Vindkraft. Landsbygdens möjlighet. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. FOTO: Tore Snickars

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vindkraft. Landsbygdens möjlighet. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. FOTO: Tore Snickars"

Fredrik Jakobsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 FOTO: Tore Snickars Vindkraft Landsbygdens möjlighet Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

2 Vindkraften och markägarna Klimatdebatten och frågan om hur klimatförändringen kan motverkas har även i Finland lett till en positiv diskussion kring hur energiproduktion med hjälp av vindkraft kan ökas. Finlands klimat- och energistrategi (2008) har som mål att år 2020 ska den vindkraftbaserade elproduktionen vara 6 terawattimmar, det vill säga mångfaldig jämfört med vad den är i dag. Vindatlasen som publicerades i slutet av år 2009 visar att de mest gynnsamma områdena för vindkraftsproduktion i Finland finns vid kusten. Resultatet innebär intressanta nya affärsmöjligheter för kustregionens landsbygd. SLC förhåller sig positivt till vindkraften och framhåller att det är skäl att fastslå principerna kring utnyttjandet av mark- och havsområdena för vindkraft så att de gagnar både markägarna, vindkraftsföretagen och lokalsamhället på ett rättvist sätt. Planeringen och utvärderingen av möjliga platser för kommande vindkraftsparker samt enskilda vindkraftverk har pågått under de senaste åren och markägare har delvis blivit överrumplade av förfrågningar och olika avtalsmodeller från både större och mindre vindkraftsbolag. Denna broschyr har utarbetats av SLC för att ge information om vindkraft och för att ge bättre förutsättningar för markägare att göra ett korrekt, ändamålsenligt och tillräckligt omfattande avtal ifråga om vindkraftsetableringar. Vindkraft som granne Ett vindkraftverk kan på närområdet orsaka bland annat buller, negativa landskapsförändringar, störningar i telekommunikationer samt flimmer. I Sverige, där vindkraft har längre anor än hos oss, har också ett avtalsbaserat ersättningssystem byggts upp för förlusten av vindupptagningsområde. Den svenska modellen kan också utnyttjas hos oss, speciellt ifråga om betydande vindkraftsprojekt och vindparker. Hur stort ett vindupptagningsområde är kan räknas ut på olika sätt, till exempel utgående från bullernivå. Det enklaste sättet torde ändå vara att utgå från en ra- FOTO: Rolf-Lennart Witting

Vindatlasen som publicerades i slutet av år 2009 visar att de mest gynnsamma områdena för vindkraftsproduktion i Finland finns vid kusten.

3 die på till exempel meter från vindkraftverket beroende på kraftverkets storlek meter motsvarar ett område på cirka hektar. Kommande markanvändning begränsas i närheten av kraftverket och ju större kraftverket är desto större är det närliggande vindupptagningsområdet som påverkas av kraftverket. Bullret beror i första hand på vingsus som delvis kan förminskas med vridbara vingar. I Finland är riktvärden för störande buller cirka db(a) för fast bosättning och db(a) för rekreation. Bullernivån för vindkraft är ofta db(a) vid 8 m/s och ett avstånd på cirka 60 meter. På 300 meters avstånd torde vingsuset helt försvinna i bakgrundsbuller. Detta gäller kraftverk på 1-3 megawatt. I framtiden kanske kraftverken är avsevärt större, vilket också kan innebära ökade olägenheter. Exempel på vindupptagningsområde ILLUSTRATION: SLC Fastigheterna C, D, E, F och G påverkas av vindkraftverket på fastigheten E. Vindupptagningsområdet sträcker sig i en cirkel med radien 400 meter från kraftverket och omfattar cirka 50 hektar.

Bullret beror i första hand på vingsus som delvis kan förminskas med vridbara vingar. I Finland är riktvärden för störande buller cirka 50-55 db(a) för fast bosättning och 40-45 db(a) för rekreation.

4 Negativ inverkan på landskapsbilden är en ganska subjektiv fråga som delar åsikter. Till exempel i Danmark anser många att de höga vita vindkraftverken på landsbygden är en del av kulturlandskapet. Vissa områden, som till exempel holmar och strandområden, är känsliga för ändringar i landskapsbilden. Med god planering och placering kan effekterna förminskas avsevärt. Störningar i TV och andra kommunikationskanaler är sällsynta men möjliga. Störningarna kan för det mesta ändå åtgärdas och avhjälpas. Rörliga skuggor av de roterande vingarna vid solsken kan utgöra problem för närliggande bosättning och kan uppfattas mycket störande. En bättre platsbestämning för kraftverket avhjälper problemen. I svåra fall kan skuggdetektorer slå av rotationen för en viss tid. Vindkraft som arrendator Då markägarna upplåter mark för vindkraftsändamål bör utgångspunkten vara en skälig ersättning för att man erbjuder markområde inklusive vindupptagningsområde för vindkraft. Vindkraft kan utgöra ett gott tillägg till lantbruksinkomster. Som markägare kan man sälja ett område till ett vindkraftsbolag eller arrendera ut området för en längre tid. Eftersom elproduktion med vindkraft är kommersiell verksamhet som påverkar kommande markanvändning inom hela vindupptagningsområdet, anser SLC att alla markägare inom vindupptagningsområdet bör få en skälig ersättning för att man erbjuder markområde inklusive vindupptagningsområde för vindkraftsproduktion. Det är också viktigt att markägarna ingår ett väl genomtänkt och heltäckande avtal med vindkraftsproducenten. Då de ekonomiska förutsättningarna och också livslängden för själva kraftverket kan vara tidsmässigt ganska korta, kanske år, kan det förnuftigaste tillvägagångssättet för en markägare vara ett arrendeavtal med vindkraftsproducenten. FOTO: Rolf-Lennart Witting

Störningar i TV och andra kommunikationskanaler är sällsynta men möjliga. Störningarna kan för det mesta ändå åtgärdas och avhjälpas.

5 Arrendet kan i avtal bindas till vindkraftverkets årliga totalproduktion av el. Arrendet kan också vara ett kontinuerligt fastslaget årligt belopp. Viktigt är att markägaren först kalkylerar hur mycket intäkter området på ett ungefär borde ge och först därefter tar ställning till enligt vilken modell beloppet ska inflyta. I ett arrendeavtal där arrendet beräknas utgående från den årliga produktionen av el är det viktigt att man avtalar om ett årligt minimiarrende vid avbrott i produktionen. Det är också viktigt att markägaren inte förbinder sig för en lång tid för ett projekt som kanske aldrig blir verklighet samtidigt som arrendet är bundet till kommande intäkter. Det är alltså viktigt att avtalet kan sägas upp ifall projektet inte sätts igång inom en rimlig tid. Ett arrendeavtal bör åtminstone innehålla följande punkter: avtalsparter arrendeområdet definierat, till exempel i en kartbilaga avtalets giltighetstid, arrendetiden arrendet, uträkningsgrunder, indexjusteringar, betalningstidpunkter nyttjanderätten specificerad, vad man får göra på området, frågor om vägar och kraftledningar etc. återställande av området efter arrendetiden förfarande vid tvister SLC har utarbetat ett modellavtal för vindkraftsetableringar samt ett modellavtal om vindkraftsverks vindupptagningsområde för att ge vägledning och idéer när markägare behöver ta ställning till vindkraftsetableringar som berör deras marker. Modellerna innehåller de viktigaste elementen för arrendeavtal samt förklaringar beträffande de viktigaste avtalspunkterna. SLC:s modellavtal kan laddas ner av medlemmarna från SLC:s extranät En modell är dock alltid bara en modell som inte nödvändigtvis lämpar sig för alla tänkbara situationer eftersom varje vindkraftsetablering är unik. I synnerhet om det är fråga om större projekt är det skäl att konsultera en sakkunnig, till exempel Jordägarnas Värderingscentral, före avtal undertecknas.

I ett arrendeavtal där arrendet beräknas utgående från den årliga produktionen av el är det viktigt att man avtalar om ett årligt minimiarrende vid avbrott i produktionen.

6 Vindkraft och tillstånd Enskilda vindkraftverk fordrar oftast bara bygglov från kommunen. Besvärsförfarandet är som för andra bygglov. Mindre kraftverk kan också byggas genom åtgärdstillstånd beroende på tillståndsförfarandet och byggnadsordningen i kommunen ifråga. Stora vindkraftsparker (20-50MW) fordrar ofta miljökonsekvensbedömning och även mindre parker borde åtminstone behandlas i kommunens planering på ett eller annat sätt i en detaljplan eller åtminstone i en generalplan för att garantera yttrandemöjlighet för kommunens invånare samt intressegrupper. Tillståndsförfarandet för vindkraftverk i vårt land har inte ännu helt klarlagts och det finns en del öppna frågor i etableringen. Tillvägagångssätten torde klarna inom en nära framtid. I ny planläggning ingår vindkraften vid behov som en del av markanvändningen. Detta gäller speciellt landskapsplanering och generalplanering. Förbindelse från vindkraftverket till det allmänna elnätet måste också byggas, antingen genom jordkabel eller luftledning. För den här delen av projektet krävs också ett normalt tillståndsförfarande. SLC ställer sig positivt till vindkraften och anser att vindkraft som förvaltas rätt ger ekonomiska möjligheter även för landsbygden och lokalsamhället. Vid vindkraftsetableringar är det viktigt att genast från början föra en öppen dialog med alla markägare som kan beröras av projektet samt med övriga intressenter i lokalsamhället. FOTO: Rolf-Lennart Witting

Stora vindkraftsparker (20-50MW) fordrar ofta miljökonsekvensbedömning och även mindre parker borde åtminstone behandlas i kommunens planering på ett eller annat sätt i en detaljplan eller åtminstone

7 Vill du veta mer om vindkraft? Ytterligare information om vindkraft finns bland annat under följande länkar: Vindatlasen som publicerades i slutet av år 2009: Nordiska elbörsen: Inmatningstariffarbetsgruppens rapport: Regeringens proposition om stöd till produktion av el från förnybara energikällor (inmatningstariffer) RP 152/2010 via Lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor FFS 1396/2010 via Klimat- och energistrategi på lång sikt: Statsrådets redogörelse till riksdagen den 6 november 2008:

pdf Regeringens proposition om stöd till produktion av el från förnybara energikällor (inmatningstariffer) RP 152/2010 via www.riksdagen.

8 FOTO: Johan Ulfvens Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Fredriksgatan 61 A Helsingfors Telefon: Fax: e-post: fornamn.efternamn@slc.fi Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. är den finlandssvenska landsbygdens intressebevakare. SLC har cirka medlemmar fördelade på fyra producentförbund och 70 lokalavdelningar. Även skogsägarförbund hör till SLC. Medlemmarnas sammanlagda åkerareal uppgår till cirka hektar och skogsarealen till cirka hektar. Layout: Mia Wikström 2011

SLC har cirka 13 000 medlemmar fördelade på fyra producentförbund och 70 lokalavdelningar. Även skogsägarförbund hör till SLC.

Relevanta dokument

Vindkraft. Landsbygdens möjlighet. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC SLC r.f. r.f. FOTO: Tore Snickars

Vindkraft. Landsbygdens möjlighet. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC SLC r.f. r.f. FOTO: Tore Snickars FOTO: Tore Snickars Vindkraft Landsbygdens möjlighet Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC SLC r.f. r.f. Vindkraften och markägarna Klimatdebatten och frågan om hur klimatförändringen kan