Skolan i Sverige?! Hur ska vi ha det?

Relevanta dokument
God elevhälsa + goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg

Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn!

Varför det är livsavgörande att kunna läsa

God elevhälsa +goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg

Jag tror på den svenska skolan men och om. Per Kornhall

Att motverka skolmisslyckanden

Per Kornhall. FilDr, leg. lär. Författare och oberoende skolexpert

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?

DET FRIA SKOLVALET ÖKAR KLYFTOR MELLAN SKOLOR

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD

Promemoria U2015/06066/S. Utbildningsdepartementet. Vissa timplanefrågor

Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer

Bättre skola till varje pris

Vad säger forskningen om betygen, det fria skolvalet och lärarprofessionen?

Kommittédirektiv. Förbättrade resultat i grundskolan. Dir. 2012:53. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012

Miljongapet. Lön för mödan. - om skolan och samhällsekonomin. Stefan Fölster

Syftet med rapporten. Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer. Diskutera orsaker till utvecklingen

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Evidens i praktiken. Hur man kan arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan

Elevsammansättningens roll och betydelse. -en forskningsöversikt

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lokala prioriteringar och nationella intressen. En rapport om skillnader i svensk skola

SKOLAN. Hur stärker vi kvalitetsarbetet?

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor

U2015/3357/S. Statens skolverk Stockholm

Hur får vi till det vi borde göra?

Motverka studieavbrott. En sammanfattande kunskapsöversikt

I SKUGGAN AV PISA. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Påverkar bostadssegregationen flyktingbarns skolresultat?

Aktuella frågor för skolan Anna Ekström

Matematikundervisning för framtiden

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17

SVENSK UTBILDNING I ETT UTIFRÅNPERSPEKTIV ANALYS AV OECD-GRANSKNINGAR

Till Mor ( ), far, farfar och familjen

Vad fungerar? Riktade program mot skolk och studieavbrott för mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Sjukvårdens processer och styrning

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

2. Svenska barn har... från 7 till 16 års ålder. 3. I skolan läser man flera..., som t.ex. svenska, samhällskunskap,... och trä- och textil-...

Motion, utbildningsutskottet

Gymnasiebehörighet 2018

Skolval. Effekter på kvalitet/effek1vitet, jämlikhet, social sammanhållning och valfrihet

Barn och ungdomars hälsa och välbefinnande Utveckling, risker och skydd i en överblick från utbildningspolicy till skolans vardag

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

Gymnasiebehörighet 2017

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Svensk utbildning och lärarnas villkor måste förbättras

B-uppsats. Leo Pedersen Irfan Kozica Skolsegregationen i Sverige en studie om Vivallaskolan

AlLA skolor ska vara bra skolor

Litteraturlista för Utbildningsvetenskaplig kärna 4, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 975G04, 2011

GYMNASIELÄRARES ARBETSVILLKOR I RELATION TILL MARKNADISERING, PRIVATISERING OCH KONKURRENS

Aktivt skolval, karriärtjänster i utanförskapsområdena, tioårig grundskola och åtgärder för nyanlända elever i grundskolan

Introduktion till Englands utbildningssystem Grundskola (primary and secondary education)

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Granskning i medborgarnas tjänst idag och i framtiden

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt

SEMINARIUM OM TIMSS OCH PISA PETER NYSTRÖM

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

Education MA, Educational Science III for Primary School Teacher Education Programme, 4-6, 15 Credits

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Reformer och resultat Har regeringens g utbildningsreformer någon betydelse?

Öppna jämförelser av placerade barns utbildningsnivå

Studie- och yrkesvägledning. Kompetenskalaset 2018

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

Investera i utbildning

4 av 106. Integration och vuxenutbildning Rapport från studieresa till Minnesota 2013

Vilken fortbildning är r effektiv?

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

RUC-råd. Kosta 11 maj

Skolan som integrationsarena?

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

: 2( 34# 4 : 4 34# : 4 5# : 4 5# : (

Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid

FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE. Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)

Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori

Ämne Leading student achievment An international odyssey August 2011, Toronto

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16

AMBLE. Två dilemman. Två tillhyggen. Två visioner. Ola Helenius. måndag 4 november 13

Skolverkets arbete kring matematik

Regional Carbon Budgets

Från vision till verklighet

Läraryrket har enligt många avprofessionaliserats. Varför bör vi vända på den utvecklingen och hur gör man det i så fall?

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm Kristina Ström Åbo Akademi Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 1

Skolverkets arbete kring matematik

OECD Publications News

Min kæreste er dansker INKOMSTEFFEKTER AV SAMBOSKAP MELLAN INVANDRARE OCH DANSKAR

We know the problems.

to Education and Labor Market Policy in Sweden av Alan B. Krueger and Mikael Lindahl

Utbildning går i arv Inställning till högre utbildning bland svenska folket

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

Policy Brief Nummer 2017:4

Hur kan vi attrahera framtidens forskningstalanger? Vad kan vi göra för att fler ska söka sig till tekniska och naturvetenskapliga program?

Transkript:

Skolan i Sverige?! Hur ska vi ha det?

Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network of Independant Experts in Education and Training.

Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network of Independant Experts in Education and Training.

Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network of Independant Experts in Education and Training.

Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network of Independant Experts in Education and Training. Per Kornhall Skolutveckling på evidensbaserad grund. En handbok.

PISA

PISA

PISA

PISA Orsakerna bör därför i första hand sökas på systemnivå.

PISA

PISA

PISA De enda OECD-länder som presterar signifikant sämre än Sverige i samtliga kunskapsområden är Chile och Mexiko.

Allodi, Mara (2013) Simple-minded Accountability measures Create Failing Schools in Disadvantaged Contexts: a cas study of a Swedish junior high school. Policy futures in Education. Vol. 11 No. 4. 331-363 Andersson et al. (2010) Ethnic segregation and performance inequality in the Swedish school system: a regional perspective.environment and Planning A 2010, volume 42, pages 2674-2686; Bifulco & Ladd (2007) School choice, racial segregation, and test-score gaps: Evidence from North Carolina's charter school program. Journal of Policy Analysis and Management. Vol. 26:1. onary Tale. Brookings Institution Press. Washington D.C. Frankenberg et al. (2011). Choice without equity: Charter school segregation. Education Policy Analysis Archives Vol 19 No1 2 Hattie, J (2014) Synligt lärande - en syntes. Natur & Kultur. Hinnerich & Vlachos (2013) Systematiska skillnader mellan interna och externa bedömningar av nationella prov en uppföljningsrapport. I: Skolinspektionen (2013) Olikheterna är för stora. Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan, 2013. Resultatbilaga ss 86-138. Kallstenius, J. 2010. De mångkulturella innerstadsskolorna Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm. Acta Universitatis Stockholiensis. Stockholm Studies in Sociology New series 49. Karsten, S mfl. (2003) School Choice and Ethnic Segregation. Educational Policy 2003 17: 452 Lundahl & Olson. 2013. Democracy lessons in market-oriented schools: The case of Swedish upper secondary education. Education, Citizenship and Social Justice. 8:201-213. Lankford & Wyckoff (2006) The Effect of School Choice and Residential Location on the Racial Segregation of Students. Improving School Accountability. Vol.14, Advances in Applied Microeconomics pp.185-239. Musset, P. (2012), School Choice and Equity: Current Policies in OECD Countries and a Literature Review, OECD Education Working Papers, No. 66, OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/5k9fq23507vc-en OECD (2013) PISA2012 Results in Focus: What 15-year-olds know and what they can do with what they know. OECD Publishing. Paris. Skolverket (2012a) Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid. Rapport 374. *Skolverket (2012b) En bild av skolmarknaden Syntes av Skolverkets skolmarknadsprojekt. Skolverkets aktuella analyser 2012. Thullberg, Per (2014) Utvärdera för utveckling om utvärdering av skolpolitiska reformer. Statens offentliga utredningar. SOU 2014:12. Trumberg Anders (2011): Den delade skolan. Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet [Divided schools. Processes of segregation in the Swedish school system], Örebro studies in Human Geography 6, 325pp.

Allodi, Mara (2013) Simple-minded Accountability measures Create Failing Schools in Disadvantaged Contexts: a cas study of a Swedish junior high school. Policy futures in Education. Vol. 11 No. 4. 331-363 Andersson et al. (2010) Ethnic segregation and performance inequality in the Swedish school system: a regional perspective.environment and Planning A 2010, volume 42, pages 2674-2686; Exempel på svensk Bifulco & Ladd (2007) School choice, racial segregation, and test-score gaps: Evidence from North Carolina's charter school program. Journal of Policy Analysis and Management. Vol. 26:1. onary Tale. Brookings Institution Press. Washington D.C. och internationell Frankenberg et al. (2011). Choice without equity: Charter school segregation. Education Policy Analysis Archives Vol 19 No1 2 Hattie, J (2014) Synligt lärande - en syntes. Natur & Kultur. forskning som visar Hinnerich & Vlachos (2013) Systematiska skillnader mellan interna och externa bedömningar av nationella prov en uppföljningsrapport. I: Skolinspektionen (2013) Olikheterna är för stora. Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan, 2013. Resultatbilaga ss 86-138. Kallstenius, J. 2010. De mångkulturella innerstadsskolorna Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm. Acta Universitatis Stockholiensis. Stockholm Studies att in Sociology skolval New series 49. leder till Karsten, S mfl. (2003) School Choice and Ethnic Segregation. Educational Policy 2003 17: 452 Lundahl & Olson. 2013. Democracy lessons in market-oriented schools: The case of Swedish upper secondary education. Education, Citizenship and Social Justice. 8:201-213. segregation, Lankford & Wyckoff (2006) The Effect of School Choice and Residential Location the Racial Segregation of Students. Improving School Accountability. Vol.14, Advances in Applied Microeconomics pp.185-239. Musset, P. (2012), School Choice framförallt and Equity: Current Policies in OECD Countries and a etnisk Literature Review, OECD Education Working Papers, No. 66, OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/5k9fq23507vc-en OECD (2013) PISA2012 Results in Focus: What 15-year-olds know and what they can do with what they know. OECD Publishing. Paris. Skolverket (2012a) Likvärdig utbildning i svensk grundskola? sådan. En kvantitativ analys av likvärdighet över tid. Rapport 374. *Skolverket (2012b) En bild av skolmarknaden Syntes av Skolverkets skolmarknadsprojekt. Skolverkets aktuella analyser 2012. Thullberg, Per (2014) Utvärdera för utveckling om utvärdering av skolpolitiska reformer. Statens offentliga utredningar. SOU 2014:12. Trumberg Anders (2011): Den delade skolan. Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet [Divided schools. Processes of segregation in the Swedish school system], Örebro studies in Human Geography 6, 325pp.

Rektor Nämnd/styrelse

!! Förtroendeklyftan Nämnd/styrelse Rektor

Skola och demokrati

Mer skola ger bättre medborgare

Mer skola ger bättre medborgare OECD har visat att högre utbildningsnivå ger ökat deltagande i allmänna val, och mer positiv attityd till lika rättigheter för etniska minoriteter.

Vad ger då dålig skola?

Vad ger då dålig skola?

Vad ger då dålig skola? Militärstyre: Bra

Vad ger då dålig skola? Leva i en demokrati (ej viktigt) Militärstyre: Bra

Vad ger då dålig skola? Sälja sin röst Leva i en demokrati (ej viktigt) Militärstyre: Bra

Diktatur: Bra Vad ger då dålig skola? Sälja sin röst Leva i en demokrati (ej viktigt) Militärstyre: Bra

Skola och hälsa

Mer skola ger mer hälsa

Mer skola ger mer hälsa Amerikanska forskare har till exempel visat att ett års skolgång ger ungefär en inkomsthöjning på tio till fjorton procent och minskar risken att dö inom tio år med 3,6 procent.

Mer skola ger mer hälsa Amerikanska forskare har till exempel visat att ett års skolgång ger ungefär en inkomsthöjning på tio till fjorton procent och minskar risken att dö inom tio år med 3,6 procent. Källa: Ben Levin How to Change 5000 Schools.

Vad ger då dålig skola? Socialstyrelsen, Social rapport 2010

Vad ger då dålig skola? Betygen i grundskolans årskurs 9 har avgörande betydelse för benägenheten att studera vidare, oavsett barnens socioekonomiska uppväxtbakgrund. När barnen väl har grupperats genom grundskolebetyget minskar betydelsen av socioekonomisk bakgrund för benägenheten att studera vidare. De grupper som har låga eller ofullständiga De grupper som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem, exempelvis allvarlig kriminalitet, bidragsberoende, missbruk eller självmordsbeteende. De grupper som inte går vidare till gymnasiet eller hoppar av en gymnasieutbildning tidigt har svårare än andra för framtida psykosociala problem, exempelvis allvarlig kriminalitet, bidragsberoende, missbruk eller självmordsbeteende. att etablera sig på arbetsmarknaden. Socialstyrelsen, Social rapport 2010 Socialstyrelsen, Social rapport 2010

Hjulsta 29 % Rinkeby 38 % Akalla 33 % Rågsved 32 %

Hjulsta 29 % Rinkeby 38 % Akalla 33 % Rågsved 32 % Andelen behöriga till gymnasiet från årskurs 9. 2012

Orsaker Kommunalisering - decentralisering Mål- och resultatstyrning - regellöshet Pedagogik - ensamarbete och brist på ledning Skolmarknaden - segregation, resursfördelning och korruption

Sverige saknar vidare en tradition att utvärdera reformer på skolans område Så långt bakåt i tiden vi har kunnat överblicka saknas i Sverige exempel på ordentliga reformutvärderingar på skolans område som genomförts på initiativ av regering eller riksdag. Thullberg, Per (2014) Utvärdera för utveckling om utvärdering av skolpolitiska reformer. Statens offentliga utredningar. SOU 2014:12.

5 + 1 frågor

Segregationen? 5 + 1 frågor

5 + 1 frågor Segregationen? Den minskande likvärdigheten och resurser efter behov?

5 + 1 frågor Segregationen? Den minskande likvärdigheten och resurser efter behov? Tidiga insatser?

5 + 1 frågor Segregationen? Den minskande likvärdigheten och resurser efter behov? Tidiga insatser? Lärares löner, arbetsförhållanden och kompetensutveckling?

5 + 1 frågor Segregationen? Den minskande likvärdigheten och resurser efter behov? Tidiga insatser? Lärares löner, arbetsförhållanden och kompetensutveckling? Förtroendeklyftan?

5 + 1 frågor Segregationen? Den minskande likvärdigheten och resurser efter behov? Tidiga insatser? Lärares löner, arbetsförhållanden och kompetensutveckling? Förtroendeklyftan? Förändringsteori och logik i de förslag du/ni har