Vägen bort från vägföreningar Sara Jakobsson, Tommy Andersson Halmstads kommun Samhällsbyggnadskontoret
Halmstad på kartan
Varför vägföreningar? Enligt 1947 års byggnadslag (BL) kommunalt huvudmannaskap för områden med stadsplan och enskilt huvudmannaskap för områden med byggnadsplan. Allmän platsmark med enskilt huvudmannaskap förvaltas av vägföreningar. Ca 30% av gatunätet i Halmstad har enskilt huvudmannaskap genom byggnadsplan.
Avgörande politiska beslut i Halmstad 1974 (kommunsammanslagningen) Kommunen påtog sig drift- och underhåll för vägar i vägföreningar med helårsboende. 1996 (KF) Kommunen påtog sig även drift- och underhåll för vägar i vägföreningar med blandat hel- och delårsboende.
Vilka konsekvenser har de politiska besluten fått? Minskat engagemang eller helt avsaknad av styrelse Minskat engagemang när kommunen sköter driften. Svårt att rekrytera folk till styrelsen. Helt avsaknad av styrelse. Ingen medvetenhet från de boende att de bor inom vägföreningsområde.
Vilka konsekvenser har de politiska besluten fått? Krav utanför kommunens driftåtagande Många områden har låg standard avseende t.ex. dagvattenhantering, belysning, gatuöverbyggnad och grönområden. Har i många fall varit anpassad till att fungera i ett sommarstugeområde. Låg standard i kombination med ökat åretruntboende medför ökade krav och förväntningar utanför kommunens driftåtagande.
Vilka konsekvenser har de politiska besluten fått? Upplevd orättvisa Upplevd orättvisa när man har en lägre standard på infrastrukturen än övriga kommunen. Svårt att förstå varför man ska betala avgift till vägföreningen när man betalar skatt.
Vilka konsekvenser har de politiska besluten fått? Försvårar planläggning av ny bebyggelse Enligt PBL ska kommunen enligt huvudregeln vara huvudman för allmän plats. Enklaver med kommunalt huvudmannaskap. Låg standard på allmän plats som kommunen inte är juridiskt ansvarig för försvårar kommunens fortsatta exploatering och utveckling.
Arbetet fram till nya politiska beslut Genomfört pilotstudie av en vägförening år 2010 Bred politisk förankring genom 1 års informationsarbete år 2012 Resulterade i nytt politiskt beslut år 2013
Nya politiska beslut i mars 2013: Utredning av respektive vägförening efter en prioriteringsordning. Därefter beslut om eventuellt kommunalt övertagande av huvudmannaskapet. Upprustning till kommunal normalstandard ska bekostas av fastighetsägarna genom uttag av gatukostnadsersättning. Vägföreningsområden som efter utredningen kvarstår med enskilt huvudmannaskap kommer endast att driftas av kommunen under förutsättning att: - de håller en kommunal normalstandard samt att - de tecknar ett driftsavtal med kommunen (dvs föreningen måste vara formellt bildad och vara en juridisk motpart).
Vad är gjort? En prioriteringsordning samt en kommunal normalstandard för anläggningarna har arbetats fram och kommer preliminärt att beslutas politiskt i dec 2013. Ett informationsmöte har hållits med samtliga aktiva vägföreningar och ett informationsmöte kommer att hållas med lokala mäklare som förmedlar småhus. Preliminärt påbörjas den första utredningen av en vägförening år 2014.
Utmaningar (extern kommunikation) Boende saknar kunskap om att de bor i ett vägföreningsområde eller vad det innebär att ingå i en vägförening. Boende är av åsikten att kommuner inte bör tillämpa sig av gatukostnadsparagraferna. Pedagogisk utmaning att på ett enkelt sätt förmedla bakgrund och orsaker, vad som händer nu samt vilka konsekvenser detta får för fastighetsägarna redan i tidiga skeden när kommunen inte har all information.
Utmaningar (organisation & rutiner) Kommer att kräva betydande administrativa resurser inom flera förvaltningar. Utöver kommunala förvaltningar kommer även externa resurser som lantmäteriet och konsulter behöva tas i anspråk. Att arbeta fram fungerande arbetsrutiner.
Utmaningar (lagstiftning) SOU 2012:91, Betänkande av Plangenomförandeutredningen Förslag att kostnader för anläggning och förbättring endast kan tas ut i samband med att bygglov ges för nytillkommande byggrätt enligt den nya detaljplanen. Stora konsekvenser för den strategi Halmstads kommun valt.
Målet Att allmän platsmark får en aktiv och handlingskraftig huvudman, kommunal eller enskild, så att kommunen kan fortsätta växa. Det skapar även förutsättningar för att tätortsområden på sikt får en ändamålsenlig teknisk infrastruktur med godtagbar standard.
Tack för mig!