SLC VINDKRAFT

Transkript

1 VINDKRAFTEN OCH MARKÄGARNA Klimatdebatten och frågan om hur klimatförändringen kan motverkas har även hos oss lett till en positiv diskussion kring hur energiproduktion med hjälp av vindkraft kan ökas. Finlands klimat och energistrategi (2008) har som mål att år 2020 ska den vindkraftbaserade elproduktionen vara mångfaldig jämfört med vad den är i dag. Vindatlasen som publicerades i slutet av år 2009 visar att de mest gynnsamma områdena för vindkraftsproduktion i Finland finns vid kusten. Resultatet innebär intressanta nya affärsmöjligheter för kustregionens landsbygd. SLC förhåller sig positivt till vindkraften och framhåller att det är skäl att fastslå principerna kring utnyttjandet av mark- och havsområdena för vindkraft så att det gagnar både markägarna, vindkraftsföretagen och lokalsamhället på ett rättvist sätt. Planeringen och utvärderingen av möjliga platser för kommande vindkraftsparker samt enskilda vindkraftsverk har pågått under de senaste åren och markägare har delvis blivit överrumplade av förfrågningar och olika avtalsmodeller från både större och mindre vindkraftsbolag. Detta informationspaket har utarbetats av SLC för att ge information om vindkraft och för att ge bättre förutsättningar för markägare att göra ett korrekt, ändamålsenligt och tillräckligt omfattande avtal ifråga om vindkraftsetableringar. Vindkraft som granne Ett vindkraftverk kan orsaka på närområdet bland annat buller, negativa landskapsförändringar, störningar i telekommunikationer samt flimmer. I Sverige där vindkraft har längre anor än hos oss, har också ett avtalsbaserat ersättningssystem byggts upp för förlusten av vindupptagningsområde. Den svenska modellen kan också utnyttjas hos oss speciellt ifråga om betydande vindkraftsprojekt och vindparker. Hur stort ett vindupptagningsområde är kan räknas ut på olika sätt, till exempel utgående från bullernivå. Det enklaste sättet torde ändå vara att utgå från en radie från 400 meter och uppåt från vindkraftverket beroende på kraftverkets storlek meters radie motsvarar ca ha. Kommande markanvändning begränsas i närheten av kraftverket och ju större kraftverket är desto större är det närliggande vindupptagningsområdet som påverkas av kraftverket. 1

2 Bullret beror i första hand på vingsuset vilken delvis kan förminskas med vridbara vingar. I Finland är riktvärden för störande buller ca db(a) för fast bosättning och db(a) för rekreation. Bullernivån för vindkraft är ofta db(a) vid 8 m/s och ett avstånd på ca 60 meter. På 300 meters avstånd torde vingsuset helt försvinna i bakgrundsbuller. Detta gäller kraftverk mellan 1-3 megawatt. I framtiden kanske kraftverken är avsevärt större tillika med olägenheterna. Exempel på vindupptagningsområde Fastigheterna C, D, E, F och G påverkas av vindkraftverket på fastigheten E. Vindupptagningsområdet sträcker sig i en cirkel med radien 400 meter från kraftverket och omfattar ca 50 ha. Negativ inverkan på landskapsbilden är en ganska subjektiv fråga som delar åsikter. Till exempel i Danmark anser många att de höga vita vindkraftverken på landsbygden är en del av kulturlandskapet. Vissa områden, som till exempel holmar och strandområden, är känsliga för ändringar i landskapsbilden. Med god planering och placering kan effekterna förminskas avsevärt. Störningar i TV och andra kommunikationer är sällsynta men möjliga. Störningarna kan för det mesta åtgärdas och avhjälpas. Rörliga skuggor av de roterande vingarna vid solsken kan utgöra problem för närliggande bosättning och kan uppfattas mycket störande. En bättre platsbestämning för kraftverket avhjälper problemen. I svåra fall kan skuggdetektorer slå av rotationen för en viss tid. Vindkraft som arrendator 2

3 Då markägarna upplåter mark för vindkraftsändamål bör utgångspunkten vara en skälig ersättning för att man erbjuder markområde inklusive vindupptagningsområde för vindkraft. Vindkraft kan utgöra ett gott tillägg till lantbruksinkomster. Som markägare kan man sälja ett område till vindkraftsbolaget eller arrendera området för en längre tid. Eftersom elproduktion med vindkraft är kommersiell verksamhet som påverkar kommande markanvändning inom hela vindupptagningsområdet, anser SLC att alla markägare inom vindupptagningsområdet bör få en skälig ersättning för att man erbjuder markområde inklusive vindupptagningsområde för vindkraftsproduktion. Det är också viktigt att markägarna ingår ett väl genomtänkt och heltäckande avtal med vindkraftsproducenten. Då de ekonomiska förutsättningarna och också livslängden för själva kraftverket kan vara tidsmässigt ganska korta, kanske år, kan det förnuftigaste tillvägagångssättet för en markägare vara ett arrendeavtal med vindkraftsproducenten. Arrendet kan i avtal bindas vindkraftverkets årliga totalproduktion av el. Arrendet kan förstås också vara ett kontinuerligt fastslaget årligt belopp. Viktigt är att markägaren först kalkylerar hur mycket intäkter området på ett ungefär borde ge och först därefter tar ställning till enligt vilken modell beloppet ska inflyta. I ett arrendeavtal där arrendet beräknas utgående från den årliga produktionen av el är det viktigt att man även avtalar om ett årligt minimiarrende. Det är också viktigt att markägaren inte förbinder sig för en lång tid för ett projekt som kanske aldrig blir verklighet samtidigt som arrendet är bundet till kommande intäkter. Det är alltså viktigt att avtalet kan sägas upp ifall projektet inte sätts igång inom en rimlig tid. Ett arrendeavtal bör åtminstone innehålla följande punkter: - avtalsparter - arrendeområdet definierat, till exempel i en kartbilaga - avtalets giltighetstid, arrendetiden - arrendet, uträkningsgrunder, indexjusteringar, betalningstidpunkter - nyttjanderätten specificerad, vad man får göra på området, frågor om vägar och kraftledningar etc. - återställande av området efter arrendetiden - förfarande vid tvister SLC har utarbetat modellavtal för vindkraftsetableringar som kan laddas ner av medlemmarna på Modellerna har utarbetats för att ge vägledning och idéer när markägare ska ta ställning till vindkraftsetableringar som berör deras marker. Modellerna innehåller de viktigaste elementen för arrendeavtal och dessutom finns förklaringar beträffande de viktigaste avtalspunkterna. En modell är dock alltid bara en modell som inte lämpar sig för alla tänkbara situationer eftersom varje projekt är unikt. I synnerhet om det är fråga om större projekt är det skäl 3

4 att konsultera en sakkunnig, till exempel Jordägarnas Värderingscentral, före avtal undertecknas. Vindkraft och tillstånd Enskilda vindkraftverk fordrar oftast bara bygglov från kommunen. Besvärsförfarandet är som för andra bygglov. Mindre kraftverk kan också byggas genom åtgärdstillstånd beroende på tillståndsförfarandet och byggnadsordningen i kommunen ifråga. Stora vindkraftsparker där de enskilda kraftverken är minst tio till antalet eller projektets totala kapacitet är minst 30 megawatt kräver miljökonsekvensbedömning och även mindre parker borde åtminstone behandlas i kommunens planering på ett eller annat sätt i en detaljplan eller åtminstone i en generalplan för att garantera yttrandemöjlighet för kommunens invånare samt intressegrupper. Tillståndsförfarandet för vindkraftverk i vårt land har inte ännu helt klarlagts och det finns en del öppna frågor i etableringen. Tillvägagångssätten torde klarna inom en nära framtid. I ny planläggning ingår vindkraften vid behov som en del av markanvändningen. Detta gäller speciellt landskapsplanering och generalplanering. Förbindelse från vindkraftverket till det allmänna elnätet måste också byggas, antingen genom jordkabel eller luftledning. För den här delen av projektet krävs också ett normalt tillståndsförfarande. SLC ställer sig positiv till vindkraften och anser att vindkraft som förvaltas rätt ger ekonomiska möjligheter även för landsbygden och lokalsamhället. Vid vindkraftsetableringar är det viktigt att genast från början föra en öppen dialog med alla markägare som kan beröras av projektet samt med övriga intressenter i lokalsamhället. Ytterligare information om vindkraft finns bland annat under följande länkar: och Information om vindatlasen som publicerades i slutet av år 2009: Nordiska elbörsen: Inmatningstariffer: Arbetsgruppens rapport Regeringens proposition om stöd till produktion av el från förnybara energikällor (inmatningstariffer) RP 152/2010 via Lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor FFS 1396/2010 via 4

5 Klimat- och energistrategi på lång sikt: Statsrådets redogörelse till riksdagen den 6 november 2008: Utlåtande av riksdagens jord- och skogsbruksutskott om regeringens proposition till lag om stöd till produktion av el från förnybara energikällor, innehåller bland annat förslag om hur markägarnas ställning kan förbättras på vindupptagningsområde 5

6 ARRENDEAVTAL FÖR VINDKRAFTVERK Jordlegolagen 5 kap. Arrendegivaren och arrendatorn har kommit överens om följande arrendeavtal som gäller rätt till projektering och användning av mark för drift av vindkraftverk: 1 Arrendegivare Namn: Personbeteckning: Adress: Telefon och e-post: 2 Arrendator Namn: FO-nummer: Adress: Kontaktperson: Telefon och e-post: 3 Arrendeobjekt Arrendegivaren arrenderar åt arrendatorn från i by i kommun belägna lägenhet Rnr ett område för projektering och 6

7 anläggande av vindkraftverk. Det exakta arrendeområdet kommer senare att fastsällas gemensamt av avtalsparterna Projekteringsområde Projekteringsområdets gränser har ritats in på en karta som finns som bilaga till detta avtal (bilaga 1) och dess areal är ca ha. På kartan ritas även in alla planerade vindkraftverk, konstruktioner och andra anordningar Det slutliga arrendeområdet Det slutliga arrendeområdet, vindkraftverkens placering samt placeringen av vägar och el- och andra linjer anges på en karta som ska bifogas till detta avtal (bilaga 2). Kartan över det slutliga arrendeområdet uppgörs i samråd med båda avtalsparterna före ansökan om byggnads- och andra tillstånd lämnas in. På kartan ska anges arrendeområdets areal som ligger som grund för betalning av arrendeavgiften. Kartan ska godkännas genom att båda avtalsparterna undertecknar den och den godkända kartan bifogas som en del av detta avtal. Avtalet omfattar antal och storlek på vindkraftverk enligt specifikation, placerade på angivna platser inom det område som är markerat på kartan, samt tillfartsväg inritad på samma karta i bilagan till detta avtal. Efter att nödvändiga undersökningar och utredningar har gjorts kommer vindkraftverkens slutgiltiga plats och antal, sträckningen på kraftledningarna och var nödvändiga vägar ska byggas, att specificeras. 4 Arrendeområdets skick Arrendatorn har bekantat sig med arrendeområdet och godkänner det i befintligt skick. 5 Avtalets giltighetstid Arrendeperioden börjar vid detta avtals undertecknande och gäller till och med den. Om inte avtalsparterna meddelar sin motpart senast tre (3) månader före avtalsperiodens utgång att avtalet upphör, fortgår arrendeavtalet efter detta datum som ett avtal som gäller tillsvidare med en uppsägningstid på två (2) år. Om arrendatorn inte inom fyra (4) år från detta avtals undertecknande har skridit till åtgärder för erhållandet av nödvändiga tillstånd för verksamheten på arrendeområdet, har vardera avtalspar- 7

8 ten rätt att säga upp avtalet med omedelbar verkan. Samma gäller om vindkraftverken inte har tagits i drift senast månader efter att nödvändiga tillstånd har beviljats. 6 Arrende och andra avgifter 6.1. Arrendeavgift för projekteringsområdet Arrendatorn betalar ett årligt arrende på /ha och år för det projekteringsområde som avses i punkt 3.1. och i kartbilaga 1. Skyldigheten att betala arrende för projekteringsområdet inträder genast när detta avtal har undertecknats och upphör när arrendatorn har sökt om byggnads- eller därmed jämförbart tillstånd för vindkraftverket Arrendeavgift för det slutliga arrendeområdet Arrendatorn betalar åt arrendegivaren arrende- och andra avgifter enligt följande (eventuella onödiga punkter stryks): a) Rörlig avgift för vindkraftverk Arrendatorn betalar årligen till fastighetsägaren en avgift som motsvarar värdet av % av producerad el från vindkraftverken räknat enligt Nord pools marknadsmedelpris på el i Finland för det föregående året samt inmatningstariff, exklusive skatter. Avgiften ska dock uppgå till minst euro/år. Skyldigheten att betala den rörliga avgiften inträder den dag då vindkraftverket kopplas till elnätet. b) Arrende för det slutliga arrendeområdet Arrendatorn betalar åt arrendegivaren ett årligt arrende /ha för det område som avses i punkt 3.2. och kartbilaga 2 enligt den areal som anges på kartan. Skyldigheten att betala arrende inträder då arrendatorn har sökt om byggnads- eller därmed jämförbart tillstånd för vindkraftverket. Arrendet binds till levnadskostnadsindex. Som basindex används indextalet för den månad då detta avtal undertecknas. Arrendet indexjusteras varje kalenderår från början av januari. Arrendet sänks inte fastän indextalet sjunker. c) Fast avgift för vindkraftverk 8

9 Arrendatorn betalar åt arrendegivaren en årlig avgift på /år /vindkraftsplats. Skyldigheten att betala den fasta avgiften inträder då arrendatorn har sökt om byggnads- eller därmed jämförbart tillstånd för vindkraftverket. Den fasta avgiften binds till levnadskostnadsindex. Som basindex används indextalet för den månad då detta avtal undertecknas. Avgiften indexjusteras varje kalenderår från början av januari. Avgiften sänks inte fastän indextalet sjunker. 7 Betalning av arrenden och avgifter Betalningsperioden är ett kalenderår. Arrendena och avgifterna betalas årsvis i efterskott senast den 15. mars för föregående år till av arrendegivaren uppgivet bankkonto. Den rörliga avgiften bestäms alltid utgående från den verkliga el-produktionen. Redovisning av elproduktionen och försäljningssumman inklusive inmatningstariff för respektive kalenderår ska av arrendatorn lämnas till jordägaren under februari månad påföljande år. Dröjsmålsränta på obetalt arrende bestäms enligt bestämmelserna i räntelagen (2002/340) 8 Rättigheter och skyldigheter beträffande nyttjandet av arrendeområdet 8.1.Vindkraftverken Arrendeområdet överlåtes för vindkraftvek på det sätt som avses i jordlegolagens (258/1966) 5. kapitel. Arrendatorn har rätt att på projekteringsområdet utreda områdets lämplighet för vindkraftverk. På det slutliga arrendeområdet har arrendatorn rätt att anlägga vindkraftverk och att använda dem för el-produktion, placerade enligt bilagda karta, samt de mark- och luftledningar, elinstallationer och teleledningar som krävs för att ansluta vindkraftverken till el- och telenätet. Arrendatorns personal äger obehindrat tillträde till området för att bygga anläggningen samt för tillsyn, underhåll, reparationer m.m. Arrendatorn har rätt att på egen bekostnad ansöka om byggnadstillstånd och andra tillstånd som kan krävas för verksamheten. Arrendatorn svarar för alla kostnader för driften av vindkraftverket. De skatter, avgifter och andra pålagor som myndigheterna kan ålägga fastighetsägaren, som kan hänföras till vindkraftverken, såsom fastighetsskatt, ersätts av arrendatorn. 9

10 Arrendatorn har rätt att på det slutliga arrendeområdet avverka skog till den del det är nödvändigt för att kunna bygga vindkraftverk eller annan konstruktion eller för underhåll. Fällda träd tillhör arrendegivaren, om inte annat överenskommes. Om tidpunkten för avverkning och virkestransport överenskommes avtalsparterna emellan. De jord- och stenmassor som grävs upp vid uppförandet av vindkraftsverket och vid andra arbeten som hänför sig till verket och dess funktion tillhör jordägaren, om inte annorlunda överenskoms. Arrendegivaren har rätt att använda arrendeområdet för sedvanligt jord- och skogsbruk, jakt och fiske som inte stör arrendatorns vindkraftverk. Arrendatorn är medveten om, att arrendegivaren kan överlåta jakt- och fiskerättigheter till området. Arrendegivaren förbinder sig att inte vidta åtgärder på området som kan försämra vindkraftverkets produktion såsom att uppföra byggnader eller andra anläggningar samt att undvika sprängning, schaktning eller andra åtgärder som kan innebära fara för vindkraftverket eller öka underhållskostnaderna. Eventuella befintliga byggnader får dock stå kvar Vägar Arrendatorn har rätt att på egen bekostnad bygga tillfartsväg till vindkraftverket. Om vägens sträckning överenskommes med arrendegivaren (bilaga ). Arrendegivaren har rätt att använda vägen utan särskild ersättning. Arrendatorn svarar för sedvanligt underhåll av vägen. Arrendatorn har rätt att använda redan befintliga vägar på arrendeområdet och vägar som leder dit och som tillhör arrendegivaren och deltar då i vägens underhållskostnader. Vid behov har arrendatorn rätt att bredda och förbättra dessa vägar på egen bekostnad. Vid anläggande av ny väg och breddning av befintlig väg har arrendegivaren rätt till ersättning enligt gängse praxis utöver de arrenden och avgifter som överenskommits i punkt 6 i detta avtal. Skador på vägen ersätts av den som vållar skadan. Träd som fälls i samband med byggande av väg tillhör arrendegivaren, om inte annat överenskommes. Avtalsparterna kommer överens om tidpunkten för avverkning och virkestransport El- och andra ledningar Arrendatorn har rätt att på det slutliga arrendeområdet bygga el- linje till elnätsinnehavares elnät och att bygga transformatorer/kopplingsstationer och andra anordningar som är nödvändiga för vindkraftsverksamheten. Om linjerna och kablarna överenskommes med arrendegivaren (bilaga ). Om linjer ytterom arrendeområdet överenskommes skilt. Linjekablarna dras som jordkabel/luftkabel (det onödiga stryks). 10

11 Träd som fälls i samband med byggande av linjer tillhör arrendegivaren, om inte annat överenskommes. Avtalsparterna kommer överens om tidpunkten för avverkning och virkestransport. 9 Ersättningsansvar Arrendatorn ansvarar för alla skador som orsakas arrendegivaren eller tredje part och som beror på den verksamhet som arrendatorn bedriver på arrendeområdet. Arrendatorn ansvarar för de kostnader och ersättningar som eventuellt uppstår på grund av vindkraftsverksamhetens negativa miljöpåverkningar. Arrendegivaren ansvarar för all skada som orsakas arrendatorn eller tredje person och som beror på hans egen verksamhet eller verksamhet som sker med hans samtycke och som riktar sig till arrendeområdet eller arrendatorns där bedrivna verksamhet eller byggnader och konstruktioner som ägs av arrendatorn. Arrendegivaren försäkrar att på arrendeområdet inte har bedrivits sådan verksamhet eller uppbevarats avfall eller substanser som kan orsaka förorening av mark eller grundvatten. Arrendatorn ansvara inte för förorening av mark eller grundvatten som eventuellt har orsakats av tidigare verksamhet på området. 10 Försäkringar Arrendatorn ansvarar för alla försäkringar och försäkringskostnader för alla vindkraftverk, byggnader och anordningar som arrendatorn har byggt. Fullvärdesbrandförsäkring på byggnader och anordningar som ska uppföras är obligatorisk. Arrendatorn måste på begäran visa upp försäkringsintyg för arrendegivaren. Arrendatorn måste som elproducent ha en tillräcklig ansvarsförsäkring för företagsverksamhet. 11 Återställande av området och andra åtgärder då arrendeavtalet upphör Då arrendeavtalet har upphört ska arrendatorn återställa området och montera ner och forsla bort vindkraftverket samt annan tillhörande utrustning på egen bekostnad. Kraftverkets fundament kan täckas in/ska borttas till ett djup om meter eller till berg om detta ligger högre än meter under markytan. Konstruktioner under detta djup får kvarlämnas. (det onödiga stryks). Tillfartsvägar behöver inte borttas, om inte jordägaren så önskar. Vägar på arrendeområdet blir kvar i jordägarens bruk utan ersättning, om inte annat har överenskommits. 11

12 Arrendatorn ansvarar för om dragna linjer måste avlägsnas på grund av myndighetsbestämmelser. I annat fall och med arrendegivarens samtycke kan linjerna lämnas kvar på arrendeområdet. När avtalet har upphört är arrendatorn skyldig att på egen bekostnad ombesörja att arrenderättens upphörande inskrivs i lagfarts- och inteckningsregistret. Förenämnda åtgärder ska verkställas senast inom ett år från att arrendeavtalet har upphört. I annat fall har arrendegivaren rätt att återställa området på arrendatorns bekostnad varvid arrendegivaren har rätt att bortföra den på arrendeområdet befintliga arrendatorn tillhöriga egendomen och med den förfara som han finner bäst. Skyldigheten att betala arrende upphör då avtalsparterna gemensamt har konstaterat att förenämnda åtgärder har slutförts. För fullgörandet av skyldigheterna i denna punkt ställer arrendatorn en säkerhet i form av en bankgaranti eller annan godtagbar säkerhet till ett belopp av euro/verk. 12 Överlåtelse av arrendeområdet och arrendeavtalet Om arrendegivaren säljer sin fastighet innan avtalstiden har gått ut, övergår avtalet att gälla mellan arrendatorn och den nya fastighetsägaren. Arrendatorn har rätt att överlåta detta avtal till annan part, varvid avtalsvillkoren förblir oförändrade. I båda fallen har arrendegivaren respektive arrendatorn skyldighet att skriftligen underrätta den andra parten om detta. 13 Inskrivning av arrenderätten Som säkerhet för detta avtals fortbestånd har arrendatorn rätt att utan att vidare höra arrendegivaren låta inskriva detta avtal enligt bestämmelserna i jordabalken(540/1995). Arrendegivaren ansvarar för att inskrivningen av arrenderätten ges främsta företräde om tidigare intressenter med tidigare företräde ger sitt samtycke till detta. 14 Övriga villkor 12

13 15 Tvister och tillämplig lag Tvister om detta avtal görs upp i enlighet med finsk lag och rätt, vid behov vid tingsrätten för arrendegivarens hemort. Detta avtal, som omfattar sidor samt bilagor, har uppgjorts i två likalydande exemplar, ett för vardera avtalsparten.. den. Arrendegivare Arrendator BILAGOR 13

14 SLC Förklaringar till arrendeavtalsmodellen för vindkraftverk Allmänt Modellen har utarbetats i första hand för att fungera som stöd eller avtalsbotten för SLC:s medlemmar då de har att ta ställning till vindkraftsetableringar på sina marker. De olika vindkraftsbolagen har ofta egna avtalsmodeller som vid behov kan sammanjämkas med denna modell. Förklaringar punkt för punkt: 1-2 Arrendegivare och arrendator Det är viktigt att ange fullständiga kontaktuppgifter för avtalsparterna. För arrendegivaren är det bra att det i avtalet anges en kontaktperson på vindkraftbolaget. 3 4 Arrendeobjekt och arrendeområdets skick Det slutliga och exakta arrendeområdet definieras i allmänhet inte vid avtalets undertecknande utan först i ett senare skede efter närmare undersökningar av området. Området godkänns av arrendatorn som det är, d.v.s. i befintligt skick. 5 Avtalets giltighet Giltigheten av avtalet kan överenskommas rätt fritt enligt reglerna för så kallad annan jordlega i jordlegolagens 5 kapitel. Avtalet skall ingås för viss tid, högst etthundra år eller tills vidare. Om ingen avtalstid är angiven i avtalet anses avtalet vara ingånget tills vidare. Arrendetiden är ofta mellan 25 och 40 år. Den ekonomiska livslängden på dagens vindkraftverk beräknas vara år, medan den tekniska livslängden kan uppgå till år. I modellen finns intagen en klausul som gör att avtalet efter arrendetidens utgång fortsätter som ett avtal som gäller tillsvidare med en uppsägningstid på två (2) år om inte någondera avtalsparten har meddelat den andra att avtalet upphör vid avtalstidens utgång. Giltighetstiden ger arrendatorn en projekteringstid på fyra (4) år. 6 7 Arrende- och andra avgifter och deras betalning Man kan bestämma arrendeavgiften på olika sätt utgående från en rörlig eller fast ersättning eller en kombination av dessa. Går man in för att avtala om enbart en röriig ersättning är det skäl att även avtala om en årlig minimiersättning. Avtalsmodellen utgår från ett årligt arrende redan under projekteringstiden som sedan ersätts med ett arrende för det slutliga arrendeområdet antingen som en rörlig eller fast avgift eller som en kombination av dessa. 14

15 Arrendet under projekteringstiden har i modellen bestämts utgående från hektar men om kännedom finns om planerat antal kraftverk redan när avtalet ingås kan man givetvis också till exempel komma överens om ett fast engångsbelopp per kraftverk. I modellen kan man avtala om ett arrende som bygger på samtliga punkter a, b och c eller bara en del av dessa. Viktigt är att markägaren först kalkylerar hur mycket intäkter området på ett ungefär borde ge och först därefter tar ställning till med vilken modell beloppet ska inflyta. SLC:s syn är att eftersom el-produktion är kommersiell verksamhet och begränsningar i markanvändningen berör hela vindupptagningsområdet bör alla markägare inom vindupptagningsområdet få del av försäljningsintäkterna inklusive inmatningstariffer. I avtalsmodellen sker det här genom den rörliga ersättningen som betalas i förhållande till vars och ens areal inom området. I praktiken kan vindupptagningsområdet anses sträcka sig från meter omkring vindkraftverket och uppåt, beroende på kraftverkets storlek meter motsvarar en areal av ca ha. Fördelningen av den rörliga avgiften mellan markägarna inom vindupptagningsområdet kan göras i bakgrundskalkyler som tas med till exempel som en bilaga till avtalet. Om arrendet enbart bestäms som en rörlig avgift är det viktigt att först ta ställning till hur stor andel som tillfaller arrendegivaren för själva kraftverksområdet före den arealmässiga fördelningen inom vindupptagningsområdet. Ett skilt modellavtal för avtal med markägare inom vindupptagningsområdet har uppgjorts. Att märka är att man i nuläget kan utgå i från att elproducenterna kan få ett inmatningspris i högst 12 år. Då i den rörliga avgiften även ingår en andel av inmatningstariffen betyder det här att även markägarna bär en del av risken av att tarifferna eventuellt faller bort eftersom den avgift som tillkommer markägaren då kan sjunka. I tariffsystemet kan enligt dagens regler godkännas vindkraftverk till dess att den sammanlagda nominella effekten för generatorerna i för systemet godkända vindkraftverk överstiger megavoltampere. Riktpriset för el från ett för tariffsystemet godkänt vindkraftverk är 83,50 euro/mwh. Till och med är riktpriset högre, 105,30 euro/mwh. Ett inmatningspris som beräknas på det högre riktpriset betalas ut till elproducenten i högst tre år. För att underlätta arrendegivarens kontroll av att arrendesumman är korrekt har i modellen intagits en redovisningsskyldighet för arrendatorn över producerad el och försäljningssumma inklusive inmatningstariffer 8 Rättigheter och skyldigheter beträffande nyttjandet av arrendeområdet Det är skäl att i avtalet specificera så noga som möjligt vad vardera avtalsparten har rätt att göra på området, både vad gäller vindkraftverken och vägar. Arrendegivaren ska inte behöva erlägga några kostnader på grund av vindkraftverket, inte heller i form av t.ex. eventuella skatter. Arrendegivaren kan inte företa åtgärder som försvårar vindkraftverkens verksamhet, vilket även anges i avtalsmodellen. 15

16 9 Ersättningsansvar I punkten har normalt skadeståndsansvar specificerats. 10 Försäkringar Ett heltäckande försäkringsskydd behövs för verksamheten. 11 Återställande av området och andra åtgärder då arrendeavtalet upphör Det är skäl att komma överens om vilka åtgärder respektive avtalspart ska göra när avtalet upphör och att komma överens om en tidsfrist för dessa. Återställningsskyldighet inom till exempel ett år efter upphörandet är skälig eftersom återställningsarbetena lämpligast utförs under sommarhalvåret Det är också skäl att komma överens om att arrendatorn ställer en godtagbar och tillräcklig säkerhet, till exempel i form av en bankgaranti, för uppfyllandet av återställningsskyldigheten. Att märka är att återställningskostnaderna kan variera beroende på kraftverkets konstruktion, till exempel om tornet är av stål eller betong. 12 Överlåtelse av arrendeområdet och arrendeavtalet Klausulen innehåller informationsplikt för båda avtalsparterna samt rätt för arrendatorn att överlåta avtalet vidare, vilket är en förutsättning för att kunna inteckna arrenderätten med anläggningar. 13 Inskrivning av arrenderätten Inskrivning av avtalet sker hos lantmäterimyndigheten och innebär att avtalet syns i fastighetsregistret och ger ett bättre skydd för avtalets fortbestånd. Inskrivning av arrenderätten är också en förutsättning för att arrenderätten med anläggningar ska kunna intecknas. 14 Övriga villkor Utrymme för eventuella andra överenskommelser. 15 Tvister och tillämplig lag Överenskommelse om att finsk lag ska tillämpas på avtalet och att eventuella processer handläggs vid tingsrätten för arrendegivarens hemort. 16

17 Modell AVTAL OM VINDKRAFTVERKS VINDUPPTAGNINGSOMRÅDE Markägaren och vindkraftsproducenten har kommit överens om följande avtal som gäller vindupptagningsområdet för vindkraftverk: 1 Markägare Namn: Personbeteckning: Adress: Telefon och e-post: 2 Vindkraftsproducent Namn: FO-nummer: Adress: Kontaktperson: Telefon och e-post: 3 Fastighet som omfattas av vindupptagningsområdet Lägenhetens namn och registernummer By och kommun 17

18 Vindupptagningsområdet utgörs av ett ca ha stort område omkring vindkraftverket på lägenheten RNr i by i kommun. Markägarens i detta avtal nämnda fastighet sammanfaller på ca ha med vindupptagningsområdet och utgör med andra ord ca procent av vindupptagningsområdet. Vindupptagningsområdet med markägarens fastighet har inritats på kartan i bilaga 1. 4 Avtalets giltighetstid Avtalsperioden börjar vid detta avtals undertecknande och gäller så länge som vindkraftverket är i funktion. 5 Ersättning för markägarens vindupptagningsområde Alternativ 1: Vindkraftsproducenten betalar årligen till markägaren en rörlig ersättning som motsvarar värdet av % av producerad el från vindkraftverken räknat enligt Nord pools marknadsmedelpris på el i Finland för det föregående året samt inmatningstariff, exklusive skatter. Den rörliga ersättningens procentsats har räknats ut utgående från markägarens andel ca ha motsvarande procent av hela vindupptagningsområdets areal som är ca ha. Skyldigheten att betala den rörliga avgiften inträder den dag då vindkraftverket kopplas till elnätet. Alternativ 2: Vindkraftsproducenten betalar från och med undertecknandet av detta avtal en årlig ersättning på /ha för markägarens vindupptagningsområde som finns definierat i kartbilagan. Ersättningsbeloppet binds till levnadskostnadsindex. Som basindex används indextalet för den 18

19 månad då detta avtal undertecknas. Beloppet indexjusteras varje kalenderår från början av januari. Ersättningsbeloppet sänks inte fastän indextalet sjunker. 6 Betalning av ersättningen Betalningsperioden är ett kalenderår. Ersättningen betalas årsvis i efterskott senast den 15. mars för föregående år till av markägaren uppgivet bankkonto. Den rörliga avgiften bestäms alltid utgående från den verkliga el-produktionen. Redovisning av elproduktionen och försäljningssumman inklusive inmatningstariff för respektive kalenderår ska av vindkraftsproducenten lämnas till markägaren under februari månad påföljande år. (Detta stycke kan strykas om man har valt ersättning till fast belopp). Dröjsmålsränta på obetald ersättning bestäms enligt bestämmelserna i räntelagen (2002/340) 7 Rättigheter och skyldigheter beträffande vindupptagningsområdet Markägaren har rätt att använda arrendeområdet för sedvanligt jord- och skogsbruk, jakt och fiske som inte stör vindkraftsproducentens vindkraftverk. Vindkraftsproducenten är medveten om, att markägaren kan överlåta jakt- och fiskerättigheter till området. Markägaren förbinder sig att inte vidta åtgärder på området som kan försämra vindkraftverkets produktion såsom att uppföra byggnader eller andra anläggningar samt att undvika sprängning, schaktning eller andra åtgärder som kan innebära fara för vindkraftverket eller öka underhållskostnaderna. Eventuella befintliga byggnader får dock stå kvar. 8 Vägar (om inga vägfrågor är aktuella mellan avtalsparterna kan denna punkt strykas) Vindkraftsproducenten har rätt att på egen bekostnad bygga tillfartsväg till vindkraftverket. Om vägens sträckning överenskommes med markägaren (bilaga). Markägaren har rätt att använda vägen utan särskild ersättning. Vindkraftsproducenten svarar för sedvanligt underhåll av vägen. Vindkraftsproducenten har rätt att använda redan befintliga vägar på markägarens ägor som leder till vindkraftverket och deltar då i vägens underhållskostnader. Vid behov har vindkraftsproducenten rätt att bredda och förbättra dessa vägar på egen bekostnad. 19

20 Vid anläggande av ny väg och breddning av befintlig väg har markägaren rätt till ersättning enligt gängse praxis utöver den ersättning som överenskommits i punkt 5 i detta avtal. Skador på vägen ersätts av den som vållar skadan. Träd som fälls i samband med byggande av väg tillhör markägaren, om inte annat överenskommes. Avtalsparterna kommer överens om tidpunkten för avverkning och virkestransport. 9 El- och andra ledningar (om inga linjer eller andra anordningar finns på markägarens mark kan denna punkt strykas) Vindkraftsproducenten har rätt att bygga el- linje till elnätsinnehavares elnät och att bygga transformatorer/kopplingsstationer och andra anordningar som är nödvändiga för vindkraftsverksamheten. Om linjerna överenskommes med markägaren (bilaga ). Linjekablarna dras som jordkabel/luftkabel (det onödiga stryks). Om linjer ytterom vindupptagningsområdet överenskommes skilt. Träd som fälls i samband med byggande av linjer tillhör markägaren, om inte annat överenskommes. Avtalsparterna kommer överens om tidpunkten för avverkning och virkestransport. Vid byggande av el-linje har markägaren rätt till ersättning enligt gängse praxis utöver den ersättning som överenskommits i punkt 5 i detta avtal 10 Ersättningsansvar Vindkraftsproducenten ansvarar för alla skador som orsakas markägaren eller tredje part och som beror på den verksamhet som vindkraftsproducenten bedriver inom vindupptagningsområdet. Vindkraftsproducenten ansvarar för de kostnader och ersättningar som eventuellt uppstår på grund av vindkraftsverksamhetens negativa miljöpåverkningar. Markägaren ansvarar för all skada som orsakar vindkraftsproducenten eller tredje person och som beror hans egen verksamhet eller verksamhet som sker med hans samtycke och som riktar sig till vindupptagningsområdet eller vindkraftsproducentens där bedrivna verksamhet eller byggnader och konstruktioner som ägs av vindkraftsproducenten. 11 Försäkringar 20

21 Vindkraftsproducenten ansvarar för alla försäkringar och försäkringskostnader för alla vindkraftverk, byggnader och anordningar som vindkraftsproducenten har byggt. Fullvärdesbrandförsäkring på byggnader och anordningar som ska uppföras är obligatorisk. Vindkraftsproducenten måste på begäran visa upp försäkringsintyg för markägaren. Vindkraftsproducenten måste som elproducent ha en tillräcklig ansvarsförsäkring för företagsverksamhet. 12 Åtgärder då avtalet upphör Vindkraftsproducenten ansvarar för om dragna linjer måste avlägsnas på grund av myndighetsbestämmelser. I annat fall och med markägarens samtycke kan linjerna lämnas kvar på arrendeområdet. Vägar på vindupptagningsområdet blir kvar i markägarens bruk utan ersättning, om inte annat har överenskommits. 13 Överlåtelse av vindupptagningsområdet och av avtalet Om markägaren säljer sin fastighet innan avtalstiden har gått ut, övergår avtalet att gälla mellan vindkraftsproducenten och den nya fastighetsägaren. Vindkraftsproducenten har rätt att överlåta detta avtal till annan part, varvid avtalsvillkoren förblir oförändrade. I båda fallen har markägaren respektive vindkraftsproducenten skyldighet att skriftligen underrätta den andra parten om detta. 14 Övriga villkor 21

22 15 Tvister och tillämplig lag Tvister om detta avtal görs upp i enlighet med finsk lag och rätt, vid behov vid tingsrätten för markägarens hemort. Detta avtal, som omfattar sidor samt bilagor, har uppgjorts i två likalydande exemplar, ett för vardera avtalsparten.. den. Markägare Vindkraftsproducent BILAGOR 22