15700 POHJOLAN VOIMA OY HAVSVINDKRAFTVERK UTANFÖR KARLEBY MILJÖKONSEKVENSBESKRIV- NING 6.11.2002 Innehåll BILAGOR... 3 BIFOGAT MATERIAL...4 FÖRORD... 5 1 INLEDNING... 6 2 PROJEKTETS MÅL OCH PLANERINGSSITUATION... 7 2.1 Projektansvarig... 7 2.2 Forskningsprojektets mål... 8 2.3 Tidsplan för planering och genomföring av projektet... 9 3 BESKRIVNING AV PROJEKTET... 10 3.1 Allmän beskrivning av projektet... 10 3.2 Projektets placering och markbehov... 10 3.3 Anslutning till andra projekt och program... 11 3.3.1 Främjande av förnybara energikällor... 11 3.3.2 Projekt i anslutning till detta... 11 3.4 Bedömda alternativ och att avstå från projektet... 11 3.3.1 Bedömda alternativ... 11 3.4.2 Att helt avstå från projektet... 11 3.4.3 Placeringsalternativ som föreslagits i utlåtanden och anmärkningar... 11 3.5 Teknisk-ekonomiska utredningar... 12 3.6 Rättsliga förutsättningar... 13 4 MILJÖKONSEKVENSER SOM SKALL BEDÖMAS... 14 4.1 Förpliktelser enligt lagstiftningen... 14 4.2 Uppskattade miljökonsekvenser av projektet samt bedömningsmetoder... 14 4.3 Osäkerheter och antaganden vid bedömningen... 14 4.4 Avgränsning av bedömningen och influensområdet... 14 5 MILJÖNS TILLSTÅND OCH UPPSKATTADE MILJÖKONSEKVENSER... 15 5.1 Havsområdets tillstånd, organismer och fiskbestånd... 15 5.2 Fågelbestånd... 17 5.3 Användning av områdena... 18 5.4 Landskap... 20 5.5 Skyddsområden... 22 5.5.1 Strandskyddsprogram... 22 5.5.2 Skyddsprogrammet för fågelrika vatten... 23 5.5.3 Nätverket Natura 2000... 24 5.5.4 Naturskyddsområden... 26 5.5.5 Skydd av kulturarvet under vattnet... 27 5.6 Buller... 27 2
5.7 Säkerhet... 28 5.8 Projekt i anslutning till detta... 29 5.8.1 Elöverföringsnät... 29 5.8.2 Marktäkt... 31 5.8.3 Byggande av fundament... 31 5.8.4 Trafik... 32 5.9 Samhälleliga och sociala konsekvenser... 33 5.9.1 Definitioner och antaganden... 33 5.9.2 Enkät bland befolkningen... 33 5.9.3 Deltagande i miljökonsekvensbedömningen... 36 5.10 Jämförelse av alternativ... 37 5.11 Möjlighet att genomföra projektet... 39 5.11.1 Teknisk genomförbarhet... 39 5.11.2 Ekonomisk genomförbarhet... 39 5.11.3 Samhällelig och social genomförbarhet... 39 5.11.4 Genomförbarhet från miljösynpunkt... 39 6 BEDÖMNINGSFÖRFARANDE... 40 6.1 Förfarandets gång... 40 6.2 Informering... 40 7 ÅTGÄRDER EFTER BEDÖMNINGSFÖRFARANDET... 41 7.1 Medel att minska de negativa konsekvenserna... 41 7.2 Behövliga planer, tillstånd och beslut... 41 7.3 Förslag till uppföljningsprogram... 42 KÄLLOR... 43 BILAGOR - Miljöministeriets beslut om tillämpning av förfarande vid miljökonsekvensbedömning. Pohjolan Voima Oy:s projekt för ett havsvindkraftverk utanför Karleby. 15.1.2001. - Kontaktmyndighetens utlåtande om programmet för miljökonsekvensbedömning. Havsvindkraftverk utanför Karleby, Pohjolan Voima Oy, Karleby, Larsmo, Kelviå, Lochteå. 11.6.2001. - Finskt sammandrag Kartor: Maanmittaustoimisto lupa nro 3/MYY/02 Foto av: Matti Kautto, Kirsti Lampilahti, Erkki Poikolainen ja Toni Uusimäki 3
BIFOGAT MATERIAL - Till det material som bifogats till denna miljökonsekvensbeskrivning hör de delrapporter som uppgjorts om de olika utredningarna: Ympäristövaikutusten tutkimussuunnitelma, Plan för undersökning av miljökonsekvenserna Kansalaiset ja merituulivoimalaitos Ympäristövaikutusten arviointiohjelma, Program för miljökonsekvensbedömning Merituulivoimarakentamisen oikeudelliset edellytykset Kansalaisten osallistuminen Käytön aikaiset meluvaikutukset Liitännäishankkeiden ympäristövaikutukset Merituulivoima-alueen pesimä- ja lepäilijälinnuston selvitys Teknistaloudellinen raportti Turvallisuusvaikutukset Vaikutukset alueiden käyttöön ja maisemaan Vaikutukset linnustoon Vaikutukset merialueen tilaan ja kalastoon Vaikutukset suojelualueisiin - Alla delrapporter finns i pdf-format under adressen www.pohjolanvoima.fi (Hankkeet ja T&K -> Merituuli -> Raportit). - Alla delrapporter kan läsas på följande platser under den tid som denna miljökonsekvensbeskrivning finns till påseende: Karleby stad: stadshuset och huvudbiblioteket Lochteå kommun: kommungården och huvudbiblioteket Larsmo kommun: kommungården och huvudbiblioteket Kelviå kommun: kommungården och huvudbiblioteket Västra Finlands miljöcentral: Vasa och Karleby 4
FÖRORD Vind är en förnybar energikälla. Vindkraftverk producerar elenergi utan utsläpp. Det finns måttligt goda tekniska förutsättningar att utveckla vindkraften i Finland. Elproduktionen med vindkraft har hittills varit småskalig och spridd i Finland. I takt med tekniskt och ekonomiskt bättre förutsättningar och då samhällsplaneringen fortskrider blir det också möjligt att bygga stora, koncentrerade vindkraftsparker. Enligt de av statsrådet godkända landsomfattande målen för områdesanvändningen skall vindkraftverk i första hand koncentreras så att de bildar enheter bestående av flera kraftverk. Då är det speciellt havsområdena som kommer i fråga, eftersom det blåser mycket på havet, och i havsområdet hindrar annan användning av området i allmänhet inte att man anlägger vindkraftverksområden som omfattar flera kvadratkilometer. Målet för produktionskapaciteten med vindkraft enligt handels- och industriministeriets program för att främja förnybara energikällor är 500 MW eller 1 TWh vindproducerad el år 2010. I programmets bakgrungrapport föreläggas som vision, att efter det vindkraftverket skulle ökas 100 MW per år och skulle vara sammanlagt 2000 MW år 2025. År 2002 var produktionskapaciteten med vindkraft i Finland 40 MW. Vindkraftverksanläggningen utanför Karleby kommer enligt planerna att ha en effekt på 300 MW. Om den eller någon motsvarande vindkraftverksanläggning byggs till Finlands kustområde, utgör den ett viktigt steg mot det mål som HIM har satt upp. Tekniska arbetet med att utveckla vindkraftverk fortsätter i Finland. Den kommersiella enhetsstorleken på vindkraftverksenheterna ökar fortfarande. Största delen av de nuvarande vindkraftverksenheterna i Finland har en effekt som är mindre än 1 MW. För närvarande står det kommersiellt till buds kraftverk på cirka 2,5 MW. Planerna för havsområdet utanför Karleby är baserade på hela 5 MW enheter. På detta sätt får man större effekt på samma område. Speciella utmaningar när det gäller en vindkraftverksanläggning till havs är anslutningen till elnätet och att grundläggningstekniken skall hålla för isförhållandena i de nordliga havsområdena i Finland. Vindkraftens särdrag i Finland är de arktiska förhållandena i fjällen i Lappland, variationsrikedomen vid kusten och i skärgården, isförhållandena samt möjligheten att bygga offshore-vindkraftverk på grunda områden och på skär. Förutsättningarna för att bygga vindkraftverk med tanke på miljölagstiftningen utreddes år 2001-2002 i en arbetsgrupp vid miljöministeriet. Vindkraftsarbetsgruppens betänkande klargör planläggnings- och tillståndsförfarandet vid byggande av vindkraftverk. Målet med projektet att undersöka en vindkraftverksanläggning i havet utanför Karleby var att för första gången i Finland utreda förutsättningarna för att bygga havsvindkraftverk i industriell skala. På undersökningsprojektet tillämpades förfarandet vid miljökonsekvensbedömning, vilket genom denna bedömningsbeskrivning nu slutförs. I den här bedömningsbeskrivningen beskrivs och bedöms miljökonsekvenserna av en vindkraftverksanläggning i havet i den omfattning som förutsätts i lagen om miljökonsekvensbedömning. Ett sammandrag av bedömningen finns som bilaga till den här beskrivningen. Beskrivningen är baserad på bakgrundsutredningar och undersökningar som har publicerats som 14 delrapporter. Miljökonsekvensbedömningen visade att alla områden för havsvindkraftverk påverkar miljön på sitt eget sätt. Den största positiva effekten av havsvindkraftverk är att elenergi produceras utan utsläpp i marken, luften eller vattnet. Projektets sysselsättande verkan i Finland är också betydande. De negativa miljökonsekvenserna drabbar kraftverksanläggningens näromgivning. Därför är det avgörande med tanke på konsekvensernas betydelse om det finns objekt som blir störda på den plats där kraftverken skall byggas eller i närheten. Bedömningen visade att en stor anläggning med vindkraftverk kan placeras utanför Karleby utan att avsevärt försämras naturobjekts eller naturhelheters värde. Den största förändringen till följd av kraftverken har att göra med landskapet. Därför har man i bedömningsbeskrivningen stannat för den bedömningen att en anläggning med vindkraftverk kan byggas på de föreslagna områdena på ett sätt som är genomförbart med tanke på miljön. Som en del av undersökningen av vindkraftverk till havs utreddes karlebybornas inställning till vindkraftverk. Undersökningen visade att största delen av befolkningen förespråkade byggande av vindkraftverk. Befolkningen bedömde effekterna av vindkraftverken på mycket olika sätt. En del tyckte att vindkraftverken förstör landskapet, medan andra tyckte att de är vackra element som gör landskapet mångsidigare. För att en anläggning med vindkraftverk skall kunna byggas i havet utanför Karleby måste havsområdet planläggas för detta ändamål. Innan planerna kan genomföras måste också ett stort antal frågor lösas. Undersökningen visade också att en anläggning med vindkraftverk med nuvarande ekonomiska utgångspunkter inte är ekonomiskt lönsam. 5
1 INLEDNING Pohjolan Voima Oy startade år 1999 ett forskningsprojekt kallat Havsvindkraft som industriell energikälla. Målet med projektet var att för första gången i Finland utreda under vilka förutsättningar det i våra förhållanden är möjligt att bygga en vindkraftverksanläggning i industriell skala i havsområdet utanför kusten. I utredningsarbetet undersöktes de tekniska och ekonomiska möjligheterna att förverkliga en vindkraftverksanläggning i havet, de rättsliga förutsättningarna samt miljökonsekvenserna. Vid utredningen av detta tillämpades miljökonsekvensbedömningsförfarande. Projektet har lett till sammanlagt 14 delrapporter. Undersökningen slutfördes i början av år 2002. Projektet har fått stöd av handelsoch industriministeriet. Västra Finlands miljöcentral sände ett brev till miljöministeriet 20.9.2000 med initiativ om tillämpning av förfarandet vid miljökonsekvensbedömning på projektet för en vindkraftverksanläggning i havet utanför Karleby. I brevet föreslogs att ett bedömningsförfarande enligt lagen om miljökonsekvensbedömning 4 2 momentet skall tillämpas på projektet. Pohjolan Voima Oy meddelade 8.11.2000 att tillämpning av bedömningsförfarande godkänns. Miljöministeriet beslutade 15.1.2001 att en bedömning enligt lagen om miljökonsekvensbedömning skall göras för projektet. Programmet för miljökonsekvensbedömning blev färdigt 22.2.2001. Kontaktmyndigheten, Västra Finlands miljöcentral, framlade det till påseende 7.3-4.5.2001 och gav sitt utlåtande om det 11.6.2001. Forskningsprojektet och miljökonsekvensbedömningen leddes av en styrgrupp med representanter för Pohjolan Voima, miljöministeriet, Västra Finlands miljöcentral och Karleby stad. För att genomföra styrningen av undersökningen i växelverkan tillsattes en uppföljningsgrupp med deltagare för myndigheterna samt olika intressegrupper. Uppföljningsgruppen hade inbjudna representanter för bl.a. fiskarnas, semesterbosättningens, naturvårdarnas och fågelskådarnas organisationer. En särskild rapport har gjorts om befolkningens deltagande. Projektets delrapporter har uppgjorts av Pohjolan Voima Oy, PVO-Engineering Oy, Insinööritoimisto Paavo Ristola Oy samt Mellersta Österbottens Ornitologiska Förening rf. Miljökonsekvensbedömningen har uppgjorts av Insinööritoimisto Paavo Ristola Oy. Som område för forskningsprojektet valde Pohjolan Voima Oy havsområdet utanför Karleby, där en anläggning med havsvindkraftverk med en sammanlagd effekt på 300 MW planerades. Valet av område för undersökningen påverkades av följande omständigheter: Karleby stad hade för avsikt att börja delgeneralplanera för en anläggning med havsvindkraftverk. Det var också aktuellt att uppgöra en landskapsplan för Mellersta Österbotten. Karleby stad är delägare i Pohjolan Voima Oy och Kokkolan Voima Oy är ett dotterbolag till Pohjolan Voima. Yxpila hamnområde ger goda förutsättningar för byggande av vindkraftverk och deras fundament, medan Trullöns fiskehamn är lämpad för service av dem. Utanför Karleby finns tekniskt lämpade vattenområden, dvs. med tillräckligt litet djup. I Karleby finns mycket industri med hög elförbrukning och via Ventusneva elstation är området kopplat till stamnätet. Staten äger stora havsområden utanför Karleby. Figur 1.1. Utsikt från Harrbådan mot Sandbanken. 6
Ett karaktäristiskt drag för det undersökta området var att en stor del av det undersökta havsområdet hör till olika skyddsprogram såsom programmet för skydd av fågelrika vatten, strandskyddsprogrammet och nätverket Natura 2000. Rapporterna över forskningsprojektet om en vindkraftverksanläggning i havet utanför Karleby har sammanställts till ett separat tryckt sammandrag, som bifogas till denna bedömningsbeskrivning. 2 PROJEKTETS MÅL OCH PLA- NERINGSSITUATION 2.1 Projektansvarig För projektet ansvarar Pohjolan Voima Oy, som ägs av stora skogs- och industribolag samt kommuner och städer. Pohjolan Voima Oy är ett landsomfattande bolag som bedriver elproduktion och vars verksamhetsidé är att producera elenergi till sina ägare. Bolagets ägare får en andel av den el som varje kraftverk producerar i enlighet med sin ägarandel. Pohjolan Voimas elproduktion år 2001 utgjorde cirka 25 % av hela Finlands konsumtion. Dess elleveranskapacitet i slutet av år 2001 var 3 748 MW. El produceras vid vatten-, kärn-, kol-, gas-, torv- och processkraftverk. Figur 2.1 Pohjolan Voimas elleverans år 2001. Tabell: Pohjolan Voimas ägare 31.12.2001 Ägare 31.12.2001 Etelä-Pohjanmaan Voima Oy Helsingfors stad Ömsesidiga pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen Kemira Oyj + Eläkesäätiö Neliapila Karleby stad Kotkan Energia Oy Kymppivoima Oy Kyro Oyj Abp Oy Metsä-Botnia Ab M-real Oyj Myllykoski Oyj Uleåborgs stad Perhonjoki Oy Björneborgs stad Päijät-Hämeen Voima Oy Stora Enso Oyj TXU Nordic Energy Oy UPM-Kymmene Oyj Vanda Energi Ab Totalt % 4,3 1,4 4,4 4,5 2,1 1,3 2,1 0,2 1,5 2,5 1,5 0,1 1,9 1,2 1,3 16,0 14,5 38,7 0,5 100,0 7
Vindkraftens roll i Pohjolan Voimas elproduktion Pohjolan Voimas energiproduktion är mångsidig. Bolaget vill producera el med alla tekniskt och ekonomiskt användbara metoder. Vindkraft anses i klimatpolitiskt hänseende vara en utmärkt form av energiproduktion. Både i EU och i Finland är inställningen till ökad vindkraft positiv. Det energi- och klimatpolitiska målet är att öka vindkraften till en betydande elproduktionsform. 2.2 Forskningsprojektets mål Avsikten med forskningsprojektet Havsvindkraft som industriell energikälla var att börja skaffa information om hur man kan utnyttja havsvindkraft i stor skala i Finland. Målet med forskningsprojektet var att utreda de tekniska och ekonomiska utgångspunkterna för byggande av en stor vindkraftverksanläggning i havet och olika alternativ hur detta kan genomföras, Till Pohjolan Voima-koncernen hör PVO-Innopower Oy, som bygger och driver vindkraftverk. Byggande av kraftverk som producerar vindkraft i industriell skala undersöks i koncernens forsknings- och utvecklingsprogram, vars målsättning är att bolaget skall ha teknisk beredskap att inom tio år börja bygga stora vindkraftsparker. Figur 2.2 Pohjolan Voimas kraftverk. miljökonsekvenserna av att en stor vindkraftverksanläggning i havet byggs, de konsekvenser som kräver mera ingående forskningsprojekt för att man skall kunna börja utnyttja havsvindkraft i större skala och de rättsliga förutsättningarna för byggande av en vindkraftverksanläggning i havet. De tekniska och ekonomiska utgångspunkterna och alternativen för genomförande har sammanställts i Teknistaloudellinen raportti. De rättsliga förutsättningarna har behandlats i rapporten Merituulivoimarakentamisen oikeudelliset edellytykset. Miljökonsekvenserna har utretts under MKB-förfarandet enligt lagen om miljökonsekvensbedömning i bedömningsprogrammet, flera delrapporter och i denna bedömningsbeskrivning. Figur 2.3. Utsikt från Hällskärsudden mot förläggningsområdet Munakari-Renö. 8
2.3 Tidsplan för planering och genomföring av projektet Forskningsprojektets förutredningar och organiseringen av forskningsarbetet inleddes sommaren 1999. Undersökningen och bedömningen färdigställs före utgången av år 2002. Tidsplanen för att genomföra kraftverksprojektet påverkas av följande faktorer: vidareutveckling av tekniska lösningar som är användbara och ekonomiska i finländska förhållanden utgångspunkter som är ekonomiskt lönsamma för projektet planläggningens gång Utgående från detta bedöms att ett eventuellt investeringsprojekt kan genomföras tidigast år 2010. Figur 2.4. Processchema och -tidsplan för hur projektet med en vindkraftverksanläggning i havet fortskrider. 9
3 BESKRIVNING AV PROJEK- TET 3.1 Allmän beskrivning av projektet Det projekt som skall bedömas är byggande av en stor vindkraftverksanläggning i industriell skala i havsområdet utanför Karleby och delvis också Larsmo och Kelviå. Vindkraftverksanläggningen består av vindkraftverksenheter som skall byggas i havsområdet. Ifall alla områden genomförs med den största 5 MW vindkraftverksenheten, blir hela kraftverkets totaleffekt cirka 350 MW. En vindkraftverksanläggning i havet kan också genomföras separat på olika delområden, varvid kraftverkets totaleffekt blir cirka 100-300 MW. Ifall största möjliga enhetsstorlek inte används, blir kraftverkets totaleffekt mindre. Minimieffekten för att det här projektet skall genomföras är 100 MW. 3.2 Projektets placering och markbehov Placeringen av kraftverksanläggningen undersöktes inom ett specificerat område utanför Karleby på de områden där vattendjupet är 3 8 meter. Utgångspunkterna för placeringen var tekniska och ekonomiska synpunkter. Under MKB-processen har placeringen preciserats med beaktande av miljösynpunkterna. Den noggrannare placeringen av de enskilda kraftverksenheterna planeras i det skede då projektet skall genomföras, bl.a. med beaktande av natur- och landskapsaspekter. Planerade områden för en anläggning med havsvindkraftverk utanför Karleby: 1. Området Tankar Djupören 2. Sandbanksområdet 3. Området Munakari Renö Av dessa områden kunde man beträffande stranden av Trullön (4) förutse att fritids- och annan bosättning skulle vara negativt inställd till vindkraftverk. När det gäller möjligheterna att genomföra projektet är det här området dock i jämförelse med de andra områdena likartat, vilket innebär att också stranden av Trullön har beaktats vid bedömningen. Ett problematiskt område med tanke på att genomföra projektet är också förlängningen av Sandbanken norrut (5). Detta beror dels på områdets vattendjup, dels på att ett ringa antal enheter kan placeras där. På havsområdet är förläggningsområdenas totala areal cirka 60 km². På land förutsätter ett havsvindkraftverk områden för elstation och kraftledningar. Under byggtiden används dessutom transportleder och lagringsområden. För att skaffa stenmaterial till fundamenten behövs marktäktsområden. Fundamenten byggs i en torrdocka. 4. Stranden av Trullön 5. Förlängningen av Sandbanken norrut Karta 3.1. Områden som planerats för havsvindkraftverk utanför Karleby: 1. området Tankar Djupören, 2. Sandbanksområdet, 3. Området Munakari Renö, 4. Stranden av Trullön, 5. Förlängningen av Sandbanken norrut. 10
3.3 Anslutning till andra projekt och program 3.3.1 Främjande av förnybara energikällor Handels- och industriministeriet har uppgjort ett program för att främja förnybara energikällor (4/1999). Målet för detta program är att produktionskapaciteten för el producerad med vindkraft skall ökas till 500 MW fram till år 2010. Målsättningen är att 1,1 TWh el skall produceras med vindkraft. Detta är cirka 1 % av den uppskattade elkonsumtionen i Finland år 2010. År 2001 fanns 64 fungerande vindkraftverksenheter i Finland med en kapacitet på 39 MW. Ifall detta projekt utanför Karleby genomförs i sin helhet, ökar produktionskapaciteten för el producerad med vindkraft med högst 350 MW. Denna ökning är ett bidrag till landets åtagande att följa de internationella avtalen om att minska utsläppen av svavel- och kväveoxider samt växthusgaser. Elproduktion med vindkraft i större skala bidrar också till att den landsomfattande avfallsplanen kan genomföras. 3.3.2 Projekt i anslutning till detta Elproduktion med vindkraft i stor skala behöver reglerkraft som stöd för att jämna ut vindstyrkans variationer. För överföringen av den el som produceras på havsområdet till stamnätet behövs kraftledningar som både undervattenskablar och luftledningar. För att bygga kassunfundamenten behövs ansenliga mängder stenmaterial, som måste brytas på marktäktsområden. Fundamenten byggs sannolikt antingen på ett befintligt varv (t.ex. Raumo eller Nådendal) eller i en torrdocka som byggs i Yxpila i Karleby. På markområdena behövs en stödjepunkt för servicen och en lagerbyggnad. Egentliga reparationer utförs med den utrustning som behövs från fall till fall ute till havs. 3.4 Bedömda alternativ och att avstå från projektet 3.3.1 Bedömda alternativ Ett havsvindkraftverk kan genomföras separat för varje delområde, varvid kraftverkets totaleffekt blir cirka 100-350 MW. Ifall största möjliga enhetsstorlek inte används blir kraftverksanläggningens totaleffekt lägre. Projektet är indelat i fem delområden, av vilka de största (områdena 1 3) kan genomföras separat. I den teknisk-ekonomiska planen och kostnadsberäkningarna för projektet har utgångspunkten varit att dessa tre stora områden skall byggas som ett treårs projekt. Avgörande här är byggnadstekniken för fundamenten, byggande av ett nät för elöverföringen samt byggande och uppförande av kraftverken som serieproduktion. Minimieffekten för att projektet skall genomföras är 100 MW. Alternativen är: 1. Områdena 1 5 byggs 2. Områdena 1 3 byggs 3. Minimialternativet är att ett område med en effekt på 100 MW byggs i sin helhet (1, 2 eller 3). Ifall man stannar för det här alternativet, skall kostnaderna och de tekniska utgångspunkterna för detta granskas på nytt. Tekniska alternativ för att genomföra projektet I undersökningen utreddes dessutom följande alternativ: 1. Kraftverksenhetens storlek 1,5 5 MW 2. Sätt att grundlägga kraftverksenheten, att bygga i havsområdet eller på holmar 3. Transformatorstationernas placering 4. Användning av undervattenskablar eller luftledningar 3.4.2 Att helt avstå från projektet Om projektet inte genomförs, produceras motsvarande elmängd i något annat lämpligt kraftverk. Sådana kraftverk kan vara: havsvindkraftverk någon annanstans i kustområdet kondenskraftverk som använder fossilt bränsle, stenkol, torv, naturgas eller biobränsle på lämplig ort i Finland elimport från utlandet, främst från Ryssland, Sverige, Norge eller Danmark. 3.4.3 Placeringsalternativ som föreslagits i utlåtanden och anmärkningar Byggda industri- och hamnområden I samband med behandlingen av programmet för miljökonsekvensbedömning framkom flera förslag om att vindkraftverken kunde byggas på de strandområden i Karleby som redan tagits i bruk för industriella ändamål. Pohjolan Voima Oy:s dotterbolag PVO- Innopower Oy bygger två stycken 1 MW vindkraftverksenheter vid Karleby djuphamn. Sådana mindre byggnadsprojekt kommer kanske att startas inom de närmaste åren i anslutning till hamnar och industriområden vid kusten. De ersätter dock inte ett projekt som omfattar byggande av en stor vindkraftverksanläggning ute till havs. Markområden I flera utlåtanden föreslogs också att vindkraftverken skulle placeras på land i stället för i havet. I princip skulle en vindkraftspark med lika stor produktion som den som planerats i Karleby också kunna byggas på land. Då måste man dock beakta att det område som behövs för vindkraftsproduktionen blir cirka två gånger större än området utanför Karleby på grund av svagare vind på land, varvid det skulle behövas dubbelt så många vindkraftverksenheter. Detta skulle innebära ett cirka 120 km 2 område reserverat för vindkraftsproduktion. På basis av den bullerutredning som gjorts 11
kan man dock med fog anta att miljökonsekvenserna skulle vara betydande också om vindkraftverken byggdes på land. 3.5 Teknisk-ekonomiska utredningar De teknisk-ekonomiska utredningarna, planerna och kostnadsberäkningarna för vindkraftverksanläggningen har sammanställts i en separat teknisk-ekonomisk rapport. Planeringen av vindkraftverkens placering i havsområdet gjordes på tekniska grunder för en grupp av vindkraftverksenheter på 20 100 MW. De enskilda vindkraftverksenheternas effekt varierade mellan 1,5 och 5 MW. De ställen där de placeras valdes så att vattendjupet i regel inte var mer än 8 meter. Ifall alla områden byggs, blir det 69 82 st vindkraftverksenheter. Figur 3.2. Fotomontage av vindkraftverksenheter som skall byggas i Karleby hamn. Som bas för planeringen undersöktes ett 250 km 2 område utanför Karleby. Efter den tekniska planeringen av placeringen fastslogs fem områden för vindkraftverk i havsområdet med en total yta på 60 km 2. På dessa i Karleby skulle det inte heller gå att ha bostadsområden inom ett område av nyssnämnda storlek. Dessutom borde området ha ganska god infrastruktur (vägnät, elnät) för att förutsättningarna för att bygga vindkraftverk skall vara tillräckligt goda. I projektet för undersökning av havsvindkraftverk i Karleby har miljökonsekvenserna utretts för ett vindkraftverk som uttryckligen byggs i havsområdet. Miljöministeriets beslut om att förfarandet vid miljökonsekvensbedömning skall tillämpas gällde ett projekt med havsvindkraftverk utanför Karleby. Att bygga på land är i samband med detta inte ett verkligt alternativ och därför har miljökonsekvenserna för detta inte mera ingående bedömts. På grund av ovannämnda synpunkter såsom storleken på det markområde som krävs och gränsvärdena för buller Figur 3.3. Placering av vindkraftverk i havsområdet utanför Karleby. 12
områden placeras kraftverksenheterna cirka 600 m från varandra. Fundamentet för ett enda vindkraftverk upptar cirka 2 000 m 2 areal av havsbottnen. Kraftverksenheterna kommer därmed att reservera högst 16 ha av havsbottnen. Avgörande vid dimensioneringen av havsvindkraftverkens fundament är den belastning som packisen orsakar. Havsfundamenten utgör en betydande del av totalkostnaderna. Ett enda fundament i havet kostar cirka en miljon euro. Kostnaden är många gånger större än då man bygger på land. Fundamentbygget beskrivs närmare i avsnitt 5.8 Projekt i anslutning till detta. Avgörande vid dimensioneringen av havsvindkraftverkens fundament är den belastning som packisen orsakar. Havsfundamenten utgör en betydande del av totalkostnaderna. Ett enda fundament i havet kostar cirka en miljon euro. Kostnaden är många gånger större än då man bygger på land. Fundamentbygget beskrivs närmare i avsnitt 5.8 Projekt i anslutning till detta. Anslutningen till elnätet har preliminärt planerats, men det krävs tilläggsutredningar för att kunna ansluta en stor vindkraftspark till stamnätet. Anslutningsvillkoren måste innehålla särskilda villkor eller rekommendationer för vindkraften. Investeringskostnaderna för havsvindkraft med nuvarande teknik blir cirka 1 412 2 018 euro/kw (8 400 12 000 mk/kw). Statens andel av investeringskostnaderna är enligt gällande bidragssystem högst cirka 30 %. Enligt en preliminär beräkning blir kostnaderna för elproduktionen, med beaktande av bidraget, 6,2 7,4 cent/kwh (37 44 p/ kwh). Det slutliga priset påverkas av återbetalningen av elskatten, som för tillfället är 0,69 cent/kwh. 3.6 Rättsliga förutsättningar En särskild rapport har skrivits om de rättsliga förutsättningarna för att bygga vindkraftverk i havsområdet. Rapporten visade att det behövs flera skeden för planläggning och tillståndsförfarande för att bygga vindkraftverk ute till havs. Miljökonsekvensbedömning Eventuell Natura-bedömning enligt naturvårdslagen Landskapsplan Generalplan Detaljplan Eventuellt undantagstillstånd av statsrådet för Natura-område Marktäktstillstånd och eventuell MKB för detta Vattentillstånd och därtill hörande ersättningsfrågor Miljötillstånd Elmarknadsmyndighetens tillstånd för kraftledningarna Byggnadslov Avtal om ersättningar Tabell 3.5. Eventuella planläggnings- och tillståndsskeden om en stor vindkraftverksanläggning skall byggas i havsområdet. Utredning av miljökonsekvenserna krävs i anslutning till nästan varje förfarande. Att den lagstiftning som planerats för markområden skall tillämpas på ett havsområde är nytt, och slutresultatet är förknippat med osäkerhet. Till varje förfarande hör flera skeden såsom att höra intressegrupperna och sakägarna. Besluten kan överklagas till två rättsinstanser. Figur 3.4. Byggande av fundament i Danmark. 13
4 MILJÖKONSEKVENSER SOM SKALL BEDÖMAS 4.1 Förpliktelser enligt lagstiftningen Miljöministeriet fattade den 15.1.2001 beslut om att förfarandet vid miljökonsekvensbedömning skall tillämpas på projektet för en vindkraftverksanläggning i havsområdet utanför Karleby. Enligt ministeriet är det fråga om ett projekt enligt MKB-lagen 4 2 momentet och projektet kommer sannolikt att orsaka betydande skadliga miljökonsekvenser beträffande både art och omfattning. Därför beslöt ministeriet med stöd av MKBlagen 6 att förfarandet vid miljökonsekvensbedömning skall tillämpas på det här projektet. I motiveringarna till miljöministeriets beslut konstateras bl.a. att de sannolika konsekvenserna av projektet på områdets natur och utnyttjandet av naturresurserna kommer att bli långvariga och ansenliga. Konsekvenserna för landskapet och bullernivån kommer att omfatta ett mycket stort område. Dessutom konstaterade miljöministeriet att projektets inverkan på områdets naturtyper och arter kan bli betydande och bestående. Kust- och havsområdet utanför Karleby är klassificerat som ett av de värdefullaste naturområdena. Områdeshelheten omfattar olika utvecklingsskeden vid en landhöjningskust, från åmynningar till yttre skärgård. I den yttre skärgården finns holmar och skär med värdefullt sjöfågelsbestånd. Områdets strandnatur är mångsidig och dess vegetation omfattar många regionalt hotade och endemiska arter. 4.2 Uppskattade miljökonsekvenser av projektet samt bedömningsmetoder Vid bedömningen av miljökonsekvenserna beaktas lagen om miljökonsekvensbedömning 2 och den nya markanvändnings- och bygglagen 9. Begreppet miljökonsekvenser i de här lagarna kan indelas på följande sätt: Figur 4.1. Miljökonsekvenser som skall bedömas. Som stöd för miljökonsekvensbedömningen av projektet skapades ett system för deltagande med följande mål: förmedla information mellan olika intressegrupper och myndigheter samt den projektansvariga, leda undersökningsarbetet så att resultaten så väl som möjligt betjänar de olika intressegruppernas behov samt säkerställa att de konsekvenser som olika intressegrupper anser viktiga kommer fram i undersökningen. Systemet för deltagande genomfördes genom arbete i en styrgrupp och en uppföljningsgrupp, vid möten med allmänheten, informationsmöten samt genom enkäter. Systemet för deltagande och gruppernas arbete beskrivs närmare i delrapporten Kansalaiset ja merituulivoima och Kansalaisten osallistuminen. Projektet har bedömts utgående från litteratur, undersökningar, tidigare bedömningar, terrängundersökningar, flygfotografering av området snett uppifrån och expertutlåtanden samt det som uppföljnings- och styrgruppen tagit upp. Havsbottnens tillstånd utreddes genom videofilmning och provtagning. Konsekvenserna för landskapet utreddes med hjälp av fotomontage samt bullret genom mätningar och bullermodellering. Under studiebesök bekantade man sig med byggandet av vindkraftverk i havsområdet i Danmark. 4.3 Osäkerheter och antaganden vid bedömningen Det har inte gjorts några undersökningar av miljökonsekvenserna av vindkraftverk ute till havs i finländska kustförhållanden. Praktisk erfarenhet finns av enstaka vindkraftverksenheter, som visserligen huvudsakligen är placerade på stränder. Vindkraftverk i landskapet är inte särskilt bekanta för finländarna. En grupp med flera vindkraftverk i Finland finns bara i Björneborg. Också där är vindkraftverken nära anknutna till bebyggd miljö. Vid bedömningen av konsekvenserna har jämförelsematerialet utgjorts av de konsekvenser som observerats vid vindkraftverk i havsområdet i Danmark, på annat håll i världen och även på fastlandet, bl.a. beträffande fågelbestånd, fiskbestånd och landskap. 4.4 Avgränsning av bedömningen och influensområdet De direkta konsekvenserna av projektet omfattar som mest området för landskapspåverkan till följd av kraftverksanläggningen och kraftledningarna. De största ekonomiska och samhälleliga konsekvenserna i Finland uppkommer via utveckling av byggnadsteknik för vindkraftverk och företagsverksamhet i anslutning till detta. Om projektet genomförs, har det också en liten inverkan på utsläppsbalansen för elproduktionen i vårt land. Ett genomfört projekt kan också främja byggande av vindkraftverk i kustområdena i Finland. När det gäller behandlingen av miljökonsekvenserna är influensområdet Karleby stad samt Larsmo och Kelviå kommuner och havsområdena utanför dem. 14
Figur 4.2. Avgränsning av influensområdet med tanke på behandlingen av miljökonsekvenserna. 5 MILJÖNS TILLSTÅND OCH UPPSKATTADE MILJÖKON- SEKVENSER I det här avsnittet finns en sammanställning av de väsentliga och viktiga delarna av de beskrivningar av miljöns tillstånd och uppskattade konsekvenser som framkommit i projektets delrapporter samt eventuella tillägg som gjorts under bedömningens gång. Mera information finns i varje delrapport. En förteckning över bifogat material finns på sida 4. Figur 5.1. Havskarta över området utanför Karleby. Områden där djupet är mindre än 10 meter är utmärkta med gult. 5.1 Havsområdets tillstånd, organismer och fiskbestånd Havsområdets tillstånd, organismer och fiskbestånd behandlas i delrapporten Vaikutukset merialueen tilaan ja kalastoon. Typiskt för havsområdet utanför Karleby är ett litet antal holmar och att havet vid kusten därför till sin karaktär är öppet. Kustvattnet hör till zonen med grunt vatten, där medeldjupet är mindre än 10 meter. Längst ut från strandlinjen sträcker sig det grunda Sandbanksområdet med ett vattendjup på bara några meter. På grund av att havet är så öppet utanför Karleby är bottnen i allmänhet utsatt för erosion. Mjukt material samlas bara i vissa sänkor, t.ex. på sedimentbottnen vid sänkorna vid Perängö och Rummelgrund. Projektområdet domineras av sten- och sandbot- Figur 5.2. Sandbankens botten sommaren 2001. 15
ten. Bottnen vid Sandbanken består huvudsakligen av fin sand, som rör sig med vattenströmmarna och bildar vågformade åsar på bottnen. Vid randområdena är sanden stenblandad. Figur 5.3. Karta över vattenkvaliteten utanför Karleby. Under åren 1994-97 hörde Karleby kustvatten på basis av resultaten av vattenkvaliteten till duglighetsklassen nöjaktig (ställvis försvarlig), något längre ut till klassen god och längst ut på området med djupt vatten till klassen utmärkt. På grund av det nordliga läget och den låga salthalten i havsvattnet är antalet arter i havsområdets bottenfauna litet. På hård berg-, sten- eller sandbotten är antalet arter av naturliga orsaker ytterst litet. I kartläggningen av bottenfaunan år 1999 identifierades sammanlagt 24 st bottendjurgrupper eller -arter. De fiskarter som ingår i fångsten vid nätfiske i havsområdet upp till nivå med Repskär består av bl.a. följande arter: abborre, gädda, mört, gärs, lake, sik, id, braxen, nors och strömming. Speciellt abborrbeståndet förefaller vara starkt. I slutet av 1990-talet försvagades sikbeståndet kännbart i havsområdet utanför Karleby. Farledsmuddringen, som pågick i åratal, och avledningen av avloppsvatten ut i havet är sannolikt orsaker till att sikbeståndet minskat. Konsekvenser Konsekvenserna för ekologin i havsområdet under byggtiden för vindkraftverksanläggningen i havsområdet kan indelas i övergående och permanenta konsekvenser. Övergående konsekvenser är inverkan på vattenkvaliteten och delvis också bullernivån. Helt permanenta konsekvenser är inverkan på vattenströmmarna, och delvis permanenta konsekvenser drabbar förhållandena på bottnen, fiskbeståndet och bottenorganismerna. Förändringarna i strömmarna och vattnets rörelser kan påverka syrehalten i vattnet nära bottnen och därmed bottensamhället. Förändringar i bottensamhället kan i sin tur påverka fiskarnas tillgång på näring samt förökning. Medan grundläggningsarbetet pågår kommer grävningen och deponeringen av massorna att driva bort fiskarna från ett stort område. Det beror bl.a. på fiskarterna och fiskarnas ålder om de drivs bort av bullret. Monteringen av fundament och kabeldragningen på havsbottnen förstör de bottenorganismer som finns på dessa områden, men efter avslutat arbete återställs bottenfaunan och ersätts av nya arter som föredrar hårda ytor. Konsekvenserna för havsområdets tillstånd, organismer och fiskbestånd orsakas alltså främst medan vindkraftverket byggs och vid eventuell rivning. Miljökonsekvenserna under vattnet i byggskedet är mycket likartade som vid andra slags byggnadsprojekt som kräver omfattande muddringar, såsom vid fördjupning av farleder och vid hamnbyggnadsarbete. Havsbottnen förändras permanent vid fundamenten, som har en diameter på 50 meter. Efter byggskedet minskar störningarna, och förhållandena återgår till ungefär naturtillstånd. Fundamenten blir nya livsområden och de kan till och med öka den biologiska mångfalden på havsbottnen och därmed ha en positiv inverkan på organismsamhällena i havet. Det är dock svårt att på lång sikt förutse förändringarna i organismsamhällets struktur till följd av den nya livsmiljön. Figur 5.4. Utsikt från fiskehamnen på Trullön. 16
5.2 Fågelbestånd Fågelbeståndet utanför Karleby och projektets inverkan på fågelbeståndet behandlas i delrapporterna Merituulivoima-alueen pesimä- ja lepäilijälinnuston selvitys och Vaikutukset linnustoon. I Karleby skärgård påträffas förutom de vanliga och talrika sjöfågelarterna också några häckande arter som klassificeras som hotade. Dessa är skräntärna, silltrut och skrattmås, som alla i den nationella klassificeringen betraktas som sårbara, samt smålom, som är klassificerad som hänsynskrävande art. Särskilt förekomsterna av silltrut är betydande också nationellt sett, eftersom Mellersta Österbottens och speciellt Karleby skärgård är artens bästa förekomstområde i hela landet. Karleby skärgård är ett viktigt häckningsområde också för åtminstone grågås, ejder, roskarl, tobisgrissla, grå- och havstrut, skräntärna och labb. Också för många andra fågelarter är området ett viktigt häckningsområde åtminstone på landskapsnivå. De viktigaste sjöfåglarnas värdefullaste häckningsområden finns på trädlösa skär samt på öppna klippor på några större holmar, bl.a. Tankar och Trullögrunds norra ända. Däremot är de stora, skogbevuxna holmarna samt de bebyggda strandavsnitten mindre viktiga när det gäller häckande fåglar. Av de områden som planerats för vindkraftverk är alltså områdena Tankar Djupören och Munakari Renö värdefullast med tanke på häckande fåglar. I Karleby skärgård observeras under flyttningstiden i viss mån sjö- och måsfåglar samt vadare, som rastar och söker föda när de passerar området. Arter som klassificeras som hotade och som förekommer på området är havsörn, skräntärna, skrattmås och silltrut. Hänsynskrävande arter på området är storlom och sjöorre. De viktigaste områdena för rastande fåglar som söker föda är förutom ovannämnda också stranden av Trullön. Som helhet kan Karleby yttre skärgård betraktas som ett betydelsefullt häckningsområde för sjöfåglar. Det är ett av Europas viktiga fågelområden som BirdLife har klassificerat (IBA). Av arterna i bilaga 1 till fågeldirektivet (som fungerar som grund för val av fågelskyddsområden till EU:s nätverk Natura 2000) häckar fisktärna och skräntärna på skär i närheten av de planerade vindkraftverken. Figur 5.5. Tobisgrisslor på fågelskär. Figur 5.6. Gråtrut är en av de största måsfåglarna utanför Karleby. Konsekvenser för fågelbeståndet Fåglar kolliderar ibland med olika konstruktioner och hinder, fastän de har utmärkt synsinne och god flygförmåga samt förmåga att väja för hinder. Särskilt dagrovfåglarna har visat sig vara utsatta för att kollidera med vindkraftverk. De jagar genom att hålla uppsikt över terrängen från en utsiktspunkt eller genom att kretsa runt på stället. Enligt en utredning som miljöministeriet lät göra år 2002 kan man som utgångspunkt för bedömningen av risken att fåglar skall kollidera med ett hinder ha storleksordningen 0,1 allvarliga kollisioner i året per kraftverksen- 17
hetstorn. Konstruktionen på kraftverkets torn, eventuell belysning och antalet luftledningar i elöverföringsnätet påverkar också antalet kollisioner. Vindkraftverkets läge inverkar också, bl.a. så att antalet kollisioner är mindre i norra Finland och på mer än en kilometers avstånd från särskilda fågelrika våtmarker eller andra motsvarande områden. Finlands nuvarande 60 vindkraftverksenheter orsakar enligt ovannämnda värden årligen cirka 10 fågelkollisioner. Fyrarna och strålkastarna orsakar årligen cirka 10 000 fåglars död och vid kollisioner med elnätets luftledningar dör cirka 200 000 fåglar årligen. Allra mest flyger fåglar i alla fall emot upplysta fönster på byggnader. Dessa orsakar årligen hela 500 000 fåglars död. Uppskattningarna är baserade på typiska antal som framkommit i olika undersökningar och som har anpassats till finländska förhållanden. Risken att fåglar skall flyga mot vindkraftverk är liten, eftersom fåglarna ser och hör dem på långt håll. De väjer redan på 100-200 meters avstånd, enligt radarobservationer också på natten. Enligt tidigare jämförande beräkningar kunde det årligen inträffa 1 2 fågelkollisioner per vindkraftverk utanför Karleby eller cirka 150 kollisioner per år inom hela vindkraftsparken i havsområdet. Beräkningen är baserad på uppföljning av fågelkollisioner med vindkraftverk på land. Enligt beräkningar i en utredning som miljöministeriet låtit göra skulle det ske bara cirka 10 15 kollisioner årligen utanför Karleby. Det verkliga antalet är troligen något mellan dessa uppskattningar. från vilken hela kraftverksanläggningens elöverföring fortsätter som en enda luftledning. Vid bedömningen av risken för fågelkollisioner motsvarar en halv kilometers luftledning ungefär en vindkraftverksenhet. Vindkraftverken påverkar fågelbeståndet förutom genom kollisionsrisken också indirekt genom att störa deras vistelse eller häckning. Forskningsresultat tyder dock på att inte ens ett stort vindkraftverk medför någon ansenlig förändring av häckningsmiljön och det häckande fågelbeståndet. Den lokala populationen kan störas eller utplånas, om vindkraftverket eller arrangemangen under byggtiden förstör häckningsplatsen eller märkbart stör häckningen. Av de fåglar som häckar på små skär lämnar skräntärnan sannolikt skäret, om ett vindkraftverk byggs där. Till exempel vid Tunø Knobs vindkraftverk i Danmark undvek ejdrarna dock de roterande vingarna inom ett avstånd på bara 100 meter, och de sökta föda på normalt sätt strax utanför detta säkerhetsområde. Vindkraftverkens inverkan på antalet ejdrar på det området var mycket liten. De årliga förändringarna i blåmusselbeståndet på området hade betydligt större inverkan. Vindkraftens inverkan på fågelbeståndet är huvudsakligen begränsad till mindre än 500 meters avstånd från kraftverksenheten. I havsområdet är de permanenta förändringarna i livsmiljön från fåglarnas synpunkt mindre än om man bygger på land. Fågelbeståndet påverkas mest, om vindkraftverken placeras vid strandlinjen, på holmar och skär. I planen för Karleby har vindkraftverken inte placerats i omedelbar närhet av fågelskär och holmar. 5.3 Användning av områdena Det här ämnesområdet har behandlats mera ingående i delrapporten Vaikutukset alueiden käyttöön ja maisemaan. Nuvarande användning av områdena Havs- och strandområdena utanför Karleby erbjuder invånarna frilufts- och strövområden samt möjlighet att studera naturen. På vintrarna tycker många om att skida på isen. Att köra båt och fiska är också viktiga fritidssysselsättningar för Karlebyborna. Vindkraftverken borde inte få vara belysta på nätterna, för i dåligt väder ökar belysning påtagligt risken att fåglar skall kollidera med vindkraftverken på nätterna på grund av den s.k. fyreffekten. I undersökningar har det framkommit att ett kontinuerligt starkt sken är skadligare för fåglar än blinkande ljus. De röda flygvarningsljusen har så liten intensitet att de ensamma sannolikt inte orsakar någon kännbar ökning av antalet fågelkollisioner. Risken för fågelkollisioner kan också minimeras genom att undervattens-/jordkablarna från vindkraftverket dras till en punkt, Figur 5.7. Fåglarna använder vindkraftverkens fundament vid Tunø Knob som rastplatser. 18
Enligt situationen i september 2001 fanns det sammanlagt 69 personer registrerade som yrkesfiskare utanför Karleby. År 2000 sålde Karleby fiskargille och Öja fiskelag totalt 588 st fiskekort till husbehovsfiskare. Nätfiske är den absolut vanligaste formen av fiske i havsområdet. På vintern är det populärt bland fritidsfiskarna att pilka. Tills vidare finns det nästan inga uppgifter om de fiskeriekonomiska effekterna om vindkraftverk byggs och är i drift i havsområdet. Utgående från tidigare resultat kan man dock anta att fiskarna kommer att drivas längre ut till havs medan vindkraftverken byggs. Senare, när kraftverken är i drift, kan de till och med locka fiskar till närområdet. I den generalplan som godkändes av Karleby fullmäktige år 1992 är områdena för vindkraftverken utmärkta som vattenområden. En del av holmarna på rekreationsområdena i regionplanen är utmärkta som strövområden (VR), en del som skyddsområden (SL). Inga skyddszoner för skyddsområdena är utmärkta. I generalplanen är holmen Rebbådan öster om Munakari utmärkt som skyddsområde och cirka 200 meter därifrån finns närmaste preliminärt planerade kraftverksenhet på området. Konsekvenser Vindkraftverken påverkar den nuvarande användningen av områdena främst i byggskedet. Då kraftverken tas i drift kommer det inte mera att finnas någon begränsning av rätten att röra sig på området, och vindkraftverken kommer inte heller direkt att förhindra någon av de nuvarande formerna av användning på området. Det kommer fortfarande att gå att fiska med stationära fiskredskap på området. Speciellt för fritidsfiskarna kan området i närheten av kraftverkens fundament bli gynnsamma fiskeplatser. Vindkraftverksanläggningen kommer i regel inte att ändra den i planen utmärkta huvudanvändningen av området. - På de rekreationsområden som är utmärkta i regionplanen kan kraftverksenheter placeras utan att rekreationsmöjligheterna försämras. På en fredad holme eller alldeles i närheten av en sådan kan ett vindkraftverk dock inte placeras. Kraftverksenhetens avstånd till skyddsområden och fartygsfarleder måste vara minst 200 500 meter. - Vattenområdet i generalplanen kan så gott som utan begränsning användas för det ändamål som anges i planen. Områdena för vindkraftverk är dock inte utmärkta i regionplanen eller generalplanen. Enligt utredningen av de rättsliga förutsättningarna för att bygga vindkraftverk måste kraftverksområdena märkas ut i landskapsplanen och generalplanen. En detaljplan för området måste också uppgöras. Figur 5.8. Populära fritidssysselsättningar i Karleby är att köra båt och fiska. Planläggningssituation De områden där vindkraftverken enligt planerna skall byggas ligger på Mellersta Österbottens och Vasa kustregions regionplaneområden. Planerna har fastställts stegvis år 1981, 1990 och 1995. Områdena är utmärkta som rekreationsområden (VI-1 och VI-2) i regionplanerna, eller också är de inte alls utmärkta. Av de holmar som ingår i förläggningsområdet är Renögrund skyddsområde (SU-1 och SU-4). På Renögrund finns dessutom utmärkt en stödjepunkt för fiske (LV-2). En av de preliminärt planerade kraftverksenheterna är placerad i havet på Renögrunds SU-1-område. Figur 5.9. Sammanställning av regionplanerna för Mellersta Österbotten och Vasa kustregion. 19
5.4 Landskap Det här ämnesområdet kan studeras närmare i delrapporten Vaikutukset alueiden käyttöön ja maisemaan. Landskapets nuvarande tillstånd Figur 5.11. Landskapets nuvarande tillstånd i havsområdena utanför Karleby. Karleby och Kelviå yttre skärgård är öppet område med relativt få holmar. Området kännetecknas av långa uddar och djupa vikar i nordvästlig-sydostlig riktning. Den varierande strandlinjen skapar omväxlande vyer och olika slags miljöer i området. Landskapet domineras dock av det öppna havsområdet. Figur 5.10. Långsträckta holmar är typiska för området söder om Renö. 20
Fartygsfarlederna, helikopterplattan och fyrarna gör det lättare att få en överblick över havslandskapet. Helikopterplattan och fyrarna syns långt och med hjälp av dem kan människorna orientera sig på området. Tankar är en nationellt värdefull kulturmiljö. Stränderna är i huvudsak obebyggda, men det finns också tätt bebyggda områden, bl.a. på Trullön. Då man närmar sig från havet, urskiljs Yxpila industriområde på långt håll. Yxpila är en knutpunkt i landskapet och sammanbinder fartygstrafiken från havet med Figur 5.12. rälsgående trafik och vägtrafik från fastlandet. Landskapseffekternas intensitet till följd av vindkraftverk i havsområdet. I landskapet kan man urskilja områden i naturtillstånd och områden påverkade av bebyggelse. Influensområdet för Yxpila industriområde och den täta strandbebyggelsen sträcker sig ut i havet från Märaskäret till Repskär och fiskehamnen på Trullön. Yxpila industriområdes fjärrinfluensområde sträcker sig från området bakom Tankar fyr ända till Renögrund. På det här området urskiljs industriområdet tydligt vid horisonten. Omgivningen kring Tankar fyr och de östra delarna av Larsmo skärgård är också bebyggt landskap, även om Tankar fyr och de övriga byggnaderna på ön är väl anpassade till miljön. Den del som är mest i naturtillstånd på planområdet är området Munakari Renö. Landskapseffekter Landskapseffekternas intensitet anger hur starkt landskapet förändras och hur domine- 21