EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Tillfälliga utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007 2013 Budgetplanen 2007 2013 22 november 2004 ARBETSDOKUMENT nr 6 om transeuropeiska nät Tillfälliga utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007 2013 Föredragande: Reimer Böge DT\548102.doc PE 349.973v02
Bakgrund Transeuropeiska nät är en av de fem målsättningar som kommissionen satt upp för att omvandla EU till en dynamisk, kunskapsbaserad och tillväxtinriktad ekonomi. För budgetplanen 2007 2013 föreslår kommissionen att ungefär 20 procent av medlen i kategori 1a skall avsättas till de transeuropeiska näten. 1. De transeuropeiska näten (TEN) under budgetplanen 2000 2006 omfattar transport (TEN-T), energi (TEN-E) och telekommunikationer (eten). De transeuropeiska näten uppstod på 1980-talet i samband med den föreslagna gemensamma marknaden. Det var inte särskilt meningsfullt att tala om en gemensam marknad med rörelsefrihet för varor, personer och tjänster om inte denna marknads olika regioner och nationella nätverk var riktigt sammankopplade. 2. Fördraget om Europeiska unionen 1 skapar den rättsliga grunden för de transeuropeiska näten. Enligt kapitel XV i fördraget (artiklarna 154, 155 och 156) måste Europeiska unionen sträva efter att främja utvecklingen av de transeuropeiska näten som en nyckelfaktor för att inrätta den inre marknaden och stärka ekonomisk och social sammanhållning. 3. Riktlinjerna för målen, prioriteringarna, projekten av gemensamt intresse och de allmänna genomförandebestämmelserna för de tre sektorerna i fråga antas av Europaparlamentet och rådet i enlighet med medbeslutandeförfarandet. 4. Ett antal projekt av gemensamt intresse har fått finansiellt stöd från EG-budgeten genom TEN-programmen (f.d. budgetpost B5-7) samt genom strukturfonderna, Sammanhållningsfonden (50 procent miljö, 50 procent infrastruktur) och lån från Europeiska investeringsbanken (EIB). 5. Det måste således påpekas att dessa ytterligare instrument endast kommer vissa länder eller perifera regioner till godo och inte infrastrukturen i centrala regioner där trafikbelastningen finns koncentrerad. I motsats till vad allmänheten tror finns de större projekten inom ramen för de transeuropeiska näten i länder som inte kommer ifråga för de två strukturinstrumenten. 1. ANALYS AV BUDGETRAMARNA 6. För att skapa en klarare bild av den övergripande situationen skulle föredraganden vilja fästa uppmärksamheten vid det faktum att presentationen av budgetplanen 2007 2013 har ändrats i enlighet med den nya kontoplanen. Det är också viktigt att påpeka att de program som nu finns under TEN-rubrikerna inte nödvändigtvis fanns med i budgetplanen för 2000 2006. De kom med i programmet med en viss fördröjning eller har i efterhand ändrats för 2004 2006 för att ta hänsyn till den senaste utvidgningen. 2 Därför är en exakt jämförelse svår att göra. 1 Maastrichtfördraget 2 En deflator på 2 procent har använts. PE 349.973v02 2/10 DT\548102.doc
1.1. Budgetramar 2000 2006 för de transeuropeiska näten 7. I TEN-programmet 2000 2006 finns följande nya inslag: Ett flerårigt vägledande program för att framhäva EU-finansiering av projekt. Införandet av riskkapital för det finansiella stöd som unionen ger. Ett högre tak för gemenskapsstödet som nu (från och med 2003) kan vara 20 procent av totalkostnaden för projektet när det gäller Galileo-systemet för satellitnavigering 1. 4,6 miljarder euro för de transeuropeiska näten (inbegripet TEN-T, TEN-E och eten). Det belopp som avsatts under de sju åren i budgetplanen 2000 2006 för de transeuropeiska näten var 4,17 miljarder euro. Återstående 430 miljoner euro var avsatta för TEN-E och eten. Minst 55 procent av medlen för TEN-T avsattes för järnvägsprojekt och maximalt 25 procent för vägar 2. Kommissionen hade möjlighet att återkalla sina finansieringsbeslut om projektet inte kommit igång inom två år. Sju sådana beslut, varav fem avseende studier, fattades under budgetplanen 2000 2006. Utvärdering av de årliga budgetarna (TEN-T, TEN-E, eten) 2000 2006 i miljoner euro. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 TOTALT TEN-T 584,0 575,0 581,4 625,0 671,0 661,4 708,8 4 406 TEN-E 25,0 21,0 21,0 22,0 21,5 21,5 21,5 15p3 eten 45,0 35,0 36,5 38,5 43,1* 46,6* 47,4* 292. TOTAL T 654 631 638,9 685,5 735,6 729,5 777,7 4, 851 * sedan 2004 i rubrik 09 Andra program i den nya rubriken för politikområde 06 (tidigare B5-7) (i miljoner euro) 3 2001 2002 2003 2004 2005 2006 TOTALT Marco Polo 14,9 20 29 34,9 98,8 Galileo 30 240 80 100 76 154 680 Avveckling 139 142 281 TOTALT 330,9 1059,8 TOTALT 2006 1108,6 1 I den nya TEN-förordningen 807/2004 införs möjligheten att till en maximisats på 20 procent finansiera gränsöverskridande sektioner och sektioner förbi naturliga hinder inom ramen för prioriterade projekt. 2 Under åren 2000-2003 uppgick stödet till järnvägsprojekt till mer än 60 procent och stödet till vägar var mindre än 11 procent. 3 Preliminär budget 2005 och 2006 DT\548102.doc 3/10 PE 349.973v02
Genomförande och utestående åtaganden för de transeuropeiska näten i miljoner euro År Genomförande i procent av åtaganden RAL 2000 100% 935 2001 98% 1 115 2002 98% 1 162 2003 100% 1 115 2004 94% 1 594 2005 Ovanstående tabell uppvisar en hög genomförandenivå och en relativt normal RAL för två år. Endast RAL för 2004 ligger ett snäpp högre än 2,5 x budget. 1.2. Bedömning 8. I vitboken om den gemensamma transportpolitiken 1 påpekades att endast 20 procent av projekten som planerats före 2010 hade avslutats sex år efter det att gemenskapens riktlinjer för de transeuropeiska näten antagits. Gränsöverskridande projekt och järnvägsprojekt ligger längst efter tidtabellen. Utöver dessa förseningar kommer nu en extra utmaning på grund av utvidgningen med den ofta föråldrande infrastrukturen och bristen på gränsöverskridande förbindelser i de 10 nya medlemsstaterna. Integrering av dessa länders nät i de existerande näten utgör en prioritet. 9. I sin rapport från 2003 identifierade revisionsrätten vissa brister i finansieringssystemet för TEN-projekten. Revisionsrätten ifrågasatte i synnerhet definitionen av stödberättigade och icke stödberättigade kostnader och påpekade risken för att olika finansieringssatser kan medföra att mottagarna maximerar finansieringen genom att på att felaktigt sätt satsa pengar på studier. Därför föreslog revisionsrätten att det klart och tydligt måste framgå av definitionen av stödberättigade kostnader vilken finansiering som kan gå till studier respektive arbeten. Förhållandet studier/arbeten för perioden 2001 2003 är 56 procent av TEN-T-stöd till studier och 44 procent till arbeten. Från och med 2003 är förhållandet studier/arbeten för prioriterade projekt 52 procent för studier och 48 procent för arbeten. Om man skulle ändra förhållandet till förmån för studier eller till och med att ge medlemsstaterna hela ansvaret för finansiering av studier för sina projekt, skulle detta kunna medföra avsevärda förbättringar av förvaltningen av TEN-resurserna. En sådan åtgärd skulle också förbättra utbytet av de tillgängliga resurserna. Under kommande år förväntas andelen arbeten öka i takt med att dessa projekt når i hamn och man bör då se närmare på studierna och den nytta de ger. I vilket fall som helst verkar det logiskt att studierna avser de 30 prioriterade projekten och att bättre förutseende och prognoser behövs för att effektivisera arbetet på redan pågående projekt. 1.3. Mervärde 10. Även om framstegen är långsamma på grund av de höga kostnader och den komplexitet som är förknippade med arbetena är mervärdet av TEN-projektet inte möjligt att ifrågasätta, särskilt inte vid gränsöverskridande sektioner: 1 KOM(2001) 370. PE 349.973v02 4/10 DT\548102.doc
75 200 kilometer vägar 78 000 kilometer järnvägar 330 flygplatser 270 internationella hamnar 210 inlandshamnar trafikövervakningssystem, trafikantinformation och navigeringstjänster. 11. Ur miljösynvinkel är det transeuropeiska järnvägsnätet en av de få lösningar som finns för att stabilisera koldioxidutsläppen från transportsektorn, som står för en tredjedel av EU:s alla koldioxidutsläpp. 80 procent av de stora TEN-projekten avser andra transportsätt än vägar. De sägs reducera koldioxidutsläppen med 4 procent, särskilt i känsliga bergsområden. Syftet med dessa är att minska trafikstockningarna på vägarna med 14 procent och uppnå tidsbesparingar i interregionala transportsystem och därmed möjliggöra avsevärda ekonomiska fördelar. Projekten förväntas bidra till att stabilisera fördelningen mellan olika transportsätt och kan till och med leda till miljövänligare transportsätt på de stora internationella trafikaxlarna. Genom bidragen till handel genom medlemsstaterna och förbättrad tillgänglighet kan tillväxten på det hela taget förväntas öka med 0,2 0,3 procent av BNP, vilket motsvarar 1 miljoner skapade eller bibehållna fasta jobb 1. 12. Galileo-systemet för satellitnavigering och GPS och deras kommersiella tillämpningar skall också leda till avsevärda inkomster samt andra strategiska fördelar. Ett flera ekonomiska sektorer kommer att kunna dra nytta av Galileo-systemet, till exempel de som hör hemma inom generaldirektoraten FISH, ENVI, RELEX och DEV. När det gäller Marco Polo-programmen gör kommissionen uppskattningen att för varje euro i stöd kommer Marco Polo att generera 6 euro i sociala och ekonomiska fördelar. 1.4. Nya instrument för budgetplanen 2007 2013 13. Antagandet av den förordning om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät 2 gör det möjligt för stödet att koncentreras till projekt där de största behoven finns (prioriterade gränsöverskridande projekt eller de projekt som överbryggar naturliga hinder) med en ökning av den maximala stödsatsen för prioriterade projekt upp till 20 30 procent och upp till 50 procent i exceptionella fall. Förordningen gör det också möjligt att finansiera infrastruktur i TEN-E-programmet, vilket inte var fallet inom de tidigare ramarna för 2000 2006 där medel för TEN-E endast gick till studier. I följande tabell beskrivs andelen stöd per kategori (transport)projekt. Fördelning Studier Konstruktion 1. Prioriterade projekt 50% upp till 30% därav gränsöverskridande sektioner 50% upp till 50% 1 Uppgifterna är hämtade från SEC(2003)1060, Scenarios, Traffic and Corridor Analysis of TEN-Transport (TEN STAC) 2 Förordning (EG) nr 807/2004 av den 21 april 2004, EGT L 143, 30.4.2004. DT\548102.doc 5/10 PE 349.973v02
2a. Övriga projekt som omfattar interoperabilitet - säkerhet - trygghet 50% upp till 50% 2b. Andra projekt av gemensamt intresse 50% upp till 15% 1.5. Budgetplanens preliminära tak för transeuropeiska nät 2007 2013: 22,7 miljarder euro Kommissionens preliminära förslag för fördelningen av medel för 5 prioriteringar 2007 2013 i kategori 1A Forskning och utveckling 60% Transeuropeiska nät 20% Utbildning 10% Konkurrenskraft/Social politik 10% 14. För den nästa budgetplanen föreslog kommissionen över 22 miljarder euro för att finansiera de transeuropeiska näten, Galileo och programmen Marco Polo I och II. Kommissionen föreslog också en större översyn av budgeten för de transeuropeiska näten och av reglerna för ekonomiskt stöd inom ramen för nästa budgetplan 2007 2013. I motsats till telekommunikationssektorn, där tyngdpunkten framför allt läggs på tillämpningar, kräver de transeuropeiska transport- och energinäten att viktig grundinfrastruktur byggs och därför koncentrerar man sig uteslutande på transporter och energi i den nya TEN-förordningen för 2007 2013. I tabellen anges det totala taket för alla 5 program 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt 1 175 1 675 2 200 2 725 3 250 3 775 4 275 4 800 22 700 Total finansieringsram 43% 31% 24% 19% 16% 13% 12% 23% Genomsnittlig ökning 500 525 525 525 525 500 525 309% ökning jämfört med 2006 För transportsektorn skapas det med förordningen en budget på 20 350 miljoner euro. Fokus ligger på ett begränsad antal projekt och stöd tillåts upp till 50 procent av kostnaden för gränsöverskridande projekt som incitament i exceptionella fall. Denna budget, som innebär en ökning jämfört med föregående period, kommer att göra det möjligt att samfinansiera 30 prioriterade TEN-projekt 1 och program för att införa europeiska flygtrafiklednings- och järnvägsledningssystem. För energisektorn skapas en budget på 340 miljoner euro för att samfinansiera genomförbarhetsstudier för gasledningar och sammankopplingar av elnät, vilka behövs för att fullborda den inre marknaden och skapa försörjningstrygghet. För Marco Polo-programmet, som är utformat i syfte att omfördela gods från vägarna till andra transportsätt och Marco Polo II, som innehåller nya åtgärder såsom höghastighetsvattenvägar och trafikförebyggande åtgärder, skapas en budget på 740 miljoner euro för 2007 2013 genom förordningen. Denna budget har utvidgats till länder som gränsar till EU. Att stödja igångsättande av det europeiska Galileo-systemet för satellitövervakning genom att bidra 1 miljard euro till igångsättnings- och driftsfaserna. 1 Totalkostnaden är totalt 225 miljarder euro enligt ett beslut av parlamentet och rådet den 29 april 2004 PE 349.973v02 6/10 DT\548102.doc
Avveckling av Ignalina och Bohunice: 1 120 miljoner euro. Program 2007 2013 miljoner euro TEN-T 20 350 TEN - E 340 Marco Polo 740 Galileo 1 000 Avveckling 1 120 TOTALT 23 550 Preliminär fördelning i enlighet med kommissionens antagna förslag 2. Framtida genomförande 15. Utan effektiva transport- och energinät kan det inte finnas några konkurrenskraftiga ekonomier. Att transeuropeiska nät byggs och fungerar effektivt inom transport- och energisektorerna utgör ett grundläggande villkor för den inre marknadens framgång och garanterar hållbar rörlighet och tryggad energiförsörjning i en utvidgad union. 16. Finansieringskraven för de 30 prioriterade projekten i bilaga III i Europaparlamentets och rådets riktlinjer för utbyggnad av de transeuropeiska transportnäten 1 uppgår till 225 miljarder euro, varav den största delan avser perioden 2007 2013 cirka 140 miljarder euro. Detta innebär att den kritiska massan av gemenskapsfinansiering som behövs för att täcka 20 procent av den föreslagna samfinansieringen under 7 år är 28 miljarder euro / 4 miljarder per år, vilket kan ställas mot de 2,9 miljarder som planeras i TEN-förordningen. Betydelsen av energinäten TEN-E 17. Otillräckliga elsammankopplingar begränsar driftssäkerheten i näten och underminerar ansträngningar att förebygga och hantera elavbrott. En samordnad drift av energinät i gemenskapen och dess grannländer kan i hög grad bidra till försörjningstryggheten. De kommande åren kommer att bli en utmaning för Europa då det yttre beroendet ökar och de globala energimarknaderna fortsätter att vara oroliga. Gemenskapens externa gasberoende förväntas öka från 50 procent nu till över 80 procent 2030. Dessa utmaningar utreddes i grönboken om en europeisk strategi för trygg energiförsörjning 2. Det belopp som behövs för att slutföra de transeuropeiska energinäten (TEN-E) uppskattas till cirka 1 Beslut 884/2004/EG av den 30 april 2004. 2 Grönbok "Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning" KOM (2000) 769. DT\548102.doc 7/10 PE 349.973v02
28 miljarder euro och detta endast för de prioriterade projekten. Även om transportnäten till stor del finansieras med offentliga medel kan det transeuropeiska energinätet normalt sett räkna med finansiering från operatörerna inom sektorn. 2.1. Alternativa finansieringsinstrument 18. Medlemsstaternas nationella budgetar är ofta underkastade budgetrestriktioner när det gäller att finansiera infrastruktur, något som bland annat är kopplat till respekten för stabilitets- och tillväxtpakten. Det är också svårt att motivera infrastrukturarbeten om dessa måste prioriteras före överhängande sociala utgifter. 19. För att förbättra finansieringskällorna måste medlemsstaterna i allt högre grad finansiera infrastruktur genom att införa alternativa åtgärder. Hittills har följande åtgärder beaktas: avgifter på tunga godsfordon ( Eurovignette-direktivet ) 1, biltullar i städer, trängselavgifter, elektroniska avgiftssystem. Det andra alternativet skulle kunna vara att förändra det nuvarande förhållandet mellan studier/arbeten till förmån för arbeten. Medlemsstaterna skulle kunna ta fullt ansvar för kostnaderna för studier avseende sina prioriterade nationella projekt och dela kostnaderna för gränsöverskridande gemensamma projekt. Detta skulle bidra till en avgörande omfördelning av finansieringen till förmån för arbeten. 20. På grund av projektens storlek och deras finansieringsramar finns det inget verkligt alternativ till nationell finansiering eller gemenskapsfinansiering. Den ofta uttryckta förhoppningen om att privata investerares deltagande skulle öka verkar för tillfället, med några få undantag, inte kunna uppfyllas. Den maximala samfinansiering som är tillåten enligt TEN-förordningen 2 begränsar det finansiella stödet till transeuropeiska nät till 10 procent och till maximalt 20 procent från och med 2003. Gemenskapsstöd kan därför inte vara en verklig katalysator för partnerskap mellan privat och offentlig sektor. Som svar på detta problem överväger kommissionen att införa åtgärder som syftar till att uppmuntra privata investeringar genom att införa system för inkomstförsäkring. Det är dock fortfarande en stor utmaning att få privata investeringar för TEN-infrastrukturen. 2.2. Slutsatser Transeuropeiska nät i den nya rubriken (1A Konkurrenskraft) innebär ett klart mervärde genom sitt bidrag till utvecklingen av och stärkandet av den europeiska ekonomin. De transeuropeiska näten är en av Europaparlamentets prioriteringar och en av de huvudsakliga målsättningarna i Lissabonagendan. Perioden 2007 2013 är avgörande för att slutföra flera pågående projekt och att integrera alla de 10 nya medlemsstaternas nät i de existerande näten. 21. På grundval av de allmänna faktorer som framförts ovan och i väntan på yttrandena från de berörda utskotten skulle föredraganden vilja ta fasta på följande i diskussionerna: 1 KOM (2003) 448, 23.7.2003. 2 Förordning 1655/99 PE 349.973v02 8/10 DT\548102.doc
Är kommissionens tillvägagångssätt för de transeuropeiska näten acceptabel? Når det belopp som föreslagits av kommissionen upp till den kritiska massan för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), Marco Polo och det transeuropeiska energinätet (TEN-E)? Har alla dessa program samma prioritet ur lagstiftningssynvinkel? Skulle det vara möjligt att koncentrera medlen till ett eller två program (TEN-T och Marco Polo)? När det gäller de finansieringsinstrument som föreslagits för att stimulera investeringar i TEN-sektorn, bör insatser från EIB uppmuntras för att få extra finansiering utöver finansiering från EU-budgeten? Är den samfinansiering EU-budget/offentliga investeringar/privat sektor som förutses i kommissionens förslag, d.v.s. xx procent från var och en, tillräcklig för skapa ett bättre genomförande? Kan förhållandet mellan genomförbarhetsstudier och operativa projekt ändras för att öka effektiviteten på EU-nivå och mervärdet för gemenskapsfinansieringen? DT\548102.doc 9/10 PE 349.973v02
EUROPEAN COMMISSION Multiannual Financial Framework 2007-2013 Fiche no. 19 REV2 working document of the commission services 20 October 2004 Amounts stemming from the legislative proposals adopted by the Commission on 14/7 and 29/9 2007-2013 (2004 prices) 2006* 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 TOTAL HEADING 1A Competitiveness for growth and employment Legislative proposals (excluding administrative expenditure) TEN (transport and energy) 567 856 1.646 2.123 2.552 3.086 3.619 4.126 18.009 Galileo 200 471 185 136 89 44 924 Marco Polo II 34 29 49 95 121 118 135 132 679 Nuclear decommissioning 138 200 200 200 130 130 130 130 1.120 Life Long Learning 650 1.149 1.281 1.465 1.650 1.894 2.138 2.390 11.968 Progress (social policy agenda) 78 78 78 79 80 80 81 82 558 TOTAL legislative proposals 1.667 2.784 3.439 4.098 4.622 5.352 6.103 6.860 33.258 HEADING 1B Cohesion for growth and employment Legislative proposals (excluding administrative expenditure) Structural funds and cohesion fund 37.571 46.333 47.168 47.879 48.024 48.163 48.923 49.704 336.194 HEADING 2 Preservation and management of natural resources p.m. CAP (Brussels ceiling + BG/RO) 43.735 43.500 43.673 43.354 43.034 42.714 42.506 42.293 301.074 Legislative proposals (excluding administrative expenditure) Rural development 10.544 11.759 12.235 12.700 12.825 12.952 13.077 13.205 88.753 European fisheries fund 630 655 678 701 713 726 738 752 4.963 Life+ 228 237 254 271 284 297 311 325 1.980 TOTAL legislative proposals 11.402 12.651 13.167 13.672 13.822 13.975 14.126 14.282 95.696 HEADING 3 Citizenship, freedom, security and justice Legislative proposals (excluding administrative expenditure) Culture 40 42 43 46 51 54 59 64 360 Youth 102 105 116 116 116 116 120 121 811 Media 91 99 103 120 133 149 157 167 929 TOTAL legislative proposals 233 246 263 283 300 319 336 353 2.100 HEADING 4 The EU as a global partner Legislative proposals (excluding administrative expenditure) Instrument for Pre-Accession (IPA) (a) 2.720 1.400 1.570 1.636 1.828 2.080 2.170 2.235 12.919 Eur. neighborhood & Partnership Instr. (ENPI) 1.290 1.350 1.450 1.700 1.850 2.021 2.255 2.513 13.139 Development Coop & Ec. Coop Instr. (DCEC) (b) 1.800 2.320 5.553 5.820 6.124 6.273 6.376 6.490 38.956 Instrument for Stability 210 325 425 475 591 647 702 750 3.915 TOTAL legislative proposals 6.020 5.395 8.998 9.631 10.393 11.021 11.503 11.988 68.929 *The 2006 figures are indicative estimates based on the available financial programming (a):the 2006 amount includes 467 million for the Western Balkans. (b): Includes the EDF as from 2008 DT\548102.doc PE 349.973v02