Fysisk aktivitet och hälsa kräver goda miljöer

Fysisk aktivitet och hälsa kräver goda miljöer Vilka är de och hur skapas de? Fysisk aktivitet, idrott och friluftsliv kräver goda miljöer eller arenor för att kunna utövas. Och om de inte finns motverkas dessa former av rörelse. Då fysisk inaktivitet uppfattas som ett stort folkhälsoproblem inom västvärlden är det angeläget att klarlägga hur olika miljöfaktorer kan underlätta en högre grad av fysisk aktivitet inom befolkningen. Detta kräver en analys av vilka förutsättningar som gäller för båda könen i olika åldrar och med beaktande av kulturellt samt geografiskt skilda betingelser. Peter Schantz högskolelektor vid Idrottshögskolan i Stockholm Vad kännetecknar goda miljöer? Man kan uppfatta att denna typ av frågor börjar intressera allt fler forskare. Och en del av dem har börjat fokusera på grupper inom befolkningen med särskilt låg aktivitetsnivå. King och medarbetare (7) har t.ex. belyst vad olika etniska grupper av medelålders och äldre kvinnor i USA ser som hinder för att vara fysiskt aktiva. De menar bl.a. att lack of hills in one s neighborhood och absence of enjoyable scenery är viktiga hinder. Fynden antyder att miljöfaktorer behöver analyseras i både kvantitativa och kvalitativa termer. I Sverige finns det generellt sett ett behov av fler studier av dessa frågor. Bland de som finns framträder emellertid naturdominerade miljöer som särskilt attraktiva för fysisk aktivitet. 62% av dagens svenskar menar t.ex. att Jag vill ut i naturen för att motionera och hålla kroppen i trim (27:tab. 1), och i studier där människor fått ange fritidsaktiviteter som de uppfattar som särskilt viktiga för deras hälsa placeras naturbaserade aktiviteter såsom friluftsliv, t.ex. promenader, utflykter (samt umgänge med familj, släkt och vänner ) högst (10:45). Naturen har även ett värde som är oberoende av dess roll för fysisk aktivitet. 94% av dagens svenskar uppfattar: Att vistas i skog och mark gör mig avspänd och harmonisk (27:tab. 1). Psykofysiologiska studier visar att detta är en effekt av naturupplevelsen i sig (28). Att naturen också är bärare av djupare värdedimensioner antyds av att 72% menar att Vistelse i naturen ger mig kontakt med tillvarons sammanhang och därför är jag gärna ute i naturen (27:tab. 1). I en nyligen publicerad genomgång av forskningsläget om hur fritid, kultur och rekreation påverkar äldres hälsa hävdas att Äldres motiv och intressen för intellektuell och social stimulans och naturupplevelser är mycket starka medan intresset för renodlad motion och fysisk träning minskat påtagligt (13:4). Vidare anges att breda aktiviteter som ger både naturkontakt, gemenskap och fysisk stimulans tycks vara särskilt viktiga som meningsfulla aktiviteter och stödjande miljöer för äldres hälsa (13:31). Enligt studien värderas dessutom naturbaserade aktiviteter särskilt högt av grupper som är hindrade av tyngande roller som hög vårdbelastning eller olika handikapp (13:31). Dessa fynd talar för att attraktiviteten i att erhålla naturupplevelser kan locka till fysisk aktivitet. Man får så att säga fysisk aktivitet på köpet. Allmänhetens värdesättande av grönområden återspeglas även i fritidspolitiska preferenser hos stadsbor. Som första prioritet vad gäller kommunala satsningar hamnar natur och sjöar och på andra plats kommer strövområden och parker (se 14:89, jfr. 11: 24). 6

Tätortsnära grönområden, här Haga-Brunnsviken intill Stockholm, är viktiga arenor för allmänhetens fysiska aktivitet. Men ofta är de hotade se byggkranen i horisonten. Foto: Peter Schantz. Koloniträdgården vid Brunnsviken ger innerstadsbon Knut Lindell så gott som daglig kontakt med naturen. Foto: Peter Schantz. Ett annat sätt att närma sig frågan om vad som är goda miljöer för fysisk aktivitet är att utgå från de former av fysisk aktivitet som större grupper inom befolkningen utför eller vill utföra. Därefter kan man bedöma vilka typer av miljöer som gynnar dessa aktiviteter. Promenader, vandringar och jogging är de former av fysisk aktivitet som flest svenskar utövar (2:65, 24:21, 25:tab.3.3D), och av de aktiviteter som man tycker om att ägna sig åt hamnar cykelturer, långpromenader och skogsutflykter högt hos män och högst hos kvinnor (1:66). Grönområden är väl lämpade för dessa aktiviteter. Prioriteras miljöer för det stora flertalet idag? Empiriska studier pekar på att satsningar på ovan nämnda typer av miljöer inte har hög prioritet i dagens Sverige (se t.ex. 12). Om man ska försöka förstå orsaken till detta bör man närma sig statsvetenskaplig forskning om hur vissa områden inom offentlig politik uppstår och utvecklas medan andra har svårigheter i båda dessa avseenden. En viktig förklaringsmodell för detta fenomen är att det beror av antalet personer som har fördelar av beslutet respektive står för dess kostnader. Termer som används för att beskriva denna företeelse är spridda respektive koncentrerade fördelar och kostnader. Med spridda menas att de gäller ett stort antal människor, medan med koncentrerade åsyftas ett mindre antal individer (29). Man skulle kunna tro att om fördelarna av ett beslut är spridda, dvs. gäller för många människor, så formar politiker och tjänstemän i den offentliga sektorn med någon sorts automatik en politik för dessa människor. Men i själva verket kan det ofta vara tvärtom. Varför? Om vi t.ex. analyserar offentlig politik i relation till miljöer för fysisk aktivitet såsom en park, ett tätortsnära friluftsområde eller en cykelbana är de som kan åtnjuta fördelarna av den förda politiken ett stort antal personer, men oftast har de inte någon gemensam nämnare. Fördelarna är uppdelade på alla dessa personer vilket gör att varje individs nytta blir relativt liten. Dessa två faktorer minskar incitamenten och möjligheterna för att de skall organisera sig och åstadkomma samt stötta en viss politik. Därför är tendensen att denna typ av intressen blir svagt representerade i politiken trots att de berör många människor. Detta gäller särskilt om kostnaderna för beslut inom ett politikområde är koncentrerade, dvs. att ett mindre antal individer får bära kostnaderna för ett beslut. En sådan situation inträffar om t.ex. anläggandet av en cykelbana längs en gata uppfattas som negativ för kommersen av näringsidkare längs gatan. Eftersom kostnaderna är koncentrerade till dem har de ett starkt incitament att motsätta sig politiken. Och då kostnadsbärarna är relativt få samt har gemensamma nämnare är det lättare för dem att organisera sig för att försvara sina intressen (29). Goda miljöer kräver engagemang Statsvetenskapen kan alltså hjälpa oss att förstå att det finns mekanismer som gör att ett folkligt intresse för något inte med automatik omsätts till en offentlig politik. Om däremot de allmänna intressena organiserar sig eller företräds av existerande organisationer ökar chansen för genomslag för en viss inriktning av politiken. Det goda samhället är således ingen självklarhet utan måste ständigt skapas. Och detta kräver engagemang från medborgarna. Översatt till området fysisk aktivitet och hälsa kan man hävda att det krävs både ett engagemang och en organisering för att goda miljöer för fysisk aktivitet och hälsa skall bestå eller skapas. Till det kan läggas att arbetet för goda miljöer underlättas av kunskap om hur samhället är organiserat och vilka egenskaper och värden som utmärker goda miljöer. Jag menar att vad statsvetarna kan lära oss bör vara konsekvensrikt för hur hela den sfär av organisationer och institutioner som är verksamma inom fysisk aktivitet förhåller sig till dessa frågor. Detsamma gäller för överväganden kring utbildning och forskning. 7

Figur 1. Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken- Djurgården är Sveriges äldsta och mest nyttjande motionsoch friluftsområde. Den ligger mitt i Stor- Bildens gröna markering anger dess avgränsning (16). Goda exempel från historien... Historiskt sett finns föredömen inom idrotts- och friluftslivsrörelserna i dessa avseenden. Jag tänker bl.a. på vad som hände i Stockholm vid den kraftiga urbaniseringen vid förra sekelskiftet. Det var då kortsiktigt ekonomiskt fördelaktigt för Stockholms stad att sälja dess mark till byggherrar. Intresset från staden för att avsätta mark för parker och lekplatser var mycket begränsat (9:287-301). Victor Balck grundade då Sällskapet för befrämjande av skolungdomens fria lekar år 1883. Som motiv för bildandet av sällskapet angav han att På grund av lekens låga ståndpunkt i huvudstaden, och då leken otvivelaktigt vore av stort värde för ungdomen såsom ett komplement till gymnastik och idrott, ansåg jag att något borde göras för dess främjande. (9:290). Detta sällskaps verksamhet tillsammans med insatser från föreståndaren för Gymnastiska Centralinstitutet, Lars Mauritz Törngren, samt organisationer som Stockholms läraresällskap, Sveriges centralförening för idrottens främjande och Sveriges allmänna idrottsförbund hade avgörande betydelse för etableringen av lekplatserna i Stockholms parker (9:287-301). Balcks och de övrigas engagemang är av särskilt intresse därför att det handlade om att skapa förutsättningar 8 för fysisk aktivitet utan koppling till en institutionaliserad form av fysisk aktivitet, såsom en idrottsförenings eller -förbunds verksamhet. Engagemanget hade istället allmänhetens barnens och ungdomens bästa som mål och var rent ideell....och i nutiden I Stor-Stockholmsområdet finns ett intressant sentida exempel på vikten av bl.a. idrotts- och friluftsorganisationers engagemang för den yttre miljön som arena för fysisk aktivitet. Det handlar om Sveriges äldsta motions- och friluftsområde de historiska parkområdena Ulriksdal-Haga-Brunnsviken- Djurgården. Dessa utgör ett stadsnära grönområde som: är ett natur- och kulturlandskap av ansenlig storlek har varierande egenskaper vilka i stor utsträckning är av hög kvalitet är beläget mitt i en storstadsregion lätt kan nås av en mycket stor grupp människor till fots, med cykel eller kollektivtrafik är tillgängligt för allmänheten hela dygnet, året runt och utan kostnad Detta område har alltså förutsättningar att kunna attrahera många människor till rekreation och fysisk aktivitet, och dessutom med ingen eller minimal negativ miljöpåverkan. Det är också det mest nyttjade grönområdet i Stor-Stockholm (5, 6) och en välkänd arena för en mängd motionsoch idrottstävlingar såsom Tjejmilen, Stockholm maraton, Dagbladsstafetten, Bellmans-stafetten, Tjejtrampet, Stockholm Recycling, Vårruset och Akademiska Rodden. Området har således stor betydelse för allmänhetens fysiska aktivitet. Detta till trots hotades det i början av 1990-talet av exploateringsplaner motsvarande en volym på 100 Hötorgsskrapor. För att skydda området organiserade sig efterhand drygt 40 föreningar, däribland Friskis & Svettis, Stockholm Marathon, Stockholms Orienteringsklubb, Stockholm Fältrittklubb, Friluftsfrämjandet i Stockholm, Stockholms Vandrarförening och STF- Stockholmskretsen, i en paraplyorganisation Förbundet för Ekoparken (se 33). Även olika institutioner reagerade, däribland linjenämnden vid Gymnastik- och idrottshögskolan som skrev till riksdagen i frågan (21). Engagemanget bidrog till en välvillig behandling av riksdagsmotioner (18-20) och ett ingripande från regeringen hösten 1991 (15). Regeringen inledde då under statsrådet Görel Thurdins ledning en föredömlig process för att skapa ett kvalificerat underlag för beslut och medborgerlig förankring

av detsamma. Arbetet kröntes med framgång när en enig riksdag beslutade att ge området skydd som Sveriges och världens första nationalstadspark fr.o.m. den 1 januari 1995 (figur 1)(22). Med begreppet nationalstadspark avses ett riksintresse som har stor betydelse för det nationella kulturarvet, för en tätorts eller tätortsregions ekologi och för människors rekreation (16:1). Finland har senare följt efter och inrättade sin första nationalstadspark i Tavastehus år 2001 (31). Det svenska exemplet har nyligen väckt ytterligare internationellt intresse genom att Nationalstadsparken valts ut som ett studieområde för den globala FN-studien Millennium Ecosystem Assessment (se 32). Den syftar till att utveckla förvaltningen av naturområden och dess ekosystemtjänster till människan. Lagstiftning för tätortsnära mark för motion... Riksdagen fattade i december 1994 sitt beslut (22) om följande lagtext som infördes i naturresurslagen (3 kap, 7 ) och senare överfördes till miljöbalken (4 kap, 7 ): Området Ulriksdal- Haga-Brunnsviken-Djurgården är en nationalstadspark. Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas (16:6). De allmänna utgångspunkterna för lagstiftningen var att (16:8) Tillgång till en rik och varierad natur- och kulturmiljö är viktig för människors välbefinnande. För boende i tätorter är tillgången till parker och grönområden av stor betydelse både som ett berikande inslag i vardagsmiljön och för att tillgodose behoven av rekreation och friluftsliv. Parklandskap och naturmiljöer i dessa områden är dessutom ofta bärare av betydande kulturhistoriska värden och bidrar på så sätt till att ge städerna identitet och karaktär. Vidare har sådana områden betydelse för människans hälsa och miljö och utgör en förutsättning för att den biologiska mångfalden skall kunna bevaras i och i anslutning till tätorterna. Ett centralt budskap i propositionen för parken var att Utvecklingen i nationalstadsparken bör sammantaget inriktas på att förstärka områdets natur-, kultur- och rekreationsvärden och att värna den biologiska mångfalden (16:43). Vidare angavs att Långsiktigt anser regeringen att förslaget kan väntas medföra en stor samhällsekonomisk vinst för Stockholmsregionen genom att främja en uthållig samhällsutveckling och en god livsmiljö för boende och företag i regionen. Ett gott skydd av området kan ses som ett viktigt led i arbetet med att utveckla Stockholm som Europeisk kulturhuvudstad och att öka landets attraktionskraft för kvalificerad utveckling av näringsliv och offentlig verksamhet (16:48)....ledde till studier av värdefrågor... Behovet av ett skydd för det aktuella området hade aktualiserats vid ett flertal tillfällen under minst fyra sekel. Det första, av mig kända, finns i ett betänkande avgivet i maj 1793 i anledning av att Gustav III upplät djurgårdsmark till enskilda. Detta, menade en kommision som granskade fallet, var oacceptabelt i det att marken var kronans omistliga tillgång. Sedan följer en intressant utveckling av motivbilden: Utom detta hinder emot Djurgårdens fördelning och upplåtande till enskilda personer anse kommitterade jämväl den omständigheten förtjäna övervägande att Stockholms stads innevånare därigenom skulle betagas promenaderna på denna lustpark som de hittills både till förmån för hälsa och såsom ett tidsfördriv haft tillåtelse nyttja. (26:28-30). Det faktum att naturområdet ligger nära staden har sedan främst 1800- talets senare hälft inneburit ett mer påtagligt hot mot dess existens. Detta har, menar professor Lars Kardell, lett till att I debatten kring områdets avgränsning och skötsel hittar vi de tidigaste tankarna på naturskydd, strandskydd och landskapsvård som går att uppleta i landet. Även idag, när området kreerats till nationalstadspark fortsätter dess ideologiska betydelse i detta avseende. (6:111-112). Kardell har sannolikt rätt i sin bedömning. Lagstiftningen har hittills fungerat som en katalysator för viktig kunskapsutveckling vad gäller biologisk mångfald i urbana miljöer och förutsättningarna för dess bevarande. Detsamma gäller frågor kring friluftslivets värden, hur friluftslandskap kan nyttjas som pedagogiska arenor samt hur man kan utveckla friluftslivets upplevelsedimension. Inget annat område i Sverige torde ha en lika omfattande och central idrotts-, motions- och friluftshistoria knuten till sig. Men vilken bäring har den på områdets kulturvärden? Är över huvud taget idrott och friluftsliv inte kultur?, kan man fråga sig efter att ha läst Stockholms stads beskrivning av områdets kulturvärden, där kroppsövningskulturen saknas (23). En problematisering och utveckling av den typen av frågeställningar har varit en naturlig del av de processer som den nya lagstiftningen föregåtts av och lett till. Av större allmänt intresse är även en utveckling av en modell för analys av fysisk aktivitet, hälsa och miljö i relation till det som FN:s s.k. Brundtlandkommission (30) definierade som en hållbar utveckling: ett tillstånd då dagens människor kan leva och tillfredsställa sina behov utan att undergräva möjligheterna för framtida generationer att tillfredsställa sina behov (4:13). Som en del i ett större flervetenskapligt forskningsprojekt finns nu en stor mängd överväganden kring ovanstående frågeställningar beskrivna i boken Nationalstadsparken ett experiment i hållbar utveckling. Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer (se information här intill). Boken, som är skriven av idrottsvetare, jurister, statsvetare, samhällsplanerare och en ekolog, gavs ut förra hösten av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas)(3)....och studier av lagens tillämpning Att skapa en lag är en sak, en annan är implementeringen, dvs. verkställandet, av den. Det är förvisso inte alltid som en lag får de effekter som lagstiftaren, dvs. riksdagen, har som avsikt. För att förstå mekanismerna bakom olika scenarier av implementering har vi återigen något att lära av statsvetenskapen. Ett besluts korrekta genomförande är bl.a. beroende av om de tjänstemän som skall genomföra beslutet kan, vill och förstår det (8:71). Men det finns också andra påverkansfaktorer. Om kostnaderna för ett beslut är koncentrerade till ett fåtal kommer de ha starka incitament till att motsätta sig ett beslut och kan med lätthet organisera sig då de är få. Ett exempel på det i det aktuella fallet är fastighetsägare vars byggrätter inskränks av lagstiftningen. Det är alltså alltid en öppen fråga vilken verkan en lagstiftning kommer att få, och ofta angeläget att studera effekten av densamma. Det har också skett inom ramen för ovan nämnda forskningsprojekt. Tillsammans med 9

fältet fysisk aktivitet och hälsa utvecklar utbildning och forskning kring frågeställningar kopplade till miljöns betydelse för befolkningens fysiska aktivitet. En annan angelägen frågeställning är den fysiska aktivitetens betydelse för miljön. Till den hoppas jag kunna återkomma i ett senare nummer av denna tidskrift. Kontakt e-post: peter.schantz@ihs.se Figur 2. Diagrammet illustrerar hur landskapet och landskapsbilden i området Ulriksdal-Haga- Brunnsviken-Djurgården har exploaterats från 1600-talet och framåt samt olika scenarier före och efter instiftandet av nationalstadsparken (3:231). För vidare förklaring se texten. de studier av värdefrågor som nämnts erhålls därigenom en god inblick i samhälleliga förhållningssätt till tätortsnära motions- och friluftsområden i vår tid. Vilka lärdomar kan dras? Mot slutet av boken diskuteras vilka lärdomar som kan dras sju år efter riksdagens beslut? En är säker det är inte helt lätt att bryta ett invant förhållningssätt av exploatering av stadsnära natur. Frågan är vad den hittillsvarande tillämpningen av lagen riskerar att få för långsiktiga konsekvenser för parken. I figur 2 anges på y-axeln procent exploaterad mark/landskapsbild. Utgångspunkten är landskapet Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården innan det började tas i anspråk för urbanisering på 1800-talet (se 16:23). Linjen som representerar förändringen vad gäller exploatering för bebyggelse eller anläggningar syftar till att ge en ungefärlig beskrivning. Linje a står för den utveckling med exploatering som hotade parkområdena i början av 1990-talet och som ledde fram till riksdagens beslut 1994 om inrättande av nationalstadsparken. Linje c, alternativt en fallande kurva, representerar lagens syfte, en lag som i enlighet med riksdagens intentioner är stark nog för att i ett långsiktigt perspektiv hindra en fortlöpande exploatering och fragmentisering av det historiska landskapet (16:9). Med nuvarande lag- och rättstillämpning torde emellertid utvecklingen närmast riskera att likna linjen b. Att det inte har gått som regeringen tänkt sig antyds av dess skrivelse till riksdagen 2001/02:173 En samlad naturvårdspolitik (17). Man anger där ett behov av att ytterligare utveckla samordningen av förvaltningen {av nationalstadsparken} och närmare följa upp hur denna i vid bemärkelse hittills har genomförts. Regeringen pekar bl.a. på behovet av att en skötselplan tas fram och menar att man bör se över frågan om statliga medel till förvaltningen av parken (se 17:55-56). Jag vill ta tillfället i akt och rekommendera dem som är intresserade av tätortsnära natur för motion, idrott och friluftsliv att läsa regeringens skrivelse (17). Den är helt enkelt lärorik och inspirerande. Om behovet av utveckling, utbildning och forskning Vilket öde som Sveriges äldsta motionsoch friluftsområde kommer att möta är en öppen fråga. Huruvida våra barnbarn och deras barn kommer att kunna få uppleva och vara fysiskt aktiva i dessa marker återstår alltså att se. Samma problembild gäller förvisso många tätortsnära gröna områden för motion och fysisk aktivitet i vårt land. Detta faktum menar jag är en spegelbild av ett samhälle som har en outvecklad politik för fysisk aktivitet och hälsa inom befolkningen. Men det finns skäl att inte stanna vid det konstaterandet utan söka dra lärdomar därav och kvalificera samhällets förhållningssätt till dessa frågor. Jag menar att både Riksidrottsförbundet (RF) och Friluftsorganisationer i samverkan (Frisam) bör fördjupa sina överväganden kring hur man kan bidra till ett samhälle med miljöer och andra förutsättningar som gynnar fysisk aktivitet och hälsa för det stora flertalet inom befolkningen. Det är också angeläget att högskolor och universitet som verkar inom Referenser Skriftliga källor 1) Engström, L.-M., Ekblom, B., Forsberg, A, von Koch, M. & Seger, J. 1993. Livsstil Prestation Hälsa. LIV 90. Rapport 1. Motionsvanor, fysisk prestationsförmåga och hälsotillstånd bland svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år. Folksam, Högskolan för lärarutbildning, Idrottshögskolan, Karolinska Institutet, Korpen & Riksidrottsförbundet, 2) Engström, L.-M. 2000. Idrott som social markör. HLS förlag, 3) Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). 2002. Nationalstadsparken ett experiment i hållbar utveckling. Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer (red. L. Holm & P. Schantz), Formas, 4) Forskningsrådsnämnden & Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. 1998. Möjligheter och hinder på väg mot faktor 10 i Sverige. Regeringsuppdrag. Forskning till stöd för hållbar utveckling. Bil. 4a. Rapport 1998:17. Forskningsrådsnämnden & Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 5) Kardell, L. & Pehrson, K. 1978. Stockholmarnas friluftsliv: vanor och önskemål: en enkät- och intervjustudie. Rapport 13, Avdelningen för landskapsvård, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. 6) Kardell, L. 1998. Anteckningar om friluftslivet på Norra Djurgården 1975-1996. Rapport 75, Institutionen för skoglig landskapsvård, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. 7) King, A., Castro, C., Wilcox, S., Eyler, A., Sallis J. & Brownson, R. 2000. Personal and environmental factors associated with physical inactivity among different racial-ethnic groups of U.S. middle-aged and older-aged women. Health Psychology, vol 19, no 4, 354-364. 8) Lundquist, L. 1992. Förvaltning, stat och samhälle, Studentlitteratur, Lund. 9) Nolin, C. 1999. Till stadsbornas nytta och förlustande. Den offentliga parken i Sverige under 1800-talet, Byggförlaget, 10) Norling, I. & Gunnarsson, M. 1995. Fritid, rekreation och hälsa. Liber, 11) Norling, I. 1995. Fritid och hinder. Rapport SNV PM. Naturvårdsverket, Solna. 12) Norling, I. 1996. Hälsa och fritid: studier i 10 kommuner av samspelet mellan hälsoläge, livsstil och ekonomiska faktorer. Centrum för forskning om offentlig sektor, Göteborgs Universitet, Göteborg. 13) Norling, I. 1999. Om hur fritid kultur rekreation påverkar äldres hälsa. Om meningsfull sysselsättning, livsstil och hälsofrämjande miljöer som bibehåller eller förbättrar psykisk och fysisk hälsa och livskvalitet samt minskar vårdberoende hos äldre. Svenska Kommunförbundet: Sektionen 10

för äldreomsorg och sjukvård, Kultur- och fritidssektionen, Svenskt nätverk för lokalt hälsoarbete, 14) Olsson, H.-E. 1991. Idrotts- och friluftslivets politiska ekonomi. I: Turbulens i rörelsen. Sju perspektiv på idrottens framtid. (red. Johnny Andersson). Sveriges Riksidrottsförbund & SISU, Farsta. 15) Regeringen, Regeringsbeslut 15b. 21 november 1991. Dnr M91/2624/7. Redovisning enligt 6 kap 2 lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. från Solna och Stockholms kommuner beträffande Haga-Brunnsvikenområdet m.m. 16) Regeringens proposition 1994/95:3. Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården. 17) Regeringen. Skrivelse till riksdagen 2001/02: 173 En samlad naturvårdspolitik. 18) Riksdagen. Motion till riksdagen 1990/91: Jo807 av Hans Göran Franck och Jan Strömdahl (s, v) Haga-Brunnsviken-Ulriksdalsområdet som nationell kulturpark. 19) Riksdagen. Motion till riksdagen 1990/91: Jo704 av Pär Granstedt och Karin Söder (c) Haga-Brunnsviken-området. 20) Riksdagen. Motion till riksdagen 1990/91: Jo727 av Anna Horn af Rantzien m.fl. (mp) Haga/ Brunnsvikenområdet m. m. 21) Riksdagen. Jordbruksutskottets betänkande 1991/92:JOU10. Miljön kring Djurgården-Haga- Brunnsviken-Ulriksdal. 22) Riksdagen. Bostadsutskottets betänkande 1994/95:BOU06. Nationalstadsparken Ulriksdal- Haga-Brunnsviken-Djurgården. 23) Solna och Stockholms kommuner. Program för planering av området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården. Se bilagan om kulturmiljövårdens intressen. Solna och Stockholm, december 1992. 24) SOU 1997:188. Motion och idrott 1997. Idrottsutredningens intervjuundersökning. Rapport till Idrottsutredningen. Inrikesdepartementet, 25) Statistiska centralbyrån. 1988. Så använder vi tiden: preliminär rapport från tidsanvändningsundersökningen, Rapport 59. Statistiska centralbyrån. 26) Tjerneld, S. 1980. En bok om Djurgården under 300 år, Kungl. Djurgårdens förvaltning, 27) Uddenberg, N. 1995. Det stora sammanhanget. Moderna svenskars syn på människans plats i naturen. Bokförlaget Nya Doxa, Nora. 28) Ulrich, R.S., Simons, R.F., Losito, B.D., Fiorito, E., Miles, M.A. & Zelson, M. 1991. Stress recovery during exposure to natural and urban environment. J Environmental Psychology 11: 201-230. 29) Winter, S. 1994. Implementering og effektivitet. Systime, Herning. 30) World Commission on Environment and Development (WCED), 1987. Our Common Future, Oxford University Press, Oxford. 31) YMPÄRISTÖMINISTERIÖN PÄÄTOS. 10-01-2001. Asia: Hämeenlinnan kansallisen kaupunkipuiston perustaminen (n:o 1/5541/2000), Helsinki, Finland. (Dokumentet utgör det finska miljöministeriets Beslut om inrättandet av Tavastehus nationalstadspark.) Elektroniska källor 32) www.millenniumassessment.org 33) www.ekoparken.org Bokerbjudande! Du som läser Svensk Idrottsforskning kan erhålla boken Nationalstadsparken ett experiment i hållbar utveckling. Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer. (red. L. Holm & P. Schantz), Formas, Stockholm, 2002, till 20% rabatt på ordinarie priset, dvs 488 kr -20% = 390 kr (inkl. moms). Fraktkostnad tillkommer. Erbjudandet gäller till den 1 juni 2003. Ange beställningsbeteckning: 3-2002/0007 när du handlar hos LIBER: Kundtjänst Formas tel: 08-690 95 22, fax: 08-690 95 50, e-mail:formas.ldi@liber.se Boken som omfattar 284 sidor är rikt illustrerad med bilder, kartor och flygfoton. Kort om boken Det historiska landskapet Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är Sveriges äldsta och mest besökta tätortsnära motions-, frilufts- och rekreationsområde. Det ligger mitt i Stor-Stockholm vid gränsen mellan skärgården och Mälardalen, är rikt på kulturella minnen och har en intressant biologisk mångfald. Närheten till storstaden gör detta landskap lätt tillgängligt för allmänheten. Men närheten gör det också attraktivt för olika slag av exploateringar. 1995 fick området därför skydd som Sveriges första nationalstadspark genom ett enhälligt beslut i riksdagen. Syftet med lagstiftningen är att förstärka områdets natur-, kulturoch rekreationsvärden samt att värna den biologiska mångfalden. Och regeringen menade att dess förslag kunde förväntas medföra en stor samhällsekonomisk vinst för Stockholmsregionen genom att främja en uthållig samhällsutveckling och en god livsmiljö för boende och företag i regionen. I denna bok belyses hur lagstiftningen har tillämpats och vilka lärdomar som kan dras efter nationalstadsparkens första sju år. Här diskuteras också frågor kring natur- och kulturvärden och behov av utvecklingslinjer vad gäller såväl förvaltning, rättstillämpning som lagstiftning. Nationalstadsparken har liknats vid ett experiment i hållbar utveckling och är på så sätt av intresse för alla dem som intresserar sig för och brottas med frågor om hur en hållbar samhällsutveckling ska kunna uppnås. Boken vänder sig därför till såväl allmänheten, tjänstemän och politiker som till studerande och forskare i olika ämnen. Av särskilt intresse för dem som är intresserade av fysisk aktivitet och folkhälsa är bokens problematisering av detta i relation till hållbar utveckling. Boken innehåller också mycket av värde för den som vill fördjupa sig i friluftslivets värden och möjliga upplevelser av natur och kultur. 11