Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa Ett pressmaterial från Pfizer Kontaktperson: Annelie Barkelund, informationschef, Pfizer AB Tel: 08-550 529 75. Mobil: 0768-89 29 75. E-post: annelie.barkelund@pfizer.com 995-Pfizer-20-2009-8508
Sida 2 Om pressmaterialet Över 800 000 svenskar är drabbade av överaktiv blåsa 1. Vid överaktiv blåsa drar blåsmuskeln ihop sig och signalerar att blåsan vill tömma sig trots att den inte är full. När detta sker får man ett plötsligt och ibland kraftigt behov av att kissa. I värsta fall hinner man inte till toaletten. Man kissar på sig. Det här pressmaterialet handlar om överaktiv blåsa och ger konkreta tips för hur den som är drabbad kan ta kontroll över sina besvär. Du som är journalist kan fritt plocka fakta och råd från materialet som är granskat av Dr Astrid Lundevall, specialist i allmänmedicin. Hon möter ofta patienter med dessa besvär. Inkontinensskolan fyra lektioner om överaktiv blåsa Lektion ❶ Blåskunskap För att förstå den överaktiva blåsan behöver man veta hur en frisk blåsa fungerar. Urinblåsan fylls på kontinuerligt. Under fyllnadsfasen är blåsväggen aktivt avslappnad genom inflytande av vissa nerver. Vid övre delen av urinröret finns en viljemässigt styrd slutmuskel som gör att man kan hålla tätt. När blåsan tänjts ut och blivit drygt halvfull börjar den sända signaler till hjärnan, vilket resulterar i att man upplever känslan av att bli kissnödig. Signalerna blir allt kraftigare, men man kan hålla sig ett tag till. Det beror på att blåsans tömning är viljestyrd och att både muskeln runt urinröret och muskler i bäckenbotten hjälper till att sluta tätt. När man väl bestämt sig för att kissa signalerar hjärnan först till musklerna i bäckenbotten och runt urinröret att slappna av, därefter får blåsan order om att dra ihop sig. När man har tömt blåsan drar ringmuskeln ihop sig på nytt och blåsväggen slappnar av igen. Den överaktiva blåsan När blåsan är överaktiv är den vanliga blåsfunktionen rubbad. Blåsmuskeln drar ihop sig trots att blåsan på långa vägar inte är fylld. När detta sker kan man få mer eller mindre starka trängningar och ett plötsligt och brådskande behov av att gå på toaletten kan uppstå. Symtom på överaktiv blåsa Är man drabbad av överaktiv blåsa har man oftast ett eller flera av följande symtom 2 : 1 Irwin DE, Milsom I, Hunskaar S, et al. Populationbased survey of urinary incontinence, overactive bladder, and other lower urinary tract symptoms in five countries: results of the EPIC study. Eur Urol. 2006;50(6):1306-1315.Stewart WF, Van Rooyen JB, Cundiff GW, et al. Prevalence and burden of overactive bladder in the United States. World J Urol. 2003;20(6):327-336. 2 Abrams P, Artibani W, Cardozo L, et al. Reviewing the ICS 2002 terminology report: the ongoing debate. Neurourol Urodyn. 2006;25:293. Abrams P, Cardozo L, Fall M, et al. The standardisation of terminology in lower urinary tract function: report from the standardisation sub-committee of the International Continence Society. Urology. 2003;61(1):37-49.
Sida 3 Trängningar, man får ofta ett plötsligt och starkt behov av att kissa. Täta toalettbesök, fler än 8 gånger per dygn, ibland flera gånger på natten. Man kan också ofta bli kissnödig strax efter att man har varit på toaletten. Urinblåsan töms ofrivilligt i samband med en trängning, vilket sker plötsligt och oväntat. När detta inträffar läcker hela mängden urin ut som vid den tidpunkten finns i urinblåsan. Detta kallas för trängningsinkontinens. Orsaker till att man drabbas Överaktiviteten i blåsmuskeln kan ibland förklaras av en störning i nervimpulserna mellan hjärnan och blåsmuskeln orsakad av neurologiska sjukdomar, till exempel Parkinsons sjukdom, eller efter en stroke. Symtomen kan också orsakas av en förstorad prostata, blåscancer eller blåssten, men hos majoriteten av dem med överaktiv blåsa hittar man ingen säker orsak. Besvären blir ofta en psykisk belastning för de drabbade. Rädslan för att man ska läcka eller lukta illa begränsar vardagen och sänker livskvaliteten påtagligt. Lektion ❷ Behandling Många skäms för sina problem och lider i det tysta. Helt i onödan. Har man problem bör man absolut kontakta vården för utredning och diagnos. I första hand bör man vända sig till sin läkare på närmaste vårdcentral, distriktssköterska eller uroterapeut för att få hjälp. De har vana att möta patienter med dessa problem och alla kan bli hjälpta på något sätt. Allmänläkaren kan också remittera till sjukhusspecialist vid behov. Det finns idag effektiv hjälp att få för alla. Vanligast är följande: Bäckenbottenträning så kallade knipövningar är en vanlig behandling och mycket effektiv om den utförs konsekvent. Träningen sker i treminuterspass tre gånger dagligen. Den går ut på att stärka muskulaturen i bäckenbotten. På så sätt ökar man förmågan att stå emot en trängning och självkänslan stärks. Läkemedel som dämpar blåsans aktivitet och därmed trängningarna kallas för antikolinerga eller antimuskarina läkemedel. Toviaz (fesoterodin) är det senaste tillskottet bland läkemedel mot överaktiv blåsa. Det verkar genom att blockera nervsignaler som får blåsan att dra ihop sig. Blåsan blir lugnare vilket de flesta upplever som en stor lättnad. Toviaz är framtaget av Pfizer som även marknadsför Detrusitol SR (tolterodin), det mest använda läkemedlet mot överaktiv blåsa. Studier visar att Toviaz ger bättre effekt än Detrusitol. Mer information finns på www.fass.se. Blåsträning vid överaktiv blåsa, underlättas vid samtidig behandling med antimuskarint läkemedel. Det är en form av beteendeterapi som går ut på att försöka hålla sig så länge som möjligt (dock max 4 timmar under dagtid). Målet är att få kontroll över blåsan. Blåsträningen gör att blåsans kapacitet
Sida 4 ökar, urinmängden vid varje toalettbesök blir större vilket resulterar i att man inte behöver gå på toaletten lika ofta. Se nästa punkt nedan. Lektion ❸ Blåsträning Det finns flera effektiva sätt att hjälpa urinblåsan: Minska vätskeintaget. En vanlig orsak till täta toalettbesök är alltför stort vätskeintag. Kissar man mer än 2 liter om dagen bör man tänka på följande: Att bara dricka vid måltiderna och undvika kaffe och te, eftersom det är urindrivande. Salta och krydda måttligt, på det viset blir man inte onödigt törstig. Tänka på att frukt och grönsaker innehåller mycket vatten som kan minska behovet av dryck. Därför är det också bra att inte äta mycket frukt på kvällen för att slippa gå upp på natten. Bryt de dåliga vanorna. Det är vanligt att gå på toaletten för säkerhets skull. Att springa på toaletten fastän man egentligen inte behöver sätter det naturliga samspelet mellan blåsa och hjärna ur spel. Blåsan, som inte får möjlighet att fyllas naturligt, blir omprogrammerad att känna fyllnad och dra ihop sig vid allt mindre urinmängder. På så sätt skapas en ond cirkel. Håll emot! När man får en trängning är det bra att försöka ta till alla knep för att hålla sig så länge som möjligt, till exempel att sätta sig, lägga sig ner, promenera runt, koncentrera sig på att läsa en bok eller titta på tv. Varje minut man kan hålla sig är värdefull. Ofta ger trängningen med sig, för att komma tillbaka lite senare. Då gäller det att fortsätta kämpa. Ju längre man kan vänta med att kissa, desto bättre. Ha koll på urinen. Det är bra att fylla i en urinmätningslista, så kallad miktionslista under 2 dygn. Man noterar klockslaget för toalettbesöket, mängden urin man kissar och eventuellt urinläckage. Lektion ❹ Motivation När man utmanar sina trängningar ökar risken för urinläckage. I början av träningen kan det därför hända att eventuellt urinläckage förekommer mer ofta och blir större än vanligt. Då är det viktigt att inte ge upp. Så snart man tränat sin blåsa att tömma större mängder urin brukar läckaget minska. Att träna blåsan kräver uthållighet och engagemang. Det är viktigt att motivera sig själv när det känns jobbigt. Och att belöna sig när man lyckas! Tävla med dig själv. Man bör ha som mål att försöka nå en urinmängd på minst 2 3 dl med 3 4 timmars intervall, 5 7 gånger per dygn. Detta är ett normalt mönster och fullt möjligt är att nå ett bra resultat vid intensiv och målinriktad träning.
Sida 5 När har man tränat färdigt? När man uppnått önskat resultat av sin blåsträning ska man försöka bibehålla det man har uppnått. För att kontrollera sig själv kan man göra några urinmätningar i veckan. Efter några månader är det troligt att de nya vanorna har blivit rutin. Om man inte märker påtaglig förbättring bör man kontakta uroterapeut, distriktssköterska eller distriktsläkare. Allmänläkare Astrid Lundevalls 10 bästa tips 1. Alla som lider av överaktiv blåsa och inkontinens bör söka hjälp på sin vårdcentral. 2. Alla kan få hjälp att förbättra sin situation och livskvalitet. 3. Kartlägg dina besvär med hjälp av en miktionsdagbok. 4. Behöver du blåsträna ta läkemedel samtidigt för att underlätta träningen. 5. Använd lite större inkontinensskydd under träningen så att du vågar tänja på gränserna. Då gör det inget om du läcker och du behöver inte se det som ett misslyckande eftersom du vet orsaken till att du läcker. 6. Följ ett mönster när du blåstränar. Gör samma sak varje gång en trängning kommer så att hjärnan byter spår och så småningom väljer detta spår istället för att signalera att du behöver uppsöka en toalett. 7. Detta mönster kan till exempel vara att du alltid sätter dig ner och tar det lugnt. Att stretcha vaden kan få trängningen att släppa snabbare. Hitta på egna tricks för att skingra tankarna från toalettbesök. 8. Följ upp träningen med en ny miktionsdagbok så att du får dina framsteg svart på vitt. Små framsteg kan annars vara svåra att upptäcka. Det är viktigt att få ett kvitto på att träningen ger resultat. 9. Ha tålamod. En vana att springa på toaletten så fort blåsan säger till och rädsla för läckage tar lång tid att bryta och ändra. Ge dig själv en chans och sänk kraven. Låt träningen ta tid! 10. Ta hjälp av vården, be om stöd och uppföljning. Beställ träningsprogram på www.overaktivblasa.se! På nya www.overaktivblasa.se kan man kostnadsfritt beställa följande material Träningsprogram för bäckenbottenträning och blåsträning. Listor för urinmätning så kallade miktionslistor. Boken Myter & fakta som vänder sig till drabbade och anhöriga. Den reder ut de vanligaste missuppfattningarna om besvär med blåsan. I boken ges också tips om hur man kan söka hjälp. Broschyrer: Om överaktiv blåsa hos män och Vem bestämmer du eller din blåsa? Toalettkarta över Stockholms offentliga toaletter.