Dialogforum Vårdvalsenheten

Transkript

1 Dialogforum Vårdvalsenheten

2 Dagordning Inledning med tidplan för revidering av KOK 2016 Stefan Bengtsson Lägesrapport av uppdraget Åtagande psykisk ohälsa/sjukdom Katarina Orrbeck Lägesrapport av uppdraget Åtagande kommunal läkarmedverkan och äldre Katarina Orrbeck Lägesrapport av uppdraget Åtagande kvällar och helger Hans Johanson Medicinsk revision informerar Margareta Berzén Information om asylfrågan Margerata Berzén Riksrevisionens rapport Stefan Bengtsson Frågor från vårdgivarna Stefan Bengtsson Avslutning med påminnelse om kommande möte den 8 april

3 Dialogforum 22 sept Dialogforum 15 januari Dialogforum 8 april HSS Brukarråd HSU seminarium 3 dec HSS seminarium HSS seminarium Förankring Beredningsgrupp 20 jan Beredningsgrupp 4 mars? Beredningsgrupp 13 maj? Beslut HSA:s ledningsgrupp Koncernledningsgrupp Hälso- och sjukvård - Facklig referensgrupp HSS MBL info innan maj HSS info i maj HSS MBL förhandling innan maj HSS beslut i juni

4 Psykisk ohälsa/sjukdom

5 Föregående Dialogforum Bakgrund Syfte Mål Omfattning Organisation

6 Uppdragets syfte Uppdragshandling beslutad av hälso- och sjukvårdsdirektören. Uppdraget syftar till att se över vårdcentralernas åtagande inom psykisk ohälsa/sjukdom, lyfta fram eventuella otydligheter samt se över vilken kompetens som krävs för att uppfylla åtagandet.

7 Uppdragets mål Vi vet om uppdraget är tydligt beskrivet och har identifierat eventuella brister. Det finns förslag på vilka krav på kompetens inom psykisk ohälsa/- sjukdom som vårdcentraler ska uppfylla. Det finns beskrivning av befintlig kompetens på vårdcentraler inom psykisk ohälsa/sjukdom. Det finns analys av gapet mellan vårdcentralers befintliga. kompetens och kraven på kompetens inom psykisk ohälsa/sjukdom. Det finns förslag till text till KoK 2016 samt förslag till handlingsplan på längre sikt.

8 Arbetet hittills Sakkunniga har: Granskat vårdcentralers åtagande för psykisk ohälsa/sjukdom i relevanta dokument, framförallt regionala medicinska riktlinjer. Definierat vilken kompetens som behövs för att uppfylla åtagandet.

9 Arbetsmaterial dokumentgranskning

10 Arbetet hittills Gruppdiskussion med HSNK Omvärldsanalys Hur gör man i SLL och Region Skåne?

11 Arbetet hittills Kompetenskartläggning: Vilken kompetens finns på vårdcentralerna idag avseende psykolog, psykoterapeut, personal med KBT-/IPT-utbildning? Hur ser kompetensförsörjningsbehovet ut framöver?

12 GAP-analys Arbetet just nu Krav på kompetens enligt medicinska riktlinjer et cetera Befintlig kompetens på vårdcentralerna idag Kompetensförsörjning framåt Analys av besöksstatistik

13 Återstående arbete Önskvärt läge Krav i KoK 2016 Handlingsplan för att nå önskvärt läge

14 Läkarmedverkan i kommunal hälsooch sjukvård och mest sjuka äldre

15 Krav- och kvalitetsbok 2015 Arbetsgrupp lämnade slutrapport med bland annat: Högre ersättning för hembesök (* 5) Utreda korttidsboende som tilläggsåtagande Tydligare skrivning om samordningsansvarets innebörd Tydligare skrivning om patientens fria vårdval vid flytt till SÄBO Regiongemensam definition av SIP och eventuell indikator i KoK

16 Uppdragets syfte Uppdragshandling beslutad av hälso- och sjukvårdsdirektören. Uppdraget syftar till att fortsatt se över vårdcentralernas åtagande avseende läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård samt mest sjuka äldre.

17 Uppdraget ska fokusera på: Uppdragets syfte Hur samverkan med kommunerna kan förbättras. Hur arbetssätt liknande, och med samma effekter, som det i Västra Skaraborg kan spridas till övriga delar av Västra Götaland och vilken roll vårdcentralerna inom VG Pv då ska ha. Hur behov av hembesök kan säkras. Hur läkarinsatser på korttidsboenden kan säkras. Om omhändertagande av äldre kan vara lämpligt som tilläggsåtagande/certifiering för vårdcentraler inom VG Pv.

18 Organisation Arbetsgrupp inom HSA tillsatt. Tar fram utredningsunderlag och förslag. Referensgrupp med representanter för vårdgivare inom VG Pv, sjukhus, HSNK samt eventuellt kommunerna.

19 Fokus i första hand Mobil hemsjukvårdsläkare Läkarmedverkan på korttidsboenden

20 Modell för åtagande kvällsoch helgöppna mottagningar (KHM) i VG Primärvård

21 Bakgrund HSU-beslut Samma åtagande kvällar och helger samt samma samverkansområden ska gälla KoK 2015 som gällt KoK 2014 Förändringar av utbudsstrukturen för primärvårdens jourverksamhet ska utredas vidare

22 Uppdragshandling modell för åtagande kvällar och helger VG Primärvård Beslutad av HS-direktören Syfte säkerställa god tillgänglighet kvällar och helger i VGPv minska inflödet av pv-patienter till sjukhusens akutmottagningar anpassa utbudsstrukturen till utvecklingen av närsjukvårdscentra och akutmottagningar i VGR

23 Uppdragshandling Uppdrag utgå från RS-beslut om utveckling av närsjukvårdscentra samt RS-beslut om gemensam produktionsplanering i första hand inriktning på en modell som utgår från frivilligt utökat åtagande ( Skånemodellen ) med anpassning till förutsättningar som gäller i VGR

24 KHM nuvarande grundåtagande i VGPv enligt KoK Vårdcentralerna i VG Primärvård har ansvar för att vårdsökande har tillgång till hälso- och sjukvård även utanför vårdcentralernas ordinarie 45 timmars öppethållande (vardagar). Tillgång ska finnas för akuta insatser av läkare och sjuksköterska på kvälls- och helgöppen mottagning. På helger ska även tillgång finnas till sjuksköterskeinsatser för planerade insatser. Under öppethållande ska mottagningen vara tillgänglig per telefon och för direktbesök. Mottagningen ska vara öppen alla vardagar till minst kl och helgdagar (lör-/söndag) under minst sex timmar vardera Åtagandet kan utföras i samverkan med andra vårdcentraler.

25 Nuvarande utbudspunkter KHM i VGPv - totalt 28 (27) KHM varav 10 (9) st lokaliserade till sjukhusbyggnader KHM Bäckefors JC Kungälvs JC Närakuten Uddevalla Primärvårdsakuten Mölndal Skene JC Lysekils JC Alingsås JC Falköping JC Mariestads JC (Strömstads läkarhus KHM Sjukhus Dalslands sjh Kungälvs sjh Uddevalla sjh Mölndals sjh Skene lasarett Lysekils sjh Alingsås lasarett Falköpings sjh Mariestads sjh Strömstads sjh)

26 Övriga KHM ej lokaliserade till sjukhus (18 st) Alléjouren, Gbg Balderkliniken, Åmål Borås JC, Borås Gamlestadstorgets JC, Gbg Hisingens JC, Gbg Jourcentralen Backa, Stenungsund JC Hönö VC, Öckerö JC Lysekils Läkarhus, Lysekil Kungshöjd JC, Närhälsan, Gbg Lidköpings JC, Lidköping Nya vc Kortedala Torg, Gbg Närhälsan Partille JC, Partille Skövde JC, Skövde Stenungsund JC, Stenungsund Trollhättans JC, Trollhättan Ulricehamn JC, Ulricehamn JC Angered Care, Gbg JC Hälsocentralen Hjo, Hjo

27 Öppethållande Samtliga KHM, med några få undantag, har öppethållande enligt mini-nivån i KoK, dvs kl kvällar och 6 timmar helger (lördag- /söndag)

28 Synpunkter från vårdgivare på nuvarande utbudsstruktur och öppethållande Sammanfattning av enkät till vårdgivare (jouransvariga) VGPv: varierande synpunkter på nuvarande jouruppdrag- fungerar bra i vissa områden och sämre i andra samverkan mellan offentliga och privata vårdgivare fungerar bra i stora delar av regionen men dåligt i några områden nuvarande utbudsstruktur och öppethållande anses av flera inte vara optimal och onödigt resurskrävande

29 stora skillnader för vårdgivarna i kostnaderna för jouråtagandet kritik mot indelningen av nuvarande samverkansområden regionens information till invånarna om vart man ska vända sig anses otydlig och otillräcklig Sjukhusen anser att: KHM:s öppethållande är otillräckligt, framför allt på helgerna

30 Skåne-modellen Kombination av regional styrning med ekonomiska incitament och ett frivilligt utökat uppdrag för vårdcentralerna Komplement till nuvarande grunduppdrag - Ett större utökat akutuppdrag Ersättning kr/mån Minst listade Minst öppethållande vard och helger Bemanning av akutmottagningens primärtriage med distriktsköterska under minst dessa tider Lokalisering i omedelbar anslutning till sjukhusets akutmottagning - Ett mindre utökat akutuppdrag Ersättning kr/mån Minst listade Minst öppethållande vard och helger

31 Skåne-modellen Ersättning kr per besök (läkare/sjuksköterska) mellan kl kvällar eller lördag/helg för patienter som är listade vid annan vårdcentral inom Hälsoval Skåne. Motsvarande avdrag för den vårdcentral där patienten är listad Sjukhusen, primärvården och 1177 tillämpar en gemensam triagehandbok för öppenvård akut.

32 Nuvarande etableringar (KHM) Skåne Större utökade uppdraget SU/Malmö SU/Lund Helsingborgs sjukhus Mindre utökade uppdraget Hässleholm (i anslutning till lokalsjukhuset) Ängelholm (i anslutning till lokalsjukhuset) Kristianstad ( planeras för större utökade uppdraget med anslutning till akutmottagningen Kristianstads Sjukhus) Eslöv (fristående från sjukhus)

33 Framgångsfaktorer Skåne Bra samverkan mellan offentliga och privata vårdgivare i Hälsoval Skåne Gemensam triagehandbok öppen akutvård för sjukhus, primärvård och 1177 Hög ersättning per besök (läkarbesök och ssk-besök) kl samt helger för olistade patienter och motsvarande avdrag för vårdcentraler där patienten är listad Ersättning för täckningsgrad som finansierar ssk på akutmottagningen dagtid

34 Önskvärd utbudsstruktur för KHM i VG Primärvård - diskussionsunderlag Utgångspunkter kriterier Lokalisering i anslutning till/i närheten till akutsjukhusens akutmottagningar i syfte att styra patientströmmarna till rätt vårdnivå Lokalisering i närheten till närsjukvårdscentra Incitament för att styra primärvårdspatienter från jourtid till dagtid Rimligt avstånd till KHM Fritt val av KHM jourtid för patienterna oavsett listning

35 Önskvärd utbudsstruktur för KHM i VGPv Tre nivåer Nivå 1 KHM i anslutning till akutsjukhusens akutmottagningar (7 st) Öppethållande: Vardagar kväll: 17-22, Lör/sön/helg: Ssk medverkan i akutmottagningens primärtriage dag- och kvällstid Akutsjukhus: SU/ Sahlgrenska SU/ Östra SU/Mölndal SÄS/Borås SKAS/Skövde NU/NÄL (Trollhättan) Kungälvs sjukhus

36 Nivå 2 Större KHM (utöver KHM vid akutsjukhusen) 4 st Upptagningsområde mer än invånare Öppethållande: Vardagar: 17-22, Lör/sön/helg: Lokalisering: Uddevalla//Uddevalla sjukhus Lidköping/Lidköpings sjukhus Alingsås/Alingsås sjukhus Hisingen-Göteborg

37 Nivå 3 Mindre jourmottagningar i närheten till närsjukvårdscentra (2-3 st) Avstånd till annan KHM mer än 6 mil Öppethållande: lör/sön/helgdag: minst 6 timmar/dag Lokalisering: Strömstads sjukhus Dalslands sjukhus Mariestads sjh (ev)

38 Hur åstadkomma önskvärd utbudsstruktur för KHM i VGPv Förslag Nuvarande grunduppdrag för KHM enligt KoK gäller för samtliga vårdcentraler i VGPv. Vårdcentralerna kan som alternativ åtaga sig ett utökat uppdrag för KHM i två nivåer. Vårdcentralerna har rätt att samverka med alla andra vårdcentraler i VGPv oavsett vårdcentralens lokalisering, dvs inga fastställda samverkansområden. Nivå 1: Större utökat uppdrag frivilligt åtagande - Lokalisering i omedelbar anslutning till sjukhusets akutmottagning - Samverkande vårdcentraler med minst listade - Öppet kväll 17-22, lör/sön/helg Sjuksköterska medverkan i akutmottagningens triage kvällar/helg + dagtid - Ersättning xxx tkr/mån

39 Förslag forts. Nivå 2: Mindre utökat uppdrag frivilligt åtagande Samverkande vårdcentraler med minst listade Öppet kväll 17-22, lör/sön/helg Ersättning xx tkr/mån

40 Förslag forts Nivå 3. Obligatoriskt jouruppdrag glesbygd Mindre jourmottagning VGPv lokaliserad till närsjukhus Gäller vårdcentraler med avstånd mer än 6 mil till KHM Samverkan samtliga vårdcentraler inom definierade områden Öppethållande: lör/sön/helg minst 6 timmar Ersättning: x tkr

41 Styrning - incitament Nivå 1 och 2 Extra ersättning för frivilligt utökat uppdrag Hög ersättning ca xxx kr per besök (läkare/sjuksköterska) mellan kl kvällar eller lördag/helg för patienter som är listade vid annan vårdcentral inom VGPv samt motsvarande avdrag för de vårdcentraler där patienten är listad Nivå 3 Extra ersättning för obligatorisk uppdrag lördagar/helg och lokalisering till närsjukhus med långt avstånd till annan KHM (extra geografitillägg) Patientavgift Höjd patientavgift kvällar/helger för styrning från jourtid till dagtid

42 Hälsoundersökningar av asylsökande

43 Bakgrund Stort antal flyktingar anländer till Sverige och Västra Götaland, med rätt till hälso- och sjukvård Landstingen har skyldighet att aktivt erbjuda asylsökande hälsoundersökningar VGPV- likvärdig vård och likvärdiga förutsättningar I VGPV har alla enheter ansvar för att aktivt erbjuda och utföra hälsoundersökningar av asylsökande Hälsoundersökningar av asylsökande

44 Uppdrag Se över Vårdvalsmodellen utifrån likvärdig vård och likartade förutsättningar Samverkan med Enheten för Asyl och flyktingfrågor i hälso- och sjukvård, Annette Fogels Avgränsning hälsoundersökningar av asylsökande Anknytnings- och kvotflyktingar- ej i uppdraget Hälsoundersökningar av asylsökande

45 Uppdrag Uppdragsgivare: Hälso- och sjukvårdsdirektören Projektägare: Rose-Marie Nyborg Vårdvalsenheten Projektledare: Margareta Berzén Vårdvalsenheten Arbetsgrupp: Annette Fogels, Enheten för Asyl och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården Margareta Berzén Referensgrupp: Dialogforum Migrationsverket Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Smittskyddsenheten Hälsoundersökningar av asylsökande

46 Underlag Antal personer som sökt asyl i Sverige under åren Prognos från Migrationsverket Inskrivna i Migrationsverkets boende i Västra Götaland dec-2014 Dec Hälsoundersökningar av asylsökande

47 Hälsoundersökningen Upptäcka personer i behov av vård och uppmärksamma smittskyddsåtgärder Frivillig och kostnadsfri Samtal, provtagning och kroppsundersökning liksom vaccinationer Vårdgivaren får 2060 kr i statlig ersättning Ensamkommande barn, finns RMR. Hälsoundersökning i normalfallet på Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Hälsoundersökningar av asylsökande

48 Hur erbjuds hälsoundersökningen? Ankomstboende Anläggningsboende, eller eget boende Inflyttningsmeddelande från Enheten för Asyl- och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården Närhetsprincipen eller annan överenskommelse Asylsökande går ej att lista. Hälsoundersökningar av asylsökande

49 Samverkan Göteborg Flyktingmedicinsk mottagning Kungshöjd Borås Boda flyktingenhet- (Närhälsan Boda) Skaraborg Mobilt team, Vårdcentralen Vilan, Bräcke diakoni Hälsoundersökningar av asylsökande

50 Hur många hälsoundersökningar av asylsökande utförs i Västra Götaland med nuvarande organisation? Hälsoundersökningar av asylsökande t.o.m. nov 2014 Antal Antal utskickade inflyttningsmeddelanden till vårdcentralerna Antalet fakturerade hälsoundersökningar från vårdcentralerna * ca % Hälsoundersökningar asylsökande, 2013 Antal utskickade inflyttningsmeddelanden till vårdcentralerna Antalet fakturerade hälsoundersökningar från vårdcentralerna * % Hälsoundersökningar asylsökande, 2012 Antal utskickade inflyttningsmeddelanden till vårdcentralerna Antalet fakturerade hälsoundersökningar från vårdcentralerna * % * Noteras bör att i statistiken över fakturerade hälsoundersökningar, finns inte de asylsökande med som gjort hälsoundersökning efter att uppehållstillstånd beviljats. Antal utförda hälsoundersökningar i procent blir därmed inte korrekt. Hälsoundersökningar av asylsökande

51 Hälsoundersökningar av asylsökande Enkät till vårdgivarna

52 Hur anser ni att hälsoundersökningarna fungerar? Hälsoundersökningar av asylsökande

53 Vad fungerar bra? Ansvarig personal har vana, kunskap, intresse och engagemang samt har hittat rutiner och struktur för kallelser och undersökningar. God samverkan med Migrationsverket, BHV och SHV samt övriga vårdgivare Hälsoundersökningar av asylsökande

54 Vad fungerar mindre bra? Tidskrävande Långa väntetider till läkare Svårt att planera Svårt att upprätthålla kompetens om få undersökningar Brist på psykiater och psykologer De asylsökande uteblir från kallade besök De asylsökande flyttar innan undersökningen Hälsoundersökningar av asylsökande

55 Skulle ni vilja fördela hälsoundersökningarna på annat sätt? Hälsoundersökningar av asylsökande

56 Om annan fördelning, förslag? Annan mer rättvis fördelning Särskilda enheter för att öka kompetens, kvalitet och effektivitet samt avlastning av övriga vårdcentraler (38,3 procent svarade nej på frågan ) (31,7 procent ja) Hälsoundersökningar av asylsökande

57 Diskussion, vårdgivarens perspektiv Skyldighet att aktivt erbjuda Planering, kompetens, resurser, uppsökande verksamhet, effektivitet Viktigt med samverkan för kvalitet och effektivitet Vård av människor med trauma, annan kultur och språk kräver också annan kompetens, tid, information, tolk, och andra sjukvårdsresurser. Kostnaden för en hälsoundersökning beräknas till ca 3000 kr, ersättningen är 2060 kr Hälsoundersökningar av asylsökande

58 Diskussion, den asylsökandes perspektiv Frivillig Språkliga, kulturell och ekonomiska skäl kan vara hinder för att få genomfört hälsoundersökningen Svårighet att praktiskt ta sig till vårdenheten Allmänna kommunikationer, pengar, språk och kunskap för transport och kläder för väder Hälsoundersökningar av asylsökande

59 Vilka lösningar kan ses? Hälsoundersökningar av asylsökande

60 Som idag, alla VC har ansvar? Fördelar Stor tillgänglighet Många undersökningar ger kompetens och kunskap Nackdelar Få undersökningar per enhet innebär svårighet att upprätthålla kompetens Många undersökningar innebär ökad arbetsbelastning svårighet att hinna med i rimlig tid Hälsoundersökningar av asylsökande

61 Samverkan i närområdet? Fördelar De enheter som har många blir avlastade Arbetsbelastningen fördelas mer rättvist Om få hälsoundersökningar på enheten kan kompetens och kunskap centreras inom ett begränsat område Den asylsökande har närhet och kan dessutom få koppling mellan hälsoundersökning och sjukvård Nackdelar? Hälsoundersökningar av asylsökande

62 Koncentration till några enheter? Fördelar Stor volym ger förutsättningar för kompetens och kunskap Förutsättningar för uppsökande verksamhet Lättare organisatoriskt till exempel journalrekvirering, smittskyddsfrågor Nackdelar Större organisatorisk förändring, kräver förändring i VGPV systemet Långa avstånd för de asylsökande Gamla boenden stänger och nya öppnar- avstånd Ingen naturlig kontakt för sjukvård Hälsoundersökningar av asylsökande

63 Mobila team för anläggningsboendet? Fördelar Flexibelt Lättare att upprätthålla kompetens och kunskap Asylsökande slipper resa Nackdelar Kräver att personalen är anställd på någon enhet Kan bli långa restider för teamet Investering och uppbyggnad kräver viss långsiktighet- mängden asylsökande variera över tid, boende kan flyttas etc. Hälsoundersökningar av asylsökande

64 Förslag till förändring Vad tycker Dialogforum? Samverkan i närområdet, inom ramen för Närområdesplanen är vårt förslag Ledningsgrupp och/eller politik ska säga sitt och göra inspel först innan beslut av HSD, så detta är ännu bara ett förslag i rapporten Hälsoundersökningar av asylsökande

65 Riksrevisionens rapport VG Primärvård

66 Frågeställningar i rapporten Har det blivit lättare att få kontakt med primärvården? Har den fria etableringen lett till att vårdcentralerna finns där behoven finns? Kan primärvården erbjuda patienterna bättre kontinuitet? Har vårdutnyttjandet blivit mer jämlikt? Har landstingen utformat sina vårdvalssystem så att förutsättningarna för en likvärdig vård ökat? Påverkar tillgänglighetsreformerna kostnaderna i primärvården?

67 Några av riksrevisionens slutsatser Tillgängligheten har inte förbättrats nämnvärt efter reformens införande Nya vårdcentraler har i huvudsak etablerats i befolkningstäta områden där vårdbehovet är lägre och invånarna är socioekonomiskt starkare än genomsnittet Nedläggning av vårdcentraler har främst drabbat områden där vårdbehovet är större och där behovet av en vårdcentral i närheten av hemmet kan antas vara större Nya vårdcentraler är bättre bemannade men är etablerade i områden där behov av kontinuitet antas vara mindre Vårdutnyttjandet har blivit mer ojämlikt. Besökare med lättare och lindriga symptom gör fler besök och de sjukaste patienterna gör färre besök Kostnaderna för primärvård har inte minskat. Trenden visar att kostnaderna ökar även efter reformens införande

68 Har det blivit lättare att få kontakt med primärvården?

69 Telefontillgänglighet i VGR och riket 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% mar-07 okt-07 apr-08 okt-08 mar-09 okt-09 mar-10 okt-10 mar-11 okt-11 mar-12 okt-12 mar-13 okt-13 mar-14 VGR Riket

70 mar-09 okt-09 mar-10 okt-10 mar-11 okt-11 mar-12 okt-12 mar-13 okt-13 mar-14 Besökstillgänglighet i VGR och riket 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% VGR Riket

71 Viktade vårdkontakter per invånare och år i VGR och riket 1,70 1,60 1,50 1,40 1,30 1,20 1,10 1, Västra Götaland Riket

72 Antal läkarbesök i VGR tusental Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård

73 Antal besök olika yrkeskategorier i VGPV Tusental prognos 2014 Läkare Sjuksköterska m fl Psykolog, psykoterapeut, kurator Övriga besök

74 Tusental Antal besök olika yrkeskategorier i VGPV prognos 2014 Psykolog Kurator Legitimerad psykoterapeut - ej läkare

75 Slutsats: Precis som Riksrevisionen påpekar förbättrades telefontillgängligheten redan innan vårdvalet infördes, men den har fortsatt att förbättras också senare. I Västra Götaland är tillgängligheten för både telefonkontakt och besök god i förhållande till riket. Antalet läkarbesök ökade initialt vid vårdvalets införande. Antalet sköterskebesök har inte följt med, även om ersättningsmodellen stimulerar till vård på annan vårdnivå än läkare. Antalet besök hos personalkategorier för psykisk ohälsa minskade vid vårdvalets införande för att sedan öka igen. Vårdcentraler har anställt psykologer sannolikt för att krav- och kvalitetsboken gjort gällande att detta blir ett krav i framtiden.

76 Etableras vårdcentraler där vårdbehoven finns?

77 Vårdbehov uttryckt som CNI och nya vårdcentraler per nämnd CNI CNI Antal nya vc Antal nya vc 2, , ,5 5 0 Hsn 1 Hsn 2 Hsn 3 Hsn 4 Hsn 5 Hsn 6 Hsn 7 Hsn 8 Hsn 9 Hsn 10Hsn 11Hsn 12 Nämnd 0

78 Slutsats: Befolkningens sammansättning har betydelse för var vårdcentraler väljer att etablera sig, men inte på det vis riksrevisionen beskriver. VG Primärvårds ersättningsmodell stimulerar till etablering i socioekonomiskt tunga områden samt i geografiskt avlägsna områden. Vårdcentraler som nyetablerar sig i vårdvalsmodellen har en högre socioekonomisk tyngd än vårdcentraler som varit verksamma innan vårdvalets införande. Samtliga geografiska områden i Västra Götaland fick nyetableringar vid vårdvalets införande och de flesta geografiska områden har också fått nya etableringar efter vårdvalets införande.

79 Kan primärvården erbjuda patienterna bättre kontinuitet?

80 Antal listade per läkare i genomsnitt för vårdcentraler med olika grad av förväntat vårdbehov (CNI) <0,75 0, ,25 >1,25

81 Listade per fast läkare/långt kontrakt och CNI ,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 Offentliga Privata CNI

82 Slutsats: Tillgången till läkare i primärvården är enligt enkätundersökning sämre än riksrevisionen redovisar. Tillgången till ST-läkare i allmänmedicin har ökat kraftigt efter vårdvalets införande. Tillgången till andra yrkesgrupper i primärvården har inte ökat efter vårdvalets införande. Det finns inget som talar för att vårdcentraler i socioekonomiskt tunga områden har en sämre läkarbemanning än vårdcentraler i socioekonomiskt lättare områden. Det finns inte heller något som talar för att privata vårdcentraler väljer att etablera sig i socioekonomiskt lätta områden, snarare tvärt om. I Västra Götaland har privata vårdcentraler i genomsnitt ett högre relativt CNI än offentliga, och en bättre läkarbemanning per listad.

83 Har vårdutnyttjandet blivit mer jämlikt?

84 RUB 2008 Förekomst av RUB-hoppers Individer i samma RUB 2008/ ,5% Individer med lägre RUB 2011 än ,8% Individer med högre RUB 2011 än ,7% RUB

85 Vårdkontakter respektive för individer som 2008 var i RUB 4 och 5 Tusental Läkarbesök Läkarbesök ÖvrigaBesök ÖvrigaBesök Primärvård Specialiserad vård Totalt ÖvrigaKontakter Övriga kontakter

86 Vårdkontakter respektive för individer som 2008 var i RUB 0-2 Tusental Läkarbesök Läkarbesök ÖvrigaBesök ÖvrigaBesök Primärvård Specialiserad vård Totalt ÖvrigaKontakter Övriga kontakter

87 Vårdkontakter respektive för individer som både 2008 och 2011 var i RUB 4 och 5 Tusental Läkarbesök Läkarbesök ÖvrigaBesök ÖvrigaBesök ÖvrigaKontakter Primärvård Specialiserad vård Totalt Övriga kontakter

88 Vårdkontakter respektive för individer som både 2008 och 2011 var i RUB 0-2 Tusental Läkarbesök Läkarbesök ÖvrigaBesök ÖvrigaBesök Primärvård Specialiserad vård Totalt ÖvrigaKontakter Övriga kontakter

89 Slutsats: De effekter som riksrevisionen påtalar om undanträngningseffekter efter införandet av vårdval kan inte ses i VGR. Istället ses att antalet läkarbesök i primärvård stiger för de svårast sjuka och att antalet läkarbesök i primärvård för de med minst sjuklighet minskar. Detta ses som ett tecken till att införandet av vårdval ligger i linje med medicinsk prioritering, att resurser har fördelats utifrån medicinska behov. Diagnosregistreringsgraden i primärvård var låg innan genomförandet av VG Primärvård. Den ökade registreringen av diagnoser inom primärvård har medfört en betydligt bättre bild av sjukligheten i Västra Götaland.

90 Påverkar tillgänglighetsreformerna kostnaderna i primärvården?

91 Kostnadsutveckling VGPV och VGR:s sjukhus miljoner kronor Sjukhusen VGPV

92 Slutsats: Primärvårdens andel av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna i Västra Götaland har minskat sedan vårdvalets införande. Införande av vårdval har inte bidragit till kostnadsökning inom primärvårdsområdet

93 Frågor från vårdgivarna Hur kommer effekterna av kostnadsfria läkemedel under 18 år att hanteras? - Frågan ställdes sannolikt när regeringens budget var aktuell. I Alliansens budget, som ju klubbades igenom, ingår inte något sådant initiativ. Frågan är därför inte aktuell för tillfället. Eventuell ersättning för deltagande i test av "prediktiv modell" - Syftet med den prediktiva modellen är att försöka stödja vårdcentralerna i att uppfylla sitt uppdrag och säkra ett gott omhändertagande av de mest sjuka. Att delta i test av modellen är ett frivilligt åtagande och det är inte aktuellt att utbetala någon ersättning.

94 Kostnadsövervältringar från sjukhusen - Sådana kan endast hanteras en gång om året, inför fastställande av budget för VG Primärvård. Vi hade frågan uppe under översyn av ersättningsmodellen inför KoK De frågor som då framfördes som aktuella (i princip enbart nytt vårdprogram för barn och unga med psykisk ohälsa) lyftes vidare till politiken och utgjorde underlag för deras beslut om budgetnivå. Nästa möjlighet att göra justeringar är inför budget 2016, vilken fastställs i juni Jag tar tacksamt emot konkreta exempel på generell kostnadsövervältring (från samtliga eller flertalet sjukhus), helst då inklusive en bedömning av ekonomisk konsekvens.

95 Fråga gällande ersättningen för utomlänspatienter, speciellt efter årsskiftet då alla patienter har rätt att söka även utanför sitt eget landsting/region. I flera län (t.ex. Örebro) tillfaller hela utomlänsersättningen den mottagande vårdcentralen men i VGR knappt hälften. Hur kan detta vara rimligt när mottagningen får stå för ordinarie utredningskostnader? Läkemedel är exkluderade (betalas av hemlandsting) även i Örebro och andra landsting som ersätter vårdcentralen med hela beloppet. - Vid varje översyn av det regelverk som framgår i kapitel 6 prövar vi också frågan om vilken ersättning och kostnad som ska gälla vid besök över länsgränserna. Den nya patientlagen gör att förutsättningarna ändras, men det är fortsatt så att en höjd ersättning för besök gjorda av personer bosatta i andra län möts av en höjd kostnad för besök som invånare i Västra Götaland gör vid vårdcentraler i andra län. Totalt sett har utflödet historiskt varit större än inflödet, varför en justering totalt sett skulle påverka enheterna inom VG Primärvård negativt. Jag räknar med att frågan kommer att prövas på nytt inför KoK 2016 och tar tacksamt emot argument för eller emot en justering.

96 KPP insamling från privata vårdgivare - Martin ger svar under mötet. Hur ska "tillgång till psykolog" tolkas vid inrapportering - Denna fråga utreds just nu i ersättningsgruppen, vi återkommer med ett förtydligande så snart som möjligt. Fråga om patienter med ovanliga/sällsynta diagnoser verkligen i första hand ska hänvisas till primärvården vad gäller sina speciella diagnoser (t.ex. Sotos syndrom)? - Margareta ger svar under mötet.

97 Avslutning Nästa Dialogforum är den 8 april kl Vi återkommer med lokal och agenda.