Rudbeckianska gymnasiet Västerås INTERNATIONALISERINGSPLAN 2010 I Styrdokument och kort omvärldsanalys Det internationella perspektivet är ett av de fyra perspektiv som ska genomsyra all undervisning i gymnasieskolan. Människans livsvärld, hennes levnadsomständigheter och tänkesätt, förändras ständigt och under senare tid har den i allt högre grad präglats av det som kallas globaliseringen; det ökade beroendet av hur människor lever och handlar i världen som helhet. Den svenska läroplanen från 1994 uppmärksammar tendenser som under snart ett halvannat decennium blivit allt tydligare. Skolans internationalisering ges stor tyngd i läroplanen och lyfts fram som en del av skolans värdegrund och som en del av skolans huvuduppgifter. Det är framför allt fyra områden som är utgångspunkt: Kulturell identitet, kulturell mångfald, internationellt perspektiv och internationella kontakter. Kulturell identitet Förmågan att förstå andra människors livssituation och andra kulturer stärks av en trygg kulturell identitet. Det är skolans uppgift att hjälpa eleverna att utveckla denna identitet. Läroplanen uttrycker det på följande sätt: Förtrogenhet med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket skall befästas genom undervisning i många av skolans ämnen. En trygg identitet och medvetenhet om det egna kulturarvet stärker förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder. Skolan skall bidra till att människor får en identitet som kan relateras till och innefatta inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. 1
Kulturell mångfald Skolan, liksom samhället i övrigt, präglas genom invandring, flyktingmottagande och internationella kontakter i allt högre grad av kulturell mångfald. Detta innebär att skolans personal och elever måste ha kunskaper och förhållningssätt som gör att kulturmöten blir naturliga och berikande inslag i vardagen. Det är skolans uppgift att framhålla värdet av kulturell mångfald. Läroplanen uttrycker det på följande sätt: Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats, som har både möjlighet och skyldighet att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. Internationellt perspektiv I de flesta ämnen och kurser finns det möjlighet att lyfta fram det internationella perspektivet i undervisningen. Metoderna kan var variera, alltifrån att läraren genom sin kunskapsöverblick vidgar perspektiven till att eleverna samarbetar med elever i andra länder. Läroplanen betonar perspektivet på följande sätt: Ett internationellt perspektiv i undervisningen är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang, för att skapa internationell solidaritet och för att förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. Det internationella perspektivet återfinns också i programmål, ämnes- och kursplanemål. Internationella kontakter Rektor har enligt läroplanen ett särskilt ansvar för skolans internationella kontakter och har i uppdrag att stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen I avsnittet om skolans grundläggande värden sägs följande: Internationella kontakter, utbildningsutbyte med utlandet och praktik i andra länder skall främjas. Förändringar i omvärlden Under 2000-talets första år och särkskilt efter den stora FN-konferensen kring de åtta millenniemålen i Johannesburg 2002, skärptes diskussionen kring skolans och utbildnings roll för att bättre svara mot de krav som sammanfattats i dessa mål: Fattigdom och hunger ska halveras till 2015 Alla barn ska gå i grundskola 2015 Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar till 2015 Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till 2015 Spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015 En miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till 2015 Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna 2
I utredningen Att lära för hållbar utveckling (SOU 2004: 104) skriver man: Världen står inför stora utmaningar som angår alla människor och alla länder. Fattigdom, klimatförändringar, epidemier och krig är exempel på problem som står i vägen för en hållbar utveckling, globalt såväl som nationellt och lokalt. Problemen är komplexa och omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Lösningar förutsätter en helhetssyn, där åtgärder inom olika områden förstärker varandra och där alla människor tar ett ansvar. Utvecklingen i samhället och vetskapen om att dagens generation bär ansvaret för att kommande generationer i alla världens länder ska ha möjlighet att tillgodose sina behov ställer krav på omedelbara och kraftfulla åtgärder. Lärande är en förutsättning för att människor ska kunna möta de utmaningar som världen står inför. Vad människor lär sig och hur de omsätter det i handling är avgörande för om en hållbar utveckling ska bli möjlig. (Sid 8 i SOU 2004:104) Vad ska vi då, i ljuset av detta, dra för slutsatser för utbildningens del? UNESCOS:s EDU (Education for Sustainable Development) återspeglas i SOU 2004:104 och detta är principer för utbildning som ska genomsyra utbildningen under dekaden 2004-2015: Utbildning för hållbar utveckling bör syfta till att de lärande erövrar förmåga och vilja att verka för hållbar utveckling lokalt och globalt. Vi konstaterar att det ställer krav på vad utbildningen behandlar och hur den utformas. Vi menar att innehållet, den så kallade vadfrågan i utbildning för hållbar utveckling, måste ta sin utgångspunkt i såväl lokala som globala sammanhang och processer och i sambanden dem emellan. Den internationella dialogen har särskilt framhållit några globala nyckelområden som bör vara centrala innehåll i utbildning för hållbar utveckling. Det handlar till exempel om fred och säkerhet, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kulturell mångfald och interkulturell förståelse, hälsa, naturresurser (bland annat vatten, energi, jordbruk och biologisk mångfald), klimatförändringar och fattigdomsbekämpning. [---] Många och mångsidiga belysningar av ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och förlopp behandlas integrerat med stöd av ämnesövergripande arbetssätt. Målkonflikter och synergier mellan olika intressen och behov klarläggs. Innehållet spänner över lång sikt från dåtid till framtid och från det globala till det lokala. Demokratiska arbetssätt används så att de lärande har inflytande över utbildningens form och innehåll. Lärandet är verklighetsbaserat med nära och täta kontakter med natur och samhälle. handlingsberedskap. Utbildningens process och produkt är båda viktiga. (Sid 11 i SOU 2004:104) 3
Europa och globaliseringen Under senare tid har alltså förändringar i klimatet och miljön, såväl i vår närhet som för planeten som helhet uppmärksammats alltmer. Sveriges inträde i Europeiska Unionen har medfört att våra relationer till de europeiska länderna blivit allt viktigare. Europapolitiken när det gäller frågor om hållbar utveckling och politiska och kulturella processer berör Sverige och den svenska utvecklingen på ett direkt och otvetydigt sätt. Under perioden sedan 1994 års läroplan skrevs så har stora delar av Östeuropa blivit en del av våra samarbetspartners i EU och därigenom har också Östersjön blivit ett innanhav inom unionen. Pluralism i tros- och värdeuppfattningar Sverige har, genom sina europeiska och internationella åtaganden och aktioner, i allt högre grad tagit steg ut i världen. Samtidigt har världen på olika sätt tagit steg in i Sverige. Ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt blir människorna i världen allt mera beroende av varandra och i allt högre grad måste vi kunna förhålla oss till skillnad med bevarande av vissa grundläggande värden. Den immigration som ägt rum under senare decennier har, tillsammans med 1900-talets demokratisering och sekularisering, skapat en ökande pluralism i befolkningen. Människor i vårt land lever inte längre i det relativt enhetliga kulturella och religiösa samhälle som Sverige en gång var. Denna pluralism ställer andra krav på medborgarna. Naturligtvis är förmågan att med kommunikationsrevolutionens hjälp röra sig digitalt hemma och i världssamfundet ett viktigt hjälpmedel. Lite tillspetsat, och med ett begrepp inlånat från upplysningens krav på universalism i synen på den moderna människan, kunde vi tala om ett nytt slags världsmedborgarskap. Denna förmåga att sätta in sig själv i ett större sammanhang något som också gäller relationen mellan människorna i det svenska samhället har inte något att göra med att webbsurfa eller röra sig som turist eller vagabond i världen. Den ökade mobiliteten skapar inte automatiskt ett nytt förhållningssätt. Turistens förtjusning över det orörda och ursprungliga kräver att människor på andra platser skulle avstå från förändring och utveckling. Turismen bygger delvis på exotism. I skolans uppdrag ligger istället att verka för att eleven till sin identitet också fogar en beredskap till solidaritet med internationellt perspektiv och en känsla av att världens framtida öde också berör var och en av oss, inte bara politiker och makthavare av olika slag. Att arbeta med livsstilsfrågor och förhållningssättet till olikhet människor emellan - och att se likheterna trots skillnader - måste ses som en del av uppdraget när det gäller det internationella perspektivet. Världsmedborgaren måste i allt högre grad kunna anlägga ett bifokalt seende; i relationen till den Andre måste vi både se till vad som förenar oss och vad som skiljer oss åt. Såväl ett överdrivet betonande av skillnader som att förbise dessa leder till ett slags sekterism. Ett bifokalt seende är att undvika maximering eller minimering av skillnader och gör att vi kan utveckla en konstruktiv pluralism. 4
Sammanfattning Skolans globala uppdrag kan kort sammanfattas i följande punkter: - att öka medvetenheten om vad som krävs för att vidmakthålla och utveckla ett samhälle med hållbar utveckling med avseende på ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer - att förbättra beredskapen att kunna förstå och verka i ett samhälle och en värld med ökad pluralism i kulturellt, religiöst och livsstilsmässigt avseende - att utveckla elevens kommunikativa förmåga, språkligt och kulturellt för att kunna leva i en livsvärld med en mångfald av språk, kulturer och värderingar; Europa intar härvidlag en särställning ur vårt svenska perspektiv II Målområden utifrån tolkning av styrdokumenten Utifrån vad som ovan sagts i styrdokument och genom de förändringar som nu sker i vår omvärld och som skolan måste förhålla sig till är följande de målområden som vi vill arbeta med på Rudbeckianska gymnasiet: - Millenniemålen / hållbar utveckling/ klimatfrågor - Globaliseringen: internationella och transnationella processer - Kulturmöten / hållbara relationer mellan människor med olika kultur, religion och språk - Pedagogiska utbyten / lärare och skolledare tar del av och utbyter erfarenheter med lärare och skolledare i andra länder - Mänskliga fri- och rättigheter - Europafrågornas betydelse för Sverige och vår närmiljö 5
III Vägar till målen - Utformningen av innehållet i program, profiler och kurser. Här sker utvecklingsarbetet inom ramen för de programlag som fr o m ht 2007 arbetar mot programmålen. Programmålen matchas mot våra internationella målområden. - Internationella rådets kvalitetsarbete: att inspirera, utveckla, organisera och utvärdera skolans arbete med det internationella perspektivet. Tillsammans med programlagen inventeras de olika möjligheterna att genom kurser och profiler och genom kontakter internationellt utveckla arbetet inom målområdena. - Ökade kontaktytor mellan vår skola och institutioner/ vänskolor / NGO:s i andra länder. Genom kontakter, bl a genom förstudier, utvecklas en mångfald av internationella kontakter med skolor, NGO:s och andra samarbetspartnerns. Här är det viktigt att bygga vidare på de nätverk som redan finns, men också i mån av ökad kapacitet utveckla nya kontakter. - Fältstudier/studieresor. Det är viktigt att ge så många elever som möjligt chansen att genomföra kulturmöten. Möten mellan människor med olika bakgrund kulturellt, religiöst och etniskt är en viktig väg att påverka elevernas känsla för en hållbar pluralism. Det sker redan nu, men kan ske mera medvetet och systematiskt även på hemmaplan. Fältstudier i andra länder är en viktig väg för kurser och profiler där mötet med en annan kultur är en del av studiet av globala, internationella och transnationella frågor. Vid förstudier bör alltid såväl lärare som skolledare delta. - Kulturutbyten. IVIK-elevers kunskaper och erfarenheter tas tillvara på ett systematiskt sätt i undervisningen på övriga program Språkundervisningen har av tradition byggt ett nät av utbyten med kontaktskolor och dessa bör utvecklas som en viktig del av skolans internationella arbete. Här bör en diskussion ske där de olika språken tillsammans skapar en strategi för hur utbyten med olika språkområden ska viktas och prioriteras. Betydelsen av språkkunskaper i en alltmer globaliserad värld går knappast att överskatta. Oavsett hur framtiden kommer att gestalta sig för våra elever kan vi utgå från att färdigheter i främmande språk kommer att ha stor betydelse både på fritiden och i yrkeslivet. Språkundervisningen är därför en självklar del av skolans internationalisering. Vår strävan är att ge språkundervisningen en stark ställning på alla program och att göra språkstudier till ett attraktivt val för våra elever. Franska, spanska och tyska erbjuds som fortsättnings- och nybörjarspråk. Som nybörjarspråk erbjuder vi dessutom italienska. Även kinesiska och ryska bör erbjudas. IV Organisation - IR:s uppgifter att stimulera, utveckla, organisera och utvärdera det internationella arbetet. IR bör sammanträda minst tre gånger per termin. Det bör bestå av lärare och elever och ledas av en av rektorerna med särskilt ansvar för internationaliseringen. IR är ansvarig för kvalitetsarbetet inom området och alla arbetslag ska vara representerade. 6
- Budgetarbete i skolledningen. Ekonomin är den viktiga grunden för vad som ska vara möjligt att genomföra. Resurserna stärks genom medel från Internationella Programkontoret och i samverkan med Den Globala Skolan. Stora delar av internationaliseringsarbetet ryms inom ramarna för den ordinarie verksamheten. Detta gäller områden som kulturell identitet, kulturell mångfald, internationella perspektiv och språkundervisning. För internationella kontakter finns däremot en särskild budget. Avsatta medel skall täcka kostnader för personals resor och elevers resor i de fall resan är kopplad till elevens studiegång. Även kostnader som uppstår i samband med mottagande av internationella besök skall budgeteras. - Principer för personal - och deltagande i studieresor m m. I kontakten med skolor, NGO:s, andra institutioner och personal i andra länder är det viktigt att eftersträva en förståelse av och en respekt för den Andre. Detta kan mycket väl kombineras med en reflekterande och kritisk hållning till inslag i en den Andres kultur. Detta är en viktig utgångspunkt, vare sig det handlar om kontakter i Kina, Spanien eller Norge eller Libanon. En annan viktig förutsättning är ömsesidighet i kontakten. Båda parter skall dra nytta av samarbetet. Nyttan behöver däremot inte vara kongruent, d.v.s. av samma form, men däremot uppfattas som likvärdig. V Rutiner, definitioner Vänskolor Vänskolor definieras som skolor med vilka Rudbeckianska gymnasiet har ett kontinuerligt, långsiktigt och förpliktande samarbete. Samarbetet sker på elev-, personal- och ledningsnivå. Med dessa skolor har vi ett organiserat utbyte av personal och elever och gemensamma utvecklingsprojekt. Elevkontakter 1. Elevkontakter i form av resor kan vara av två slag: a) Resan sker som en del av elevens studiegång, integrerad i en eller flera kurser. Resan får inte vara förknippad med kostnader för eleven mer än i ringa omfattning. b) Resan erbjuds eleven men är inte obligatorisk i kursen. Resan sker i huvudsak på ledig tid och eleven står i regel själv för kostnaderna. Eleven kan själv välja att utnyttja kontakten som en del i ett elevarbete i en kurs eller som en del av ett PA. 2. Vid sidan om det fysiska mötet mellan människor finns andra sätt att hålla kontakt: e-post, videokonferenser, inspelat material etc. 3. Projektbesök innebär att besök sker inom ramen för ett projekt med en eller flera skolor. Eleverna bor i allmänhet hos elever vid den mottagande skolan. 4. Elevutbyte innebär att elever i mindre grupper besöker en skola och där deltar i skolarbetet. Avsikten med besöket kan också vara att med skolan som bas genomföra undersökningar som en del i PA. Eleverna bor i allmänhet hos elever vid skolan. 5. Internationell APU innebär att elever på BF genomför en del av sin APU i utlandet. APU:n kan ordnas via en skola eller på annat sätt. 7
Studiegång med internationell profil Elever vid Rudbeckianska gymnasiet skall ges möjlighet att välja en utbildning med internationell profil. Följande möjligheter står till buds: Språkkurser erbjuds inom det individuella valet Kurser med ett internationellt innehåll erbjuds inom det individuella valet, t.ex. Global klass Lokala internationella inriktningar erbjuds inom NV och SP Elevers deltagande i internationella kontakter När elev deltar i en internationell kontakt som erbjuds elever (se ovan) är det viktigt att eleven kommer överens med berörda lärare om vad som gäller vid eventuell frånvaro p.g.a. resa eller annat. Elever som deltar i resor skall av ansvarig lärare delges de skriftliga anvisningar och råd som gäller gemensamt för Rudbeckianska gymnasiet och skriva på en anvarsförbindelse. Självfallet är det viktigt att eleverna så långt som möjligt blir förberedda, kunskapsmässigt, förhållningsmässigt etc., inför en internationell kontakt. I efterhand ska eleven redovisa sina erfarenheter på lämpligt sätt så att det kommer skolan som helhet till godo. Personalkontakter Förstudie:. Syftet är att skaffa sig kunskap om de fältstudieförhållandenen som kan erbjudas, knyta kontakter med skolor, NGO:s eller andra institutioner och öka kunskaperna om samhället i stort. De personliga kontakterna är här av stor vikt för att kunna öppna en ny fältstudieplats. Gästlärare; innebär att en lärare kommer på besök till en skola och föreläser eller övertar enskilda lektioner eller undervisningsavsnitt. Lärarutbyte; innebär att lärare byter arbete med varandra. Personals deltagande i internationella kontakter Alla arbetslag ges i uppdrag att på olika sätt arbeta med internationaliseringsperspektivet. En strävan är att i arbetslagen skapa en bred delaktighet. Önskvärt är att en internationell kontakt inte står och faller med en enda person. Alla kontakter har en ansvarig lärare som samordnare av olika aktiviteter. Eventuella ansökningar och rapporter skrivs också av ansvarig lärare i samverkan med ansvarig skolledare. Ansvaret bör fördelas så att inte verksamheten står och faller med enskilda lärare. 8
Medarbetares resor skall som regel bekostas av skolan under förutsättning att resan faller inom ramen för denna plan. Externa medel skall om möjligt sökas. Vid resor utgår ersättning i enlighet med beslut i samverkansgruppen. Utlandsresor skall enligt gällande delegation beslutas av gymnasierektor. Inför ett internationellt engagemang är det viktigt att berörd personal samråder med ansvarig skolledare så att villkoren för arbetet överenskoms på förhand. För ansvariga lärare kan det handla om anpassningar i tjänsten eller annan kompensation för nedlagt arbete. Ansvar För alla internationella kontakter skall det finnas en ansvarig lärare och en ansvarig skolledare. Samråd skall alltid ske med ansvarig skolledare när aktiviteter planeras. Skolledningen har det övergripande ansvaret för skolans internationalisering. Rapporter Pågående aktiviteter inom IR:s mandatområde rapporteras terminsvis på IR:s rapportblankett. Vid en genomförd internationell kontakt skall en skriftlig rapport lämnas till Internationella Rådet efter avslutad aktivitet. Denna rapport kan kombineras med en muntlig dragning i rådet. Underlag (bilder och text) för reportage på hemsidan lämnas till ansvarig redaktör för skolans hemsida. Besök hos oss Väl genomförda besök ökar utbytet både för våra gäster och för Rudbeckianska gymnasiets del. Ett program planeras av ansvarig personal i samråd med ansvarig skolledare. Programmet skall anslås och presenteras i Veckobladet. En strävan är att besöket skapar många kontaktytor mellan gäster och värdar, både personal och elever. Internationell arbetsplan En arbetsplan för skolans internationalisering ingår i skolans arbetsplan. Planen skall årligen utvärderas och ev. revideras. 9