Stora förändringar med små medel



Relevanta dokument
Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion

Så sparar svenska folket

Det svenska hushållsavfallet

Det svenska hushållsavfallet

Avfallsplanering Dalarna. Uppföljning 2019

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Riktlinjer för hantering av internt avfall

På väg in i framtidens återvinning och återbruk

Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön?

Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson

Färre tar miljöhänsyn på jobbet jämfört med hemma

Presskit Hållbart liv hemma

Varmt välkomna till Nationell verkstad För hållbara livsstilar. I samarbete med: Karlstads kommun Naturvårdsverket Mistra Sustainable Consumption

Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen

Earth Hour Lördag 29 mars kl

September Minska klimatpåverkan på arbetsplatsen med Vision

Låt grupperna intervjua den/de ansvariga för de olika delarna för att få hjälp att svara på frågorna.

En politisk vilja är ett måste för en teknisk utveckling

Så här energieffektiviserar vi, metod och goda exempel. Maria Rydholm Hållbarhetskoordinator IKEA Jönköping

AFFÄRSPLAN - DON T WASTE

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

InItIatIvet för. miljö ansvar

Affärsplan. G r u p p 4. a n d r e a s e r i k s s o n g u s t a v w e n g e r z i n k N u r a d i n H a s s a n

Utmanande mål. År 2020 ska utsläppen av växthusgaser ha minskat med 30 procent jämfört med 1990 års nivå.

Grön IT, Vad kan jag göra och gör det någon skillnad?

Sysavdagen Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 15 maj 20171

Konsumentföreningen Stockholm. Uppföljande undersökning om matavfall. Januari 2011

Byråns interna miljöarbete

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Gemensamt ansvar. 29 aktörer sår frön för framtiden.

Stadens utveckling och Grön IT

Till Växjö, Europas grönaste stad

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Stadens utveckling och Grön IT

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar

ÅRSSAMMANFATTNING IKEA SVERIGE VÅ15

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

Vad innebär egentligen hållbar

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

mer med Förslag till nationellt miljömål.

Miljöpolicy Miljöpolicy

Enkätsvaren samlades in under februari månad. Magnus Lindoffsson, projektledare RELACS Energikontor Sydost AB

Kommunal Avfallsplan Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning

Miljöbarometern: Svenskar tar allt mindre hänsyn till miljön. Undersökning av Länsförsäkringar

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Smart Energi Skåne intervjuer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete

Vatten- och energibesapring

Avfall Sveriges ståndpunkter 2018

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

PRESSMATERIAL BOMULL FRÅN MER HÅLLBARA ODLINGAR NOVEMBER KONTAKT:

Grön IT policy. Karlstads kommun

Papper ska bli papper och metall ska förbli metall.

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey

Grön skola kriterier

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Ekonomisk hållbarhet i förskolan -vad kan det innebära? Benita Berg fil. lic och doktorand Mälardalens högskola Kristianstad den 28 mars 2019

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

Ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering. Programmet finansieras av Naturvårdsverket och genomförs av IVL

Eftermiddagens innehåll:

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Att främja miljövänligt beteende genom feedback: Energibesparingar i hushåll

Miljöbokslut 2014 kortversion

minskad förbrukning av EL

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Lektion nr 3 Matens resa

den nya upplysningstiden

Välkommen till Bostaden!

Mål och handlingsplan för miljöarbete

MILJÖBERÄTTELSE 2017

HÅLLBARHETSOMRÅDEN FÖR PRODUKTUTVECKLING I BESÖKSNÄRINGEN

Policy för Miljö och hållbarhet

HÅLLBARHETSOMRÅDEN FÖR PRODUKTUTVECKLING I BESÖKSNÄRINGEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

Avfallsplan. För stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlanda

Utbildningspaket Konsumtion

RENEWS HANDBOK RENEW SERVICE AB

Det började i Hässelby

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Avfallstaxorna straffar källsorterare

LIDINGÖS MILJÖMÅL

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Miljöredovisning 2014

Mat separat. 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat.

Vikten av. Källsortering. Tips för att underlätta rätt sortering i offentliga miljöer

Transkript:

30 oktober 2012 Pressmaterial: Stora förändringar med små medel Innehåll: Slutsatser från projektet Ny undersökning om svenskarnas hållbara liv hemma Tänk om många kunde göra lite Kort om projektet Ecoration

30 oktober 2012 Pressmaterial: Stora förändringar med små medel IKEA och WWFs projekt Ecoration har visat att insatser från många hushåll kan ge stora effekter för både människor och miljö på lång sikt. Vikten av den enskilda människans insats för att minska påverkan på miljön blir allt tydligare. För IKEA blir detta extra tydligt då ungefär en fjärdedel av företagets CO2- avtryck kommer från kundernas användande av IKEA produkter. Utifrån dessa förutsättningar inledde IKEA och Världsnaturfonden WWF ett projekt, Ecoration, där de ville undersöka hur människor på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt kunde leva mer hållbart hemma och därigenom minska sin påverkan på miljön. Förutom att minimera miljöpåverkan från den egna verksamheten vill IKEA även inspirerar och motivera sina kunder att leva ett mer hållbart liv hemma. Slutsatser från projektet Ecoration Ecoration-projektet har visat att det finns möjlighet för företag som IKEA att reducera sin miljöpåverkan genom att hjälpa sina kunder att leva mer hållbart hemma genom lösningar och förändrat beteende. I resultatet nedan inkluderas även jämförelser med resultatet från en nyligen genomförd undersökning som IKEA och WWF genomfört tillsammans med Yougov. Ökad kunskap är ett första steg som motiverar till förändrat beteende. IKEA kan spela en roll i att öka efterfrågan på miljösmarta lösningar och inspirera sina kunder att leva mer hållbart och samtidigt spara pengar. Familjerna har under projektets gång börjat tänka mer hållbart inom fler områden än det som varit fokus, exempelvis när det gäller matinköp, resande och återvinning. Alla kan leva mer hållbart med enkla medel beteenden som ansågs som sunt förnuft förr kan återupptäckas och anammas. Kunskapsspridning kan skapa förutsättningar för ett förändrat beteende. Familjerna har hela tiden gått att följa via varuhuset i Kalmar och i bloggar vilket har gjort att andra som har varit intresserad av hur de kan förändra sitt beteende har kunnat ta del av framstegen och lösningarna. Små förändringar hos enskilda hushåll eller individer kan göra skillnad. Uträkningar baserade på bland annat familjernas framsteg visar att det finns möjligheter att skapa storskaliga förändringar om många deltar.. Familjerna i projektet märkte snabbt att rätt lösningar gjorde det enklare smidigare att leva mer hållbart utan att försaka komfort eller slösa tid och pengar.

Att kunna mäta och visualisera de förändringar som görs är en viktig faktor för ett förändrat beteende. Familjerna har ständigt kunnat följa bland annat minskningen av sin elförbrukning vilket har skapat motivation för ständig förbättring och effektivisering. Nedan följer mer specifika resultat från de mätningar som gjorts under projektets gång under rubrikerna avfall och elförbrukning. Även familjernas vinster och besparingar i tid och pengar redovisas. Avfall Samtliga familjer har gjort kraftiga minskningar av sitt hushållsavfall. Genomsnitt ligger på kring 40-50 procent och som mest har vissa familjer lyckats med en 70-procentig minskning och andra med som minst 15 procent. Det goda resultatet beror på att familjerna nu har fungerande lösningar för återvinning av avfall och kan återvinna det mesta som går att återvinna. Att inte ha tillgång till rätt kärl är den vanligaste orsaken till att svenskarna generellt inte källsorterar. 34 procent av svenskarna uppger att de inte källsorterar på grund av att de saknar rätt kärl i eller i närheten av bostaden. 40 procent uppger dessutom att de skulle källsortera mer om de hade bättre tillgång till återvinningsstationer. En viktig del i den minskade avfallsmängden har även varit familjernas tydliga medvetenhet om hur viktigt det är att inte slänga mat. Vissa av familjerna har även börjat kompostera inomhus. Elförbrukning En minskad elförbrukning har varit en viktig del av projektet vilket spara både energi och pengar för hushållen. Mellan januari och mars 2012 minskade familjernas elförbrukning med 30 procent. Vid en jämförelse mellan mars månad 2011 och 2012 hade familjernas elförbrukning minskat med cirka 20 procent. Mätningar gjordes med hjälp av visualiseringsverktyget ELIQ där familjerna själva kunde övervaka sin konsumtion av elektricitet samt med hjälp av en fristående energikonsult. Familjerna har minskat sin elförbrukning genom att byta till LED-lampor i hela bostaden och de har dessutom varit sparsamma med belysning och inte haft tänt i rum de inte har befunnit sig i. Svenska folket är generellt sett duktiga på att släcka belysningen i rum de inte använder vilket 69 procent uppger att de gör. Svenskarna är även flitiga när det gäller att byta ut sina ljuskällor hemmen och 65 procent uppger att de byter till LEDeller lågenergilampor. Endast 14 procent av svenskarna väljer förnybar eller grön el. En av ecoratörerna i projektet, Carl Johan Löfgren, som även arbetar på Kalmar Energi gjorde egna fristående uträkningar. Han kom fram till att om samtliga 30 000 hushåll i Kalmar bytte ut sina 40 W-lampor till 5 W LED-lampor skulle energibesparingarna räcka till hushållsel för 400 lägenheter i ett helt år. Varje hushåll skulle dessutom spara 45 kronor per år och ljuskälla vid 3 timmars användning per dag. Tid och pengar Att spara både tid och pengar har varit en viktig aspekt i projektet som en motiverande faktor. Särskilt pengar har även visat sig vara en viktig drivkraft för att leva mer hållbart och hela 72 procent av svenskarna säger att möjligheten att spara pengar är viktigt.39 procent uppger att de skulle motiveras till att leva mer hållbart om de kunde spara tid. Samtliga familjer har sparat både tid och pengar under sin tid i projektet tack vare de enkla lösningar som har tillämpats. Bland annat har tid sparats genom lösningar för återvinning som har gjort att familjerna har kunnat effektivisera sin källsortering. Istället

för att lägga mycket tid på att köra till återvinningsstationen 1-2 gånger i veckan har flera skapat en rutin av lämna små mängder avfall exempelvis på vägen till jobbet. En annan viktig energi- och tidsbesparande förändring är användandet av tryckkokare och ångkokare. Användningen av dessa köksattiraljer har sparat upp till 20 minuter per matlagningstillfälle. En av ecoratörerna, Gunilla, räknade ut att hon sparade upp till 48 timmar per år med hjälp av sin tryckkokare. En viktig del av tidsaspekten är även att familjerna känner att de nya aktiviteter som tillkommit på grund ett mer hållbart liv inte tagit mer tid i anspråk. Familjerna har snarare känt att de nya aktiviteterna har införlivats i det vardagliga livet som rutiner. Kostnadsbesparingarna har varit tydliga för samtliga inblandade familjer. Särskilt en minskad elkonsumtion har lett till betydligt lägre energikostnader för familjerna. Vid en 30-procentig besparing av elkonsumtionen uppgår kostnadsbesparingen till flera tusen kronor per år.

Ny undersökning om svenskarnas hållbara liv hemma IKEA och Världsnaturfonden WWF har tillsammans med Yougov genomfört en undersökning för att reda på hur svenskarna lever hållbart hemma och vilka aktiviteter som är vanligast. Undersökningen genomfördes i slutet av september med 1000 respondenter från hela landet. Undersökningsresultatet i korthet: Tre fjärdedelar av svenskarna (75 procent) av svenskarna källsorterar, 69 procent släcker belysningen i rum de inte befinner sig i och 65 procent byter till LED-lampor. Den minst vanliga miljöåtgärden i svenska hem är val av förnybar/grön el. Endast 14 procent av svenskarna gör detta. Klimatsmart/ekologisk mat är vanligare hos den yngre målgruppen. 34 procent av 18-34-åringar väljer detta medan endast 18 procent av 55-74-åringar väljer hållbara livsmedelsalternativ. 72 procent av svenskarna skulle motiveras att leva mer hållbart om de kunde spara pengar på det. 75 procent av svenskarna uppger att de vill leva mer hållbart. Siffran är ännu högre hos 18-34-åringar där hela 82 procent menar att de vill leva mer hållbart än de gör idag. 65 procent uppger att de skulle motiveras att leva mer hållbart om de kunde vara säkra på att deras insatser gjorde en riktig skillnad för miljön. Bättre tillgänglighet till återvinningsstationer uppger 40 procent av svenskarna som en motiverande faktor till att leva mer hållbart hemma. Att få ett bättre samvete är ingen jättestor motivation för svenskarna att leva mer hållbart. Endast 22 procent uppger att samvetet är en viktig faktor för ett mer hållbart liv. Endast 15 procent uppger att tvingande lagar och regler skulle motivera till ett mer hållbart liv. 30 procent av svenskarna anser sig leva mer hållbart än genomsnittet. Endast 6 procent anser sig leva mindre hållbart än genomsnittet.

Tänk om många kunde göra lite? Tillsammans med WWF har IKEA utarbetat ett antal tänkbara scenarier baserat på små och enkla förändringar hos människor som kan göra stor skillnad i ett större perspektiv. Utgångspunkten är att alla människor kan göra något för att minska sin påverkan på miljön. Scenarier är bland annat baserade på reduktion av matavfall och energibesparing och redovisas nedan. Om 25 procent av IKEAs kunder reducerar sitt matavfall med 14 procent 1 per år innebär detta en minskning av CO2-utsläpp med sex miljoner ton. Denna siffra motsvarar CO2-utsläppen från 3,5 miljoner bilar per år på de svenska vägarna. Om 50 procent av IKEAs kunder började använda standby-funktioner till sina elprodukter kan ett utsläpp motsvarande 28 miljoner ton CO2 undvikas. (baserat på en livslängd på 10 år). Denna siffra motsvarar koldioxidutsläppen från 16,5 miljoner bilar per år. Kort om projektet Ecoration Till sin hjälp tog IKEA och WWF nio familjer i Kalmar, Ecoratörer som under sex månader testade olika metoder och verktyg för att mäta sin förbättringar och testa heminredningslösningar för ett mer hållbart liv hemma. Familjerna bestod av flera olika konstellationer bland annat ensamstående pappan Emil, studenterna Therese och Marcus och trebarnsföräldrarna Dagmar och Rickard. Under hela perioden coachades familjerna av IKEA och WWF och framstegen dokumenterades genom intervjuer och i bloggformat på Ecoration-bloggen. Projektet hade följande mål: Identifiera hushållens behov och utmaningar i att leva hållbart hemma, hitta lösningar och metoder samt mäta effekterna Hitta sätt att sprida lärdomarna och därmed inspirera andra Utifrån hushållens erfarenheter hitta nya idéer för framtida produktutveckling Vad som mättes Under sexmånadersperioden utforskades möjligheterna att leva mer hållbart under tre teman återvinning, energibesparing och vattenbesparing. Under hela perioden fick familjerna även möjlighet att mäta sitt totala koldioxidfotavtryck via verktyget Ecorunner (www.ecorunner.industrialecology.se). De mätbara resultaten var främst tydligast när det gäller att minska hushållsavfall och elförbrukning. Under projektets gång hittades dock ingen enkel lösning att mäta minskningen av vattenåtgången. Insikterna och medvetandet hos familjerna spillde också över på andra områden. Exempelvis var flera familjer intresserade av att äta mer vegetariskt och andra började se över sina transportvanor. 1 *this is an estimation of WRAP, UK that this can be done fairly easy

För mer information, vänligen kontakta: Carl Johan och Jennie Löfgren, Ecoration-deltagare Kalmar, 0706-47 04 04 Marcus Franson och Therese Andersson, Ecoration-deltagare Kalmar, 0702-66 99 27 Eva Stål, hållbarhetskoordinator IKEA Sverige, eva.stal@ikea.com, 0708-35 10 11 Ann-Sofie Gunnarsson, projektledare och ansvarig för Ecoration, annsofie.gunnarsson@ikea.com, 0701-46 61 22 Mariann Eriksson, marknadschef, WWF, mariann.eriksson@wwf.se, 0706-87 33 31 Om IKEA Visionen på IKEA är att skapa en bättre vardag för de många människorna. IKEA erbjuder heminredning med god design och funktion till låga priser. IKEA integrerar insatser för miljön i den dagliga verksamheten och stöder kontinuerligt sociala initiativ. IKEA grundades 1943 och har 17 varuhus i Sverige, som årligen besöks av 34 miljoner människor. Distanshandeln bedrivs genom IKEA Hemma. IKEA koncernen har 297 varuhus i 26 länder, som årligen besöks av 770 miljoner människor. IKEA katalogen trycks i 211 miljoner exemplar på 29 språk. www.ikea.se Om WWF Världsnaturfonden WWF är med sina närmaste fem miljoner supportrar en av världens ledande ideella miljö-och naturvårdsorganisationer med verksamhet i över 100 länder. I Sverige har Världsnaturfonden WWF 195 000 supportrar. WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen: bevara världens biologiska mångfald, verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt, minska föroreningar och ohållbar konsumtion. www.wwf.se