Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Inledning...sid 2 Islands historia...sid 3 - Geografi och klimat...3 - Befolkning...4 - Näringslivet...4 - Ekonomisk historia...5 Nuläge-94...sid 6 - BNP-utveckling...6 - Betalningsbalansen...6 - Köpkraften...6 - Industrins lönsamhet...7 - Ekonomiska mål...7 - Fiskerelationer till EU...7 - Fiskets lönsamhet...8 - Växelkurs...8 - Utlandsskuld...9 - Arbetsmarknad...9 - Turism...10 - Räntor...11 Budgetförslag 1994...sid 12 - Fiskenäringen och export produktionen...12 - Bytesförhållande...12 - Finanspolitik och penningpolitik...13 - Arbetsmarknaden...13 Islands syn på EU...sid 15 Ekonomisk överblick några år framöver...sid 16 - Överblick 1995-1999...16 - Åtgärder...17 Sammanfattning...sid 18 Förklaringar...sid 19 Källförteckning...sid 20 1

Inledning Islänningar har gjort sig kända för mycket: sina tröjor, de varma källorna, sillen, sagorna, hästarna och ett livligt nattliv. En resa till Island är ett koncentrerat äventyr på en yta stor som Lapplands enligt resebeskrivningar. Med fjäll att bestiga, bländande glaciärer att åka på, skidbackar, rika fiskevatten, ridvägar för tuffa ritter på islandshästar, varma källor att bada i, rykande geisrar som sprutar vatten, kokande källor man kan kliva ner i, vattenfall som kastar sig ut från klipphyllorna, svarta lavastränder, vikingabygd som ångar av saga och dramatik och runt allt detta ett dånande hav. Kulturlivet på Island är mycket starkt. Här finns mycket musik och teater och många konstgallerier. Vill man äta isländskt beställer man in rutten haj och fårtestiklar och sköljer ner dem med ett glas Svarta döden - det legendariska brännvinet. Man festar svenskt på Island. Det går lite på halvfart i veckorna för att fullkomligt explodera på helgerna. Men då slår de oss med hästlängder. Folk flyger in från avlägsna byar och städer för att roa sig. Reykjaviks nattliv inbjuder verkligen till att äta, dricka och vara glad. Island är dramatik, magi och en stor portion av det stora äventyret. Island är ett sommarland för vuxna. I min uppsats om Island har jag koncentrerat mig på dess ekonomiska läge. Inte minst på grund av att de står utanför EU och deras placering på kartan har gjort att jag ville veta lite mer om dess ekonomi. Man hör inte så mycket om Island och dess ekonomi i och med att det inte är någon storstat, så jag tog chansen nu att ta reda på lite mera om Island och dess ekonomiska läge. 2

ISLANDS HISTORIA Viktiga årtal * 874 e. Kr. De första människorna emigrerade till Island. Det var de norska bröderna Ingólfur Arnarson och Hjörleifur Hródmarson. * 903 Alltinget och fristaten grundades. * 1000 Kristendomen antogs. * 1262 Island var tvungen att säga upp sin självständighet och kom under norskt styre. * 1380 Danmark och Norge förenades i ett gemensamt rike under dansk regim, därmed kom även Island under dansk regim. * 1874 I samband med 100-årsjubileet av Islands kolonisation fick landet sin första grundlag av den danska konungen. * 1918 Island är i stort sätt självständigt; personalunionen med Danmark dvs endast kung och utrikespolitik gemensamt. * 1944 Island säger upp unionen med Danmark och ropas ut som republik. * 1970 Island blev medlem i EFTA. * 1973 Handelsavtal med EG. * 1975 Fiskegränsen utökas till 200 sjömil. * 1994 50-års jubileum av republiken Islands grundande. Geografi och klimat Island är Europas näst största ö och ligger nära polcirkeln. Dess totala yta är 103 000 kvadratkilometer. Island är bland de mest vulkaniskt aktiva länderna i världen. Det har i 3

genomsnitt ägt rum ett vulkanutbrott vart femte år sedan kolonisationen. Den mest berömda vulkanen är Hekla på södra Island vars senaste utbrott var 1991. Bland det mest karakteristiska för Island är dess glaciärer som utgör 12% av landets totala area. Under de senaste årtiondena har de märkbart förtunnats och dragits sig tillbaka p.g.a. av mildare klimat. Vatnajökull på sydöstra Island är Europas största glaciär. Det isländska klimatet är väldigt omväxlande eftersom ön ligger mitt emellan arktiska och tropiska luftströmmar. I och med Golfströmmen som för med sig varm luft från söder har Island ett relativt milt klimat året runt. Lavafält 11% sjöar 3% Odlings markbetesm 19% ark 1% Islands ansikte Glaciär er 12% Ödesm ark 54% Befolkningen Befolkningsmängden 1992 uppmättes till ca 260.000 invånare. Största delen av befolkningen bor i städer och förorter längs kusterna. Sedan andra världskriget har Island uppnått en hög levnadsstandard som tillhör de högsta i världen. Mellan åren 1901 och 1960 tiofaldigades nationalinkomsten med en årlig genomsnittlig ökning på ca 4%, detta på grund av att naturahushållningen övergick till penninghushållning. BNP (bruttonationalprodukten) började sjunka i början av 1980-talet p.g.a. den känsliga fiskeindustrin. Under 1970- och 1980-talet har det knappt funnits någon arbetslöshet, men den har sedan ökat i och med försämrat fiskeresultat och passerade 3% gränsen 1982. Näringslivet 4

Fisket är den viktigaste delen för Islands ekonomi. Dess fiske flotta är en del av världens bäst utrustade och mest produktiva. Denna framgång har kommit av att fiskegränsen utvidgats till 200 sjömil. Fisken har varit en betydande exportvara sedan 1200-talet. EG-marknaden köpte mer än 60% av Islands fiskeexport runt år 1990, vilket visar att Europa är en stor marknad. Andra viktiga exportvaror är fårkött, skinn och ullvaror. Endast en liten del av det isländska lantbruket utgörs av jordbruk, de odlade områdena uppgår bara till 1% av landets areal. 90% av lantbrukarnas inkomster kommer istället från boskapsskötseln. Näringslivets fördelning år 1990 Service mm 38% Kommuni k. 7% Industrip Lantbruk rod. 5% 13% Handel 14% Fiske 12% Byggnad 11% Island har ett stort överskott på billig energi och därför har man försökt förmå företag som har stor energiåtgång att etablera sig i landet. Ett av företagen är den schweiziska aluminium fabriken som producerar ca 85.000 ton varje år. De två sätten man kan utvinna energi på, är genom vattenkraftsverken som byggts upp i och med de otaliga vattenfallen och genom den geometriska energin. Den geometriska energin, även kallad jordvärme, används till uppvärmning av bostäder till skillnad från energin från vattenkraftsverken som används inom industrin. Bortsett från dessa naturtillgångar är utrikeshandeln livsviktig för Island, som behöver importera nästan allt råmaterial för andra industrier som fiskeindustrin, samt konsumtionsvaror. Ekonomins historia Den isländska levnadsstandarden har under de senaste 150 åren gjort ett enormt uppsving. Till grund för detta har legat en enda naturresurs, nämligen fisken. Denna ensidighet ligger kvar till stor del även i våra dagar. Som jag skrivit ovan är utrikeshandeln betydelsefull, importen utgör ca 40% av BNP. Detta medför att landets ekonomi påverkas mycket av konjuktursvängningar utomlands. BNP kan göra väldiga svängningar, från att minska ena året och öka enormt nästa år; samtidigt har inflationstakten hela tiden varit hög. År 1983 var inflationen så hög som 100%, men från mitten av 1980-talet har en stramare ekonomisk politik gjort att inflationstakten har sjunkit betydligt. Island är nu ett av de länder som har den lägsta inflationen. Detta med hög inflation är bara ett problem Island stött på under åren. En svår kris uppstod år 1966-68 då islandssillen blev utfiskad, liksom 1973 då vulkanutbrottet på Heimaey höll på att förstöra den viktigaste fiskehamnen Vestmannaeyjar, vilket ansträngde den isländska ekonomin. Den isländska regeringen har inte lyckats med sin stabiliseringspolitik, dvs penningpolitiken och finanspolitiken har inte utnyttjats fullt ut. 5

Nuläge- 1994 BNP- utvecklingen Under 1994 steg BNP med 1,0% och nationalinkomsten med 2,8%, detta på grund av stigande världsmarknadspriser på fisk och aluminium. Under 1995 förväntas BNP öka med 1,4% och nationalinkomsten beräknas öka med 1,8%. Eftersom aluminiumexporten förväntas att öka och så även turismen, räknar man med en ekonomisk tillväxt för perioden 1995-1997. Något av det mest utmärkande i den ekonomiska utvecklingen under de senaste åren är att inflationen avstannat. Inflationen är nu jämförbar med OECD-ländernas. Under 1993-1994 hade man en årlig inflationsminskning med 2,6% och den förväntas att förbli låg; mellan 2-3% under 1995. Den låga inflationen är ett resultat av löneförhandlingarna i början av 1990-talet vilka medförde prisstabilitet. Betalningsbalansen Handelsbalansen visar överskott, balansen på penning- och valutamarknaden är tillfredsställande. Stigande världsmarknadspriser på fisk och aluminium, aluminium är den viktigaste exportvaran efter fisk, förväntas ge en bra avkastning 1995 enligt prognoser. Intäkterna från turism ökade 1994 och förväntas öka ytterligare i år. För första gången sedan 1986 var utrikeshandeln under förra året i balans. Denna positiva utveckling beror på kraftigt minskad import och betydande exportökning. Importen av varor och tjänster minskade med 8,6% medan exporten ökade med 6,0%. Handelsbalansens 6

överskott uppgick till 14,5 miljarder ISK, medan räntebalansen visar underskott. För i år (1995) förutsägs ett mindre överskott i handelsbalansen än förra året. Köpkraften Köpkraften minskade med 3% mellan 1993-1994. Om hänsyn tas till skatter, räntenivåer och den disponibla inkomsten har minskningen varit något större, cirka 4%, huvudsakligen beroende på den stigande räntenivån. Hushållens disponibla inkomster föll med 4,0%. För i år beräknas nedgången bli 2,5%. Investeringarna är de lägsta på 40 år. Arbetslösheten har ökat markant sedan 1991, då den var 1,5%, för att nu ligga på 5,7% och den förväntas öka med ytterst lite i framtiden. Detta kan förklaras genom att man lyckats få stopp på inflationen. Industrins lönsamhet Industrins lönsamhet är fortfarande låg. Mycket beroende på lägre torskkvoter och fisket i allmänhet, men även på grund av den totala efterfrågan och aktiviteten i ekonomin minskat. Den totala lönsamheten från industrin till ett värde av motsvarande 1,5% av intäkterna 1992 vilket ska jämföras med 1,0% 1993. Lönsamheten inom industrin förväntas minska även i framtiden. Ekonomiska mål De viktigaste uppgifterna i Islands ekonomi är att bibehålla stabiliteten och fortsätta med de strukturella reformerna. Det är mycket viktigt att de uppsatta budgetmålen nås och att penningpolitiken kommer att följa budget- och växelkursutvecklingen. Även arbetslösheten har blivit ett allvarligare problem som måste lösas, främst genom statliga sysselsättningar. Fiskerelationer till EU Man kan säga att Island bygger sitt välstånd på fisket då det utgör 75-80% av landets export (jfr Norge 5-7%). EU vill slå vakt om producentmonopol och om central prisfixering och att EU:s regler inte garanterar mot utländska uppköp av isländska kvoter. Krav som Islands 7

regering inte vill diskutera. EU-motståndet som tidigare fanns inom alla isländska partier har på senare år luckrats upp. Huvuddelen av medlemmarna i Islands arbetsgivarförbund (VSI) är positiva till ett medlemskap i EU. Däremot är fiskeindustrin och fiskeredarna fortfarande negativa till ett medlemskap. Fastän de utgör endast en femtedel av medlemmarna har fisket sådan betydelse för Island allmänt sett att man för närvarande inte kan eller vill köra över dem. De stora fiskeindustriernas ledningar blir alltmer positiva till en medlemskapsansökan eftersom de vill ha en säkrad marknadstillgång, men deras attityder har inte påverkat fiskets organisationer, som säger kategoriskt nej. När islänningarna under tidigt 70-tal tog ställning i EU-frågan blev det ett nej framför allt av dessa skäl: * Marknaden för den isländska fisken låg på annat håll. * Ekonomin var svag och ensidig * EU:s och Islands intressen var ekonomiskt oförenliga, dvs man ville ha full kontroll över den 200 mils breda zonen utan något utländskt fiske. * Fri tillgång till EU:s marknader för sina produkter utan tull samt att man vill hindra utländska intressen ifrån att köpa upp isländsk fiskeindustri. Islänningar vet att deras fiskevatten inte tål mer fiske än de redan bedriver. Man minskar ständigt sin fiskekvot, men har en fiskeflotta som är 40% för stor. Utlänningarnas tillgång till fiskevatten skulle resultera i försämrade levnadsvillkor för islänningarna. Balansen mellan Islands vinst och förpliktelser i EES blir då ofördelaktiga och går tvärt emot den kommuniké som sammanställdes i Bryssel. Genom EES-avtalet har man redan gjort de flesta nödvändiga anpassningarna för ett medlemskap i EU. Fiskets lönsamhet Fisket som varit 90% av Islands export och förnärvarande står för 80% av denna, är landets främsta tillgång. Tillgången på fisk varierar från år till år, liksom fiskepriserna utomlands. Detta skapar en ständig osäkerhet och obalans i ekonomin. Det är oerhört viktigt att fisket fungerar och framför allt är lönsamt. Från 1990 till 1993 gick fiskeexporten konstant neråt för att 1993 nå 90-talets än så länge högsta topp. 1991 var exporten ca 74 miljarder ISK, 1992 uppgick den till 70 miljarder ISK för att sedan göra en drastisk ökning upp till 76 miljarder ISK i slutet på 1993. Det största skälet till att fiskeexporten ökade berodde på att prisnivån hade gått ner 13,6% från 1992 till 1993. 1 september 1994 var fiskeexporten 65 miljarder ISK och beräknas hamna på ca 80 miljarder ISK 1994, vilket är en ökning på 4,9%. Inför 1995 visar prognoserna att exporten kommer att öka med 1,1% plus att för första gången på tre år kommer även priserna att öka med ca 3%. 8

Växelkurs Islands växelkurs var mycket stabil jämfört med andra nordiska länder under -90 till -93. Detta var den längsta period av stabil växelkurs sedan 1973, då den ISK var flytande. Ingen valutakris drabbade Island hösten 1992 då den nordiska valutakrisen svepte förbi. Dock flöt orimligt mycket valuta ut ur landet och valutareserven minskade något. Växelkursen för ISK har varit mycket stabil under 1994. Den ISK är tillåten att växla inom ett område av 2,25% från ett centralt värde, som sattes till 115,01. Indexet uppgick till 115,9 i maj -94, vilket innebär att ISK:s växelkurs var 0,7% under det centrala värdet. Utlandsskuld I slutet av 1990 hade man en utlandsskuld på motsvarande 170,3 miljarder ISK vilket innebär 51,3% av BNP. 1991 var samma siffror 174,0 miljarder ISK respektive 46,8% av BNP. 1992 hade utlandsskulden stigit till drastiska 207,0 miljarder ISK vilket motsvarar 49,6% av BNP. Island är ett extremt exportberoende land, där fisket står för ca 80% av exporten. När fisket går dåligt, är det därför en naturlig effekt att handelsbalansen förskjuts och utlandsskulden ökar. Island försöker därför finna alternativa exportkällor i bl.a. aluminium och vissa former av silicon. 9

Utlandsskulden 60 50 40 30 Långfr. lån skuldbördan 20 10 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 Arbetsmarknaden Arbetslösheten som normalt inte överstiger 1%, ökade markant i slutet av 80-talet. Detta väckte stark oro och när arbetslösheten 1993 nådde 5% berördes inte bara fiskenäringen utan också bygg- och servicesektorn. Arbetslösheten är 5,7%, vilket är en markant ökning från 1,5% 1991. Arbetslösheten är mycket större utanför Reykjavik. Arbetslösheten är högst bland kvinnor i Sudurnes med 3,9% och lägst bland män i Ijords med 0,3%. Den totala arbetskraften är 141.000 individer, vilket är en ökning med 11% jämfört med 1991. Arbetsutbudet ligger på 146.000 individer, vilket i sin tur är en ökning med 13% jämfört med 1991 års siffror. Många islänningar har extra arbeten; i genomsnitt arbetar de omkring 48 timmar i veckan. Omkring 69% av de yrkesarbetande är fackligt organiserade. Islands sociallagstiftning liknar de övriga nordiska ländernas, men är inte fullt så omfattande som den svenska. 10

Arbetslöshet och totalt antal anställda 1981-1995 5% 4% 3% 2% Arbetande Arbetslösa 1% 0% 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 Turism Utländska besökare 1993 beräknades till 157 926 st, jämfört med 142 561 st år 1992, 130 503 st 1989 och 97 443 st 1983. Turistsektorn har varit den snabbast växande industrin från utlandet genererade av turism motsvarande 6% av de totala utländska inkomsterna och hade uppgått till 10% om inkomsterna från biljettförsäljning hade inkluderats. Inkomsterna från turism beräknas öka med ca 10% från 1993 till 1994. Statsmakterna uppmuntrar vidare expansion inom turismsektorn genom statliga turismfederationer och en speciell lånefond. Inkomst från turism 1980-1993, antalet utländska besökare 350 300 250 200 150 100 50 160 140 120 100 80 60 40 20 Inkomster från turismen Utländska besökare 0 0 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 Räntor 11

Den 1 november 1986 liberaliserades bestämningen av räntorna. De kommersiella bankerna auktoriserades att sätta sin egen ränta. Innan detta reglerades räntorna av Islands Riksbank. Detta innebär att räntorna bestäms av rådande marknadskrafter och tillgodoser utlåningsbehovet från den finansiella marknaden på ett mycket effektivare sätt. 12

Budgetförslag 1994 Fiskenäringen och exportproduktionen Enligt de nuvarande fiskelagarna som började gälla från 1990 börjar fiskeåret 1 september varje år och håller på till 31 augusti nästföljande år. Regleringar av fångst och kvoter är fast bestämda varje år. Genom dessa bestämmelser och efter överenskommelser med marina forskningsinstitutet (National Ekonomiska Institutet) antogs det att fiske fångsterna ska minska med i storleksordningen 2% från och med 1991. Produktionen av fiskeprodukter som är Islands i särklass största exportprodukt beräknas för 1995 att minska med 1%. Däremot väntas den totala exporten att öka med 0,5%. Tar man med handelsexporten som inkluderar export av skepp, flygplan och variationer på börsen, så stannar också den på en uppgång på 0,5%. Enligt prognosen kommer vinsten ifrån tjänster exklusive räntor, att förbli oförändrad under året 1995. Statsinkomsten växer konstant och väntas att fortsätta göra det. Exporten av varor och tjänster ökar med 4,9% mellan 1994 och 1995. Varuhandelsbalansen förväntas att bli positiv i år. Förra årets underskott var strax under 1% av BNP, vändningen beror på utsikterna att öka varuexporten och kraftigt minskad import. Varuexporten förutspås en ökning med 2,4% från 1994 och importen en minskning med 5,4%. Denna kraftiga minskning av importen beror huvudsakligen på den fallande reala disponibla inkomsten, som lågkonjunkturen har satt spår av. Tjänstebalansen exklusive räntor förväntas visa ett positivt utslag på ca 1 miljard ISK vilket är något sämre än förra året. Sammanlagt kommer betalningsbalansen att visa underskott, på grund av att kapitalbalansen visar underskott. Bytesförhållande Bytesrelationen förbättras gradvis 1994, huvudsakligen tack vare högre priser på fiskeprodukterna. Priserna förväntas sjunka något detta år. Aluminium priserna förväntas öka samtidigt som priserna för ferrosilicon och andra exportprodukter är mer osäkra. Importpriserna kommer att följa den generella prisutvecklingen utomlands. Oljepriserna förväntas att bli lägre än de var förra året. Av dessa antaganden dras slutsatsen att bytesförhållandet försämras med 4% mellan 1994 och 1995, exklusive den konkurrensutsatta industrin med 4,5% och exklusive olja med 5%. 13

Bytesbalansen och export/import i % 3 115 2 110 1 0-1 1980 82 84 86 88 90 92 94 105 100 Bytesbalansen i % Terms of trade -2 95-3 -4 90-5 85 Finanspolitik och penningpolitik I budgeten för 1995 uppskattas budgetunderskottet bli 15,4 miljarder ISK, vilket blir 2,6% av BNP. Isländska staten behöver lån på 22,1 miljarder netto och den totala statsskulden är 234 miljarder, eller 55% av BNP, som kan jämföras med Sveriges 101% av BNP. Statsinkomsterna beräknas till cirka 152,7 miljarder, eller ungefär 35% av BNP, vilket är lägre än 1994 då de var 36%. Statsutgifterna däremot ligger på 168,1 miljarder vilket är 39,4% av BNP. Det är detsamma som förra årets procent av BNP. Därmed har det totala budgetunderskottet minskat. Arbetsmarknaden Enligt National Ekonomiska Institutets prognos förväntas den arbetsföra befolkningen minska med 0,5%. Men detta är ingen katastrof, för Island har inte på långa vägar lika hög 14

arbetslöshet som Europa i genomsnitt. Deras arbetslöshet ligger på ca 5%, vilket är förvånansvärt lågt om man tänker på att Island också har en låg på inflation 2,6%. I Reykjavik var arbetslösheten i januari 1,7% och i februari 2,2% och steg till 2,7% i mars. Detta är dock betydande ökningar eftersom 60% av arbetskraften finns i Reykjavik. Enligt en arbetsmarknadsundersökning gjord under januari föregående år menar arbetsgivarna att man skulle kunna rationalisera bort 430 befintliga jobb. Detta representerar 0,5% av arbetskraften i den sektor som ingick i undersökningen. Behovet av friställningar var speciellt märkbar i tillverknings- och konstruktionsindustrin, detaljhandeln och restaurangbranschen. Tvärtemot tycker personalansvariga för tjänsteprocudcerande- och sjukhusverksamheter. De menar att det skulle vara möjligt att öka antalet arbetstagare inom branschen med 60%. Undersökningen visade att Island har behov av 108 00 sommarjobbare. Detta är 15% färre än det behövdes i april förra året 1994. I Reykjavik var behovet av sommarjobbare 8000 vilket motsvarar en minskning med 5% jämfört med april 1994. Den nationalekonomiska prognosen ovan beskriver och visar en ökning av BNP med 1,4% under 1995. Nationalinkomsten förväntades öka med 1,8%. Detta tyder på att Island är på väg ur lågkonjunkturen som har varit och man kan se positivt på framtiden med lägre arbetslöshet och högre tillväxt i ekonomin. 15

Islands syn på EU Största delen av medlemmarna i Islands arbetsgivareförbund (VSI) är positiva till EUmedlemskap. Däremot är fiskeindustrin och fiskeredarna fortfarande helt negativa till ett medlemskap. Fastän de endast utgör en femtedel av medlemmarna har fisket en sådan betydelse för Island att man inte för närvarande kan eller vill köra över dem. VSU är positiva, men här finns vissa punkter som de inte kan acceptera inom EU:s regler. Dessa är följande: * distributionen av fiskekvoter i Bryssel som avser de mängder av olika fiskslag som får fångas i den isländska ekonomiska zonen. * marknadsmekanismerna, dvs EU slår vakt om producentmonopol och central prisfixering. * kvothopp, dvs att EU:s regler inte garanterar mot utländska uppköp av isländska kvoter. På det politiska planet är statsministern mot ett medlemskap i EU och säger också att medlemskapsdiskussionen inte finns med på dagordningen, medan utrikesministern däremot är ensamledare för ja-anhängare. Innan Finlands, Sveriges och Norges folkomröstningar om medlemskap i EU var det nordiska samarbetet mycket gynnsamt för Island. Än så länge vet man inte hur Island kommer att påverkas av att Finland och Sverige gått med i EU, medan Norge står kvar utanför, det kan bara framtiden utvisa. I och med att Norge står utanför EU, kommer Island att ha samma utgångsläge som Norge inom fiske på EU-marknaden från och med 1 januari 1995. 16

Ekonomisk överblick några år framöver Överblick 1995-1999 Man antar att den inhemska bruttoprodukten (BNP - avkastning av utlands investeringar) kommer att öka med 1,4% och nationalinkomsten med 1,8% 1995. De nationella utgifterna väntas öka något mer än nationalinkomsten. Dessa förutsättningar bygger fortfarande på att alla hushåll, firmor och den offentliga sektorn fortfarande drar in på sina utgifter. Detta baseras på att betalningsbalansen fortfarande visar ett överskott fast det kan bli något mindre än föregående år. Detta skulle vara första gången på fem decennium som betalningsbalansen visar ett överskott tre år i rad. Budgeten för åren 1995-98 är en grundläggande plan som skapar förutsättningar för ökning i realränta och fortsatt stabila priser, bland annat beroende på: - Den offentliga sektorn: Den offentliga konsumtionen förutsätts vara mer eller mindre oförändrad 1996-99. Under 1996 förväntas en nedgång av de offentliga investeringarna på 6% och därefter förbli oförändrade, även skattetrycket väntas oförändrat. - Export: Priset på fiskeprodukter kommer att öka något i de fasta priserna under 1995 och därefter bli oförändrade. Priset på aluminium och ferrosilicon antas öka med normala värden 1995-98, men kommer därefter att utvecklas i takt med de fasta priserna. Till följd av nedskärningen av torskfisket runt Island åren 1994-95 får de in mindre pengar, fångsten beräknas inte öka förrän i slutet av denna period. Ökad produktivitet och effektivitet förväntas bidra till ett ökat mervärde inom fisket. Inom hela exporten av fiskeprodukter väntas ökningen bli 1,5% per år 1996-99. Aluminiumproduktionen kommer att öka marginellt under kommande år, men man väntar sig ingen större ökning inom el- och kraftverken. Varuexporten, förutom fiskeprodukter och el, antas expandera snabbt eller med 10% årligen. Denna export är för närvarande 6% av den totala exporten så bidraget till den växande totala 17

exporten blir till en början 0,6 enheter. Detta antagande om snabb tillväxt inom icketraditionella exporten är till stor del baserad på fortsatta stabila priser, lägre realränta och ekonomisk tillväxt. På dessa villkor kommer den ekonomiska tillväxten i genomsnitt bli 3% per år. Nationalutgifterna kan väntas öka 1,5%. På grund av en minskad utlandsskuld och snabbare än den inhemska bruttoprodukten. Bytesbalansen förväntas att visa ett genomsnittligt överskott på 2,5% av den inhemska bruttoprodukten under 1996-99. Utlandsskulden uppskattas 1994 till 55% av BNP och kommer enligt planerna att falla till 40% av BNP i slutet av 1999. Åtgärder Då arbetslösheten 1995 blir ovanligt hög, med isländska mått, och investeringsbenägenheten är den lägsta på 40 år, tros det till en sänkning av räntorna, för att få igång de industriella investeringarna. Denna räntesänkning skulle finansieras genom en ökning i penningmängden. Man har också tänkt sig en sänkning av de sociala förmåner som finns för arbetslösa, så att de går ut och söker jobb istället för att sitta hemma. Man antar att efterfrågan kommer att öka på isländska matvaror som fisk och kött, detta tack vare den miljömedvetna våg som sköljer över Europa, i kombination med att det går allt bättre för de gamla västländerna i Europa. Detta kommer att göra att ingen vill köpa billig och kvicksilverskadad torsk. Djuren som lever på och i vattnen omkring Island lever i en ren och oförstörd miljö. Så även om priserna stiger lite kommer försäljningen att bli större. Detta kommer att ge den isländska exporten ett uppsving. En ökning av den isländska exporten kommer att leda till en ökad efterfrågan på ISK. Detta leder till att den isländska kronan stärks mot de övriga valutorna. Eftersom nationalinkomsten ökar kommer även inflationen att göra så, detta är inget problem i sig för den isländska inflationen är låg numera. Islands arbetslöshet kommer att sjunka och det är det viktigaste i sammanhanget. Island har alltid haft en relativt låg arbetslöshet och vill inte ha ökning av den i fortsättningen heller. 18

Sammanfattning Island har på grund av sitt geografiska läge klarat sig relativt bra från den lågkonjunktur som svept över Europa de senaste åren. Fiskeexporten uppgår till 80% av den totala exporten samtidigt som den engagerar ca 10% av den isländska befolkningen. Exporten av fisk har ökat under 90-talet för att nå en topp 1994. Detta på grund av de internationella fiskepriserna undergick en kraftig sänkning med 13,6% 1993. BNP har under 1994 stigit med 1% och förväntas under 1995 stiga med 1,4%, vilket kan tolkas som att Island tagit sig ur lågkonjunkturen och börjat sin långa vandring mot bättre ekonomiska tider. Ett lands arbetslöshet påverkar dess inflation. Islands arbetslöshet och inflation är ett ypperligt exempel på detta samband. Arbetslösheten har stigit markant från 1,5 till 5,7% samtidigt som inflationen avtagit med 2,6%. Betalningsbalansen har visat överskott tre år i rad, vilket den inte har gjort på fem decennium. Industrins lönsamhet är fortfarande låg, men i och med en ökad export samt utvidgning av de nya marknaderna för aluminium och ferrosilicon, räknar man med ett kraftigt uppsving inom industrin. I relationen till EU kommer nog Island att stå rakryggad och hålla hårt på sitt fiske, om det överhuvudtaget kommer att bli några förhandlingar. Det finns en del inom politiken som vill att Island skall ansluta sig till EU men de kommer att ha svårt att köra över fiskeproducenterna som vill hålla hårt på sina fiskezoner. När nu också arbetslösheten ökar på Island kommer nog nej-anhängarna att bli fler tror jag på grund att kommer EU in och tar en del av deras fisezoner kommer nog arbetslösheten att öka ännu lite mer. Island har klarat sig väl förut utan inblandning från andra länder och kommer nog så även i fortsättningen att göra. Men än är nog inte sista ordet sagt i denna fråga. 19

Förklaringar * Betalningsbalansen = En sammanfattning av ett lands transaktioner med omvärlden. * Disponibla inkomsten = Den penningmängd man har kvar efter att man adderat ihop inkomsterna och gjort avdrag för vad hushållet betalar i skatt. * Handelsbalansen = Skillnaden mellan värdet av ett lands import och export. * Penninghushållning = När hushållen köper det de behöver istället för att tex odla själva. * Stabiliseringspolitik = Politik som skall främja ekonomisk tillväxt, minska arbetslösheten och inflationen. * Tjänstebalansen = Samma sak som med handelsbalansen men här gäller det tjänster som tex turism och sjöfart. * Varubalansen= En sammanfattning av ett lands varuhandel med omvärlden, både som export och import. 20

Källförteckning * Island mellan stormakterna av Lars Hultkrantz och Svante Johansson, Oktoberförlaget. * Island-resehandbok till sagornas och vulkanernas ö av E. Karlsson, Spektra * Islands ekonomi i siffror av Sedlabanki Iceland. * Economic outlook Iceland av OECD, december 1994 * Näringslivets syn på isländskt medlemskap i EU av Pär Kettis, Sveriges ambassad i Reykjavik. * Islands ekonomiska läge av Göte Magnusson, Sveriges ambassad i Reykjavik * Isländsk EU debatt av Pär Kettis, Svenska ambassaden i Reykjavik * Isländska ambassaden i Sverige. 21