningar till periodiseringsfond, vilket i praktiken höjt den svenska bolagsskatteuttaget från 25 till 28 procent. Diagram 8: Bolagsskatten i procent från 1995 till 25. Dubbelbeskattning OECD EU

9 Utdelningsskatt Skatt på utdelningar beskattar aktieutdelningar hårdast Bolagsvinster kan beskattas antingen hos bolaget eller aktieägaren eller på båda nivåerna. Det senare kallas dubbelbeskattning. Hur beskattningen av bolagsvinster sker varierar mellan medlemsländerna inom EU och OECD. I är de noterade aktiebolagens vinster föremål för 28 procent bolagsskatt och 3 procent utdelningsskatt för den enskilde aktieägaren (så kallad dubbelbeskattning*), med resultat att har en skattesats på aktieutdelningar som överskrider genomsnittet för de övriga länderna i studien. I de flesta länder har åtgärder vidtagits för att antingen reducera eller helt eliminera dubbelbeskattningen. En metod för att undvika beskattning två gånger är att ge den enskilde aktieägaren ett skatteavdrag för den skatt bolaget redan betalat, såsom i och. Många länder låter däremot utdelningar under vissa belopp vara skattefria hos mottagaren, såsom, 1 22 EUR (vid sambeskattning 2 44), och, 1 37 EUR (vid sambeskattning 2 74). Därutöver tillämpar ett antal länder en fast skattesats på utdelningar i mottagarledet, till exempel beskattar utdelningar hos aktieägaren med 1 procent och med 12,5 procent. med 3 procent utdelningsskatt i mottagarledet har en av de högsta skatterna på utdelningar hos aktieägaren, endast beskattar utdelningar hårdare i mottagarledet. Diagram 9: Total skatt på aktieutdelningar i procent Genomsnittet för EU och OECD är exklusive Den genomsnittliga sammanlagda bolags- och individskatten på utdelade bolagsvinster är 34 procent i OECD:s och 32 procent i EU:s medlemsstater, 24 var den genomsnittliga beskattningen i OECD 36 procent och 34 procent i EU, en nedgång med 2 procentenheter. ligger dock kvar på samma nivå 5 procent (en sammanvägning av 28 procent bolagsskatt och 3 procent utdelningsskatt på återstående 72 procent av vinsten hos den enskilde aktieägaren). Högskattepositionen delas med som också beskattar aktieutdelningar med 5 procent. Även, 48 procent, och, 47 procent, beskattar aktieutdelningar hårt. Lägsta siffran, procent, noteras för, följt av 17 procent. I är den enskilde aktieägaren befriad från beskattning och därutöver har en låg bolagsskatt, procent. däremot har en låg bolagsskatt på 12,5 procent och aktieägaren får avräkna den skatt som bolaget har erlagt för den utdelade vinsten., ett av världens ledande industriländer, beskattar aktieutdelningar med sammanlagt 26 procent. Vid en internationell jämförelse som denna framgår det att är ett av de krympande antal länder som fortfarande beskattar bolagsvinster hos både bolaget och den enskilde aktieägaren. Om avskaffar dubbelbeskattningen det vill säga om ingen skatt tas ut på utdelade vinster för aktieägarna får en mycket konkurrenskraftig skatt på utdelade vinster i förhållande till de 35 undersökta länderna. hamnar då långt under genomsnittet för både OECD och EU, men något över. Diagram 1: s skattemässiga position utan dubbelbeskattning i procent Genomsnittet för EU och OECD är exklusive. * Med dubbelbeskattningen av aktievinster avses den ekonomiska dubbelbeskattningen som drabbar aktiebolagsvinster som delas ut. Aktiebolaget betalar först skatt sin inkomst varefter dess aktieägare sedan beskattas för den utdelning de erhåller. Samma bolagsvinst blir därmed beskattad såväl hos bolaget som hos aktieägarna

10 Utdelningsskatt Kapitalvinstskatt Skatt på aktieutdelning hos aktieägarna Vid en internationell jämförelse framgår det även att beskattningen av aktieutdelningar i mottagarledet har minskat under de senaste åren, från 11 procent till 9 procent inom EU. En minskning med 2 procentenheter. Diagram 11: Förändringar av beskattningen av aktieutdelningar i mottagarledet i procent Diagram 12: Bolagsskatt (procent av vinst) och skatt på aktieägarens utdelning (procent av utdelning) bland de undersökta länderna. Bolagsskatt OECD EU Skatt på kapitalvinster Låg skatt på långsiktiga aktieinnehav i de flesta länder har 3 procent skatt på kapitalvinster hos privatpersoner oavsett innehavstidens längd. Därmed avviker kraftigt från det generella mönstret, som är att göra skillnad mellan kort- och långsiktiga aktieinnehav. Det är vanligt bland de övriga OECD-länderna att tillämpa lägre skattesatser på långsiktiga aktieinnehav. Bland annat beskattar inte aktievinster om innehavet är längre än ett år och understiger 1 procent av bolagets aktiekapital, men även för kortare innehav finns begränsningar för att minska skatten. å sin sida beskattar kapitalvinster på innehav som är äldre än 12 månader med en reducerad skatteskala. Andra länder beskattar inte kapitalvinster under vissa belopp, däribland som inte beskattar kapitalvinster under 8 5 GBP, cirka 116 kronor. å sin sida beskattar inte kapitalvinster som härrör från aktieförsäljningar under EUR, cirka kronor. Ett antal länder, däribland, undantar kapitalvinster på marknadsnoterade aktier helt från beskattning. På aktieinnehav upp till tre månader noteras ett OECD-genomsnitt på 11 procent i kapitalvinstskatt och ett EU-genomssnitt på 12 procent. På innehav upp till två år är genomsnittet 7 procent i OECD och 8 procent i EU och för innehav på fem år är nivån 7 procent i OECD och 6 procent i EU. Sedan föregående undersökning avseende 24 har genomsnittet för EU sänkts på tre månadsinnehav från 13 till 12 procent, på tvåårsinnehav från 1 till 8 procent och på fem års innehav från 7 till 6 procent. Några länder, såsom, har högre kapitalvinstskatt än på aktier som innehafts i högst två år, men vid längre innehav ligger i topp. Vid längre innehavstider (5 år) utgår skatt på kapitalvinst i bara länder av 36, inklusive. Under de senaste åren har skatten på kapitalvinsterna på både långsiktiga och kortsiktiga aktieinnehav sänkts inom de övriga OECD och EU-länderna. 1 Luxembourg 3 25 Diagram 13: Skatt på kapitalvinster i, EU och OECD på 5 kronor efter tre månader, två år och fem år, i procent OECD 2 EU månader 2 år 5 år 18 19

11 Kapitalvinstskatt Diagram 13 visar klart att kapitalvinster på långa innehav träffas av lägre skatt i andra länder än vinster på korta innehav. Diagrammet visar också att har mycket hög skatt på kapitalvinster jämfört med genomsnitten för både OECD och EU. På korta innehav är den svenska skatten mer än dubbelt så hög som i EU respektive OECD och ju längre innehaven är desto mer utfaller jämförelsen till s nackdel. För femåriga innehav är den svenska skatten fem gånger högre än den inom EU. Sedan föregående års undersökning avseende 24 har sänkt sin skatt från 26 till 24 procent. Även har sänkt sin beskattning från 29 till 28 procent. Vid en jämförelse avseende 1995 till 25 framgår det att beskattningen av kapitalvinster har sjunkit inom hela OECD och EU. Beskattning av kapitalvinster av korta innehav, på 3 månader Av de 36 länder som undersökningen avser beskattar 22 länder, inklusive, kapitalvinster på korta aktieinnehav. Genomsnittet inom EU och OECD är lägre än hälften av det svenska med 12 procent respektive 11 procent. I undersökningen avseende 24 var genomsnittet inom OECD 12 procent och inom EU 13 procent. Diagram 14: Skatt på kapitalvinster i, EU och OECD på 5 kronor, tre månader, i procent Genomsnittet för EU och OECD är exklusive Beskattning av kapitalvinster av aktieinnehav på 2 år Vid en innehavstid på två år för aktier beskattar endast 16 länder kapitalvinster, inklusive. Vid jämförelse framgår att endast beskattar kapitalvinster högre än och att genomsnittet inom EU är 8 procent, 24 var genomsnittet 1 procent, och inom OECD endast 7 procent, 24 var genomsnittet också 7 procent Beskattning av kapitalvinster av aktieinnehav på 5 år På femåriga aktieinnehav beskattar endast av de 36 länderna kapitalvinster. Av dessa länder har 11 länder en skattesats som är 2 procent eller lägre, vilket resulterar i ett genomsnitt på 7 procent inom EU och 6 inom OECD. Diagram 16: Skatt på kapitalvinster i, EU och OECD på 5 kronor, fem år Diagram : Skatt på kapitalvinster i, EU och OECD på 5 kronor, två år Genomsnittet för EU och OECD är exklusive. Genomsnittet för EU och OECD är exklusive. 21

12 Förmögenhetsskatt Skatt på förmögenhet Endast sju länder beskattar förmögenheter Den svenska förmögenhetsskatten är proportionerlig och tas ut med 1,5 procent på beskattningsbar förmögenhet över 1 5 kronor för ensamstående och 3 kronor för sambeskattade. Börsnoterade aktier värderas till 8 procent och icke börsnoterade aktier värderas till procent, med vissa undantag. Den svenska förmögenhetsskatten på noterade aktier ligger avsevärt över genomsnittet för de få OECD- och EU-länder som tar ut förmögenhetsskatt. har avskaffat förmögenhetsbeskattning 24, medan både och har avskaffat förmögenhetsskatten under 26. Flertalet länder 29 av de 36 länder som ingår i studien tar inte ut någon förmögenhetsskatt alls. har en mycket låg förmögenhetsskatt, endast på kanton- och kommunnivå. Av de länder som tar ut förmögenhetsskatt på nationell nivå har många en hög lägsta gräns för vad som är skattepliktig förmögenhet. I är till exempel den undre gränsen för förmögenhetsskatt på 732 EUR (nära 6,9 miljoner kronor). Full förmögenhetsskatt tas i inte ut förrän förmögenheten överstiger 255 EUR (nära 143 miljoner kronor). I däremot stiger den beräknade förmögenhetsskatten från,3 procent vid en förmögenhet på 5 miljoner kronor till 1,16 procent vid 1 miljoner kronor i förmögenhet genom grundavdraget på 3 kronor för sambeskattade. 1,2 1,,8,6,4,2, I betalas högre förmögenhetsskatt än genomsnittet för både EU och OECD. På förmögenheter från och med 5 miljoner kronor ökar den procentuella skillnaden successivt mellan den förmögenhetsskatten en svensk aktieägare måste betala och aktieägare i EU respektive OECD träffas av. Diagram 18: Skatt på aktieförmögenhet, jämfört med övriga länder som tilllämpar förmögenhetsbeskattning. Betald förmögenhetsskatt är i relation till nettoförmögenhet. Siffrorna bygger på antagandet att aktieägaren/skattebetalaren är gift, utan barn, och inte har andra tillgångar eller skulder. 1,11 1,16 Procent,1,5,12,25,3,38,75,5 miljoner 1 miljoner 2 miljoner 5 miljoner 1 miljoner 5 miljoner 1 miljoner Länder med förmögenhetsskatt Diagrammet är en jämförelse mellan och genomsnittet för de övriga sex länderna med förmögenhetsskatt. Även om har höjt sina gränsbelopp för förmögenhetsskatt så ligger vi ändå klart över genomsnittet bland de få länder som tar ut förmögenhetsskatt.,69,82 1,2 1,,8,6,4,2, Diagram 17: Skatt på aktieförmögenhet, respektive genomsnitt för övriga OECDoch EU-länder. Siffrorna bygger på antagandet att all förmögenhet utgörs av aktier. Procent,75 1,11 1,16,3,1,3,5,8,,14,17,1,3,6,13,16,5 miljoner 1 miljoner 2 miljoner 5 miljoner 1 miljoner 5 miljoner 1 miljoner OECD EU 22 23