Kognitiv och biologisk psykologi! På lektionen v. 13 får du/ni möjlighet att arbeta med följande inlämningsuppgift, antingen enskilt eller tillsammans i grupp. Uppgiften vill jag ha mailad till mig senast v. 15: nina.emilsson@varberg.se. Glöm inte ange både förnamn och efternamn. Tänk på att besvara frågorna kort och koncist men ändå på ett sätt så att en som inte läser psykologi ska kunna förstå. 1. Vad är ett kognitivt schema och hur fungerar ett kognitivt schema? 2. Vad menas med konfirmeringsbias (psykologisk konservatism)? 3. Ge ett exempel på samspelet mellan händelse -tolkning tanke känsla beteende. Utgå från Albert Ellis ABC - modell. 4. Enligt Aaron Beck använder vi alla oss av kognitiva förvrängningar. a) Beskriv vad en kognitiv förvrängning är. b) Identifiera två exempel på kognitiva förvrängningar. Ge ett vardagligt exempel på varje. 5. Martin Seligman kopplade ihop förklaringsstilar med inlärd hjälplöshet. a) Vad är inlärd hjälplöshet? b) Beskriv kort de tre förklaringsfaktorerna (attribuering) Seligman menade var viktiga i samband med inlärd hjälplöshet. 6. Optimist eller pessimist! Ge ett exempel på en händelse och jämför hur en optimist eller en pessimist skulle tolka informationen. I redogörelse ska du/ni förklara vad som menas med och hur begreppen attribution, scheman, inlärd hjälplöshet, automatiska tankar och kognitiva förvrängningar påverkar ditt exempel. Varför tolkar vi situationer så olika? 7. Läs fallbeskrivningen om Lena B och analysera de tolkningar som Lena gör av olika situationer i sitt liv. a) Försök hitta något/några grundantaganden om kan förklara Lenas tolkningar. b) Varför vidmakthålls/försvinner inte detta grundantagande?
c) Hur skulle en kognitiv psykologi arbeta för att hjälpa Lena att förändra sitt grundantagande? Nu fortsätter vi med Biologisk psykologi 8. Vad händer i kroppen när det sympatiska nervsystemet kopplas på? Vilka substanser är aktiva när det sympatiska systemet sätts igång? 9. Vad förbereds kroppen för när det parasympatiska systemet slås på? Vilka substanser aktiveras när de parasympatiska systemet slås igång? 10. Vilken betydelse hade fallet Phineas Gage för den biologiska psykologin? Och hur kan detta relateras till t ex kriminellt beteende och diagnosen ADHD? 11. I vilka två delar är det limbiska systemet uppdelat i? Vilken funktion har respektive del (limbiska systemet)? 12. Vilken funktion har hypotalamus? 13. Vilken funktion har storhjärnan? 14. Berätta vad du kan om två (2) valfria signalsubstanser dess funktion och påverkan på kropp och känsla! 15. Vilken betydelse har myelinet för hjärnans funktion? 16. Läs igenom fallbeskrivningen Tess och besvara följande frågor: a) Tess förändring med hjälp av Prozac gick mycket snabbt. Hade det varit bättre om hon hade förändrats långsammare och med hjälp av psykoterapi? Varför? Varför inte? b) Vad skulle du/ni tro att Tess ursprungliga tungsinne och självdestruktivitet berodde på? c) Spelar det någon roll vad orsaken är - så länge behandlingen verkar? d) Vem var Tess egentligen, enligt din/er uppfattning? Motivera.
Fallet Lena B Lena är 38 år. Hon har haft flera förhållanden med män, men lever nu ensam. Hon har ett jobb som han ibland vantrivs med hon är revisor, men skulle hellre vilja syssla med konsthantverk. En gång hade hon en utställning tillsammans med en god vän som var målare. Då ställde hon ut textilier som hon vävt och sytt och fick faktiskt en hel del sålt. Vännen tyckte att hon skulle fortsätta med konsten, men Lena själv tyckte att hon saknade talang. Lena har nu känt sig nedslagen ett halvår. Hon trivs sämre än någonsin med arbetet. Arbetskamraterna undviker henne, tycker hon, och hon känner sig isolerad. Hon tycker inte heller att hennes vänner bryr sig om henne, så hon har slutat att ringa dem. När någon av dem ringer och föreslår att de ska träffas brukar hon säga att hon inte har tid men att hon ska ringa. Fast det gör hon inte. Lena tycker att hon är ointressant och tråkig. Hon har slutat med att gå ut och dansa, som hon gärna gjorde förr. Till sin storasyster Brittis som är hennes enda förtrogne säger hon att hon inte har någon att gå ut med. Hon känner ju ingen, menar hon. Lena gjorde en abort när hon var 19 år. Hon ville egentligen ha barn, men hon var osams med sin dåvarande pojkvän, så hon beslöt att göra abort. När hon efteråt berättade för honom om aborten blev han väldigt upprörd över att han inte tillfrågats. De grälade mycket och en tid därefter lämnade han henne. Lena har sedan dess inte försökt att bli med barn igen. Nu är hon ganska säker på att hon inte kan bli med barn. Hon känner sig ledsen berättar hon för systern, över att hon ska leva hela sitt liv utan barn. Firman Lena jobbar på ska organiseras om. Det är en ganska stor firma och man behöver någon som ansvarar för internetutbildningen av ekonomipersonalen. Det är ett chefsjobb, vilket innebär att det ä bättre betalt än Lenas nuvarande jobb. En av arbetskamraterna, Jonny, uppmanar Lena att söka jobbet. Du skulle passa perfekt för det, säger han. Du ä både lugn och kunnig. Det här berättar Lena för sin syster. Brittis tycker att det låter som en god idé och undrar om inte Lena ska söka jobbet. Det värsta som kan hända är ju att du inte får det, säger Brittis. Men Lena vill inte. Jag skulle inte klara ett chefsjobb, säger lena. Jag har ingen pondus, det skulle bli katastrof mycket snart
Fallet Tess I sin bok Lyssna till Prozac berättar den amerikanske psykiatern Peter D Kramer om Tess den första patient som han ordinerade Prozac till. Tess, en kvinna i 30-årsåldern som hade haft en besvärlig barndom. Hennes pappa var alkoholiserad och mamman deprimerad. De bodde i stadens fattigaste delar. Tess utsattes som barn för övergrepp, även sexuella. Hon hade nio syskon och var själv äldst. När pappan dog var Tess tolv år och då tog hon över det praktiska ansvaret för syskonen. Fem år senare gifte hon sig - för att hjälpa sina syskon - med en äldre man. Syskonen flyttade med henne och maken till ett annat område, bort från slummen. Tess såg till att de skötte skolan och hon hjälpte dem fram till jobb och äktenskap. Tess man var alkoholiserad och ibland vildsam. Hon försökte förgäves få honom att sluta dricka. När alla syskonen hade flyttat hemifrån skilde sig Tess. Tess var duktig i sitt yrkesliv. Hon arbetade framgångsrikt med personalfrågor i en stor koncern. Hon var socialt engagerad, bland annat i skolstyrelsen, för att förbättra förhållandena i de slumkvarter där hon själv vuxit upp. Hon tog också hand om sin mor. På flera sätt hade hon alltså lyckats i livet, trots en svår start. Men privat var Tess inte lycklig. Hon hade haft flera historier med brutala män och den senaste i raden, Jim, hade hållit henne på halster i flera år och sedan lämnat henne och gått tillbaka till sin fru. Tess hade en mycket dålig tilltro till sin förmåga att attrahera män. Allt detta visste psykiatrikern, Kramer, innan han träffade Tess. Hon hade nämligen blivit remitterad till honom från en psykolog som gett henne psykoterapi, men som inte tyckte att Tess depression blev bättre. Kanske skulle hon medicineras? Kramer berättar att han blev överraskad när han träffade Tess, för att hon visade sig vara en så charmerande och mjuk person. Men under den vänliga ytan var Tess verkligen deprimerad, hon ville egentligen inte leva vidare. Så får hon Tofranil (ett av de äldre antidepressiva medicinerna) och blir bättre. Hon sover bättre, hon äter bättre och hon känner sig bättre - får tillbaka viljan att leva. Men det är inte riktigt bra, tycker Kramer. Tess oroar sig bland annat inför förestående hårda förhandlingar med facket på hennes arbetsplats. Ska hon klara dessa? Dessutom frågar Kramer henne om Jim (som ju övergett henne) och då börjar hon genast gråta. Så Kramer beslutar att ge Tess det nya medlet, Prozac. Två veckor efter att hon börjat med Prozac berättar Tess att hon inte känner sig det minsta trött och att hon känner sig bättre och mer fylld av tillförsikt än någonsin tidigare. Hon känner sig mer attraktiv, hon börjar träffa män och hon börjar göra det på ett annat sätt. Det är inte längre Tess som är i underläge och beroende. Det är i stället hon som kan välja! Hon tänker inte på Jim längre och kan inte förstå hur hennes väninnor kan stå ut med sina karlar. Även i det övriga sällskapslivet trivs Tess mycket bättre med sig själv. Hennes arbete går bättre och hon får ett starkare självförtroende. Tess lyssnar på klagomål utan att gå i försvarsställning och agerar sedan fast och konsekvent utifrån sin egen bedömning. Hon klarar galant de besvärliga förhandlingarna med facket och belönas med löneförhöjning. Tess förändras på fler sätt. Hon drar ner en del på sitt sociala engagemang (men slutar inte med det) och tycker i stället att hon själv har rätt att njuta av livet. Hon blir mer "sorglös ". Hon byter också bostad, så att hon bor längre bort från modern, och deras förhållande förändras. Tidigare var Tess mycket omhändertagande gentemot modern. Enligt Kramer berodde det på att Tess känslor egentligen var motstridiga: det var synd om modern men samtidigt hade ju modern genom sin oförmåga och apati bidragit till att Tess fick en så tung barndom. Nu kan Tess faktiskt tillåta sig att inför modern visa att det förflutna varit tungt. (Modern mår också bättre nu, eftersom även hon fått Prozac!) Samtidigt kan hon förlåta modern; Tess är inte bitter. Sammanfattningsvis: Tess personlighet förändras på ett ganska påtagligt sätt. Efter nio månader slutar Tess med medicineringen. Först är allt som vanligt, kanske dock inte riktigt lika bra som då hon använde Prozac. Efter ytterligare åtta månader börjar det gå utför. Tess tycker inte längre att hon är "sig själv". Hon känner sig sårbar och oroar sig inför nya förhandlingar pi jobbet. Kramer uppfattar att hon är pi väg in i en ny depression och ordinerar åter Prozac. Hon blir snabbt bättre, får tillbaka sin sociala säkerhet och sin självkänsla. Efter detta blir Tess tillstånd stabilt. Under vissa perioder tar hon medicinen, under andra inte. Om hon återfaller i sin gamla sårbarhet och osäkerhet tycker hon inte längre att detta är hennes "riktiga" jag. Det är den nya personlighet som hon fick med hjälp av Prozac som är hennes sanna jag. Detta oroar Kramer. En sak är att bota en depression. Men Tess har ju fått en delvis ny personlighet, en som hon dessutom uppfattar som sitt "sanna ", " riktiga" jag. Är det bra att så förändra en människas personlighet? undrar Kramer. (Efter Peter D Kramer: Lyssna till Prozac. Översättning Per Rundgren. Natur och Kultur, Stockholm, 1996.)