Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder



Relevanta dokument
Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar

en vägledning i mötet med människor med funktionshinder

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder

Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

JÄMLIKA MÖTEN E N B E M ÖTA N D EG U I D E

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se

Jämlika möten. En guide till bättre bemötande i Umeå kommun

Bemötandeguide. Jämlika möten i ett Mora för alla

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

Bemötandeguide. En vägledning i möte med personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Ett sätt att mötas och förstå

Bemötandeguide ökad kunskap om funktionsnedsättningar möjliggör ett gott möte mellan människor.

Om bemötande. av människor med funktionsnedsättningar

Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

SERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Ärendebeskrivning Nya Kommunpartiet Eslöv har inlämnat en motion om bemötandeguide. Motionen anges här nedan i sin helhet.

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

Mötesstöd för förbättrad tillgänglighet

Vad är afasi? Swedish

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen

Förord 3 Vad är Design for all? 4 Föreningen 6 FIKA 7

Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen.

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Om barns och ungas rättigheter

Individuell plan LSS

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT IT Pedagogutbildning

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Det avsnitt vi ska börja på nu beskriver hur man inleder ett vardagligt samtal.

För dig med lindrig utvecklingsstörning. Högalids Folkhögskola

Välkommen till Sommarkursen. Glimåkra folkhögskola. 30 juni - 18 juli Glimåkra folkhögskola

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Bemötande av person med neurologisk sjukdom, Parkinson, stroke.

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Information om förvärvad hjärnskada

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Individuell plan LSS

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Sök lösning vid intressekonflikter Det kan uppstå motstående intressen mellan personer med olika funktionsnedsättningar.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på

Bo hemma. i Kinda kommun

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Lärarmaterial. Rosa och Sally. Vem handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Mål att arbeta med utifrån Lgr11

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

Har du funderat något på ditt möte...

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Till dig som söker eller har insatsen Personlig Assistans enligt LSS. Hjo kommun

Välkommen till. vår hemtjänst

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Tips för en bra redovisning

Epilepsienkät - Hund

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

Välkommen med din ansökan Kristina Viking och Thomas Söderstedt

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Välkommen till Björkhyddans förskola

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering

vad ska jag säga till mitt barn?

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit!

Transkript:

Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

INNEHÅLL 1. Ett gott bemötande 2. 10 goda råd 3. Afasi Allergi 4. Autism/Aspergers syndrom 5. Demenssjukdom 6 Diabetes Elöverkänslighet 7. Epilepsi 8. Hörselnedsättning Läs- och skrivsvårigheter Mag- och tarmsjukdom 9. Parkinsons sjukdom Psykiska funktionshinder 10. Rörelsehinder Stamning 11. Synnedsättning Talsvårigheter 12. Utvecklingsstörning 13. Kontaktuppgifter

ETT GOTT BEMÖTANDE Ett gott bemötande handlar om att visa respekt för andra människor. Mänsklig värme och empati räcker långt, men ibland kan det behövas särskild kunskap för att handla rätt. I mötet med människor som har olika funktionshinder så kan det vara små detaljer som avgör om bemötandet blir bra eller dåligt. I den här broschyren finns några goda råd samlade för bemötandet av personer med olika funktionshinder. Råden kommer från olika handikapporganisationer och i broschyren finns de vanligaste funktionshindren kort omnämnda. Om du vill ha mer information om dessa och andra funktionshinder, ber vi dig att kontakta rikstäckande handikapporganisationer eller lokala föreningar. Telefonnummer och adresser till dessa organisationer och föreningar finns hos Handikappkonsulenten, Ljusdals kommun, tel. 0651-180 76. Kontaktuppgifter finns också i telefonkatalogernas Gula respektive Blå Sidor. Om du har tillgång till Internet kan du hitta informationen på www.hso.se som är Handikappförbundens webbplats. 1

TIO GODA RÅD Bemöt andra som du själv vill bli bemött. Försök skapa en positiv och lugn atmosfär. Tala till den person det gäller, inte till ledsagare eller följeslagare. Ha ögonkontakt med personen som du talar med. Var närvarande i mötet, visa empati och intresse. Se och respektera den du möter genom att ha en dialog, inte en monolog. Visa hänsyn och respekt för den personliga integriteten. Tala enkelt och tydligt utan att överdriva, använd inte fackspråk. Tänk på att du kommunicerar med ditt kroppsspråk. Förvissa dig om att den du talar med har förstått det du säger, upprepa annars och förtydliga det du har sagt. 2

AFASI Den som har afasi har varierande svårighet att förstå, tala, läsa och/eller skriva. Räkneförmågan kan också påverkas. För att kommunicera med en person som har afasi: vänd dig direkt till personen, inte till följeslagare ta dig tid att lyssna ställ frågor, gärna ja- och nejfrågor tala långsamt och tala om en sak i taget. ALLERGI Allergi är en obalans i immunsystemet som gör att personen reagerar mot sådant som normalt inte skadar kroppen. Visa hänsyn och tänk på att: inte använda starka parfymdofter - de kan framkalla allergiska reaktioner även rök, röklukt och djurhår kan framkalla allergiska reaktioner tydligt deklarera innehållet då du bjuder på mat, fika och dryck inte bjuda på något som innehåller någon form av nötter. 3

AUTISM/ASPERGERS SYNDROM Den som har autism/aspergers syndrom har nedsatt förmåga att kommunicera och umgås. Tänk på detta i ditt bemötande ge ett lugnt intryck, stressa inte ta god tid på dig vid mötet/samtalet uttryck dig så tydligt och konkret du kan använd så få ord som möjligt. 4 Tänk på att personen inte tänker konkret eller hör alla ord du säger inte tolkar ord och meningar som du inte förstår att du inte tänker likadant som han eller hon tänker inte kan tolka din mimik eller ditt kroppsspråk kan prata, men kanske inte gör det pratar, men kanske inte som du, och har svårt i samspelet med andra.

DEMENSSJUKDOM Demenssjukdom påverkar minnes- och tankeförmågan. Personen har svårt att klara de vardagliga sysslorna. Han eller hon har personlighetsförändringar, talsvårigheter samt försämrad rumsuppfattning och orienteringsförmåga. Tänk på detta i ditt bemötande tala till personen, inte över huvudet på personen tala lugnt och sakta behandla alltid personen med respekt. Tänk på att personen lätt blir stressad och har svårt att koncentrera sig ofta förlägger saker inte kan planera sin tid och inte minns överenskommelser har svårt att hitta ord och kommer lätt av sig i samtalen har dålig tidsuppfattning har svårt att hantera pengar. 5

DIABETES Personer med diabetes behöver äta på regelbundna tider. Blir väntan längre än fyra timmar behöver personen något att äta. Om personen får insulinkänning (låg sockerhalt) kan detta yttra sig som svettningar, koncentrationssvårigheter, darrningar, förvirring och aggressivitet. Tänk då på att: ge personen något att äta, t.ex. druvsockertabletter, söt saft eller liknande om personen hinner bli medvetslös - tvinga inte ner någon mat eller dryck, personen behöver då akut sjukhusvård. ELÖVERKÄNSLIGHET Personer med elöverkänslighet upplever ofta att de inte blir tagna på allvar, tänk därför på att: respektera personens upplevelser påslagen mobiltelefon, lysrör och hörslingor kan utlösa stora besvär tillmötesgå personens önskemål om att träffas på elsanerad mötesplats. 6

EPILEPSI Epileptiska anfall varierar, allt från större anfall då personen får kramp och ramlar omkull eller bara mindre frånvaroattacker. Detta är viktigt: misstolka inte ett epileptiskt anfall se efter om epilepsisymbolen (ett tänt ljus) finns på personens kläder eller halsband. Om personen får ett större anfall försök inte stoppa anfallet på något sätt se till att andningsvägarna är fria ta bort farliga saker kring personen när anfallet gått över är det viktigt med en lugn miljö om anfallet inte gått över efter 5 minuter behövs akut sjukhusvård. 7

HÖRSELNEDSÄTTNING Det är mycket viktigt att ha ögonkontakt. Ha inte radion på eller andra störande ljud omkring. Om personen läser på läpparna är det lämpligt att ha en meters avstånd mellan er. Artikulera tydligt och tala i vanlig samtalston, skrik inte. Du kan använda gester och miner för att förtydliga det du säger. LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER Fråga om personen behöver hjälp, exempelvis då blanketter ska fyllas i. Se till att personen har uppfattat den information som du lämnat ut. MAG- OCH TARMSJUKDOMAR Se till att personen har tillgång till en toalett i närheten. Skämta inte om stomier (påse på magen). 8

PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom kan ge olika symtom. Skakningar, muskelstelhet och långsamma rörelser är vanliga och förvärras av stress. Ibland kan personen bli överrörlig eller helt rörelsehämmad. Ibland syns inte sjukdomen. Uppträd lugnt, vänta in personen och ta dig tid att lyssna. Misstolka inte yviga rörelser (överrörlighet), personen kan inte kontrollera dem. PSYKISKA FUNKTIONSHINDER Var dig själv, tala om vem du är och vad din funktion är. Visa intresse för den enskilde som person. Dra inga förhastade slutsatser, fråga personen om du har tänkt rätt. Lyssna mer än du pratar, ge personen utrymme att tala och berätta. Det är inte du som ska finna lösningarna på problemen, oftast finns lösningarna inom personen själv. 9

RÖRELSEHINDER Vänta in personen om ni går tillsammans. Fråga om personen behöver hjälp med något. Ställ gärna fram en stol till den som har käpp eller liknande hjälpmedel. Sitt ner när du talar med en person som använder rullstol, så att ni befinner er på samma nivå. Ta inte tag i rullstolen utan att först fråga om det går bra. STAMNING Uppträd lugnt och ta dig tid. Visa extra tålamod i telefonen. Fyll inte i ord för att hjälpa den som stammar, eftersom den som stammar upplever detta som stressande. 10

SYNNEDSÄTTNING Säg till då du kommer in i rummet. Presentera dig. Tala med den det berör, inte med ledsagaren. Vid ledsagning, låt personen ta tag i din arm istället för att du tar tag i hans/hennes arm. Säg till när du lämnar personen, och ledsaga honom/henne då gärna till en vägg eller annan fast punkt. TALSVÅRIGHETER Personer som är opererade i munhålan får ofta ett sluddrigt tal. Personer med borttaget struphuvud kan kommunicera på olika sätt, exempelvis med matstrupsröst, röstgenerator eller viskstämma. Misstolka inte sluddrigt tal. Undvik bakgrundsljud så mycket som möjligt. Tänk på att personen hör och förstår lika bra som du. Lyssna noga på vad som sägs, inte hur det sägs. 11

UTVECKLINGSSTÖRNING Tala inte över huvudet på personen. Tala enkelt, sakta och konkret. Använd inte svåra ord. Ställ inte ledande frågor. Övertyga dig om att personen har förstått vad du har sagt. 12

Receptionen i Förvaltningshuset har fler exemplar av denna broschyr. Välkommen in att besöka oss på Riotorget i Ljusdal, eller ring tel. 0651-180 00 och be oss skicka broschyren. 13

Ljusdals kommun, 827 80 Ljusdal Telefon: 0651-180 00 E-post: kommun@ljusdal.se www.ljusdal.se