STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE STÖRRE, SNABBARE, roligare: så ska Stockholm växa smart 2015 FRAMTIDSPROGRAM 1

T H E C A P I T A L T H E C A P I T A L STÖRRE, SNABBARE, roligare: så ska Stockholm växa smart 2015 FRAMTIDSPROGRAM 1

Foto: Björn Leijon 2 FRAMTIDSPROGRAM 2015

INNEHÅLL 04 06 08 10 16 24 VÅRA FÖRSLAG Så blir Stockholm en plats för världens talanger. INLEDNING Utgångsläget är bra, men utmaningarna är stora. VIKTIGA FRAMSTEG Nu får Stockholms skolelever programmering på schemat. MÄNNISKORNA Bostadsbristen är huvudstadsregionens största stoppkloss. FÖRETAGEN Hur kan smarta idéer växa till lönsamma affärer? STADEN En levande storstad behöver både food trucks och stjärnkrogar. En borgmästare för hela regionen Vår huvudstad är inte bara en av Europas snabbast växande städer, det är också en av världens bästa städer att leva i. Regionen har ett starkt näringsliv med ett världsledande teknikkluster och vi ligger långt fram inom livsvetenskap. Här finns fler globala huvudkontor än i övriga nordiska huvudstäder tillsammans. I dag. Men världen utvecklas snabbt. Många städer konkurrerar om talang, kapital och innovation. Personer i ledande ställning i andra regioner har gått från ord till handling för att svara upp mot utmaningarna. Om vi står stilla innebär det i praktiken att vi backar. Så vad krävs egentligen för att vi ska klara konkurrensen i framtiden? Och hur kan vår region bli en ännu bättre plats för oss som redan bor här? I det här framtidsprogrammet presenterar Handelskammaren sin syn på regionens utmaningar och möjligheter. Helt avgörande är att vi får ordning på infrastruktur och bostäder så att regionen kan möta de behov som finns. Vi tror att Stockholm kan vara ett av Europas fem ledande finanscentrum redan 2020. Att Arlanda kan ta positionen som nummer ett i Norden. Och att huvudstadsregionen kan gå före bland annat genom att ge alla skolelever kunskaper i programmering. Stockholms Handelskammare vill vara som en borgmästare för regionen. Vi vill bidra med idéer och inspiration till alla som vill vara med och ta ansvar så att huvudstadsregionen kan fortsätta att vara öppen och innovativ samt leva upp till ledorden green, clean and cool. För att nå dit krävs både visioner och förmåga att genomföra konkreta beslut. Stockholm 8 oktober 2015 30 FRAMTIDEN Boosting the Capital: Så lyfter vi Stockholm. T H E C A P I T A L Stockholms Handelskammare Box 16050, 103 21 Stockholm Besök: Brunnsgatan 2 08-555 100 00 www.chamber.se info@chamber.se T H E C A P I T A L Projektledare: Irene Beertema Strömmer Grafisk form: Jennie Eiserman Omslagsbild: Björn Leijon Tryckeri: Ineko MICHAEL WOLF Ordförande, Stockholms Handelskammare MARIA RANKKA Vd, Stockholms Handelskammare 2015 FRAMTIDSPROGRAM 3

våra förslag i korthet Urbanisering Stockholm ska fortsätta vara en av världens mest attraktiva städer. För talangerna handlar det inte bara om vilket företag man vill jobba på, utan också om vilken miljö man vill bo och leva i. Foto: Björn Leijon VÅRA FÖRSLAG I KORTHET: Möt den tillväxthämmande bokrisen med Bokriskommitténs förslag. Skapa en sammanhållen huvudstadsregion genom att låta Stockholm och Uppsala växa ihop. Minska förvaltningsgränsernas betydelse i stället för en otidsenlig organisation behövs mer av frivilliga gemensamma regler och effektiva lösningar som utnyttjar skalfördelarna i en storstadsregion. Hög tillgänglighet stärker vår regions konkurrenskraft. Därför behövs satsningar på smarta infrastrukturinvesteringar som exempelvis ytterligare tunnelbana, fyrspår mellan Stockholm och Uppsala, en färdigbyggd ringled runt Stockholm och en betydligt bättre flygkapacitet. Satsa på hållbar stadsutveckling med plats för cykel- och gångtrafik. Bygg tätare, högre och friare och därmed miljövänligare. Stöd initiativ som bidrar till större folkliv på tidigare outnyttjade ytor genom att utveckla torg, anlägga pocketparker och främja samverkan mellan handel, fastighetsägare och boende i kvarteren. Se till att Stockholm kan fortsätta utvecklas som start up-stad även på kulturområdet. Foto: Björn Leijon 4 FRAMTIDSPROGRAM 2015

Globalisering Internationalisering får företag och städer att växa. Handel öppnar upp för nya marknader och nya kanaler för utbyte och innovation. Staden spelar en allt större roll för tillväxt och utveckling. Därför måste stadens roll i handelspolitiken stärkas. Foto: Björn Leijon VÅRA FÖRSLAG I KORTHET: Gör huvudstadsregionen till en välkomnande plats för världens talanger och bejaka dess roll som integrationsmotor. Värna öppen arbetskraftsinvandring, inför talangvisum, förbättra systemet med expertskatten och verka för att ett utländskt toppuniversitet etablerar sig i huvudstadsregionen. Se till att Stockholm blir ett av Europas fem främsta finansiella centrum 2020. Knyt Stockholm till den nya Sidenvägen. Få till ett ambitiöst och heltäckande ekonomiskt partnerskap mellan EU och USA, knyt strategiska avtal med nya och växande marknader samt riv hinder för utländska investeringar i Stockholm genom stärkt investeringsskydd och effektiva mekanismer för tvistlösning. Öppna dörrar för huvudstadsregionen i världen. Stockholm bör ha en egen handels- och utrikesminister som bidrar till att vässa och förtydliga huvudstadsregionens varumärke globalt. Inför engelska som officiellt språk i huvudstadsregionen. Det skulle ha stor betydelse för både integrationen, turismen och företagens konkurrenskraft. Prioritera utbildning. Att ha en skola och lärare i världsklass är centralt för vår globala konkurrenskraft. Digitalisering VÅRA Digitaliseringen skapar nya möjligheter i en rasande takt. Ofta är det regler, tillgång till kapital och kompetens som sätter gränser. Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras alla regler som bör anpassas måste anpassas. Stockholm har en stark bas i en etablerad IT-bransch. Samtidigt pågår, med förnyad intensitet, en entreprenörsdriven utveckling av den senaste tekniken och av nya affärsmodeller som har gjort Stockholm till en verklig start up-stad. FÖRSLAG I KORTHET: Låt alla elever i huvudstadsregionen få kunskap i den moderna ekonomins viktigaste språk programmering. Huvudstadsregionen ska vara en digital ekonomisk frizon där nya affärsmodeller och den delade ekonomin bejakas. Regelverken ska utformas för att släppa fram innovativa lösningar inom områden som digitalisering omvandlar. Inför digital frihandel skapa en digital inre marknad i EU och bygg inte nya digitala tullmurar mot resten av världen. 2015 FRAMTIDSPROGRAM 5

Foto: Björn Leijon 6 FRAMTIDSPROGRAM 2015

INLEDNING: STÄDER FÖRÄNDRAR VÄRLDEN I dag står 600 städer för mer än 80 procent av världens samlade BNP. Täta urbana miljöer driver fram innovation. Att finnas i staden har blivit en nyckel till ekonomisk framgång. En majoritet av världens befolkning bor redan i städer och andelen ökar stadigt. I PWC:s Cities of Opportunity toppar Stockholm kategorierna hälsa och trygghet respektive hållbarhet. Urbanisering, globalisering och digitalisering är vår tids megatrender. Dessa krafter har oåterkalleligen förändrat världsekonomin, och därmed våra förutsättningar att konkurrera i den. Stockholm är en av Europas snabbast växande huvudstäder. Var femte svensk bor i Stockholm och här skapas nästan en tredjedel av allt värde som produceras i Sverige. Huvudstadsregionen är en motor för landets ekonomi, där välutbildad arbetskraft och innovativa arbetsgivare har goda möjligheter att finna varandra. Många av Sveriges verkligt stora multinationella företag har sin bas här, liksom utländska företags verksamheter i Norden eller Nordeuropa. Här finns kvalificerat företagande i etablerade branscher, från tillverkningsindustri till barnomsorg. Här finns företag inom riskkapital och finansiell sektor som borde göra det möjligt för Stockholm att positionera sig som ett av Europas ledande finanscentrum. Här finns också en ny entreprenörsanda, med en dynamisk start up-scen för digitala lösningar. Att spela upp en låt med Spotify, att spela Minecraft i mobilen eller att betala en gatuförsäljare med kort via en Izettle-dosa: på bara några år har innovativa Stockholmsföretag blivit del av människors vardag, världen över. Av de 138 nystartade mjukvaruföretag som värderas till över en miljard dollar, har fem sin bas här i Stockholm. Mätt per capita gör det Stockholm till världens näst starkaste hubb för nya teknikföretag, bara överträffat av Silicon Valley. Stockholm går före också på andra områden. I PWC:s Cities of Opportunity toppar Stockholm kategorierna hälsa och trygghet respektive hållbarhet. Samtidigt tappar vi på andra viktiga områden, som innovation och infrastruktur. Vår regions utgångsläge är bra. Men det finns utmaningar, som behöver hanteras med framsynthet. Det här framtidsprogrammet är Stock- holms Handelskammares förändringsagenda. Vår uppmaning till alla dem som på olika nivåer fattar de beslut som formar förutsättningarna för vår del av världen. Framtidsprogrammet antogs i sin första version 2012. Sedan dess har mycket hänt. Många av de frågor som Handelskammaren arbetat för har utvecklats i positiv riktning: tunnelbanenätet byggs ut. Bygget av Förbifart Stockholm har startat. Arlanda flygplats har fått ett modernt miljötillstånd och kan fortsätta utvecklas. Och flera av våra hjärtefrågor, såsom bostäder, infrastruktur och integration, ligger högt på den politiska agendan. Men vi ser också nya frågor som behöver drivas, och delvis nya förutsättningar för hur vi ska komma framåt i dem. Därför presenterar Handelskammaren nu ett uppdaterat framtidsprogram. Det täcker inte allt, men det drar upp huvudlinjerna i vad vi anser är nödvändigt för att klara de utmaningar som Sveriges huvudstadsregion står inför. Vi kallar det Boosting the Capital, och delar upp det i tre kapitel: Människorna, Företagen och Staden. 2015 FRAMTIDSPROGRAM 7

Viktiga framsteg sedan 2012 Nationalmuseum renoveras och utvecklas. I Stockholm har antalet bilpoolsbilar nära tredubblats. Utländska skolor verksamma i Sverige har fått rätt att utfärda svenska examensbevis. Tvärförbindelserna i Stockholm har förstärkts till Ulvsunda, Sundbyberg och Solna. Tio nya stationer byggs, liksom 78 000 bostäder i tunnelbanans närområde. Arlanda flygplats har fått ett modernt miljötillstånd och kan fortsätta utvecklas. Ökat utbud av andrahandslägenheter p.g.a. enklare regler för andrahandsuthyrning. Stockholms stad har ett pilotprojekt med programmering i grundskolan. 8 FRAMTIDSPROGRAM 2015

Foto: Istock Under 2013 2015 öppnades tolv nya interkontinentala direktlinjer från Arlanda. Fyrspår byggs mellan Tomteboda och Kallhäll. Trängselskatten går oavkortat till att finansiera regionens infrastruktur. Fler food trucks på Stockholms gator har skapat ca 800 nya jobb på bara några år. Bromma flygplats framtid utreds långsiktigt, med fokus på flygtillgänglighet. Förbifart Stockholm har börjat byggas, med finansiering från trängselskatten. Öppna data vinner mark. Lantmäteriet har beslutat att släppa sin småskaliga kartinformation fri. 2015 FRAMTIDSPROGRAM 9

MÄNNISKORNA Huvudstadsregionen växer och behöver växa ännu mer. Det kräver bra villkor för företagen, men det kräver också att vi lyckas få hit rätt människor för att jobba i dem. Bara så kan huvudstadsregionen hävda sig i den globala konkurrensen om talangerna. Stockholm är i dag en av Västeuropas snabbast växande städer. 2014 stod Stockholms län och Uppsala län tillsammans för nästan 40 procent av hela Sveriges totala befolkningstillväxt. Om 25 år beräknas var fjärde svensk bo i huvudstadsregionen. Den utvecklingen är bra för vår region. Men är den bra nog? Just nu tyder mycket på att befolkningstillväxten, åtminstone i vissa kategorier, faktiskt är för liten. Trots att utbildningsvolymerna växer och trots att många högutbildade förväntas flytta hit, kommer näringslivets efterfrågan på kompetent arbetskraft att vida överstiga utbudet. TALANGJAKTEN Både växande småföretag och etablerade jättekoncerner lever på att kunna attrahera de skarpaste hjärnorna. Oavsett om de kommer från Borås eller Bombay. När det gäller att attrahera talanger tävlar vi i dag med metropoler som London, New York och Singapore. Samtidigt jämförs vi med andra svenska städer, som kan locka med kortare pendlingsavstånd, prisvärt boende och goda karriärmöjligheter. Ska vi kunna hävda oss i den globala konkurrensen behöver huvudstadsregionens bostadsmarknad fungera betydligt bättre än i dag. Vår skola måste vara i världsklass. Och det kommer att krävas rejäla investeringar i kollektivtrafik och annan infrastruktur. INVANDRINGEN För att kunna möta de utmaningar som befolkningstillväxten för med sig, behöver vi förstå hur den ser ut. I vår region drivs den framför allt av höga födelsetal och invandring. Huvudstadsregionen tar sedan i början av 2000-talet emot cirka 30 procent av Sveriges totala invandring. Sedan 2006 har invandringen ökat till följd av ett betydande flyktingmottagande och anhöriginvandring. På grund av den oroliga situationen i omvärlden räknar Migrationsverket med en kraftigt ökad flyktingström till Sverige de närmaste åren. Detta ställer stora krav på integration och möjligheter för dem som flyr hit att ta sig vidare i det svenska samhället. Skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda vad gäller till exempel sysselsättning och hälsa är betydligt mindre i huvudstadsregionen än i övriga landet. Det är positivt. Ändå finns mycket kvar att göra, bland annat i skolan där det i dag finns oroande tecken på ökande klyftor. Huvudstadsregionens långsiktiga utveckling måste bygga på att människor FAKTA: DE NYA STOCK- HOLMARNA 1. Invandring skapar förutsättningar för tillväxt. 2014 stod nettoinflyttningen från utlandet för 47 procent av av folkökningen i Stockholms län och Uppsala län. 2. Unga kvinnor driver urbanisering. Under åren runt tjugo, den tid då man läser på högskola/universitet eller tar sina första steg in på arbetsmarknaden, flyttar kvinnor i betydligt högre utsträckning än jämnåriga män. 3. Många barn. Barnafödandet har ökat stadigt det senaste decenniet och stod 2014 för nästan 40 procent av folkökningen i huvudstadsregionen. 4. 90-talisterna växer upp. 2015 är antalet 20 25-åringar i Sverige 170 000 fler än för tio år sedan. Många av dem söker sig till Stockholm, trots en tuff bostadsmarknad som är svår att ta sig in på utan pengar eller kontakter. 10 FRAMTIDSPROGRAM 2015

vill söka sig hit och inte primärt på att de flyr från krig och nöd. Samtidigt vore det ödesdigert att underskatta potentialen i de människor som kommer hit som flyktingar. Arbetsmarknaden skriker efter skickliga yrkesutövare. Många av dem finns redan här, men får vänta alldeles för länge på chansen att visa vad de kan. MINSKA BYRÅKRATIN Regionens näringsliv, inte minst de nya innovativa teknikföretagen, är starkt beroende av att kunna rekrytera personer från utlandet. Inget tyder på att det behovet kommer att minska framöver. Snarare tvärtom. Här har expertskatten och nya regler för arbetskraftsinvandring varit positiva reformer men den senare präglas tyvärr fortfarande av snårig byråkrati och orimligt långa ledtider. Det måste förändras. Det ska vara enkelt för människor att komma hit och jobba. Nyckelpersoner som är beredda att flytta hit, som behövs i företagen och därmed i förlängningen i regionen, ska inte fastna i papperskvarnen. För att göra vår region attraktiv för utländsk nyckelkompetens måste reformen för arbetskraftsinvandring vårdas och uppdateras. Migrationsverkets behandling av arbetstillstånd behöver bli mer effektiv och expertskatten bör förlängas från tre till fem år. BOSTÄDER den stora stoppklossen Att snabbt få tag i en hyreslägenhet på rimligt pendlingsavstånd är för de flesta stockholmare helt omöjligt i bästa fall bara mycket komplicerat. Verksamhetskritisk arbetskraft tvingas tacka nej till jobb i regionen för att man inte lyckas lösa boendet. Bostadsbristen slår hårt och direkt mot individer och företag. Men i förlängningen hotar den hela huvudstadsregionens tillväxt och utveckling. I september 2013 tillsattes Bokriskommittén av Fastighetsägarna Sverige samt handelskamrarna i Stockholm, Västsverige och Sydsverige. Uppdraget var att ta fram konkreta förslag till hur bostadsmarknaden ska reformeras för att fungera bättre. I sin slutrapport pekade kommittén ut två huvudsakliga hinder för en väl fungerande bostadsmarknad: för dålig rörlighet inom det befintliga bostadsbeståndet och för litet nybyggande. Att bara lösa det ena eller det andra problemet räcker inte: både rörligheten och nybyggandet måste öka, samtidigt. När det gäller rörligheten utgör hyresregleringen en av flera stoppklossar. Fel prissättning leder till att människor saknar incitament att flytta då bostadsbehovet förändras. Det finns dessutom skäl att ifrågasätta i vilken mån hyresregleringen når sitt politiska syfte, att motverka segregation på grund av inkomst och etnicitet. När ekonomer vid Uppsala universitet analyserade bruksvärdessystemets effekter på segregationen kom de fram till följande slutsats: Resultatet kan tillspetsat formuleras som att den typiske innehavaren av en hyresrätt i Stockholms innerstad är högutbildad, äldre, infödd och med hyfsat hög inkomst, medan populationen i ytterområdena i högre utsträckning utgörs av småbarnshushåll och invandrare (Wilhelmsson, Söderberg, Enström, debattartikel i tidningen Bofast 2012). Ett annat betydande hinder för rörligheten är reavinstskatten, som många gånger gör det olönsamt för den som äger sin bostad att flytta till något mindre när exempelvis vuxna barn flyttar ut. FAKTA: BOSTADSBRIST 1. Stockholms län växer med 35 000 personer per år. 2013 vände bostadsbyggandet uppåt efter att i många år legat runt 7 000 bostäder per år. En befolkningsökning på tio personer kräver sex nya lägenheter. Byggtakten har alltså länge varit alldeles för låg. 2. Lång väntan. Det tar i dag i genomsnitt 7,7 år att få en lägenhet genom bostadsförmedlingen i Stockholm. Kötiden gäller lägenheter i hela Stockholms län den som vill bo i innerstaden får räkna med mer än det dubbla. 3. Växande köer. Den sista december 2014 stod 431 144 personer i kö till bostadsförmedlingen, en ökning med cirka 40 000 personer. Antalet förmedlade lägenheter stannade på knappt 11 000. 4. Rekryteringshinder. När Handelskammaren frågade de 500 mest snabbväxande företagen i Stockholms län om problemen med att rekrytera arbetskraft på grund av bostadsbristen, uppgav nästan en tredjedel av företagen att de hade sådana svårigheter. 2015 FRAMTIDSPROGRAM 11

FAKTA: BYGGHINDER 1. Brist på mark. Det finns i dag i princip ingen mark i de centrala delarna av Stockholms län som inte är belagd med någon typ av hinder eller restriktion. Att förtäta befintlig bebyggelse eller bygga på gammal industrimark medför stora kostnader för överklagandeprocesser och sanering. 2. Orimligt långa beslutsoch planprocesser. Från byggidé till inflyttningsklar bostad tar det i dag i genomsnitt sex år. Ett viktigt skäl är brister i samarbetet mellan byggprocessens olika aktörer. 3. Regelverk. Hårda krav på nybyggda bostäder gällande till exempel bullernivåer, tillgänglighet och antal parkeringsplatser per bostad. 4. Överklagandeprocesser. I Stockholmsregionen överklagas nästan alla detaljplaner. Det förekommer till och med att myndigheter överklagar varandras beslut att staten alltså processar mot sig själv. Från byggidé till inflyttningsklar bostad tar det i genomsnitt sex år. I dag, när de statliga byggsubventionerna i allt väsentligt är avskaffade, måste bostadssektorn attrahera kapital på samma villkor som andra sektorer i ekonomin. Därför bygger man det som lönar sig vilket oftare är dyra bostadsrätter än billiga hyresrätter. Vi ska inte tillbaka till statliga byggsubventioner. Däremot finns det starka skäl att på andra sätt stimulera efterfrågan på de bostäder som byggs, till exempel genom ett höjt bostadsbidrag till resurssvaga hushåll. Vi skulle också vilja se skattemässiga incitament för bosparande för unga. Bostadsfrågan är avgörande, och den är akut. Ska Sverige ha en attraktiv huvudstadsregion behövs en fungerande bostadsmarknad där det är enkelt och billigt att flytta, där omsättningen på bostäder är hög och där bostadsbeståndet utnyttjas effektivt. SE ÖVER SKATTERNA Det måste löna sig att arbeta och studera här. Som nämnts tidigare står vår region inför stora utmaningar framåt när det gäller kompetensförsörjning. Mot den bakgrunden finns det starka skäl att se över hur skattenivåer påverkar de beslut som enskilda människor och företag fattar. Stjärnprogrammeraren som väljer mellan att jobba i Stockholm eller London tittar ju inte bara på hur hög lönen är utan också på hur mycket av den hon får behålla. Här är värnskatten en faktor i praktiken en extra skatt på utbildning, som enligt flera utredningar skulle kunna slopas utan negativa effekter på statsfinanserna. Att avskaffa värnskatten och att fortsätta sänka skatterna på arbete generellt skulle gynna hela Sverige, men inte minst huvudstadsregionen som är landets tillväxtmotor. DET BYGGS FÖR FÅ BILLIGA HYRESRÄTTER. I dag bygger man det som lönar sig vilket oftare är dyra bostadsrätter än billiga hyresrätter. FÖR LITE OCH FÖR LÅNGSAMT När det gäller nybyggandet ligger mycket av förklaringen i den långa lista av bygghinder som präglar huvudstadsregionen från utdragna planprocesser till brist på byggbar mark. Givet huvudstadsregionens kraftiga befolkningstillväxt borde det vara ett riksintresse att öka bostadsbyggandet. Ändå ligger en mängd olika markrestriktioner i vägen för att så ska kunna ske. Till detta kommer att mycket av det som byggs, byggs för fel målgrupp. Många av dem som behöver bostad har begränsade ekonomiska resurser. Ändå byggs nästan ingenting för den gruppen. Foto: Istock 12 FRAMTIDSPROGRAM 2015

Foto: Istock BÄTTRE INFRASTRUKTUR Vi talar gärna om Stockholm som en liten storstad: här finns den globala stadens utbud och mentalitet kombinerat med, potentiellt åtminstone, den lilla stadens effektiva kommunikationer. Men om vi vill förverkliga den potentialen, och vinna den lilla storstadens konkurrensfördel, kommer det att krävas målmedvetet arbete. Vi är inte framme än. Det senaste halvseklet har huvudstadsregionen fått en betydligt mindre del av de statliga investeringarna i vägar och spår än vad som hade varit rimligt sett till befolkningsutveckling och trafikarbete. Priset för de eftersatta investeringarna betalar vi nu i form av överbelastning och framkomlighetsproblem på både vägar och spår. Även underhållet är kraftigt försummat. Mycket som byggdes i mitten på förra seklet är i dåligt skick och kräver genomgripande renovering. Även underhållet har varit kraftigt försummat. Mycket av det som byggdes under 1960- och 1970-talet är nu i dåligt skick och kräver genomgripande renovering. Mot den bakgrunden är det glädjande att det händer mycket i regionen på infrastrukturområdet. Efter decennier av kraftiga underinvesteringar har projekt som Citybanan och Norra länken sett dagens ljus. Det byggs dubbelspår på Ostkustbanan genom Gamla Uppsala, liksom fyrspår på Mälarbanan mellan Barkarby och Kallhäll. Förbifart Stockholm blir nu verklighet och fram till 2025 ska tio nya stationer byggas då tunnelbanenätet dras ut till Nacka, Arenastaden och Barkarby. Men 40 år av underinvesteringar innebär att det byggts upp en betydande investeringsskuld, som det kommer att ta lång tid att beta av. Behoven under de kommande 20 åren kommer att vara betydande, både på vägar och spår, och många investeringar kommer att bli särskilt akuta mot bakgrund av befolkningstillväxten. Det gäller till exempel den utbyggnad av fyrspår mellan Uppsala och Stockholm som skulle kunna möjliggöra 100 000 nya bostäder i nya och befintliga stationslägen. Det bör finnas en öppenhet för att finansiera och organisera infrastrukturinvesteringar på nya sätt, till exempel genom offentlig privat samverkan (OPS). Privata aktörer kan inte bara tillföra kapital, de kan också dela risker, skapa incitament för att hålla kostnader och tidsplaner samt tillföra ny kompetens. TIO NYA STA- TIONER. Fram till 2025 ska tio nya stationer byggas då tunnelbanenätet dras ut till Nacka, Arenastaden och Barkarby. 2015 FRAMTIDSPROGRAM 13

FAKTA: INFRA- STRUKTUR 1. Fyrtio år av underinvesteringar. De senaste fyrtio åren har de statliga investeringarna i vägar i Stockholms län utgjort ungefär 10 procent av de totala statliga väginvesteringarna, trots att befolkningen uppgått till 20 procent och trafikarbetet 25 procent. När det gäller spårinvesteringar har relationerna varit ännu sämre. 2. Långa pendlingstider. Stockholmare ägnar sex veckor per år åt att jobbpendla två veckor mer än svensken i genomsnitt. 3. Vägar inte bara för bilar. I Stockholms län rullar omkring hälften av kollektivtrafiken i vägnätet. 4. Tättrafikerade cykelbanor. På tio år har antalet cyklister i Stockholms innerstad ökat med 80 procent. Allt fler använder cykeln för att pendla längre sträckor. GRÖN infrastruktur En modern och hållbar huvudstadsregion behöver både väginfrastruktur och en väl utbyggd kollektivtrafik. Men den behöver också en fungerande infrastruktur för cyklar. Inte minst när allt fler väljer att cykla, av både miljö-, tids- och hälsoskäl. Här bör Stockholm flytta fram positionerna, till exempel med fler och säkrare cykelbanor. Att bygga den sista, östra delen av ringleden runt Stockholm skulle kraftigt avlasta innerstaden från trafik. En sådan trafikminskning skulle ge goda förutsättningar att förverkliga visionen om den gröna promenad- och cykelstaden. Foto: Björn Leijon Gör Arlanda till flygplats #1 i Norden DET VIKTIGA FLYGET Det är inte bara kommunikationerna inom regionen som avgör vår konkurrenskraft. Att vara tillgänglig för resten av landet, och världen, är minst lika viktigt. Flygplatser är avgörande platser i en modern ekonomi. Här kan man känna världshandelns puls. Flyget tar inte bara människor från en plats till en annan, utan står också för idétransporter och kunskapslogistik. Arlanda flygplats har till slut fått ett modernt miljötillstånd, som gör att den kan fortsätta utvecklas som en internationell storflygplats. De senaste tre åren har tolv nya interkontinentala direktlinjer öppnats från Arlanda, till bland annat Dubai och San Francisco. Ändå erbjuder Köpenhamn/Kastrup fortfarande fler interkontinentala direktförbindelser än Stockholm/Arlanda, och dessa går i högre grad till viktiga affärsdestinationer. Med tanke på att Stockholm har fler huvudkontor och Nordenkontor för stora företag än någon av de andra nordiska huvudstäderna, borde förhållandet snarare vara det motsatta. Länsstyrelsen i Stockholm pekade för ett par år sedan ut de fem mest intressanta direktdestinationerna för att stärka huvudstadsregionens konkurrenskraft: San Francisco, Hongkong, Delhi, Tokyo och Shanghai. Sedan dess har Arlanda fått en dock främst turistprofilerad direktlinje till San Francisco, och en linje till Hongkong startades i september 2015. Det är positivt för regionens tillgänglighet, men mycket återstår att göra. ANTALET CYKLIS- TER i Stockholms innerstad har ökat med 80 procent på tio år. 14 FRAMTIDSPROGRAM 2015

2015 valdes Arlanda ut som en av tio flygplatser i världen för amerikansk inresekontroll, så kallad preclearance. Våren 2015 valdes Arlanda som en av tio flygplatser i världen ut för amerikansk inresekontroll, så kallad preclearance. Preclearance skulle göra det betydligt smidigare att flyga till USA och innebära en god möjlighet för Sverige att stärka banden till världens största ekonomi och vår viktigaste exportmarknad utanför EU. Men beskedet räcker inte för att vi ska kunna luta oss tillbaka. Att förverkliga preclearence kommer att kräva resurser i form av investeringar samt att Sverige förhandlar och fattar beslut om en mängd olika detaljer. Det behövs politisk vilja, mod och förmåga. Arlanda har goda förutsättningar att bli Nordens flygplats nummer ett, med störst antal interkontinentala direktlinjer. Det målet har också den sittande regeringen ställt sig bakom. Men för att nå dit kommer det på sikt troligen att behövas en fjärde bana på Arlanda. För att underlätta flygets miljöomställning behövs också satsningar som STOCKHOLM behöver fler interkontinentala direktflyglinjer. gör att produktionen av förnyelsebara flygbränslen kommer i gång. BROMMA BEHÖVS Parallellt med Arlanda är Bromma flygplats utveckling av stor betydelse. Det vanliga reguljära flyget från en citynära flygplats betyder mycket för Stockholms och regionens attraktionskraft. Men Bromma spelar också en stor roll för affärsflyget och därmed för huvudkontorsekonomin och i förlängningen hela Sveriges konkurrenskraft. Före valet 2014 fattades flera positiva beslut för att öppna för civilflyg på Ärna flygplats i Uppsala. Det vore ett välkommet tillskott för regionens flygtillgänglighet. När den nya lokala politiska majoriteten i Uppsala nu verkar för att stoppa planerna på civilflyg, finns därför all anledning att bevaka och driva denna fråga. Den fysiska delen av infrastrukturplaneringen behöver samordnas bättre med den ekonomiska delen. I flera stör- re infrastrukturprojekt har man kallat in statliga förhandlingspersoner för att lösa finansieringsfrågorna. Den modellen har fungerat bra men brister i kontinuitet. Efter att förhandlingspersonen avslutat sitt uppdrag, uppstår ofta nya problem som måste lösas. Därför bör en permanent förhandlingsdelegation för Stockholmsregionen tillsättas. Huvudstadsregionen står inför en stor utmaning. Vi måste inte bara klara dagens tillväxt vi behöver dessutom se till att den förblir på en hög nivå och att människor som i dag inte söker sig hit ser Stockholm och Uppsala som attraktiva alternativ. Stockholm växer varje dag med två fullsatta SL-bussar. Ska vi klara att fortsätta attrahera människor, kunskap och kapital måste vi se till att de bussarna inte fastnar i köer och att människorna som sitter i dem kan bygga sig en framtid här. Foto: Istock 2015 FRAMTIDSPROGRAM 15

8:e plats bland världens städer Foto: Istock I Stockholm finns nio huvudkontor för företag i globala branscher, det ger en åttonde plats bland världens städer. 16 FRAMTIDSPROGRAM 2015

FÖRETAGEN Öppen, kreativ, digital: huvudstadsregionen klarar sig relativt bra i olika internationella mätningar. Samtidigt står vi nu inför betydande utmaningar för att behålla och stärka vår konkurrenskraft. Inte minst näringsklimatet måste synkas med omvärlden och framtiden. MER ÄN VART TREDJE nytt svenskt företag startas i huvudstadsregionen. Huvudstadsregionen är Sveriges ekonomiska motor. Här bor snart var fjärde svensk. I regionen produceras över en tredjedel av BNP och härifrån hämtas en betydande del av landets skatteintäkter genom statlig skatt och skatteutjämning. Mer än vart tredje nytt svenskt företag startas här, och vi har fler huvudkontor i globala branscher än i de andra nordiska huvudstäderna tillsammans. Här finns också mycket av ekosystemet för kapitalförsörjning till nya och växande företag. I Stockholm finns nio huvudkontor för företag i globala branscher, det ger en åttonde plats bland världens städer. Räknar man huvudkontor per capita kommer Sverige på fjärde plats i världen. Den globaliserade ekonomin syns tydligt av världens 2 000 ledande företag har 23 sitt huvudkontor i Stockholms län, 3 i övriga Sverige. URBANISERING I storstadsmiljön samlas talang, företagande och efterfrågan på ett och samma ställe. Det driver fram ett starkt tjänsteföretagande, sida vid sida med tunga producerande företag som ofta har omfattande forsknings- och utvecklingsarbete i regionen. De varuproducerande företagen utgör dessutom en betydande del av den avancerade tjänstesektorns efterfrågan. Stockholm är en huvudstad för huvudkontor. Dessa och tjänsteföretagen som omger dem präglar Stockholmsekonomin. GLOBALISERING De senaste decenniernas strukturomvandling har gjort regionens ekonomi betydligt mer diversifierad och mindre sårbar än tidigare. Handelskammarens 2 000 medlemsföretag verkar i en stark och sund ekonomi. Samtidigt är näringslivet här, i likhet med Sverige i övrigt, kraftigt internationaliserat: många företag och arbetstillfällen i regionen är direkt integrerade i globala produktions- och distributionskedjor. DIGITALISERING Stockholm är en av världens mest uppkopplade städer. Det sätter tydliga avtryck i företagandet. Här finns ett av världens främsta IT-kluster, med både stora, etablerade företag som Ericsson och nyare tillskott som Klarna, Spoti- 2015 FRAMTIDSPROGRAM 17

Huvudstadsregionen är en del av hela Sveriges näringsklimat, som i sin tur är en del av en gemensam europeisk marknad. FAKTA: STARK HUVUDKONTORSEKONOMI I HUVUDSTADSREGIONEN PLACERING FORBES FÖRETAG HUVUDKONTOR I 119 Nordea Bank Stockholm 235 Ericsson Stockholm 259 SEB Stockholm 289 Svenska Handelsbanken Stockholm 296 Swedbank Stockholm 316 Teliasonera Stockholm 352 Volvo Group Göteborg 353 Investor Stockholm 449 H&M Stockholm 514 Atlas Copco Stockholm 541 SCA Stockholm 649 Sandvik Stockholm 781 Skanska Solna 864 Assa Abloy Stockholm 870 ICA Gruppen Stockholm 1118 Industrivärden Stockholm 1137 Kinnevik Stockholm 1178 Autoliv Stockholm 1265 SKF Group Göteborg 1351 Electrolux Group Stockholm 1416 Tele2 Stockholm 1456 Alfa Laval Lund 1486 Hexagon Stockholm 1566 Lundbergs Stockholm 1921 Securitas Stockholm 1939 NCC Group Solna fy och Izettle. Dataspelsindustrin har medvind från framgångsföretag som Mojang, King och Dice. Även i nya tillväxtbranscher, som livsvetenskaper och miljöteknik, finns tendenser till kluster i regionen. Att huvudstadsregionen står starkt ekonomiskt hänger förstås också ihop med Sveriges ekonomiska ställning överlag. Huvudstadsregionen är en del av Sveriges näringsklimat, som i sin tur är en del av en gemensam europeisk marknad. På samma sätt som huvudstadsregionen är viktig för Sverige, är Sverige viktigt för huvudstadsregionen. 23 av världens ledande företag har huvudkontor i Stockholm. DATASPELS- INDUSTRIN har medvind från framgångsföretag som Mojang, King och Dice. 18 FRAMTIDSPROGRAM 2015

Foto: Istock FAKTA: NÄRINGS- KLIMAT 1. Möjligheternas stad. I PWC:s uppmärksammade studie Cities of Opportunity 2014 rankas Stockholm som nummer sju i världen. En bra placering om än ett tapp med två placeringar sedan föregående mätning 2012. 2. Starka företag. Konkurserna i regionen ligger under genomsnitt för riket: det startas relativt många företag och relativt många överlever. 3. Höga inkomstskatter, i kombination med ofördelaktiga regler för personaloptioner, försvårar rekrytering av nyckelkompetens till växande företag. 4. Riskkapital behövs. Av de över 50 företag som introducerats på Stockholmsbörsen sedan 2001 har över hälften sponsrats med riskkapital. Samtidigt är det i dag svårt för företag att få tag i riskkapital, framför allt i tidiga skeden. KOMMERSIALISERA MERA Men det är uppenbart att inte bara styrkorna på det nationella planet, utan även svagheterna, har stor inverkan på regionen. Stockholm är Europas ledande huvudstadsregion när det kommer till innovationer. Det är fantastiskt för en befolkningsmässigt relativt liten region i den geografiska periferin. Men när det kommer till förmågan att kommersialisera och sälja de innovationer vi tar fram ligger vi betydligt sämre till. Förklaringen till detta glapp ligger till stor del i villkor som regleras på riksplanet: från krångliga processer för arbetskraftsinvandring till skatter som gör det oförmånligt för entreprenörer, investerare och tidiga nyckelmedarbetare att satsa på nya entreprenöriella företag. Med rätt incitament för forskare, universitet och högskolor att kommersialisera sina idéer skulle även lärosätenas innovationskraft kunna frigöras fullt ut. SPOTIFY är ett av de stora världsetablerade IT-företag som finns i Stockholm. Innovationer #1 2015 FRAMTIDSPROGRAM 19

FAKTA: FORSKNING OCH UTVECK- LING 1. Viktig FoU-region. Huvudstadsregionen har landets största koncentration av FoU-resurser. Här finns dock stora utmaningar efter negativ utveckling på senare tid, såsom avveckling av Astra Zenecas forskningsverksamhet i Södertälje och Pharmacia i Uppsala. 2. Ont om privata investerare. Mycket av FoU-investeringarna är privata, men görs i huvudsak i näringslivet. På högskolor och universitet kommer bara 15 procent av forskningsmedlen från privata stiftelser, företag eller privatpersoner. 3. För lite bang for the buck. De stora svenska satsningarna på forskning ger vetenskapliga resultat: svenska forskare har en internationellt sett hög produktion av vetenskapliga artiklar och citeras ofta av andra forskare. I Vetenskapsrådets internationella jämförelse av antal citeringar hamnar Sverige på sjunde plats. Däremot ger satsningarna inte samma goda utdelning i företagens innovation det är den så kallade forskningsparadoxen. Ett diversifierat och avancerat näringsliv lämpar sig dåligt för näringspolitisk klåfingrighet. DET ÄR VIKTIGT att belöningen för framgångsrikt entreprenörskap är hög, eftersom risken för misslyckande är stor. RISKKAPITALET RÄCKER INTE En annan betydande svaghet är tillgången på riskkapital. Framgången för svenskfödda digitala lösningar har bidragit till att det i dag finns en levande start up-scen och en ny entreprenörsanda i regionen, med initiativ som till exempel SUP46 där lovande nya företag får coachning och hjälp att hitta finansiering. Men det räcker inte, långtifrån. Det är fortfarande alldeles för svårt för växande företag att få in riskkapital, framför allt i tidiga tillväxtskeden. Det är viktigt att komma ihåg att frågan om riskkapital inte bara gäller start-ups. Även etablerade företag kan behöva tillskott av kapital och kunskap för förverkliga sin potential. Alfa Laval, Byggmax och Permobil är bara några av de företag som på senare år kunnat utvecklas positivt och expandera tack vare riskkapital. Om fler smarta idéer ska kunna utvecklas till framgångsrika företag, måste det bli lättare att få tag i kapital. Det behövs en politik som ger förutsättningar för den riskkapitalindustri som finns här att fortsätta verka, med långsiktiga och konkurrenskraftiga spelregler på skatteområdet. Privat förmögenhetsuppbyggnad måste möjliggöras. Även optionsbeskattningen och de så kallade 3:12-reglerna behöver ses över för att företag ska kunna erbjuda sina medarbetare del av uppsidan i nystartade företag, till exempel genom ägande. Det är viktigt att belöningen för framgångsrikt entreprenörskap är hög, eftersom risken för misslyckande är stor. LYFT FINANSSTOCKHOLM Finanssektorn är en viktig tillväxtmotor för huvudstadsregionen. Förutom att förse näringslivet med kapital och bidra till regionens innovationskraft är sektorn en betydande konsument av avancerade företagstjänster. Med stark kompetens och med trygga, transparenta system rankas Stockholm i dag som Nordens ledande finanscentrum. Men för att vår konkurrenskraft inte ska urholkas måste ambitionsnivån sättas högre. Med ett aktivt arbete för att utveckla vår finanssektor bör Stockholm kunna bli ett av Europas fem ledande finanscentrum senast 2020. Detta kan ske genom bland annat stärkt samverkan mellan offentliga och privata aktörer, en bättre marknadsföring av Stockholm som finansiellt centrum samt främjande av finansiell innovation och teknik. Vi behöver också ha en näringspolitik som ser styrkan i huvudstadsregionens diversifierade näringsstruktur som inte ställer produktion mot tjänster, utan inser att stora delar av tjänstesektorn i regionen säljer sina tjänster till de producerande företagen. Utgångspunkten måste vara att ett gott klimat för alla är bättre än ett särskilt bra klimat för vissa. Stockholms Handelskammare är övertygad om att generella åtgärder för ett bra näringsklimat är bättre än politiska ambitioner att hitta vinnare eller att stödja vissa branscher. Ett diversifierat och avancerat näringsliv lämpar sig dåligt för näringspolitisk klåfingrighet. 20 FRAMTIDSPROGRAM 2015

Foto: Mattias Bardå 100 000 JOBB I VÄLFÄRDEN Välfärdssektorn har vuxit snabbt på senare år. Företag i skola, vård och omsorg är en viktig del av regionens näringsliv, och står för ett stort antal arbetstillfällen. Omkring 100 000 personer i Stockholms län och Uppsala län arbetar i privata företag inom vård, skola och omsorg. I Stockholms län utgörs nästan 20 procent av bruttokostnaden för välfärdsverksamheten av köp från privata företag, föreningar och stiftelser. Välfärdssektorn har inte bara skapat arbetstillfällen, utan också ett stort antal entreprenörer. Den absoluta majoriteten av de privata vård- och omsorgsföretagen, 93 procent, har färre än 20 anställda. Påfallande många av företagsledarna är kvinnor. I Stockholm har sex av tio privata vård- och omsorgsföretag en kvinnlig företagsledare. I Uppsala är det fem av tio. Välfärdssektorn bidrar dessutom med en viktig pusselbit i regionens individklimat: valfriheten. Mångfalden av skolor, vårdcentraler och hemtjänst med olika inriktningar är en av de saker som gör vår region attraktiv att leva i. Mot den bakgrunden finns det anledning att påpeka att resonemanget ovan om näringspolitisk klåfingrighet givetvis också gäller för negativa åtgärder. Att från politiskt håll peka ut en viss bransch som mindre önskvärd eller viktig är sällsynt dålig politik. De krafter som i dag verkar för att begränsa välfärdsföretagens möjligheter att etablera sig och växa, urholkar samtidigt konkurrenskraften för hela vår region. MÅNGFALDEN av skolor, vårdcentraler och hemtjänst med olika inriktningar är en av de saker som gör vår region attraktiv att leva i. 2015 FRAMTIDSPROGRAM 21

En modern SKOLA SKOLAN MÅSTE anpassas till omvärldens och framtidens krav. Den kanske allra största utmaningen för vår region handlar om näringslivets kompetensförsörjning. Om inte kraftfulla åtgärder vidtas kommer vi att ha stora brister under kommande decennier. Här är skolan en helt avgörande faktor, för huvudstadsregionen likaväl som för Sverige i stort. De senaste årens larm om svenska elevers fallande kunskapsresultat visar att läget är akut. Ambitionsnivån måste sättas högt redan från början. Utbildningen i huvudstadsregionen ska hålla högsta kvalitet från förskoleklass till forskarutbildning. Här finns all anledning att vända blickarna utåt i världen för att inspireras av hur andra skolsystem arbetat för att stärka lärarnas yrkesroll och höja nivån på lärarutbildningen. Huvudstadsregionens lärare ska vara Europas bästa. Överlag är huvudstadsregionens skolor relativt bra. Men det finns stora skillnader mellan olika skolor. I Stockholms stad, för att ta ett exempel, delar utbildningsförvaltningen in stadens skolor i fyra grupper utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. I den grupp skolor där eleverna har starkast bakgrund lämnade 4 procent grundskolan utan gymnasiebehörighet 2014. I den svagaste gruppen skolor var andelen nästan tio gånger så stor, 39 procent. Ett glapp som dessutom har ökat från tidigare år. Sådana klyftor är oacceptabla. Utbildningen måste också vara anpassad till omvärldens och framtidens krav. Digitaliseringen har i grunden förändrat hur vi kommunicerar, gör affärer och skaffar oss information. Skolan måste självklart gå i takt med resten av samhället. Man kan till exempel fråga sig varför grundskolans läroplan kräver att mellanstadieelever lär sig virkning, men inte grundläggande programmering. Särskilt med tanke på att dataprogrammerare redan i dag är Stockholms vanligaste yrke. Programmerare vanligaste yrkett 22 FRAMTIDSPROGRAM 2015

Foto: Istock EN NY TID Vår tid ser i många avseenden radikalt annorlunda ut än när Stockholms Handelskammare bildades 1902. Men det finns också stora likheter: i hur vi växer befolkningsmässigt, i internationaliseringen av näringslivet och i hur den tekniska utvecklingen omformar samhälle och ekonomi. När Handelskammaren bildades 1902 hade fabriker och järnvägar ritat om kartan för hela näringslivet. I dag har smartphones gjort samma sak. Välståndet ökar och omfattar fler, valmöjligheterna likaså. I digitaliseringens tid, liksom industrialiseringens, är framgångsrika företag en drivande kraft i den utvecklingen och en absolut förutsättning för att den ska kunna äga rum. 2015 FRAMTIDSPROGRAM 23

Foto: Björn Leijon Foto: Björn Leijon Foto: Roger Vikström / TT 24 FRAMTIDSPROGRAM 2015

STADEN I en digitaliserad och globaliserad värld har den fysiska platsen blivit viktigare än någonsin. Det är där människor möts som saker händer. Ska huvudstadsregionen utvecklas måste den vara attraktiv att leva i. SIZE IN THE PARK, Steve Angellos konsert i Kungsträdgården, en av många gratiskonserter i Stockholm. Varje dag växer Stockholm med motsvarande två fullsatta SL-bussar. Många av inflyttarna är unga. 20 25-åringarna är i dag 170 000 fler än för tio år sedan och många av dem söker sig, trots en extremt tuff bostadssituation, till Stockholm och Uppsala. Man kan fråga sig varför. Vad får en 23-åring att hellre bo på en soffa i Stockholm, än att flytta till en mindre stad där högskoleplatsen kommer med lägenhetsgaranti? Spännande jobb, eftertraktade utbildningar absolut. Men det finns ju på andra ställen också. Det som gör en stad levande och framgångsrik, som får människor att söka sig dit trots praktiska hinder, handlar om så mycket annat än karriär- och affärsmöjligheter. En stads själ är dess invånare, men också dess arkitektur, historia, kulturliv och nöjespuls. Kreativa och välmående människor behöver leva i en stad som stimulerar och inspirerar och där utbudet av kultur, restauranger och nöjen är stort och mångskiftande. Arkitektur och stadsplanering spelar inte bara en roll för funktionalitet, säkerhet och hållbarhet, utan också för trivsel och identifikation. Så, hur blir huvudstadsregionen en vackrare och mer spännande plats att leva på? Tre områden är särskilt viktiga att fokusera på. Arkitektur och byggande, nöjes- och kulturliv samt att göra det både ekonomiskt och politiskt lönsamt att växa. SLÄPP FÖRSIKTIGHETEN Både Stockholm och Uppsala är mycket vackra städer. Närheten till naturen, till vatten och stora arkitektoniska värden är en del av vår attraktionskraft. Samtidigt har byggande och arkitektur under senare decennier präglats av en påtaglig försiktighet. Försiktigheten har dessutom en viktig kommersiell dimension, inte minst när det gäller möjligheterna att bygga högre. Restriktioner för påbyggnad av befintliga byggnader och ett motstånd mot högre nya byggnader hämmar stadens utveckling och innebär att viktiga ekonomiska värden inte kan realiseras. Handelskammaren anser dels att vi generellt behöver tillåta att det byggs också på höjden, dels att mer innovativ arkitektur ska både tillåtas och uppmuntras. Det betyder inte att det ska 2015 FRAMTIDSPROGRAM 25

byggas skyskrapor i Gamla stan, men att vi behöver tillåta ett större nyskapande i framför allt nya områden. Här är den framväxande Hagastaden ett bra exempel: en modern och tät stadsdel med plats för både bostäder, forskning och företag. Huvudstadsregionen har redan i dag ett försprång i form av unik kompetens om hållbar stadsutveckling, med gröna stadsdelar som till exempel Hammarby sjöstad i Stockholm och det kommande Rosendal i Uppsala. Den kunskapen ska användas här hemma och exporteras ut i världen. När detta framtidsprogram skrivs pågår och planeras hundratals byggprojekt i huvudstadsregionen. Ett är Norra Djurgårdsstaden, där man förutom att bygga 12 000 nya bostäder ska ta de gamla vackra gasklockorna i anspråk för bland annat en internationell gästspelsscen. Ett annat intressant projekt är Nobelcentrum, som enligt planerna ska öppna 2019. Båda dessa är exempel på hur vi behöver ta oss an utvecklingen av staden: med respekt för historien, men också med självförtroende att tänka nytt och utmana konventioner. De omfattande renoveringarna av ytterstadens miljonprogram erbjuder en unik möjlighet att pröva idéer om modernt stadsbyggande i praktiken. Här finns också möjligheter att förbättra integrationen, till exempel genom att medvetet rekrytera arbetskraft lokalt. Både Uppsala och Stockholm behöver utvecklas till städer med fler verkliga centrum än bara den innersta stadskärnan. Just nu pågår en rad projekt där ytterstadscentrum förtätas med bostäder och affärslokaler. Det är en positiv utveckling, som gör vår region öppnare, tryggare och mer attraktiv för både boende och näringsidkare. Ett roligare STOCKHOLM Ett brett utbud av kultur, shopping och nöjen är inte bara roligt för oss som redan bor här. Det är också viktigt för att attrahera människor till vår region. EN LEVANDE STAD När Handelskammaren bad 1 000 unga stockholmare mellan 18 och 35 år att rangordna de bästa sakerna med Stockholmsregionen hamnade kultur, shopping och nöjen på topp fem tillsammans med utbildning och jobb. Vi som bor i huvudstadsregionen 26 FRAMTIDSPROGRAM 2015

Besöks-, kultur- och nöjesnäringarna är växande branscher. Här jobbar ofta unga och invandrare. har naturligtvis ett starkt intresse av att det ska vara roligt och stimulerande att vara här. Dessutom är besöks-, kultur- och nöjesnäringarna viktiga och växande branscher. Här jobbar tiotusentals människor, ofta unga och invandrare, nya företag startas och det skapas stora ekonomiska värden. Vad som är ett bra nöjes- och kulturliv låter sig inte enkelt definieras. Men det råder ingen tvekan om att ett stort utbud på både bredden och höjden är avgörande. En levande och pulserande storstad behöver både food trucks och stjärnkrogar, både avantgardeteater och arenarock. Och ju större del av dygnet som krogar, affärer och trafik är i gång, desto roligare och tryggare blir staden. Handelskammaren vill se en politik som underlättar utvecklingen av restaurang- och hotellnäringen i regionen, och som uppmuntrar ett större privat engagemang också i kulturlivet. Till exempel har de fem privata museer som öppnats under de senaste fem åren bidragit till Stockholms attraktivitet. Ambitionsnivån måste vara hög: Vi vill att huvudstadsregionen ska vara värd för verkligt stora konferenser, mässor, kulturevenemang och idrottstävlingar. Det ställer krav på bland annat hotellkapacitet och direktflyglinjer liksom på moderna och flexibla mäss- och konferenslokaler. Ett sätt att nå högt satta mål är att sänka trösklar, så att fler kan vara med och bidra. Här är Stockholms food trucks ett bra exempel. Handelskammaren har målmedvetet och framgångsrikt arbetat för food trucks på Stockholms gator. Ett betydande antal nya företag och arbetstillfällen har skapats, samtidigt som stockholmarna fått tillgång till nya matupplevelser i en levande stadsmiljö. Men för den som vill rulla sin food truck över kommungränsen väntar nya krångliga tillståndsprocesser. Med ett smartare system skulle Stockholms län och Uppsala län kunna ha en inre marknad för food trucks, med ännu fler jobb och nya entreprenörer som resultat. Och mer god gatumat! Foto: Nils-Johan Norenlind 2015 FRAMTIDSPROGRAM 27