Minnesanteckningar Dialogforum 2015-04-08 Närvarande: Helena Kryssman Vårdvalsenheten Katarina Orrbeck Vårdvalsenheten Stefan Bengtsson Vårdvalsenheten Margareta Berzén Vårdvalsenheten Viveka Arvidson Vårdvalsenheten Rose-Marie Nyborg - Vårdvalsenheten Hans Johanson Vårdvalsenheten Christel Sager Lund Vårdvalsenheten Tomas Bremholm - Vårdvalsenheten Anna Kahn HSNK Lars Gustavsson PrimÖR Peter Hansson PrimÖR Peter Odebäck PrimÖR Agneta Hamilton PrimÖR Monica Ericson Sjöström Närhälsan Lena Andersson Närhälsan Rita Ponerup Närhälsan Åsa Lind - Närhälsan Åsa Porathe projektledare vårdsamordnare psykisk ohälsa Irene Svenningsson projektledare vårdsamordnare psykisk ohälsa Dagordning: 1. Care-Manager vårdsamordnare psykisk ohälsa 2. Revidering av Krav- och kvalitetsbok VG Primärvård 2016 5. Indikatorer 2. Vårdcentralernas åtagande gällande psykisk ohälsa/sjukdom 3. Åtagande kvällar och helger 4. Läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård och mest sjuka äldre 6. Nationell listning 7. Ersättning för gränsområden, patienter från andra landsting 8. Extern provtagningen 9. Nästa möte 6 maj Se bildspel Dialogforum 2015-04-08 som visades vid mötet. Läs mer på vår hemsida www.vgregion.se/vgprimarvard
1. Projektet Vårdsamordnare psykisk ohälsa har sin bakgrund i SBU rapporten Implementeringsstöd för psykisk evidens i primärvård. Vårdsamordnare psykisk ohälsa är en stödjande funktion som bland att ger information om sjukdomen, aktuell behandling, skattningar samt samverkar med andra vårdgrannar. Samordnaren kan exempelvis vara en sjuksköterska, socionom eller psykolog. Vårdsamordnaren är ett komplement till den övriga behandlingen. 158 vårdcentraler ingår i projektet varav 19 stycken är med i den vetenskapliga studien. Utbildning kommer att ges i maj samt processutvärdering. Ekonomiskt tillskott ges under två år för de vårdcentraler som ingår. I den vetenskapliga utvärderingen ingår patienter med diagnos depression som är över 18 år. Det ska vara 200 patienter i varje ben, kontroll och utvärdering. Vårdsamordnaren återför informationen till läkaren och ger stödjande telefonsamtal med stöd utifrån MADRAS. Följer patientens behandling. Skillnaden mellan rehabiliteringskoordinatorer och vårdsamordnare är främst att rehabiliteringskoordinatorerna inte träffar patienterna kontinuerligt som vårdsamordnaren gör. För mer information se följande webbsida. 2) Vårdcentralernas åtagande psykisk ohälsa/sjukdom. Syftet är att se över se över vårdcentralernas åtagande inom psykisk ohälsa/sjukdom, lyfta fram eventuella otydligheter samt se över vilken kompetens som krävs för att uppfylla åtagandet. Rekryteringsläget avseende psykologer är svårt i Fyrbodal, Skaraborg och Södra Älvsborg. Det finns åtaganden i RMR som innebär att det behövs psykologkompetens på vårdcentral. Men hur ska kraven formuleras? Bör vara tillgång till psykologisk kompetens. Psykologen bör komma till patienten, inte tvärtom. Viktigt att säkra att andra kompetenser inte försvinner. Förslag från arbetsgruppen: Fortsatta ekonomiska incitament för psykolog på vårdcentral Tydligare definiera vårdcentralernas kompetens inom psykisk ohälsa/sjukdom utan att nämna profession Tillgång till kompetens, men i vårdcentralens lokaler Eventuellt kapacitetstal Klokt att definiera kompetens snarare än profession. Kapacitetskrav diskuteras. Det gamla kapacitetstalet 1 heltidsanställd psykolog per 10 000 invånare, är bra för att göra vården jämlik. Ekonomiskt incitament är bra som drivmedel. Ett separat uppdrag om första linjens vård för barns psykiska ohälsa är på gång just nu, detta bör synkas.
3. Åtagande kvällar och helger. Syftet är att säkerställa god tillgänglighet kvällar och helger i VG Pv, minska inflödet av primärvårdspatienter till sjukhusens akutmottagningar samt anpassa utbudsstrukturen till utvecklingen av närsjukvårdscentra och akutmottagningar i VGR. Vårdgivarna inom VG Primärvård anser att nuvarande utbudsstruktur fungerar bra. Vårdgivarna på sjukhusen anser att öppethållandet vid primärvårdens kvälls- och helgöppna mottagningar är otillräckligt, framför allt på helgerna. De ökade besöken kan bero på den ökande befolkningen och andra besöksmönster. Hur ska vi styra patienterna till rätt vårdnivå? Två kategorier av utökade uppdrag som komplement till nuvarande jouråtagande Kategori 1 större utökat uppdrag Samverkande VC minst 80 000 listade (inget krav på samverkansområde) Öppet vardagar kl. 17-22, lördag/helg kl. 10-22 Lokalisering i anslutning till akutmottagning vid sjukhus som fastställs av regionen Bemanning med DSK i akutmottagningens primärtriage, även dagtid Ev. bemanning av helgöppen jourfilial vid plats som regionen fastställer Kategori 2 mindre utökat uppdrag Samverkande VC minst 50 000 listade (inget krav på samverkansområde) Öppet vardagar kl. 17-22, lördagar/helg 10-18 Lokalisering vid plats/område som regionen fastställer Ev. bemanning av helgöppen jourfilial vid plats som regionen fastställer Till Barnakuten på Östra hänvisas många barn som istället skulle tagits om hand i primärvården. Hur många läkare ska finnas på jourcentralen? Det är upp till vårdgivarna att bestämma. Dyrt att ha lokalisering i anslutning till sjukhusens akutmottagning. Sjukhusen fakturerar jourmottagningen för provtagning, röntgen, läkemedel till exempel. Vid ett frivilligt åtagande får regionen inte säga nej till en vårdgivare som vill ha åtagandet. Strömningsavgift för de vårdcentraler som inte är anslutna. Förslag att ha labb och röntgen som en separat kostnad för att slippa problem med samverkan. Samverkan med sjukhusen behövs.
4. Åtagande läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård och mest sjuka äldre. Förslag kring korttidsboenden: En vårdcentral har behandlingsansvar för alla boende på ett korttidsboende. Ansvaret benämns behandlingsansvar, inte patientansvar, för att inte samman-blandas med patientansvaret som vårdcentralen där patienten är listad har. Patienten listas inte om under vistelsetiden på korttidsboendet. Valet av behandlingsansvarig vårdcentral på boendet sker genom: 1. Att vårdcentralerna kommer överens i närområdesplanen 2. Geografisk närhet Ersättning behövs för åtagandet. Frågan är lämnad till ersättningsgruppen. Ansvarsfördelningen mellan behandlingsansvarig och patientansvarig vårdcentral måste vara tydlig. Mycket att göra på korttidsboenden, ett omfattade uppdrag. Förslag kring samordningsansvar Samordningsansvarig är ett svårt begrepp som ofta missförstås. Blandas ihop med patientansvar. Ofta sker omlistning till vårdcentralen som har samordningsansvaret på SÄBOt. Förslag: Begränsa det till att innefatta råd och stöd till kommunens ledning. Kalla det Medicinskt ledningsstöd till den kommunala hälso- och sjukvårdens ledning. Göra valet av ansvarig vårdcentral mer aktivt: Kan kommunen välja? Ska VGR välja? Kan det vara ett tilläggsuppdrag? Tveksamhet till att kommunen ska välja. Positivt med en person som kommunicerar med masarna. Samverkan sker idag i NOSAM-gruppen. Ta inte bort ersättningen för samordningsansvaret. Måste tydliggöra ansvaret. Roterande medicinskt ledningsansvar. Mobil hemsjukvårdsläkare Föreslås vara ett tilläggsuppdrag. Vårdcentraler som vill, inrättar funktionen får ersättning. Hur kan detta vara ett tilläggsuppdrag? Att göra hembesök ingår ju i vårdcentralernas åtagande idag. Förtydligande att funktionen mobil hemsjukvårdsläkare inte är samma sak som akuta hembesök.
5. Indikatorer I dagsläget 166 stycken kvalitetsindikatorer, som indikatorgruppen ser över och försöker städa bort de som inte behövs. De icke målrelaterade indikatorerna ska läggas som en bilaga så att justering kan göras. Finns en risk att man förlorar andra parametrar om man tar bort att man ska registrera rökning. 6. Nationell listning - Medborgare från hela landet kan från den 28 april lista sig i VGR. 7. Ersättning för gränsområden, patienter från andra landsting Ersättningsgruppen som arbetar med VG Primärvårds ersättningssystem har i uppdrag att följa och föreslå förändringar i ersättningssystemet utifrån olika aspekter. En sådan är den nya patientlagen och det som den kommer att innebära för vårdcentraler i Västra Götalandsregionen. VG Primärvård är en modell där samma ersättningssystem gäller för alla vårdcentraler, och att införa förändringar i ersättningsmodellen måste göras med försiktighet eftersom det får konsekvenser för samtliga vårdcentraler. Vad gäller ersättning för besök över landstingsgränser gäller att en vårdcentral som tar emot en patient från ett annat landsting erhåller en summa för det besöket. Om en av vårdcentralens listade invånare gör ett besök i ett annat landsting görs ett avdrag på motsvarande summa från vårdcentralens ersättning. Om summan vårdcentralen får skulle höjas, till exempel till 1 400 kronor, skulle också avdraget att höjas till samma summa. Idag och även historiskt, är det ett större flöde från regionen än in till regionen. Detta skulle alltså innebära en minskning av ersättningen till vårdcentralerna regionen. Ersättningsgruppen har också tagit fram information om hur stora flödena är och kan konstatera att några vårdcentraler har upp till 5 % av alla besök från personer från ett annat landsting, men merparten av alla vårdcentraler har mindre än 1 % av alla besök från personer från andra landsting. Således föreslås ingen justering av ersättningsnivåerna inför krav- och kvalitetsbok 2017, men ersättningsgruppen kommer att fortsätta följa utvecklingen. 8. Extern provtagning förslag att det ska tas fram en regional medicinskt riktlinje, enligt chefläkargruppen. 9. Nästa möte onsdag 6 maj kl. 9-12.