Lerums kommun Budget 2012 Verksamhetsplan Årsredovisning
Kommunens övergripande styrdokument vilja och mål årsredovisning vision budget verksam hetsplan Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. I dagsläget sträcker sig visionen till år 2025. Vilja och Mål Utifrån visionen anger kommunfullmäktige mål och viljeinriktning för kommunens verksamhet under en mandatperiod. Budget Utifrån Vilja och Mål sätter budgeten ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommun förvaltningen för att uppfylla målen i budget. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. Omslaget: Lerums kommun vill kännetecknas av ett aktivt föreningsliv och stödjer därför föreningar bland annat genom bidrag och ändamålsenliga lokaler. Foto: Pontus Larsson.
lerums kommun verksamhetsplan 2012 Lerums kommun verksamhetsplan 2012 I enlighet med kommunstyrelsens beslut 2011 12 21 3
lerums kommun verksamhetsplan 2012 Innehållsförteckning Kommunens övergripande styrdokument 2 Kommunstyrelsens vilja 5 God ekonomisk hushållning 6 Kommunövergripande inriktning & uppdrag 8 Utbildning 10 Stöd & omsorg till enskilda & familjer 13 Kultur & fritid 16 Näringsliv & turism 17 Samhällsplanering & infrastruktur 19 Service till kommunens verk samhet & politik 23 Servicegarantier 24 Resursfördelning 25 Bilaga 1: Planprojekt 2012 29 Bilaga 2: Barn- och elevpeng 2012 32 4
Kommunstyrelsens vilja Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till förvaltningen. Den beskriver mål och uppdrag för varje verksamhetsområde tillsammans med förvaltningens övergrip ande förutsättningar och följs upp i kommunens årsredovisning. Vår strävan att till år 2025 bli Sveriges ledande miljökommun berör allt och alla. För att kunna arbeta effektivt och nå resultat behöver vi prioritera arbetet. Därför har kommunstyrelsen till en början valt fem områden som är viktiga ur ett strategiskt perspektiv. Dessa stra tegiska områden berör samhällsbyggnad, energianvändning, beredskap mot klimatförändringar, ett hållbart näringsliv och medborgares möjligheter att leva klimatsmart. Vi kan inte bygga ett hållbart samhälle, eller ta fram nya smarta lösningar för hur vi använder och förbrukar energi, utan att ha stöd i samhällsplaneringen. Vi behöver också skapa en beredskap mot de klimatförändringar vi redan nu ser och ge kommunens näringsliv och våra medborgare förutsättningar att göra klimatsmarta val som stödjer en hållbar utveckling och ett hållbart liv. Det sistnämnda är kanske det viktigaste av allt, att det ska vara enkelt för dem som lever och verkar i kommunen att göra hållbara val i sin vardag. En annan del av visionsarbetet är Pilot Gråbo, där vi arbetar på bred front med visionen i en kommundel. Det är en stor utmaning att ställa om en hel kommun till ett långsiktigt hållbart samhälle, och arbetet pågår givetvis i hela kommunen men i ett första steg koncentreras många insatser till Gråbo. I Gråbo pågår förändringar sedan flera år, både för centrum och för skola. I SVERIGES LEDANDE MILJÖKOMMUN HÅLL- BAR- HET LERUMS VISION 2025 KREA- TIVI- TET IN- FLYT- ANDE och med den förändringsprocess som redan är i gång är det naturligt lättare att genomföra förändringar med perspektivet hållbarhet och klimatsmarta lösningar, med målet att Gråbo ska bli Sveriges första hållbara tätort. Vad vi gör för att bli Sveriges ledande miljökommun och hur långt vi har kommit i arbetet följs upp årligen i kommunens visionsrapport. Läs mer om kommunens vision på www.lerum.se/vision2025 Anna-Lena Holberg Kommunstyrelsens ordförande 5
God ekonomisk hushållning Kommunens verksamhet ska bedrivas utifrån god ekonomisk hushållning. Det innebär att både kommunfullmäktiges mål för verksamheten och de finansiella målen ska uppfyllas. Hur väl kommunen lyckas med en god ekonomisk hushållning bedöms utifrån verksamheternas förmåga att uppfylla fullmäktiges mål i förhållande till ekonomiska förutsättningar och kommunens finansiella målsättningar. Analys av kommunens nuläge ur ett finansiellt perspektiv Soliditet och långfristiga skulder Kommunens soliditet för delåret 2011 är 59 procent och speglar förhållandet mellan kommunens tillgångar och skulder. Soliditeten förväntas dock sjunka till 54 procent år 2014 enligt budget och plan. För att kommunen ska nå sitt mål för soliditet över tid behöver kommunens soliditet ligga inom intervallet 45 75 procent. Lerums kommuns långfristiga skulder är 12 138 kr per invånare enligt delårsbokslutet 2011 och belyser kommunens skuld i förhållande till andra kommuner. För att nå målet för kommunens långfristiga skulder per invånare ska antalet kronor ligga inom intervallet 0 25 000 kr. Men enligt budget och plan för 2012 2014 kommer den externa upplåningen att öka betydligt de närmaste åren. Intervallen för både soliditet och långfristiga skulder sätts utifrån målet att tillhöra den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner med högst soliditet och den övre fjärde delen av de kommuner med lägst långfrist iga skulder. Årets resultat och balanskrav Riktpunkt för budgetens nettokostnadsandel är 98 procent. År 2012 förväntas budgetens nettokostnadsandel att stiga till 99,7 procent. Enligt Budget 2012 förväntades nettokostnadsandelen under planperioden 2013 2014 ligga under riktpunkten, men med tanke på det som hänt i omvärlden och världsekonomin sedan budgetbeslutet får prognosen ses som högst osäker. Sammanfattande analys Kommunens soliditet har sedan år 2006 sjunkit på helårsbasis och förväntas enligt budget och plan fortsätta sjunka fram till år 2014. Om utvecklingen fortsätter i samma riktning, med hög investeringstakt och sämre ekonomiskt resultat, finns en risk att kommunen hamnar utanför det intervall man önskar befinna sig inom. 6
Planerade investeringar Nettoinvesteringarna enligt budget och plan 2012 2014 uppgår till drygt 900 mnkr och den förväntade upplåningen beräknas till drygt 300 mnkr. År 2012 2013 2014 2012 2014 Nettoinvestering 516,9 256,3 130,4 903,6 Nyupplåning 100,0 120,0 100,0 320,0 Den i budgeten planerade nyupplåningen är för låg för att klara av att finansiera kommunens planerade investeringar. Beroende på hur årets resultat faller ut och i vilken takt planerade investeringsprojekt genomförs kan upplåningsbehovet behöva öka till mellan 100 och 200 mnkr för 2012. Om upplåningsbehovet blir 200 mnkr kommer de långfristiga skulderna att öka till cirka 18 300 kr/invånare. Tak för uppsatt mål avseende långfristiga skulder per invånare är 24 500 kr. Under de senaste tio åren har dock det årliga invester ingsutfallet i genomsnitt uppgått till 55 procent av beslutad årsbudget. Diagrammen till höger visar utveckling och prognos för resultat, soliditet, nettokostnads andel och långfristiga skulder för Lerum kommun. Årets resultat efter extra ord poster/skatteintäkter, kommun exkl.ansvarsförbindelsen (procent) 7 6 5 4 3 2 1 0-1 -2 2000 100 80 60 40 20 0 2000 2002 Tak 2002 2004 2004 Golv 2006 2006 2008 2008 Utfall 2010 2010 2012 2012 2014 Soliditet Sveriges kommuner, koncern (procent) 2014 Nettokostnadsandel kommunen inkl. ansvarsförbindelsen (procent) 106 104 102 100 98 96 94 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Långfristiga skulder per invånare, Sveriges kommuner koncern (kr) 30000 25000 20000 15000 10000 5000 Foto Niklas Hörnqvist. 0 2000 2002 Tak 2004 2006 Golv 2008 2010 Utfall 2012 2014 7
Kommunövergripande inriktning & uppdrag De kommunövergripande inriktningarna, målen och uppdragen ska genomsyra all verksamhet inom förvaltningen oberoende av verksamhetsområde. Inriktningsmål följs upp utifrån hur målen styr verksamheten och vilka aktiviteter som genomförts. Resultatmål följs upp utifrån verksamhetsindikationer, hur väl mål uppnåtts och vilka aktiviteter som genomförts för att nå resultatmålet. Uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen följs upp utifrån vilka aktiviteter som genomförts och om uppdraget är genomfört eller inte. Uppdrag utifrån strategiska inriktningar för Vision 2025 Strategisk inriktning Uppdrag Byta fokus i samhällsbyggandet. Ändra energianvändningen. Skapa beredskap mot annat klimat. Skapa nya hållbara jobb. Gör det lätt att leva klimatsmart i Lerum. Pilot Gråbo Sveriges första hållbara tätort. Miljödiplomering av hela kommun förvaltningen. Undersök nuvarande fokus. Använd extern hjälp, forskningsinstitut, konsultföretag eller liknande. Följ energiplanen. Ta fram beredskapsplan som behandlar högre vattenflöden, m.fl. geofysiska förhållanden. Ta därefter fram en plan som tar hänsyn till förändrad ekologi, påverkan på hälsa, m.m. Fortsätt Rework-processen. Gör en förstudie där förutsättningarna för Lerum att positionera sig inom affärsdriven miljöutveckling undersöks. Starta dialog med medborgarna om vad som behövs för att det ska vara lätt att leva klimatsmart. Starta arbetet att marknadsföra visionen. Stöd beredningarnas dialog med medborgarna i Gråbo och Chalmers forskning på området. Redovisa ett upplägg för forskningssamarbete kring skolorna i Gråbo. Ta vara på resultaten av Chalmers arbete kring ett framtida hållbart Gråbo. Fortsätt detaljplanearbetet för Gråbo centrum. Marknadsför och informera om arbetet i Gråbo. Fortsätt arbetet med att miljödiplomera hela kommunförvaltningen. 8
Inriktningsmål Inriktningsmålen anger verksamhetens inriktning och prioritering, samt är grunden för planering och genomförande. De kommunövergripande inriktningsmålen är: Bedriva ett systematiskt jämställdhetsarbete i all verksamhet mot brukare och personal, och aktivt arbeta med bemötande ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Skapa fler kreativa mötesplatser som attraherar människor med olika bakgrund och intressen. Skapa metoder för att tillvarata förslag från medborgare, personal och företag på ett systematiskt sätt. Kommunen ska pröva om ett privat företag, ett kooperativ eller en förening kan ersätta drift i kommunal regi, helt eller delvis. Barnkonventionens principer ska beaktas och prövas i beslut och frågor som rör barn i samtlig kommunal verksamhet. Övriga uppdrag från kommunstyrelsen till förvaltningen Kommunstyrelsen formulerar uppdrag för verksamheten. De kommunövergripande uppdragen är: Lerums kommun ska redovisa en samlad bild av folkhälsan i kommunen och en plan för hur folkhälsan ska förbättras. Den av kommunfullmäktige antagna policyn för samverkan med frivilligsektorn ska beaktas, och en övergripande funktion med syfte att samordna kommunens frivilligarbete ska bildas. Undersöka möjlighet att skapa trygghetsboende i anslutning till Höjdenhemmet. Undersöka möjlighet att uppföra en idrottshall i Dergårdsområdet. Utarbeta en modell för att öka sysselsättningsgraden för deltidsanställda. Åtgärder för kostnadseffektiviseringar inom Sektor stöd och omsorg kommer att ske under 2012 utifrån nuvarande genomlysning. Vad avser Sektor samhällsbyggnads totala verksamhet ska centrumutvecklingen inklusive näringslivsfrågor och kärnverksamhet (förskola, skola, äldreboenden) prioriteras. Under året ska måltidsservice införa ett system som säkerställer att riktlinjer för upphandling av livsmedel följs med särskilt fokus på djurskyddslagstiftning. Köttkonsumtionen inom kommunens verksamhet ska minska med 20 procent. En allt större andel av kommunens matinköp är ekologiskt. Det totala inköpet av ekologisk mat är 23 procent. Foto Anna Jolfors. 9
Utbildning Kommunen ska bedriva utbildning och lärande ur ett livslångt perspektiv, från tidig ålder till långt fram i livet. Verksamhet ska bedrivas med brukaren i fokus och utifrån dennes behov och intresse. En mångfald av arbetsformer och inriktningar ska eftersträvas, och verksamhet ska bedrivas av kommunala, privata och enskilda utförare och ske i regional samverkan. Utbildning och lärande är en viktig verksamhet för att stärka individen och en viktig bas för samhällsutvecklingen. Verksamheter inom verksamhetsområdet är bland annat: förskola, förskoleklass, grundskola och grundsärskola, fritidshem och fritidsklubbar, fritidsgårdar, gymnasieskola och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare och uppdragsutbildningar. Inriktningsmål Inriktningsmålen anger verksamhetens inriktning och prioritering samt är grunden för planering och genomförande. Följande inriktningsmål finns för verksamheten: Samarbetet mellan skola och näringsliv ska utvecklas. Ledarskapet hos rektorer och lärare ska utvecklas. Användandet av teknik ska vidareutvecklas i skolan. Skolan ska arbeta med individanpassade inlärningssätt och kunskapsnivåer. Alla elever som går ut grundskolan ska ha grundläggande kunskaper om jämställdhet och miljö. En mångfald av pedagogiska inriktningar ska eftersträvas inom barnomsorg och skola. Etablering av alternativa driftsformer ska aktivt uppmuntras. Av kommunens 56 förskolor är 17 stycken enskilda förskolor. Foto Anna Rehnberg. 10
Resultatmål Resultatmålen anger nivån på kvalitet och resultat för verksamhetsområdet. Indikatorerna tydliggör vilka resultat som ska nås. Mål Indikatorer Alla elever ska lämna varje årskurs med sådana kunskaper i Måluppfyllelse år 1 9 inom ämnena svenska, matematik svenska, matematik och engelska att de kan tillgodogöra sig och engelska. nästkommande års undervisning. Nivån ska motsvara godkänt, där detta är definierat. Alla elever ska kunna läsa, skriva och räkna senast skolår 2. Andel elever som kan läsa/skriva skolår 2 (utifrån definition i Språket lyfter ). Andel elever som kan räkna skolår 2 (utifrån definition i UIM). Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska vara 95 Andel elever från Lerums kommun som går ut grundskolan procent eller mer. med gymnasiebehörighet. Alla barn ska bli undervisade av lärare med ämnesbehörighet. Andel av undervisningen som genomförs av lärare med ämnesbehörighet. Andelen nöjda barn, ungdomar och vårdnadshavare ska vara Index i GR-gemensam enkätundersökning för skolår 2, 5, 8 minst 90 procent. och år 2 i gymnasiet. Andel nöjda vårdnadshavare i förskolan (genom Nöjd-Förälder-Index i SCB-enkät). Övriga uppdrag från kommunfullmäktige till verksamheten Kommunfullmäktige formulerar uppdrag för verksamheten och tydliggör de aktiviteter som ska genomföras. Följande tre uppdrag finns: Att underlätta vårdnadshavarnas möjlighet att påverka sina barns utveckling och skolmiljö genom att information samt dokumentation av resultat och frånvaro samlas på ett ställe, åtkomligt via IT. Volontärstöd inom matematik för elever. Detta ska ske i skolans lokaler. Fortsatt teknikutveckling inom skolan genom satsningen en-till-en. Ett av kommunens mål för grundskolan är att alla barn i åk 2 ska kunna läsa, skriva och räkna. Foto Anna Rehnberg. 11
Verksamhetsindikatorer Verksamhetsindikatorer mäter med vilken kvalitet kommunens basverksamhet utförs. Följande indikatorer finns: Förskola Antal barn per årsarbetare. Antal barn per avdelning. Antal barn per avdelning, omräknat till heltid. Andel nöjda vårdnadshavare (enligt SCB-undersökning). Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning (%). Uppfyllande av lagkrav gällande erbjudande av förskoleplats inom garanterad tid. Grundskola Andel elever som kan läsa och skriva senast år 2 (%). Andel elever år 3 med måluppfyllelse inom svenska och matematik (%). Andel elever år 5 med måluppfyllelse inom svenska, engelska och matematik (%). Andel elever år 9 med måluppfyllelse inom svenska, engelska och matematik (%). Andel elever år 9 som uppnått målen i alla ämnen (%). Genomsnittligt meritvärde, år 9. Andel behöriga till gymnasieskolan (%). Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (%). Andel nöjda elever (%). Nöjdhet bland elever i år 3 5 och år 6 9 (medelvärde). Likvärdig betygssättning (svenska, matematik, engelska). Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning (%). Fritidshem och fritidsklubbar Andel barn som är trygga och nöjda med verksamheten (%). Antal inskrivna barn per årsarbetare (%). Besöksstatistik för fritidsklubbar (%). Gymnasium Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år (%). Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år (%). Andel elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet/högskola (%). Genomsnittligt meritvärde per program. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (%). Andel elever som är trygga och nöjda med verksamheten (%). Kommunens mål är att minst 95 procent av de elever som lämnar grundskolan ska ha behörighet till gymnasiet. Foto Ingrid Olofsson. 12
Stöd & omsorg till enskilda & familjer Kommunförvaltningen ansvarar för att de individer som har rätt till vård, omsorg och stöd får sina behov uppfyllda. Verksamheten ska präglas av förebyggande arbete med insatser i ett tidigt skede och ska bedrivas med hög kvalitet där brukarnas valfrihet och behov står i centrum. Verksamheten ska bedrivas av kommunala såväl som privata och enskilda utförare i samverkan med frivilligorganisationer och brukarnas sociala nätverk. Verksamhet som bedrivs inom området är bland annat: äldreomsorg, omsorg för personer med funktionsnedsättning, hälso- och sjukvård, färdtjänst, flyktingmottagning och integration, arbetsmarknads åtgärder, rådgivning och försörjningsstöd. Inriktningsmål Inriktningsmålen anger verksamhetens inriktning och prioritering samt är grunden för planering och genomförande. Följande inriktningsmål finns för verksamheten: Att intensifiera insatserna för att förebygga och förhindra kränkningar, våld och hot bland ungdomar. Att stödet till anhöriga ska fortsätta utvecklas. Att teknik ska användas för att underlätta för äldre och för människor med funktionsnedsättning. Människor i behov av samhällets vård och omsorg ska kunna påverka både innehållet i vården och omsorgen, och vem som utför den. Skapa en större mångfald av olika mellanboenden för äldre. Mångfald av boenden inom vård och omsorg ska öka. Kommunen har flera verksamheter som erbjuder rehabilitering, bland annat till äldre på Riddarstensgården. Foto Anna Jolfors. 13
Resultatmål Resultatmålen anger nivån på kvalitet och resultat för verksamheten. Indikatorerna tydliggör vilka resultat som ska nås. Mål Indikatorer Minska antalet medborgare som är beroende Genomsnittligt antal hushåll/månad med försörjningsstöd av försörjningsstöd och förkorta den genomsnittliga bidragstiden. Antal individer som erhållit försörjningsstöd mer än sex månader (individer under 30 år redovisas separat). (individer under 30 år redovisas separat). Antal barn som lever i familjer med försörjningsstöd. Minska antalet missbrukare. Antal nya individer som får stöd eller insats via Beroendeenheten (olika missbruksformer särredovisas, liksom individer under 25 år). Antal anhöriga som får insats via Beroendeenheten. Antal beslut enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare i vissa fall). Intensifiera insatserna för att förebygga och Antal nya individer som får hjälp och stöd på grund av att de varit utsatta för förhindra våld i nära relationer, med särskilt våld i nära relationer. fokus på kvinnofrid. Antal individer som får stöd och information via telefon eller personligt besök. Antal individer som får insats för att få kontroll över sitt våldsbeteende i nära relationer. Antal nya individer ur särskilda riskgrupper som får stöd. Andel barn som upplevt våld i nära relationer som erhållit insats. Minska ohälsa bland ungdomar. Genomsnittlig andel svar för de ungdomar i skolår 4 5 och från skolår 6 till år 3 (gymnasiet) som ofta upplever psykosomatiska besvär. 80 procent av brukarna ska vara nöjda med Andel brukare som är nöjda med sitt särskilda boende/sin hemvård. särskilda boenden och hemvården. Övriga uppdrag från kommunfullmäktige till verksamheten Kommunfullmäktige formulerar uppdrag för verksamheten och tydliggör de aktiviteter som ska genomföras. Följande uppdrag finns för stöd och service till enskilda och familjer: Införa hemtjänstpeng. Införa garanti för parboende inom äldreomsorgen. Utreda möjligheter till att anlägga äldreboende i Sjövik. Förvaltningen tar fram förslag till hur information och marknadsföring om möjligheter att välja utförare inom hemvården kan ske. Bidragsberättigad ålder för aktivitetsstöd ändras till 7 20 år. Förändringen av bidragsberättigad ålder ska utvärderas med avseende på jämställdhet. Satsa på trygghetsboende (Dnr KS09.963, bifallen motion, KF 2010-09-09). Hjärtsäkert Lerum (Dnr KS09.874, bifallen motion, KF 2010-09-09). Verksamhetsindikatorer Verksamhetsindikatorerna mäter med vilken kvalitet kommunens basverksamhet utförs. Följande indikatorer finns: Individ och familjeomsorg Andel individer med försörjningsstöd som deltar i insats. Andel individer med försörjningsstöd som efter insats är självförsörjande. Antal nya individer som deltar i förebyggande insatser. Antal individer som deltagit i förebyggande insatser och som efter ett år återfinns inom myndighetsutövningen. Resultat av brukarenkät. Äldreomsorg Nöjd-brukar-index. Andelen boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter per vardag. Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder daglig utevistelse. Antal dagar från beslut till verkställande, särskilt boende (median). 14
Hemvård Nöjd-brukar-index. Antal personal som kommer till hemvårdstagare (medel över 14 dagar). Funktionshinder Antal personal som arbetar aktivt med individ som bor i LSS-servicebostad (medel över 14 dagar). Andel närvarande deltagare inom daglig verksamhet LSS (medel). Andel genomförandeplaner som innehåller brukares önskemål om kultur- och fritidsaktiviteter. Personalomsättning inom personlig assistans. Antal brukare med boendestöd (medel över 14 dagar). Hälso- och sjukvård Antal genomförda riskbedömningar som innehåller riskområdena undernäring, fallskador eller trycksår. Andel patienter i livets slut som har genomgått smärtskattning. Verksamhet inom stöd och omsorg till enskilda och familjer ska bedrivas av kommunala såväl som enskilda utförare i samverkan med frivilligorganisationer och brukarnas sociala nätverk. Foto Anna Rehnberg. 15
Kultur & fritid Kommunen ska kännetecknas av ett aktivt kultur- och föreningsliv som möter och stödjer intressen och behov som finns utanför det traditionella fritids- och föreningslivet. Ett allsidigt och varierat föreningsliv stimulerar ideellt engagemang och ska stödjas med bidrag, ändamålsenliga anläggningar och på andra sätt. Genom att vårda och bevara värdefulla byggnader och kulturmiljöer värnas kommunens kulturarv som en del av det livslånga lärandet. Verksamheter inom området är bland annat: kulturskola, bibliotek, stöd till föreningar, nyanläggning och drift av kultur- och fritidsanläggningar och allmän kulturell verksamhet. Inriktningsmål Inriktningsmålen anger verksamhetens inriktning och prioritering samt är grunden för planering och genomförande. Inriktningsmålet för kultur och fritid är: Utveckla bibliotekets trendledande position inom flera områden. Uppdrag från kommunfullmäktige till verksamheten Kommunfullmäktige formulerar uppdrag för verksamheten och tydliggör de aktiviteter som ska genomföras. Följande uppdrag finns: Ökat stöd till studieförbunden. Ändra den bidragsberättigade åldern för aktivitetsstöd till 7 20 år. Upprusta och nyutveckla naturstigar och vandringsleder för att göra kommunens naturvärden mer tillgängliga. Utreda möjligheter för ridanläggning, inklusive kringaktiviteter. Utarbeta förslag till kulturskolecheck. Verksamhetsindikatorer Verksamhetsindikatorer mäter med vilken kvalitet kommunens basverksamhet utförs. Följande indikatorer finns: Antal besök på bibliotek per invånare (fysiska och virtuella). Total utlåning på bibliotek per invånare. Antal barnbokslån per barn. 16
Näringsliv & turism Kommunen ska arbeta för ett näringslivs- och företagarklimat som underlättar och stöttar både nyetablering och utveckling av det befintliga näringslivet. Arbetet ska ha en tydlig koppling till samhällsplanering och samhällsutveckling, det ska också bidra till att göra kommunen attraktiv som boende- och arbetsort. Verksamheten ska stödja tillväxt inom näringslivet ur ett socialt, ekologiskt och ekonomsikt hållbart perspektiv, både långsiktigt och strategiskt, samt ska underlätta kontakten med kommunens myndighetsavdelningar. Stöd till turism- och besöksnäringen ska ske utifrån ett regionalt perspektiv och ta vara på de lokala förutsättningar som finns i kommunen, inte minst utifrån perspektiven natur och kultur. Stödet till turism- och besöksnäringen ska syfta till att skapa arbetstillfällen och ökad omsättning men även till att marknadsföra Lerum och öka attraktionskraften. Verksamhet inom området är bland annat stöd vid nyetablering och utvidgning, nätverksbyggande, förenings stöd, stöd till turism och besöksnäring, marknadsföring och utbildning. Inriktningsmål Inriktningsmålen anger verksamhetens inriktning och prioritering samt grunden för planering och genomförande. Följande två inriktningsmål finns: Kommunen ska aktivt arbeta med affärsdriven miljöutveckling, det vill säga kombinationen miljö och affärer. Ta tillvara den resurs som invandrare utgör i form av kompetens och entreprenörsanda. Resultatmål Resultatmålen anger nivån på kvalitet och resultat för verksamheten. Indikatorerna tydliggör vilka resultat som ska nås. Mål Öka turistnäringens omsättning i Lerums kommun mer än branschgenomsnittet i landet varje år fram till 2015. Öka antalet anställda samt antalet nystartade företag som relateras till turistnäringen i Lerums kommun mer än branschgenomsnittet i landet varje år fram till 2015. Indikatorer Omsättningsökning inom kommunens besöksnäring (%). Antal nystartade företag inom kommunens besöksnäring. Utveckling av antal anställda inom kommunens besöksnäring (%). 17
Uppdrag från kommunfullmäktige till verksamheten Kommunfullmäktige formulerar uppdrag för verksamheten och tydliggör de aktiviteter som ska genomföras. Följande uppdrag finns: Skapa en företagskuvös för att stödja entreprenörer och nya företag. Verksamhetsindikatorer Verksamhetsindikatorer mäter med vilken kvalitet kommunens basverksamhet utförs. Följande indikatorer finns: Näringsliv Årlig förändring av lönesumma i kommunens företag. Antal nystartade företag per 1000 invånare/år. Antal kvadratmeter såld verksamhetsmark i kommunen per år. Årlig förändring i egensysselsättningsgrad. Årlig förändring i kundnöjdhet och upplevt företagsklimat. Turism Antal nystartade företag inom kommunens besöksnäring. Omsättningsökning inom kommunens besöks näring (%). Utveckling av antal anställda inom kommunens besöksnäring (%). Kommunen ska stödja tillväxt inom näringslivet ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Foto Anna Jolfors. 18
Samhällsplanering & infrastruktur Inom verksamhetsområdet ska förvaltningen driva och utveckla den fysiska miljön. Uppdraget är att arbeta för en långsiktigt hållbar användning av mark och vatten i kommunen och se till att det finns planlagd mark för bostäder, verksamhet och infrastruktur. Attraktiva boenden och en gynnsam tillväxt ska prägla samhällsutvecklingen i Lerum. Verksamheten ska se till att drift och underhåll av kommunens anläggningar hanteras så att värde och funktion behålls. Verksamheten ska också bedrivas med medborgare och kunder i fokus, med hög servicenivå och en hög upplevd kvalitet på tjänsterna. Verksamhet som bedrivs inom området är bland annat planarbete, nyproduktion av kommunala anläggningar, produktion, förvaltning och distribution av vatten och avlopp, renhållning, mark- och parkförvaltning, vägförvaltning och trafiksäkerhet, fastighetsförvaltning och kollektivtrafikförsörjning. Utöver de kommunala mål och uppdrag som är formulerade ska verksamheten bedrivas utifrån styrande lagkrav, myndighetskrav och avtal. Uppdrag utifrån kommunens bostadsstrategi I Översiktsplanen, Göteborgsregionens strukturbild, Vision 2025 med flera styrdokument, anger kommunfullmäktige inriktningar för bostadsbyggandet i kommunen. Utifrån dessa dokument har kommunstyrelsen utvecklat en bostadsstrategi. Sammanfattningsvis säger strategin att bostäder ska byggas vid kollektivtrafikens knutpunkter, att bostäder ska blandas med handel, service och kultur, och att bostäder ska byggas med utgångspunkt i det hållbara samhället och grönblå gestaltning. Enligt bostadsstrategin ska bostäder byggas med utgångspunkt i det hållbara samhället. Foto Stefan Vikberg. 19
Vidare pekar strategin ut följande inriktningar och uppdrag: Inriktningar Uppdrag Öka kommunens styrning av bostadsplaneringen. Ta fram underlag som visar hur kommunens ägande av mark behöver utvecklas för att stärka styrningen och öka planvolymen (prioriterat). Utveckla en modell för att förbättra dialogen med medborgare, exploatörer med mera. Utveckla översiktsplanen så att de tre strategiska inriktningarna kan förverkligas i plan- och bygglovsarbetet. Öka inflyttning och förbättra förutsättningarna för alla åldrar att bo i kommunen. Gör analys inför varje relevant planarbete som klargör behoven i den aktuella kommundelen gällande till exempel olika upplåtelseformer och bostadsstorlekar (prioriterat). Tydliggör vad blandstad betyder i Lerum. Strategin pekar på vikten av en sådan inriktning, men vad betyder den i praktiken i Lerum? Utveckla en strategi för grönblå gestaltning av kommunens bostadsområden. Tydliggör vad grönblå gestaltning betyder i Lerum (prioriterat). Resultatmål Resultatmålen anger nivån på kvalitet och resultat för verksamheten. Indikatorerna tydliggör vilka resultat som ska nås. Mål Minska och effektivisera energiförbrukningen i samhället. Indikatorer EL OCH VÄRME Geografiska kommunen Koldioxidutsläpp/invånare (ton/inv.). Energianvändning/invånare (kwh/inv.). Andel fossilfri olja för uppvärmning (%). Andel i kommunen producerad solel, vindel, solvärme (kwh). Kommunens verksamheter Energiförbrukning i kommunens fastigheter per kvadrat meter (kwh/m²). Fördelning av uppvärmningsalternativ (fjärrvärme, pellets, sol, el, olja). Minska skadegörelse och nedskräpning. TRANSPORTER Geografiska kommunen Koldioxidutsläpp/invånare (ton/inv.). Energianvändning/invånare (kwh/inv.). Andel med förnyelsebar energi i den geografiska fordons flottan. Kommunens verksamheter Andel kollektivtrafik, bilresor (varav privatbil), flyg. Andel miljöfordon av kommunens bilar. Andel förnybar energitransport. Kostnad för skadegörelse på kommunens anläggningar per invånare. Antal anmälningar/klagomål gällande nedskräpning, klotter och skadegörelse på kommunens anläggningar per invånare. Klagomål på nedskräpning vid återvinningscentral. Antal skrotbilar som kommunen tar hand om per år Städstatistik vid återvinningscentral. 20
Mål Stimulera att fler bygger energieffektiva byggnader; mer aktiv rådgivning om alternativa energilösningar i samband med nybyggnation. Skapa förutsättningar för utvidgad återvinning och återanvändning. Skapa förutsättningar för att fler samåker eller väljer att resa kollektivt. Minska buller och vibrationer från väg och järnväg. Befolkningstillväxten ska vara en procent per år över en tioårsperiod. Indikatorer Andel energieffektiva nyproducerade fastigheter per totalt producerade Krav i avtal jämfört med tidigare år. Utveckling gällande utbetalt statligt stöd för energieffektivisering. Antal ansökningar hos miljö/bygglov om energieffektiviserande åtgärder. Antal tillfällen för rådgivning med energirådgivaren. Antal tillfällen kommunen informerar om energieffektivisering. Antal besökare/utställare på Bo- och energidagarna. Besök på återvinningscentral per invånare. Mängd hushållsavfall per invånare. Mängd återvunnet material på återvinningscentral per invånare. Inlämnad mängd farligt avfall per invånare. Andel invånare som bor 1 km eller närmre en återvinningsstation. Antal delresor inom kollektivtrafik, uppdelat per kollektivtrafiklinje. Antal personer som störs av buller. Antal klagomål på vibrationer. Befolkningsutveckling (%), rullande medelvärde för de senaste 10 åren. Övriga inriktningar och uppdrag från kommunfullmäktige Kommunfullmäktige formulerar uppdrag för verksamheten och tydliggör de aktiviteter som ska genomföras. För samhällsplanering och infrastruktur finns följande: Prioritera invånarnas trygghet i all pågående och planerad verksamhet för gång- och ridvägar, cykelbanor och boendemiljöer. Ta fram förslag till modell för kommunalt bidrag till enskilda vägar. Verksamhetsindikatorer Verksamhetsindikatorer mäter med vilken kvalitet kommunens basverksamhet utförs. Följande indikatorer finns: Kommunens byggnader Energiförbrukning i kommunens fastigheter (kwh/m²). Andelen förnybar energi, dvs. solel, vindel, solvärme (% av tot. kwh). Procentuell fördelning, värmekällor (fjärrvärme, pellets, sol, el, olja). Nöjd-kund-index. Teknisk service Utfall i förhållande till budget (budgetföljsamhet). Driftkostnad per km för VA-ledning i förhållande till tekniskt behov. Driftkostnad per km för väg, gång- och cykelväg i förhållande till tekniskt behov. Nöjd-kund-index: gator, vägar, cykelvägar, parker och dricksvatten. Antal klagomål relaterade till hämtning av hushållsavfall. Andel otjänliga vattenprov för dricksvatten. Antal driftstörningar eller driftstopp för dricksvatten. Producerad vattenmängd i förhållande till fakturerad vattenmängd. Fakturerad mängd vatten i förhållande till mottagen mängd spillvatten. Tidsrymd för att underhålla hela vatten- och avloppsledningssystemet (utifrån föregående års underhåll). Tidsrymd för att underhålla hela vägsträckningen (utifrån föregående års underhåll). Andel belysningspunkter med energisnål armatur. Energimängd per belysningspunkt. Antal anmärkningar av akut karaktär gällande kommunens lekplatser. Antal besiktningsanmärkningar på lekplatser i kommunens regi. 21
Antal åtgärdade besiktningsanmärkningar på lekplatser i kommunens regi. Antal anmälda tillbud och skador i arbetet. Fysisk planering Andel olika typer av bostäder (upplåtelseformer). Antal olyckor och dödsfall som inträffar i trafiken i kommunen. Antal överklagade planer. Andel pågående plan-, exploaterings- och investeringsprojekt som det finns information om på kommunens hemsida. Andel av kommunens skogsinnehav som är avsatt till rekreation. Andel av VA-planområden som är genomförda. Kommunens planlagda markområden för verksamheter. Kommunens planlagda markområden för bostäder. Myndighetsutövning Andel överklagade ärenden i förhållande till antalet beslut. Andel överklagade beslut som upphävs. Nöjd-kund-undersökning: bemötande, information, handläggningstid och tillgänglighet. Volymutveckling, antal ärenden per år. Ett av resultatmålen för verksamheten är att skapa förutsättningar för utvidgad återvinning och återanvändning. Foto Anna Jolfors. 22
Service till kommunens verksamhet & politik Kommunens interna service ska inte bara kännetecknas av en hög servicenivå utan också stödja och inspirera utifrån övriga verksamheters behov. De interna servicefunktionerna ska arbeta för att frågor hanteras enhetligt inom hela förvaltningen och att beslutade handlingar och policyer följs. Verksamheter inom området är stöd för ledning och styrning, information, juridik, administration, IT, medborgareservice, personaladministration, upphandlingsstöd, inköp och förråd, måltidsservice och städverksamhet. Resultatmål Resultatmålen anger nivån på kvalitet och resultat för verksamheten. Till resultatmålen finns indikatorer som tydliggör vilka resultat som ska uppnås. Mål Öka andelen ekologiskt producerad mat och varor som köps in enligt Fair Trade City-konceptet. Förbättra möjligheterna för närproducerande företag att bli leverantörer till kommunen. Indikatorer Andelen inköpta ekologiska livsmedel av totala livsmedelsinköp inom måltidsverksamheten (%). Antal inköpta varor enligt Fair Trade City-konceptet. Antal mindre upphandlingar där lokala företag har möjlighet att bli leverantör. Verksamhetsindikatorer Verksamhetsindikatorer mäter med vilken kvalitet kommunens basverksamhet utförs. Följande indikatorer finns: Måltidsservice Andel matgäster som erbjuds flera måltidsalternativ mer än 3 ggr/vecka. Antal matråd per månad. Medborgarservice Nyttjandet av olika kontaktvägar till kommunen (telefon, webb, brev, besök). Stöd för ledning och styrning Antal tjänsteresor i egen bil. Antal inkomna utmaningar (antal som lett till upphandling särredovisas). 23
Servicegarantier Kommunen har elva servicegarantier. Servicegarantierna talar om vad kommuninvånarna kan förvänta sig av kommunens service och tjänster. När du skickar en fråga till kommunen med e-post får du inom tre dagar svar på din fråga eller information om vem som har ansvar för frågan och när du kommer att få svar på den. När du skickar en fråga till kommunen med brev får du inom fem dagar svar på din fråga eller information om vem som har ansvar för frågan och när du kommer att få svar på den. När du ringer kommunens kundmottagningar ska ditt samtal besvaras inom en minut. Du som utmanar kommunens verksamhet ska inom fyra veckor få möjlighet till ett personligt möte för att få information om förutsättningarna för din utmaning. Du som företagare ska endast behöva beskriva ditt ärende för kommunens företagslots för att få den hjälp du har rätt till. Du som söker serveringstillstånd ska få ett förslag till beslut inom sex veckor. När du lämnar in en fullständig bygglovsansökan som följer detaljplanen för ditt område ska du få ett beslut inom fyra veckor från det att vi tagit emot din ansökan. Den flis som används vid halka ska tas upp senast den 15 maj. Du som har barn i åldern 1 17 år har rätt till utvecklingssamtal på tider/en tid som passar båda vårdnadshavarna. Om du som vårdnadshavare misstänker att ditt barn använder droger har du rätt till ett kostnadsfritt drogtest av barnet. Du har också möjlighet till samtalsstöd inom två arbetsdagar från det att du kontaktat socialtjänsten. Om du blir utan dricksvatten eller om det blir avbrott i avloppsvattensystemet ska kommunen börja åtgärda felet senast dagen efter att du anmält det till oss. Om avbrottet är svårt att laga, garanterar vi att du får dricksvatten på annat sätt till dess felet är åtgärdat. Foto Anna Rehnberg. 24
Resursfördelning Kommunledning DRIFT (mnkr) Produktionsområde Netto 2011 Intäkt Kostnad Netto 2012 Ledningsverksamhet 7,2 0,2 12,3 12,1 Kommunövergripande kvalitets- och utvecklingsprojekt 5,7 0,0 2,2 2,2 Totalt 12,9 0,2 14,5 14,2 Sektor infrasupport DRIFT (mnkr) Produktionsområde Netto 2011 Intäkt Kostnad Netto 2012 Ledning och intern service 8,1 0,0 7,2 7,2 Politisk verksamhet ärendehantering 7,6 0,0 8,7 8,7 Politisk verksamhet förtroendevalda 16,4 0,0 15,4 15,4 Strategisk utveckling och support 37,5 13,6 49,8 36,2 Information 5,8 0,1 6,7 6,5 Måltidsservice 2,6 62,4 63,4 1,0 Totalt 78,0 48,7 151,1 74,9 DRIFT (mnkr) Produktionsområde Netto 2011 Intäkt Kostnad Netto 2012 Räddningstjänst 29,6 0,0 30,8 30,8 Totalt 29,6 0,0 30,8 30,8 DRIFT (mnkr) Produktionsområde Netto 2011 Intäkt Kostnad Netto 2012 Revision 1,8 0,0 1,8 1,8 Totalt 1,8 0,0 1,8 1,8 25
Sektor lärande DRIFT (mnkr) Produktionsområde Netto 2011 Intäkt Kostnad Netto 2012 Ledning och intern service, resursteamet 14,1 51,0 63,4 12,4 Verksamhetslokaler 110,6 0,0 120,3 120,3 Förskola 251,5 5,1 248,0 242,9 Grundskola, förskoleklass år 9 299,3 5,9 311,4 305,5 Fritidshem 50,5 0,6 50,2 49,6 Fritidsklubbar/gårdar 11,5 0,2 12,0 11,8 Obligatoriska särskolan 14,7 0,0 14,5 14,5 Gymnasieskola 132,7 28,9 158,1 129,2 Gymnasiesärskola 11,1 2,1 11,0 8,9 Vuxenutbildning 17,6 10,8 27,1 16,3 Kultur och fritid 25,5 3,2 30,6 27,4 Kulturskola 9,2 4,8 14,1 9,3 Bibliotek 11,1 0,8 11,9 11,2 Resultatenheter 0,0 686,1 686,1 0,0 Totalt 959,4 799,4 1 758,7 959,3 Prestationsersättningen (Barn- och elevpeng) presenteras i Bilaga 2. Sektor stöd och omsorg DRIFT (mnkr) Produktionsområde Netto 2011 Intäkt Kostnad Netto 2012 Ledning och intern service 44,2 1,8 47,1 45,3 Äldreomsorg 242,5 44,0 306,6 262,6 Funktionshinder 127,9 22,0 167,6 145,6 Hälso- och sjukvård 31,3 0,4 34,1 33,7 Färdtjänst 8,3 1,2 10,2 9,0 Arbetsmarknadsåtgärder 9,3 16,6 25,6 8,9 Rådgivning 10,3 0,6 10,4 9,8 Myndighetsutövning 53,7 1,8 55,9 54,1 Totalt 527,7 88,3 657,5 569,1 Sektor samhällsbyggnad DRIFT (mnkr) Produktionsområde Netto 2011 Intäkt Kostnad Netto 2012 Ledning och intern service 42 872 8 924 30 337 21 413 Fysisk planering och exploatering 19 497 5 007 23 834 18 827 Teknisk försörjning 58 159 2 750 59 582 56 832 Myndighetsutövning 9 523 4 789 14 469 9 680 Totalt 130 051 21 470 128 222 106 752 26
Driftsredovisning Verksamhet (mnkr) Budget 2011 Budget 2012 Skattefinansierad verksamhet Löneökningar 20,5 22,5 Effektiviseringskrav 0,0 0,0 Adm. besparing inköp 0,0 0,0 Kommunledning 11,6 14,2 Infrasupport 73,9 74,9 Samhällsbyggnad 127,5 106,8 Lärande 946,8 959,3 Stöd och omsorg 524,1 569,1 Räddningstjänsten 29,6 30,8 Revision 1,8 1,8 Summa skattefinansierat 1 735,8 1 779,4 Kommunens byggnader 6,9 6,9 VA-verksamhet/renhållning 2,4 2,5 Summa affärsverksamhet 9,3 9,4 Summa verksamheter 1 745,1 1 788,8 Finansförvaltningen Kapitalkostnader 45,7 54,7 Pensionsskuld/pensionsutb. 48,3 29,9 Avskrivningar 0,0 0,0 Övrigt 20,9 10,4 Verksamhetens nettokostnader 1 726,9 1 753,6 Resultatbudget (mnkr) Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Verksamhetens nettokostnader exkl avskrivningar 1 559,9 1 622,9 1 644,6 Avskrivningar 91,9 104,0 109,0 Verksamhetens nettokostnader 1 651,8 1 726,8 1 753,8 Skatter 1 525,9 1 553,4 1 591,6 Generella statsbidrag 196,2 200,3 199,1 Finansiella intäkter 10,1 9,9 9,5 Finansiella kostnader 29,7 30,8 40,6 Resultat före extraordinära poster 51,0 5,9 6,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 Förändring av eget kapital 51,0 5,9 6,0 Nettokostnadsandel 97,0 % 99,7 % 99,7 % 27
Investeringsbudget Verksamhet (tkr) Total budget t.o.m. 2011 Budgettillskott 2012 Total budget fr.o.m. 2012 Investeringsvolym 2012 Infrasupport 8 370 14 210 14 210 14 210 Samhällsbyggnad 226 500 38 850 225 350 88 150 Lärande 10 725 45 500 53 000 44 643 Stöd och omsorg 4 000 2 500 6 500 6 500 Summa skattefinansierad verksamhet 249 595 101 060 299 060 153 503 Fastighetsförvaltning 530 925 190 000 720 925 309 450 Vatten och avlopp 349 600 13 500 363 100 53 400 Renhållning 10 000 500 10 500 500 Summa affärsverksamhet 890 525 204 000 1 094 525 363 350 Totalt investeringar 1 140 120 305 060 1 393 585 516 853 Förklaring: Total budget t.o.m. 2011: Total budget för de projekt som har beslutats fram till och med 2011 och som förväntas pågå även under 2012. Budgettillskott 2012: Budget för nya projekt 2012 samt för tidigare beslutade projekt som har fått ytterligare investeringsmedel 2012. Total budget fr.o.m. 2012: : Summan av total budget till och med 2011 och budgettillskott 2012. Investeringsvolym 2011: Förväntad investeringsvolym 2012. Exploateringsbudget Budget Intäkter 309 600 15 940 Kostnader 297 334 19 020 Netto 12 266 3 080 Kommentarer Projektens totala budget: Totalt budgeterade inkomster och utgifter för de projekt som har beslutats fram till och med 2011 och som förväntas pågå även under 2012. Projektens volym 2012: Förväntad nettoutgift under 2012. 28
Bilaga 1: Planprojekt 2012 PROJEKT VIDARE FRÅN 2011 Strategisk planering Populärnamn Planerat innehåll Antal bostäder/m² verksamhetsytor Planarbetets start-slut Björboholm-Annekärr-Alsjön 2009 2013 (fördjupning av översiktsplanen) Aspedalen-Aspevallen (program)+europantävling Bostäder/ verksamheter/ handel ca 300 bostäder 2008 2012 Jeriko-Jonsered Bostäder/ verksamheter/ handel 200 400 bostäder 2007 2012 (fördjupning av två översiktsplaner) Olstorps mitt program Olstorpsområdet Bostäder ca 20 bostäder 2010 2012 Stenkullens centrala delar och förbigångsspår på Infrastruktur 2010 2012 Västra Stambanan (program) Stenkullens norra verksamhetsområde (program) 2011 2013 Stora Bråta (program) Bostäder/ infrastruktur ca 16 bostäder 2010 2012 Detaljplaner/planändringar Lerum (inkl. Stenkullen och Öxeryd) Aspedalen-Aspevallen, detaljplan påbörjas när Bostäder/ verksamheter/ handel ca 300 bostäder 2012 2013 programmet är klart Förskola i Nyebroparken Förskola 700 m² 2007 2012 Friskis & Svettis Träningslokaler, lager, kontor 2 000 m² 2011 2013 Kålkulla Bostäder/fritid 10 bostäder 2010 2013 Dergårdsentrén (korsningen) Bostäder/ verksamheter/ handel 100 300 bostäder 2011 2013 Bagges torg Verksamheter/ handel 2007 2013 Solkatten och Triangeltomten Bostäder/ verksamheter/ handel 80 bostäder/3 000 m² 2007 2012 Norra Hallsås, etapp I planändring, omtag 1 b Bostäder/förskola 97 bostäder/3 000 m² 2010 2012 Stämånavägen Skredrisk ca 10 bostäder 2010 2012 Bostäder väster om Gråbovägen (vid Hedbergs Bostäder/förskola 100 bostäder 2013 2014 trädgårdsmästeri) påbörjas när programmet för Stenkullen är klart Detaljplaner/planändringar (forts.) Populärnamn Planerat innehåll Antal bostäder/m² verksamhetsytor Planarbetets start-slut Skiffervägen Bostäder 15 bostäder 2003 2012 Stenkullens centrala delar och förbigångsspår på Infrastruktur 2012 2013 Västra Stambanan, detaljplan påbörjas när programmet är klart Bro över Säveån Infrastruktur 2008 2012 Resecentrum Infrastruktur/handel 3 000 m² 2007 2013 Stora Bråta, detaljplan påbörjas när programmet är klart Bostäder/ infrastruktur ca 16 bostäder 2012 2013 Bostäder väster om Häradsbron Bostäder/ verksamheter/ handel 60 bostäder/500 m² 2010 2012 29
Detaljplaner/planändringar (forts.) Bostäder på telestationstomten Bostäder 50 bostäder 2002 2012 Bostäder vid Torpskolan Bostäder/ verksamheter/ handel ca 100 bostäder 2010 2012 Frödings förskola/torpskolan Förskola/skola/ infrastruktur 6 000 m² 2010 2012 Öxeryd, detaljplan påbörjas när programmet är klart Bostäder ca 50 bostäder 2011 2012 Öxeryd, detaljplan påbörjas när programmet är klart ca 60 bostäder 2011 2012 Öxeryd, detaljplan påbörjas när programmet är klart Bostäder/ infrastruktur ca 30 bostäder 2011 2012 Skallsjö (Floda och Tollered samt Norsesund) Populärnamn Planerat innehåll Antal bostäder/m² verksamhetsytor Planarbetets start-slut Norra Drängsered, Vetevägen Bostäder 30 40 bostäder 2011 2013 Floda centrum Bostäder/ verksamheter/ handel 75 bostäder 2010 2013 Herrgårdsbacken Bostäder 75 bostäder 2010 2013 Kulladalsområdet Bostäder/skola/ förskola 9 bostäder/4000 m² 2004 2013 Utökning av Berghultsskolan Skola/förskola 4 700 m² 2011 2012 Garveritomten Bostäder/ verksamheter 27 000 m² 2011 2013 Bullriga obebyggda fastigheter, börjar i Floda Bostäder 2011 2012 Stora Lundby (Gråbo, Olstorp och Björboholm) Gråbo centrum Bostäder/ verksamheter/ handel 250 bostäder/4 000 m² 2009 2012 Upphävande av del av detaljplan Bostäder ca 3 bostäder 2011 2012 FÖRSLAG TILL NYA ÄRENDEN, VERKSAMHETSPLAN 2012 Strategisk planering Populärnamn Planerat innehåll Antal bostäder/m² verksamhetsytor Planarbetets start-slut Kommunens översiktsplan Revidering 2012 2013 Lerum (inkl. Stenkullen och Öxeryd) Lerum Skola/förskola ca 3 500 m² 2012 2013 Ramfabriken Bostäder 10 30 2012 xxxx Skallsjö (Floda och Tollered samt Norsesund) Norsesund Bostäder 2012 2013 Floda Skola/förskola ca 3 500 m² 2012 2013 Snipåsvägen m.fl. (Gamla Sågvägen) Bostäder, etapp 1 ca 15 bostäder 2012 2013 Åsenvägen Verksamheter 2012 2013 Floda Trygghetsboende ca 40 bostäder 2012 2013 30
VÄNTADE ÄRENDEN Strategisk planering Populärnamn Planerat innehåll Antal bostäder/m² verksamhetsytor Planarbetets start-slut Alternativ järnvägssträckning Infrastruktur (program för fördjupning av översiktsplanen) Norra Gråbo, (fördjupning av översiktsplanen) Norra Hallsås etapp II (program) Bostäder/ infrastruktur (Torpadalsetappen) Nordöstra Drängsered (program) Bostäder ca 100 bostäder Gråbo (fördjupning av översiktsplanen) Bostäder/ verksamheter/ infrastruktur/ natur- och kulturvärden Göteborgsvägen mellan Aspedalen och Lerums Bostäder/ centrum (program) verksamheter/ handel/ infrastruktur Norsesund (program) Bostäder/ 2013 2015 verksamheter/ infrastruktur Södra Floda (program) Bostäder Detaljplaner/planändringar Lerum (inkl. Stenkullen och Öxeryd) Populärnamn Planerat innehåll Antal bostäder/m² verksamhetsytor Planarbetets start-slut Bussgata i Hulan Infrastruktur Nedre Brobacken Reglera kulturmiljön Övre Brobacken Bostäder/ verksamheter/ handel Kyrkogårdsmark Södra Lerum (ändring av LB 20) Stillestorp Bostäder/fritid 6 bostäder Vattenpalatset Reglera byggrätten Bostäder i Knavraås Bostäder 8 enbostadshus Skallsjö (Floda och Tollered samt Norsesund) Flodamotet Infrastruktur/ verksamheter/ handel Floda stationsområde (planändring SB 1) Bostäder Inga tillkommande 2012 2013 bostäder i dagsläget Stora Lundby (Gråbo, Olstorp och Björboholm) Björboholm Skola Bostäder söder om Hjällsnäsvägen Bostäder 50 bostäder Förskola vid Violvägen Förskola Björboholm Bostäder ca 20 bostäder Benelyckan Bostäder 8 bostäder Östad (Sjövik) Bostäder norr om Bokövägen Bostäder 17 tomter 31
lerums kommun Bilaga 2 Barn- och elevpeng 2012 Bilaga 2: Barn- och elevpeng 2012 Kommunal verksamhet Enskild (privat) verksamhet Grundbelopp Adm 3% Belopp 2012 Avdrag centralt stöd Belopp 2012 Moms Barnomsorgsavgift Lokaler inkl. adm & moms Löneökn. 2012 inkl. adm & moms Belopp 2012 Grundskola Förskoleklass 39 585 1 188 40 773 2 510 38 263 2 446 12 774 723 56 716 Skolår 1 5 49 033 1 471 50 504 3 254 47 250 3 030 12 774 885 67 193 Skolår 6 9 56 097 1 683 57 780 3 895 53 885 3 467 12 774 1 024 75 045 Individintegrerad särskola Sär ind 1 5 139 762 4 193 143 955 9 433 134 522 8 637 11 371 2 413 166 376 Sär ind 1 5 F 304 833 9 145 313 978 25 772 288 206 18 839 11 371 5 374 349 562 Sär ind 6 9 161 681 4 850 166 531 12 059 154 472 9 992 11 371 2 829 190 723 Sär ind 6 9 F 368 019 11 041 379 060 32 483 346 577 22 744 11 371 6 527 419 701 Fritidshem 24 841 745 25 586 606 24 980 1 535 6 447 7 132 391 28 197 Förskola 1 2 år 0 15 tim 62 871 1 886 64 757 723 64 034 3 885 12 122 13 436 1 034 70 991 > 15 tim 124 568 3 737 128 305 1 430 126 875 7 698 12 122 13 436 2 029 139 346 3 6 år 0 15 tim 43 777 1 313 45 090 1 156 43 934 2 705 0 13 436 863 62 095 > 15 tim 86 380 2 591 88 971 2 273 86 698 5 338 8 486 13 436 1 396 100 656 Pedagogisk omsorg 1 2 år 0 15 tim 58 218 1 747 59 965 659 59 306 3 598 11 818 0 760 52 504 > 15 tim 115 149 3 454 118 603 1 301 117 302 7 116 11 818 0 1 667 115 569 3 6 år 0 15 tim 40 887 1 227 42 114 1 057 41 057 2 527 0 0 623 45 263 > 15 tim 80 486 2 415 82 901 2 070 80 831 4 974 8 272 0 1 107 80 710 32