Skolan i Sverige?! Hur ska vi ha det?
Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network of Independant Experts in Education and Training.
Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network of Independant Experts in Education and Training.
Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network of Independant Experts in Education and Training.
Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network of Independant Experts in Education and Training. Per Kornhall Skolutveckling på evidensbaserad grund. En handbok.
PISA
PISA
PISA
PISA Orsakerna bör därför i första hand sökas på systemnivå.
PISA
PISA
PISA De enda OECD-länder som presterar signifikant sämre än Sverige i samtliga kunskapsområden är Chile och Mexiko.
Allodi, Mara (2013) Simple-minded Accountability measures Create Failing Schools in Disadvantaged Contexts: a cas study of a Swedish junior high school. Policy futures in Education. Vol. 11 No. 4. 331-363 Andersson et al. (2010) Ethnic segregation and performance inequality in the Swedish school system: a regional perspective.environment and Planning A 2010, volume 42, pages 2674-2686; Bifulco & Ladd (2007) School choice, racial segregation, and test-score gaps: Evidence from North Carolina's charter school program. Journal of Policy Analysis and Management. Vol. 26:1. onary Tale. Brookings Institution Press. Washington D.C. Frankenberg et al. (2011). Choice without equity: Charter school segregation. Education Policy Analysis Archives Vol 19 No1 2 Hattie, J (2014) Synligt lärande - en syntes. Natur & Kultur. Hinnerich & Vlachos (2013) Systematiska skillnader mellan interna och externa bedömningar av nationella prov en uppföljningsrapport. I: Skolinspektionen (2013) Olikheterna är för stora. Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan, 2013. Resultatbilaga ss 86-138. Kallstenius, J. 2010. De mångkulturella innerstadsskolorna Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm. Acta Universitatis Stockholiensis. Stockholm Studies in Sociology New series 49. Karsten, S mfl. (2003) School Choice and Ethnic Segregation. Educational Policy 2003 17: 452 Lundahl & Olson. 2013. Democracy lessons in market-oriented schools: The case of Swedish upper secondary education. Education, Citizenship and Social Justice. 8:201-213. Lankford & Wyckoff (2006) The Effect of School Choice and Residential Location on the Racial Segregation of Students. Improving School Accountability. Vol.14, Advances in Applied Microeconomics pp.185-239. Musset, P. (2012), School Choice and Equity: Current Policies in OECD Countries and a Literature Review, OECD Education Working Papers, No. 66, OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/5k9fq23507vc-en OECD (2013) PISA2012 Results in Focus: What 15-year-olds know and what they can do with what they know. OECD Publishing. Paris. Skolverket (2012a) Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid. Rapport 374. *Skolverket (2012b) En bild av skolmarknaden Syntes av Skolverkets skolmarknadsprojekt. Skolverkets aktuella analyser 2012. Thullberg, Per (2014) Utvärdera för utveckling om utvärdering av skolpolitiska reformer. Statens offentliga utredningar. SOU 2014:12. Trumberg Anders (2011): Den delade skolan. Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet [Divided schools. Processes of segregation in the Swedish school system], Örebro studies in Human Geography 6, 325pp.
Allodi, Mara (2013) Simple-minded Accountability measures Create Failing Schools in Disadvantaged Contexts: a cas study of a Swedish junior high school. Policy futures in Education. Vol. 11 No. 4. 331-363 Andersson et al. (2010) Ethnic segregation and performance inequality in the Swedish school system: a regional perspective.environment and Planning A 2010, volume 42, pages 2674-2686; Exempel på svensk Bifulco & Ladd (2007) School choice, racial segregation, and test-score gaps: Evidence from North Carolina's charter school program. Journal of Policy Analysis and Management. Vol. 26:1. onary Tale. Brookings Institution Press. Washington D.C. och internationell Frankenberg et al. (2011). Choice without equity: Charter school segregation. Education Policy Analysis Archives Vol 19 No1 2 Hattie, J (2014) Synligt lärande - en syntes. Natur & Kultur. forskning som visar Hinnerich & Vlachos (2013) Systematiska skillnader mellan interna och externa bedömningar av nationella prov en uppföljningsrapport. I: Skolinspektionen (2013) Olikheterna är för stora. Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan, 2013. Resultatbilaga ss 86-138. Kallstenius, J. 2010. De mångkulturella innerstadsskolorna Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm. Acta Universitatis Stockholiensis. Stockholm Studies att in Sociology skolval New series 49. leder till Karsten, S mfl. (2003) School Choice and Ethnic Segregation. Educational Policy 2003 17: 452 Lundahl & Olson. 2013. Democracy lessons in market-oriented schools: The case of Swedish upper secondary education. Education, Citizenship and Social Justice. 8:201-213. segregation, Lankford & Wyckoff (2006) The Effect of School Choice and Residential Location the Racial Segregation of Students. Improving School Accountability. Vol.14, Advances in Applied Microeconomics pp.185-239. Musset, P. (2012), School Choice framförallt and Equity: Current Policies in OECD Countries and a etnisk Literature Review, OECD Education Working Papers, No. 66, OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/5k9fq23507vc-en OECD (2013) PISA2012 Results in Focus: What 15-year-olds know and what they can do with what they know. OECD Publishing. Paris. Skolverket (2012a) Likvärdig utbildning i svensk grundskola? sådan. En kvantitativ analys av likvärdighet över tid. Rapport 374. *Skolverket (2012b) En bild av skolmarknaden Syntes av Skolverkets skolmarknadsprojekt. Skolverkets aktuella analyser 2012. Thullberg, Per (2014) Utvärdera för utveckling om utvärdering av skolpolitiska reformer. Statens offentliga utredningar. SOU 2014:12. Trumberg Anders (2011): Den delade skolan. Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet [Divided schools. Processes of segregation in the Swedish school system], Örebro studies in Human Geography 6, 325pp.
Rektor Nämnd/styrelse
!! Förtroendeklyftan Nämnd/styrelse Rektor
Skola och demokrati
Mer skola ger bättre medborgare
Mer skola ger bättre medborgare OECD har visat att högre utbildningsnivå ger ökat deltagande i allmänna val, och mer positiv attityd till lika rättigheter för etniska minoriteter.
Vad ger då dålig skola?
Vad ger då dålig skola?
Vad ger då dålig skola? Militärstyre: Bra
Vad ger då dålig skola? Leva i en demokrati (ej viktigt) Militärstyre: Bra
Vad ger då dålig skola? Sälja sin röst Leva i en demokrati (ej viktigt) Militärstyre: Bra
Diktatur: Bra Vad ger då dålig skola? Sälja sin röst Leva i en demokrati (ej viktigt) Militärstyre: Bra
Skola och hälsa
Mer skola ger mer hälsa
Mer skola ger mer hälsa Amerikanska forskare har till exempel visat att ett års skolgång ger ungefär en inkomsthöjning på tio till fjorton procent och minskar risken att dö inom tio år med 3,6 procent.
Mer skola ger mer hälsa Amerikanska forskare har till exempel visat att ett års skolgång ger ungefär en inkomsthöjning på tio till fjorton procent och minskar risken att dö inom tio år med 3,6 procent. Källa: Ben Levin How to Change 5000 Schools.
Vad ger då dålig skola? Socialstyrelsen, Social rapport 2010
Vad ger då dålig skola? Betygen i grundskolans årskurs 9 har avgörande betydelse för benägenheten att studera vidare, oavsett barnens socioekonomiska uppväxtbakgrund. När barnen väl har grupperats genom grundskolebetyget minskar betydelsen av socioekonomisk bakgrund för benägenheten att studera vidare. De grupper som har låga eller ofullständiga De grupper som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem, exempelvis allvarlig kriminalitet, bidragsberoende, missbruk eller självmordsbeteende. De grupper som inte går vidare till gymnasiet eller hoppar av en gymnasieutbildning tidigt har svårare än andra för framtida psykosociala problem, exempelvis allvarlig kriminalitet, bidragsberoende, missbruk eller självmordsbeteende. att etablera sig på arbetsmarknaden. Socialstyrelsen, Social rapport 2010 Socialstyrelsen, Social rapport 2010
Hjulsta 29 % Rinkeby 38 % Akalla 33 % Rågsved 32 %
Hjulsta 29 % Rinkeby 38 % Akalla 33 % Rågsved 32 % Andelen behöriga till gymnasiet från årskurs 9. 2012
Orsaker Kommunalisering - decentralisering Mål- och resultatstyrning - regellöshet Pedagogik - ensamarbete och brist på ledning Skolmarknaden - segregation, resursfördelning och korruption
Sverige saknar vidare en tradition att utvärdera reformer på skolans område Så långt bakåt i tiden vi har kunnat överblicka saknas i Sverige exempel på ordentliga reformutvärderingar på skolans område som genomförts på initiativ av regering eller riksdag. Thullberg, Per (2014) Utvärdera för utveckling om utvärdering av skolpolitiska reformer. Statens offentliga utredningar. SOU 2014:12.
5 + 1 frågor
Segregationen? 5 + 1 frågor
5 + 1 frågor Segregationen? Den minskande likvärdigheten och resurser efter behov?
5 + 1 frågor Segregationen? Den minskande likvärdigheten och resurser efter behov? Tidiga insatser?
5 + 1 frågor Segregationen? Den minskande likvärdigheten och resurser efter behov? Tidiga insatser? Lärares löner, arbetsförhållanden och kompetensutveckling?
5 + 1 frågor Segregationen? Den minskande likvärdigheten och resurser efter behov? Tidiga insatser? Lärares löner, arbetsförhållanden och kompetensutveckling? Förtroendeklyftan?
5 + 1 frågor Segregationen? Den minskande likvärdigheten och resurser efter behov? Tidiga insatser? Lärares löner, arbetsförhållanden och kompetensutveckling? Förtroendeklyftan? Förändringsteori och logik i de förslag du/ni har