Hantering av kostnader för Hjälpmedel

Dokumentkategori Förteckning Dokument ID Policy, underliggande Direktiv Upprättare Beredningsgrupp Hjälpmedel Utgåvenummer 3 Fastställande-/Förhandlingsdatum 12-12-17 Fastställare Förvaltningschef Hälso & Sjukvård Karin Stikå Mjöberg Diarienr: LD12/03663 Gäller from 2013-01-01 Gäller tom tv Hantering av kostnader för Hjälpmedel Slutdokument Beredningsgrupp Hjälpmedel 2012-12-12

2(22) 1 BAKGRUND... 3 2 GRUNDPRINCIP FÖR HJÄLPMEDELSHANTERINGEN FRÅN 2013-01-01... 4 2.1 DOKUMENTETS OMFATTNING... 5 2.3 DEFINITION - PERSONLIGA HJÄLPMEDEL... 5 3 ÖVERSIKT - HANTERING AV KOSTNADER MELLAN VÅRDGIVARE (LANDSTING OCH KOMMUN)... 6 4 GENOMFÖRANDE... 7 4.1 OMLISTNING AV HÄLSOVAL OCH KOSTNADSANSVAR FÖR HJÄLPMEDEL... 7 5 FÖRTYDLIGANDEN GÄLLANDE VISSA HJÄLPMEDELSOMRÅDEN... 8 5.1 MEDICINSKA BEHANDLINGSHJÄLPMEDEL... 8 OM KOMMUNEN BESTÄLLER T.EX. MEDICINSKA BEHANDLINGSHJÄLPMEDEL (SOM DÅ INTE BLIR PERSONLIGT FÖRSKRIVNA) FÖR ATT ALTERNERA MELLAN FLERA PATIENTER STÅR KOMMUNEN SJÄLV FÖR HYRESKOSTNADEN.5.2 TILLBEHÖR TILL MEDICINSKA BEHANDLINGSHJÄLPMEDEL... 8 5.2 TILLBEHÖR TILL MEDICINSKA BEHANDLINGSHJÄLPMEDEL... 9 5.3 ORTOPEDTEKNISKA HJÄLPMEDEL (OTA)... 10 5.4 INKONTINENSHJÄLPMEDEL... 11 6 FÖRTYDLIGANDE GÄLLANDE KOSTNADER INOM SPECIALISTSJUKVÅRDEN... 12 6.1 SPECIALISERAD PALLIATIV VÅRD... 12 6.2 HABILITERINGSVERKSAMHETEN (BARN OCH VUXEN)... 13 6.3 HJÄLPMEDEL OCH TJÄNSTER VIA HÖRCENTRALEN, PEDAGOGISKA HÖRSELVÅRDEN, TOLKCENTRALEN OCH SYNCENTRALEN... 13 6.4 PSYKIATRIN... 13 6.5 SÖMNLABORATORIET, AVESTA LASARETT... 13 7 FÖRTYDLIGANDE GÄLLANDE KOSTNADER FÖR VÅRDCENTRAL... 14 7.1 VÅRDCENTRAL... 14 7.2 PRIVATA VÅRDCENTRALER... 14 8 FÖRTYDLIGANDE GÄLLANDE KOSTNADER FÖR KOMMUNER OCH MELLAN VÅRDENHETER INOM EN KOMMUN... 15 8.1 HYRESHJÄLPMEDEL SOM ÄGS AV HJÄLPMEDELSVERKSAMHETEN... 15 8.2 INDIVIDMÄRKTA HJÄLPMEDEL SOM INTE ÄR HYRESHJÄLPMEDEL... 15 8.3 ENKLA PERSONLIGA HJÄLPMEDEL... 15 9 ÖVRIGA AKTÖRER... 16 9.1 HJÄLPMEDEL PÅ ARBETSPLATS... 16 9.2 HJÄLPMEDEL INOM UNDERVISNING OCH UTBILDNING... 16 10 ÖVRIG HJÄLPMEDELSHANTERING... 18 10.1 ÖVERENSKOMMELSER MELLAN ORGANISATORISKA ENHETER GÄLLANDE FÖRSKRIVNING... 18 10.2 DUBBEL FÖRSKRIVNING... 18 10.3 GRUNDUTRUSTNING PÅ ENHETER... 19 10.4 INKÖP AV MEDICINSK BEHANDLINGSUTRUSTNING TILL ENHET... 19 10.5 ÅTERLÄMNING AV FÖRSKRIVET HYRESHJÄLPMEDEL... 19 10.6 NYA PRODUKTER OCH METODER - KOSTNADER... 19 10.7 EGENANSVAR... 20 10.8 EGENAVGIFTER/KOSTNADER FÖR PATIENT... 20 10.9 FRITT VAL... 20 10.10 UTOMLÄNSVÅRD OCH HJÄLPMEDEL... 20 10.11 AKUTBESÖK PÅ ANNAN VC ÄN LISTAD... 20 10.12 ASYLSÖKANDE/ FLYKTINGAR OCH HJÄLPMEDEL... 20 10.13 FLYTT TILL ELLER FRÅN LÄNET OCH HJÄLPMEDEL... 20 11 REFERENSER... 21 12 FORTLÖPANDE REVIDERINGAR:... 22

3(22) 1 Bakgrund Beredningsgrupp Hjälpmedel har av Förvaltningschef Karin Stikå- Mjöberg genom primärvårdssamordnare Karin Torberger getts i uppdrag att ta fram ny skrivelse gällande hantering av kostnader, förskrivning och uppföljningsansvar för hjälpmedel och därtill hörande tjänster. Dokumentet ersätter skrivelsen Hantering av kostnader för handikapphjälpmedel från 2005-01-01 0196/04 och ska belysa hanterandet i korthet. I övrigt hänvisas till skrivna avtal och överenskommelser. Behovet av ett uppdaterat styrdokument rörande ansvar och kostnader för förskrivna hjälpmedel har aktualiserats bl.a. genom kommunaliseringen av hemsjukvården som träder i kraft 2013-01-01. Enligt uppdraget betonas att det ska vara möjligt för ansvarig verksamhetschef att följa upp och påverka de egna hjälpmedelskostnaderna. Syfte Att underlätta för berörda att hantera ansvars- och kostnadsfrågor rörande förskrivning av hjälpmedel. att klarlägga roller för inblandade aktörer att medarbetare inte lägger tid på att leta betalare att patienten inte hänvisas till olika enheter

4(22) 2 Grundprincip för hjälpmedelshanteringen från 2013-01-01 Förskrivaren betalar Uppföljningsansvarig är kostnadsansvarig Förskrivaren står för reordinationer Förskrivning Förskrivning är en process olika HoS personal hos en eller flera vårdgivare eller vårdansvariga verksamheter kan ansvara för en eller flera faser i processen. Vem får förskriva Verksamhetschef utser hälso- och sjukvårdspersonal vilka ansvarar för förskrivning. Riktlinjer / Vårdprogram Riktlinjer / Vårdprogram beaktas vid förskrivning, kan återfinnas på olika nivåer. (klinik, enhet, nationellt och för enskilda hjälpmedel) Kostnadsansvar Den förskrivande verksamheten oavsett huvudman står för alla hjälpmedelskostnader inklusive tjänster (från LD Hjälpmedel) vid förskrivning. Fortsatta kostnader för hyreshjälpmedel efter vårdtidens slut bekostas av den verksamhet som har uppföljningsansvar. Undantag till denna grundprincip gäller när behov av hyreshjälpmedel (inkl tillbehör) bedöms behövas enbart efter specialiserad slutenvårdsperiod, då bekostas de av kommun eller vårdcentral direkt. Exempel: Säng inkl. madrass, Rullstol inkl. dyna, Lyft inkl. sele som inte nyttjas under vårdtiden. Med fördel görs förskrivningen (beställningen) direkt från aktuell kommun eller vårdcentral. Specialistsjukvård svarar för förskrivning och kostnad av försäljningshjälpmedel t.ex. toalettstolsförhöjare m.fl. om hjälpmedlet krävs för att klara primära behov under 1:a veckan hemma. Överrapportering gällande uppföljning och kostnadsansvar Ett uppföljnings- och kostnadsansvar kan via överrapportering och bekräftelse av övertagande övergå till annan ansvarig vårdenhet eller vårdgivare. Administrering av kostnadsansvar Förskrivare med behörighet i websesam administrerar flytt av kostnadsansvar för hjälpmedel. Byte Mottagare Betalare (BMB) Observera att kvittens på BMB ska ske inom 7 dagar. Förskrivare vilka inte har behörighet i websesam meddelar LD Hjälpmedel ändring av kostnadsansvar.

5(22) 2.1 Dokumentets omfattning De hjälpmedel som i huvudsak innefattas av detta dokument är de förskrivningsbara hjälpmedel som ägs av hjälpmedelsverksamheten och som hyrs av vårdenhet/vårdgivare till enskild person. Dokumentet omfattar även det försäljningssortiment som förskrivs till enskild person. Gäller då även förskrivning av inkontinenshjälpmedel, se under avsnitt Inkontinenshjälpmedel (5.4). Definition Hyressortiment: Ett frekvent och återanvändningsbart sortiment med teknisk komplexitet. Hjälpmedlet ägs av LDH. (Lånefinansierat). Kostnaden för ev. förebyggande och avhjälpande underhåll samt besiktning ingår i hyran enligt omfattning som specificeras under bilaga i gällande avtal. Definition Försäljningssortiment: Ett mindre återanvändningsbart sortiment med mindre teknisk komplexitet. Verksamheten köper sortimentet och det ägs av köparen. Under försäljningssortiment ingår även retursortiment vuxen (RV) samt retursortiment barn (RB). Retursortimentet är högfrekvent och återanvändningsbart med viss teknisk komplexitet och består av både rekonditionerade och fabriksnya hjälpmedel. En verksamhet kan erhålla återbetalning för inskickade hjälpmedel som LDH bedömer är användningsbara. Under kapitel 10, berörs övrig hjälpmedelshantering i korthet. 2.3 Definition - Personliga Hjälpmedel Med personliga hjälpmedel avses de produkter som kräver hälso- och sjukvårdens kompetens för bedömning och/eller utprovning och som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning. Här ingår även inkontinenshjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel. Hjälpmedelsförskrivning är en integrerad del i hälso- och sjukvårdens processer, där hjälpmedlet ska kompensera för en persons aktivitetsbegränsningar, underlätta behandling eller förebygga komplikationer. Hjälpmedel ska inte ersätta en rehabiliterings- eller habiliteringsinsats. Fördjupning, se även under referenser. Benämning Beskrivning Anmärkning Hjälpmedelsguide Information om hjälpmedelshantering i Dalarna Uppdateras kontinuerligt 1177.se / Hjälpmedel Nationell information med länkar till lokal del Påbörjat LD Hjälpmedel ny webb Presentation av verksamheterna inom LD Hjälpmedel

6(22) 3 Översikt - hantering av kostnader mellan vårdgivare (Landsting och Kommun) Landstinget ansvarar för Kommunen ansvarar för Förskrivning och kostnader för personliga hjälpmedel (inkl tillhörande tjänster som utförs inom LD Hjälpmedel) Till patienter inom specialistsjukvårdens sluten- och öppenvård samt vårdcentraler. Personliga hjälpmedel där uppföljningsansvaret och kostnadsansvaret finns kvar inom landstinget. Alla personliga hjälpmedel som förskrivs av läkare och logoped oavsett boendeform. Till personer inom Habiliteringens målgrupp som bor i ordinärt boende. Förskrivning och kostnader för personliga hjälpmedel inom den specialiserade vården som bedrivs inom syn- och hörcentralens verksamhet. Förskrivning och kostnader för personliga hjälpmedel (inkl tillhörande tjänster som utförs inom LD Hjälpmedel) för vilka arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska har förskrivningsrätt I såväl ordinära som särskilda boenden, bostäder med särskild service samt i dagverksamhet och i daglig verksamhet. Till personer inom habiliteringens målgrupp som bor i särskilda boenden, bostäder med särskild service samt i dagverksamhet och i daglig verksamhet. Personliga hjälpmedel som förskrivs inom landstinget och där uppföljningsansvaret (inkl. kostnadsansvaret) övergår till kommunen. Primärt hjälpmedelsbehov Gäller de hjälpmedel som krävs för att klara sina primära behov under första veckan inomhus. Här avses hjälpmedel som behövs för att uträtta toalettbehov, ta sig i och ur säng samt förflytta sig inomhus. Akutklinikerna ansvarar för att patienten får med sig hem det primära behovet av försäljningshjälpmedel (t.ex. toalettstolsförhöjning). Hyreshjälpmedel (inkl tillbehör) t.ex. säng inkl madrass, rullstol inkl dyna, lyft inkl sele som förskrivs i direkt anslutning till hemgång bekostas av kommun eller vårdcentral från början. Observera att vårdprogram kan finnas som ger andra direktiv.

7(22) 4 Genomförande *Anledning till nedanstående tillvägagångssätt är att få en grund inför budget 2014 2013-01-01 LDH flyttar hyror där uppföljningsansvaret går över från VC till Kommun (hjälpmedel förskrivet av arbetsterapeut och sjukgymnast i huvudsak) Kostnadsansvar för OTA och Inkontinens som i dag finns på VC och inom Specialistvårdskliniker ligger kvar VC & Kommuner justerar eventuella felaktigheter efter flytt 2013-01-01 Införs: Förskrivaren betalar Uppföljningsansvarig är kostnadsansvarig Förskrivaren står för reordinationer Gamla kundnummer hos LDH används. Kostnaden läggs på gemensamt kostnadsställe 26767 för VC 26766 för Specialistvårdskliniker Senast 2013-07-01 Gäller 1jan-31dec 2013 Gäller 1jan-31dec 2013 Gäller från 2014-01-01 LDH flyttar hyror (enligt grundprincip) från gemensamt kostnadsställe på VC 26767 till gemensamt kostnadsställe 26766 och till rätt klinikkundnummer på Specialistvårdsklinik Kostnadsställe 26767 Gemensamt för alla VC Kostnadsställe 26766 Gemensamt för specialistvårdskliniker Kundnummer i LDH:s system Sesam får samma kostnadsställen som under 2012 och kostnadsställen 26767 och 26766 upphör Habilitering: Hjälpmedelshyror för medicinska behandlingshjälpmedel flyttas till klinik med uppföljningsansvar Exklusive Habilitering och Sömnlab 4.1 Omlistning av hälsoval och kostnadsansvar för hjälpmedel Vid den 20:e varje månad flyttar LD Hjälpmedel kostnadsansvar till ny VC för aktuella hjälpmedel på de patienter som listat om sig. Förskrivare med behörighet i websesam administrerar själva ändrad betalare över tid. Byte Mottagare Betalare (BMB) Observera att kvittens ska ske inom 7 dagar. Förskrivare vilka inte har behörighet i WebSesam meddelar LD Hjälpmedel de ändringar av kostnadsansvar som planeras. Uppföljning och dialog bör ske kring eventuella felaktigheter som uppstår, både från överrapporterande och mottagande vårdenheter samt med LD Hjälpmedel så kostnader hamnar hos rätt betalningsmottagare. Framtida arbete: Eventuellt ta fram rutin för att LDH är behjälpliga med att överföra hyror för brukare som flyttar mellan kommuner inom länet?

8(22) 5 Förtydliganden gällande vissa hjälpmedelsområden 5.1 Medicinska Behandlingshjälpmedel Förskrivs företrädesvis av läkare i samarbete med annan yrkeskategori. Kostnadsansvaret för de flesta medicinska hyreshjälpmedel kvarstannar inom landstinget. Då en läkare initierat en behandling / specifik vård som kräver ett visst hjälpmedel t.ex. inhalator, respirator är det att likställa med förskrivning även om det är en annan yrkeskategori (sjukgymnast, sjuksköterska, distriktssköterska) som provar ut och beställer hjälpmedlet. Hemrespirator Pulsoximeter Sprutpump Hostmaskin Slemsug Infusionspump Bi-Level Airsonett/Protexo *Pump för sondmat Syrgasutrustning *CAPD (Påsdialys) Kompressionsutrustning Inhalator *Bloddialys El-stimulering vid inkontinens *Pump för sondmat kan förskrivas av sjuksköterska vilket medför att kostnadsansvar även kan hamna inom kommun eller habilitering. *Dialys de hjälpmedel som behövs vid dialysbehandling i hemmet t.ex. personvåg, blodtrycksmätare, värmeplatta, säng. Dessa hjälpmedel i sig behöver inte förskrivas av läkare men då de förskrivs för användning under dialysbehandling kvarstannar kostnadsansvaret inom landstinget. Exempel: Om ett hjälpmedel förskrivs och sedan fortsättningsvis ska följas upp av specialistvårdsklinik kvarstannar kostnadsansvaret för hyreshjälpmedlet på kliniken. Om uppföljningen ska skötas av läkare på vårdcentral ska överapportering och bekräftelse av övertagande ske. Vårdcentral eller specialistvård bär kostnadsansvaret då det gäller de flesta förskrivna medicinska hyreshjälpmedlen även om hälsoansvaret för patienten finns inom kommunal verksamhet. Pump för sondmat kan dock förskrivas av sjuksköterska inom kommunen, kostnadsansvaret för hyreshjälpmedlet hamnar då hos densamma. Sker förskrivning och uppföljning av behandling med förskrivet hyreshjälpmedel via vårdcentral är det vårdcentralen som har kostnadsansvaret. Om kommunen beställer t.ex. medicinska behandlingshjälpmedel (som då inte blir personligt förskrivna) för att alternera mellan flera patienter står kommunen själv för hyreskostnaden.

9(22) 5.2 Tillbehör till Medicinska Behandlingshjälpmedel 5.2.1Apparatspecifika förbrukningsartiklar via LD Hjälpmedel Ett flertal apparatspecifika förbrukningsartiklar ingår i hyreskostnaden för hjälpmedlet och beställs via LD Hjälpmedel. Då hjälpmedelshyrorna till viss del baseras på det förbrukningsmaterial som ingår kan LD Hjälpmedel inte tillhandahålla t.ex. udda slangset för enstaka brukare då detta skulle fördyra hyrorna avsevärt. Punkt 5.2.3. Exempel på vad som ingår i hyreskostnaden: Standardslangar och filter till hemrespirator (standardslang upphandlas med respirator etc.) Slang/mask till hostmaskin (slang/mask upphandlas med hostmaskin etc.) Syrgasgrimmor Årsförpackning / nebulisator m.fl. (årsförpackning upphandlas med inhalator etc.) Vissa artiklar från LD Hjälpmedel kan dock vara försäljningssortiment och bekostas då av den vårdcentral eller specialistvårdsklinik som har hyreskostnaden för huvudhjälpmedlet. En anledning till att sensorer ligger som försäljningssortiment är att förbrukningen ofta är relaterad till handhavandet och då ska det finnas möjlighet för förskrivaren att reglera detta genom t.ex. mer utbildning eller byte av artikel. Exempel på tillbehör som är försäljning men som beställs via LD Hjälpmedel: Sensorer till pulsoxymeter 5.2.2 Apparatspecifika förbrukningsartiklar som inte tillhandahålls av LDH Förbrukningsartiklar (mängdvara, byte x 1-flera/dag) som behövs för att utföra behandling med förskrivet hjälpmedel, beställs utifrån lokal rutin och bekostas för närvarande av den som har hälso- och sjukvårdsansvar på primärvårdsnivå. (Kommun eller vårdcentral) Exempel på förbrukningsartiklar som inte ingår i LD Hjälpmedels sortiment: Aggregat till olika pumpar för infusion och sondmat, etc. 5.2.3 Icke apparatspecifika förbrukningsartiklar som inte tillhandahålls av LDH Vissa förbrukningsartiklar (mängdvara, byte x 1-flera/dag) som kan användas till medicinska behandlingshjälpmedel med samma funktioner men från olika leverantörer, beställs utifrån lokal rutin och bekostas för närvarande av den som har hälso- och sjukvårdsansvar på primärvårdsnivå. (Kommun eller vårdcentral) Exempel på förbrukningsartiklar som inte ingår i LD Hjälpmedels sortiment: Sugkatetrar till slemsug, sugslang (kan kräva ordination av typ, storlek etc.) Flextuber till hemrespirator, fuktvärmeväxlare till hemrespirator m.fl. Udda (ej standard) slangset till hemrespirator Inom landstinget beställs de flesta förbrukningsartiklar genom Mediq (f.d. KD) Inom Kommunerna kan det finnas lokala rutiner för beställning. OneMed och / eller Mediq Webshop då allt material inte går att beställa genom OneMed. Vägledning gällande beställning av ovanstående kan ske genom förskrivaren och / eller LD Hjälpmedels konsulent inom området.

10(22) 5.3 Ortopedtekniska hjälpmedel (OTA) Från och med årsskiftet 2012-2013 står förskrivaren även för reordination. (flergångs- / flerårsförskrivning). Viktigt med följsamhet till gällande riktlinjer. Detta gäller även retroaktivt dvs. reordinationer vilka är förskrivna innan årsskiftet. Uppdatering under denna punkt kommer att ske i version 4 av detta dokument.

11(22) 5.4 Inkontinenshjälpmedel (vid urininkontinens, urinretention eller tarminkontinens) Förskrivning från upphandlat sortiment Produkter inom området inkontinens är personliga hjälpmedel, dessa hjälpmedel ska inte beställas som förbrukningsvaror. All förskrivning ska ske efter en individuell behovsbedömning. Enbart Treklöverns (Dalarna, Västmanland, Uppsala) sortiment ska förskrivas. Beställning och leverans sker via extern distributör enligt gällande avtal. Förskrivning utanför sortiment - Dispensansökan Förskrivning av inkontinenshjälpmedel utanför sortimentet kan ske efter dispensansökan som godkänts av LD Hjälpmedels kontinenssamordnare samt förskrivande enhets verksamhetschef. Förskrivning av inkontinenshjälpmedel Inom kommunen Till hemsjukvårdspatienter och övriga som har en funktionsnedsättning som medför stor olägenhet för den enskilde att besöka vårdcentral. Inom landstingets primärvård Till personer som självständigt hanterar sina hjälpmedel. *Stjärnmärkta produkter - Se Treklöverns produktkatalog) Särskild kompetens (t.ex. uroterapeut) behövs vid utprovning och instruktion till användaren samt vid uppföljning i samråd med förskrivande läkare. Uppföljning och kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel Förskrivna inkontinenshjälpmedel samt tillbehör beställs och bekostas Inom landstinget Av den förskrivande enhet som har uppföljningsansvaret. Inom kommunen Av den kommunala enhet där omsorg/vård och behandling sker. Undantag från grundprincipen förskrivaren betalar gäller när läkare förskriver och har uppföljningsansvaret inom kommunal hälso- och sjukvård. Kommunen har kostnadsansvaret även om läkaren tillhör landstinget. Överrapportering och uppföljning kan enbart ske om kompetens för att följa upp hjälpmedlet finns vid mottagande enhet och bekräftelse av övertagande till annan ansvarig vårdenhet eller vårdgivare skett. Allmänt om inkontinenshjälpmedel som förskrivs av läkare Läkare har det medicinska ansvaret för kateterbehandlingen. Sjuksköterska/distriktssköterska har ansvar för katetersättning, anpassade tillbehör samt för att nödvändiga kontroller, åtgärder och uppföljningar genomförs. Viktiga omvårdnadsåtgärder är information, patientundervisning, individuell utprovning av hjälpmedel och tillbehör, observationer av urin och hud samt åtgärder inom kunskaps-/kompetensområde. Sjuksköterska och läkare ska tillsammans planera vården och ständigt ompröva behandling med kvarliggande kateter. (Utdrag ur http://www.vardhandboken.se/texter/kateterisering-av-urinblasa/oversikt/) Gäller även tappningskatetrar samt *stjärnmärkta produkter.

12(22) 6 Förtydligande gällande kostnader inom specialistsjukvården De patientvårdande klinikerna inom specialistsjukvården (somatiska och psykiatriska) svarar för samtliga kostnader vid förskrivning av alla personliga hjälpmedel och därtill hörande tjänster under en slutenvårdsperiod, öppenvård på mottagning och vid specialiserad palliativ vård. Ansvaret gäller för hjälpmedel så att patientens primära behov första veckan inomhus efter utskrivning tillgodoses (se nedan). Undantag då hyreshjälpmedel (inkl tillbehör) t.ex. säng inkl madrass, rullstol inkl dyna, lyft inkl sele, förskrivs i anslutning till utskrivning från slutenvården bekostas de direkt av aktuell kommun eller vårdcentral. Specialistsjukvård svarar för förskrivning och kostnad av försäljningshjälpmedel t.ex. toalettstolsförhöjare m.fl. om hjälpmedlet krävs för att klara primära behov under 1:a veckan hemma. Observera att vårdprogram kan finnas som ger andra direktiv. Specialistsjukvården har kvar hyreskostnader för insatta åtgärder då uppföljningsansvaret för rehabinsats / hjälpmedel kvarstår inom verksamheten efter utskrivning. Exempel på hjälpmedel som kan vara aktuella inom specialistsjukvård: Försäljningshjälpmedel, t.ex. toalettstolsförhöjare, rollator Hyreshjälpmedel, t.ex. rullstol för tillfälligt behov där uppföljningsansvaret är kvar inom landstinget Ortopedtekniska hjälpmedel (OTA), t.ex. benprotes, skor. Inkontinenshjälpmedel Medicinska behandlingshjälpmedel där oftast uppföljningsansvaret kvarstår hos förskrivande enhet, t.ex. respiratorer, hemdialys Hjälpmedel i samband med läkemedelsförskrivning t.ex. inhalationsapparat Behandlingshjälpmedel, t.ex. arm/handortoser Hårersättning Hjälpmedel förskrivna av logoped samt inom syn och hörselrehab Hjälpmedel (exklusive hyreshjälpmedel) som förskrivs vid utomlänsvård. Se Riksavtal för utomlänsvård. Madrasser: Riktlinje finns i Hjälpmedelsguide gällande förskrivning av säng med tillbehör. Se referenser. 6.1 Specialiserad palliativ vård I de fall där patient skrivs in på sjukhusklink eller inom specialiserad palliativ vård, kvarstår kostnadsansvaret i kommun eller på vårdcentral för de hyreshjälpmedel som redan finns i hemmet. Vid ny förskrivning under vårdtid inom specialistsjukvård gäller grundprincipen.

13(22) 6.2 Habiliteringsverksamheten (barn och vuxen) Habiliteringsverksamheten svarar för hjälpmedel förskrivna och beställda inom verksamheten. Gäller hjälpmedel förskrivna av: Arbetsterapeut Sjukgymnast Sjuksköterska Dietist Logoped Habiliteringen svarar för kostnader för hyreshjälpmedel och därtill hörande tjänster så länge patienten har dessa även om inte en aktiv kontakt med habiliteringen sker. Förändring som sker vid årsskiftet 2012-2013. De medicinska behandlingshjälpmedel hyres- och försäljnings(5.1) som förskrivs av läkare via LD Hjälpmedel kommer efter årsskiftet 2012-2013 att belasta den Specialistvårdsklinik eller Vårdcentral som förskriver och har uppföljningsansvar för dessa. Vid remiss för utomlänsvård som genererar ett medicinskt behandlingshjälpmedel där läkare är uppföljningsansvarig belastas det kostnadsställe inom hemlandstinget som sköter uppföljningen. 6.3 Hjälpmedel och tjänster via Hörcentralen, Pedagogiska hörselvården, Tolkcentralen och Syncentralen Respektive enhet har i huvudsak eget kostnadsansvar då förskrivaren finns inom verksamheten. Enklare hörsel och syntekniska hjälpmedel för synskadade och blinda kan som tidigare förskrivas av arbetsterapeut / sjukgymnast / sjuksköterska. 6.4 Psykiatrin För psykiatrin som tidigare haft en egen rutin gäller nu grundprincipen (2). 6.5 Sömnlaboratoriet, Avesta lasarett Har fortsatt kostnadsansvar för CPAP- utrustningar och därtill hörande tjänster.

14(22) 7 Förtydligande gällande kostnader för Vårdcentral 7.1 Vårdcentral Den vårdcentral vid vilken patienten är listad svarar för samtliga kostnader vid förskrivning av alla personliga hjälpmedel och därtill hörande tjänster som förskrivs/beställs inom primärvården via LD Hjälpmedel. Ansvaret gäller även hjälpmedelskostnader för hyror och tillbehör som är försäljningsvara då uppföljningsansvaret finns inom primärvården. Exempel på hjälpmedel som kan vara aktuella inom primärvård är: Försäljningshjälpmedel Hyreshjälpmedel för dem med ett övergående hjälpmedelsbehov Ortopedtekniska hjälpmedel (OTA). Inkontinenshjälpmedel Behandlingshjälpmedel Hjälpmedel i samband med läkemedelsförskrivning Hårersättning Hjälpmedelskostnader för patienter (boende i Dalarnas län) som uppstår i samband med akutbesök på annan vårdcentral inom länet, förskrivs i samråd med listad vårdcentral. Förskrivning/beställning vid akut vård utomläns, se Riksavtal för utomlänsvård För privata läkare / sjukgymnaster kvarstår beloppet 3000 kr som vägledning vid förskrivning av hjälpmedel. (Nationella taxan) Den vårdcentral vid vilken patienten är listad har kostnadsansvar. Vid behov av förskrivning över denna kostnadsnivå ska det finnas ett dokumenterat samråd med verksamhetschef på aktuell vårdcentral. Lokala överenskommelser kan utverkas. 7.2 Privata vårdcentraler Privata vårdcentraler har samma ansvar som landstingsdrivna avseende hälsoval.

15(22) 8 Förtydligande gällande kostnader för kommuner och mellan vårdenheter inom en kommun Kommunen ansvarar för förskrivning och samtliga kostnader för personliga hjälpmedel för vilka arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska har förskrivningsrätt i såväl ordinära som särskilda boenden, bostäder med särskild service samt inom dagverksamhet och i daglig verksamhet. Exempel på hjälpmedel som kan vara aktuella i kommunen: Försäljningshjälpmedel Hyreshjälpmedel Inkontinenshjälpmedel Ansvaret gäller fortsatta hyreskostnader för personliga hjälpmedel som förskrivs inom specialistsjukvård och vårdcentral och där uppföljningsansvaret för rehabilitering och hjälpmedel övergår till kommunen. Ansvaret gäller kostnader vid förskrivning av hyreshjälpmedel (inkl tillbehör) i direkt anslutning till hemgång vid slutenvårdstillfälle. Hjälpmedlet har enbart en funktion i hemmet t.ex. säng inkl madrass, lyft inkl lyftsele, rullstol inkl dyna. I de fall där patient skrivs in på sjukhusklink eller specialiserad palliativ vård, kvarstår kostnadsansvaret för de hyreshjälpmedel som redan finns i hemmet. Kommunen ansvarar inte för de personer i ordinärt boende som har kontakt med Habiliteringen och har ett habiliteringsbehov. Kommunen ansvarar inte för sådan hälso- och sjukvård som ges av läkare och ansvarar därför inte för hyreshjälpmedel som har en koppling till förskrivning av läkemedel t.ex. inhalationsapparat, eller medicinska behandlingshjälpmedel som kräver läkarkompetens, t.ex. respirator (5.1), urinkatetrar (5.4), eller vissa ortopedtekniska hjälpmedel (OTA). 8.1 Hyreshjälpmedel som ägs av Hjälpmedelsverksamheten Hjälpmedlet följer brukaren och betalningsansvaret kan skiftas mellan olika vårdenheter/ kostnadsställen inom kommunen och mellan olika vårdgivare/ kommuner. 8.2 Individmärkta hjälpmedel som inte är hyreshjälpmedel Till exempel; hygienstolar, gåbord och rollatorer kan följa brukaren utan att kostnader debiteras annan vårdenhet eller annan vårdgivande kommun. Observera att uppföljningsansvar överrapporteras till ny vårdenhet. 8.3 Enkla personliga hjälpmedel Kan följa brukaren utan att kostnader för hjälpmedel debiteras annan ansvarig vårdenhet inom kommunen. Observera att uppföljningsansvar överrapporteras till ny vårdenhet. Gäller även inkontinenshjälpmedel.

16(22) 9 Övriga aktörer 9.1 Hjälpmedel på arbetsplats Hjälpmedel, som en person på grund av funktionsnedsättning behöver på sin arbetsplats, bekostas av arbetsgivaren, försäkringskassan eller arbetsförmedlingen. 9.2 Hjälpmedel inom undervisning och utbildning Innehållet under denna punkt kan komma att revideras i version 4 med anledning av Hi:s kommande rapport Gränsdragningsfrågor teknikstöd i skolan Det är skolhuvudmannens ansvar att eleven kan tillgodogöra sig undervisningen. I detta ansvar ingår tillhandahållande av läromedel, pedagogiska hjälpmedel, grundutrustning samt anpassning av lokaler. Skolhuvudmannen ansvarar för produkter som huvudsakligen är kunskapsbärande, som kan användas av flera elever, som inte behöver någon omfattande individuell anpassning eller som utan större svårigheter kan anpassas till andra elever. I skolor, särskolor och särskilda undervisningsgrupper (exempelvis undervisningsgrupper för barn med Aspberger, RH, ADHD eller hörselskadade,) där man regelbundet undervisar elever med funktionsnedsättningar skall miljön vara utformad och utrustad utifrån elevernas behov, vilket är skolhuvudmannens ansvar. Personliga hjälpmedel i skolformer som omfattas av landstingets hälso- och sjukvårdsansvar Personliga hjälpmedel är i huvudsak kompenserande, är utprovade och särskilt anpassade till patienten/brukaren och kan inte utan omfattande åtgärder användas av någon annan. Följande skolformer omfattas av landstingets hälso- och sjukvårdsansvar vad gäller personliga hjälpmedel för elever med funktionsnedsättningar: grundskola, inklusive särskola och specialskola gymnasieskola högskola/universitet statlig och kommunal vuxenutbildning Det gör ingen skillnad om skolan drivs som fristående skola. Kravet på grundutrustning skall vara uppfyllt innan ett personligt hjälpmedel förskrivs. Endast ett (1) hjälpmedel kan förskrivas. Om det krävs dubbelutrustning svarar skolan för extra hjälpmedel. Fast monterade hjälpmedel bör undvikas och istället bör flexibla alternativ väljas.

17(22) Utbildning av personal vid användning av personligt hjälpmedel Skolan svarar för utbildning som lärare, elevassistent och resursperson behöver för att stödja eleven i undervisningssituationen, vid användning av förskrivet personligt hjälpmedel. Handhavandeinformation för patient/brukare och kringpersoner Landstinget svarar för handhavandeinformation till patient/brukare och kringpersoner, i samband med inträning av hjälpmedlet. Om det behövs upprepade tillfällen för handhavandeinformation, beroende på exempelvis personalomsättning, svarar skolan för dessa kostnader. Hjälpmedel som förstörs, stjäls eller förkommer Nytt hjälpmedel kan inte förskrivas om hjälpmedlet förstörs, stjäls eller förkommer på annat sätt. I dessa fall blir patienten/ brukaren ersättningsskyldig innan nytt hjälpmedel kan förskrivas. Förskrivaren skall därför diskutera med skolan om förvaring av stöldbegärliga hjälpmedel, under den tid patienten/ brukaren inte själv kan ha uppsikt över dessa. Även om skolan inte har något direkt ansvar för personliga hjälpmedel, bör det ligga i skolans intresse att patienten/ brukaren kan förvara det personliga hjälpmedlet på ett säkert sätt.

18(22) 10 Övrig Hjälpmedelshantering Vid behov av fördjupning hänvisas till gällande avtal och Hjälpmedelsguide. www.ltdalarna.se / Hjalpmedelsguide Beskrivning av LD Hjälpmedel LD Hjälpmedel hanterar upphandling, inköp, rekonditionering, avhjälpande och förebyggande underhåll (AU/FU), teknisk service, anpassning och distribution av hjälpmedel i Dalarnas län. LD Hjälpmedel är landstingets, kommunernas och politikens resurs gällande: Stöd (t.ex. policys och riktlinjer inom hjälpmedelsområdet) Rådgivning Konsultation Extern information Utbildning inom hjälpmedelsområdet Förskrivning av personliga hjälpmedel (för uthyrning, försäljning) I Dalarna hanteras övervägande delen av de hjälpmedel som är avsedda för användning av enskild person i i vård-/omsorgs och hemmiljö genom LD Hjälpmedel. Undantag kan finnas: (T.ex. Insulinpumpar, TENS, enstaka infusionspumpar som förskrivits via Apotek etc.). LD Hjälpmedel bör kontaktas innan en eventuell förskrivning av hjälpmedel sker via Apotek. Vid denna typ av förskrivning blir patienten ägare till hjälpmedlet och måste då vända sig till sin förskrivare för att få service eller avhjälpande underhåll förskrivet på samma sätt. 10.1 Överenskommelser mellan organisatoriska enheter gällande förskrivning Verksamhetschef vid patientvårdande klinik kan träffa överenskommelse med annan organisatorisk enhet t.ex. arbetsterapi och sjukgymnastik om att dessa får förskriva hjälpmedel som belastar klinikens kostnadsställe. 10.2 Dubbel förskrivning Grundprincipen är att endast en uppsättning av hjälpmedlet kan förskrivas, men det är patientens behov som avgör om hjälpmedel skall förskrivas i flera antal. Dubbel uppsättning av hjälpmedel kan inte förskrivas som extra trygghet för om ordinarie hjälpmedel går sönder eller för ökad bekvämlighet.

19(22) 10.3 Grundutrustning på enheter Särskilda boenden, korttidsboenden, dagverksamheter, sjukvårdsinrättningar m.fl. oberoende av huvudmannaskap och driftsform, ska vara inredda och utrustade så att miljön motsvarar normala behov för den verksamhet som bedrivs. Grundutrustning bekostas av vårdgivaren eller den som ansvarar för verksamheten. (kan vara t.ex. rullstolar till entré, personlyftar och medicinsk utrustning som används till flera). Det finns inget krav på grundutrustning hos person i eget boende med personlig assistans, oavsett vem som är arbetsgivare för assistenterna. Efter bedömning/utprovning förskrivs hjälpmedlen i detta fall som personliga hjälpmedel. 10.4 Inköp av medicinsk behandlingsutrustning till enhet Lokala anvisningar gällande inköp kan förekomma. Generellt kan sägas att medicinsk utrustning som används till behandling av flera patienter på mottagning eller enhet köps in i samråd med och kontrolleras företrädesvis genom Medicinsk Teknik vid Falu Lasarett (inkl. filialer) Utrustningen ägs sedan av beställande enhet. Den utrustning som ska genomgå förebyggande underhåll med förutbestämt intervall kontrolleras och märks upp med individnummer för spårbarhet. Fortlöpande kontroll och åtgärd efter felanmälan utförs sedan av MT. Mindre kostsam utrustning kan finnas som förrådsvara och beställs då enligt gängse rutin på vårdenhet eller inom kommun. All medicinsk utrustning kan dock behöva översyn för att säkerställa funktion. Internt inom landstinget: http://navet.ltdalarna.se Styrdokument / Landstinget Dalarnas styrdokument / Riktlinjer för anskaffning och upphandling 10.5 Återlämning av förskrivet hyreshjälpmedel Återlämning av förskrivet hjälpmedel kan ske till närmaste vårdenhet för transport till LD Hjälpmedel. 10.6 Nya produkter och metoder - kostnader Förskrivare ansvarar för kostnader för nya produkter/metoder som eventuellt kan definieras som förskrivingsbart hjälpmedel till dess annan överenskommelse träffats. Innan nya produkter/metoder införs/tillämpas skall dialog föras med berörda samtalsparters, avtals- och produktgrupper. En framtida hantering kan komma att bli Gemensam Nämnd (och särskild ansökan vid införande av nya hjälpmedel). Här avvaktar man HI:s utredning och ett politiskt beslut innan revidering / tillägg.

20(22) 10.7 Egenansvar Med egenansvar menas Hjälpmedel som inte kräver hälso- och sjukvårdens kompetens för bedömning och utprovning. Dessa köps och ägs av brukaren. 10.8 Egenavgifter/kostnader för patient Hänvisning till Vårdavgiftshandbok / Hjälpmedelsguide 10.9 Fritt Val Gäller i dag endast Hårersättning inom landstinget Dalarna Ett beslut avvaktas innan eventuell revidering / tillägg 10.10 Utomlänsvård och hjälpmedel Hänvisning till Riksavtal för utomlänsvård 10.11 Akutbesök på annan VC än listad Hjälpmedelskostnader för patienter (boende i Dalarnas län) som uppstår i samband med akutbesök på annan vårdcentral inom länet, förskrivs i samråd med listad vårdcentral. 10.12 Asylsökande/ flyktingar och hjälpmedel Samtliga kostnader och intäkter för asylsökande bokförs på ett kostnadsställe inom landstinget för att man ska ha möjlighet att jämföra kostnaderna med det statsbidrag som utbetalas från Migrationsverket. Mer information finns på Navet / Ekonomi eller sök: Asyl 10.13 Flytt till eller från länet och hjälpmedel Kontakta LD Hjälpmedel för information.

21(22) 11 Referenser 1. Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse 2. Riksavtal för utomlänsvård 110501. Sveriges kommuner och landsting (SKL) 3. 1177.se / Dalarna Skolstöd 4. SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvård 5. Handbok för Vårdavgifter 6. Avtal mellan kommuner / Landstinget Dalarna och LD Hjälpmedel Dokument Länk Anteckning Hjälpmedels- www.ltdalarna.se/hjalpmedelsguide guide Hjälpmedelshanteringen i Landstinget Dalarna Kommunalisering av hemsjukvården Navet / Projekt och utveckling Skolstöd 1177.se Handbok för Vårdavgifter Socialstyrelsens författningssamling Riktlinje förskrivning av säng / madrass www.regiondalarna.se Verksamhet - Våra Projekt - Kommunalisering av hemsjukvården http://navet.ltdalarna.se Projekt och utveckling - Kommunalisering av hemsjukvården 1177.se/Dalarna Regler och Rättigheter - Stöd och hjälpmedel - Skolstöd http://navet.ltdalarna.se Ekonomi Ekonomihandbok Vårdavgifter och vårdköp - Vårdavgiftshandbok www.socialstyrelsen.se Regler och vägledning - Föreskrifter och Allmänna råd - SOSFs www.ltdalarna.se/hjalpmedelsguide Förteckning o riktlinjer 18 Bostäder och lokaler Riktlinje Sängar Samlad dokumentation kommunalisering Samlad Dokumentation kommunalisering Föreskrifter och allmänna råd Frågor med anledning av ovanstående Namn Representerar Telefon Arne Thuresson LD Hjälpmedel 0243-49 78 70 Elisabeth Frisk LD Hjälpmedel 0243-49 78 70 Carina Anteskog LD Hjälpmedel 0243-49 78 70 Gunilla Lillhager Verksamhetschef arbetsterapi 023-49 20 00 vx Maja Gilbert Habiliteringen Falu Lasarett 023-49 20 00 vx Helene Kastemyr Områdessamordnare Falun 023-49 20 00 vx Falun 2012-12-17 ---------------------------- Karin Stikå-Mjöberg Diarienummer & underskrift visas här i bild då länkar inte är följbara i skannat dokument Förvaltningschef Hälso och Sjukvård Landstinget Dalarna

22(22) 12 Fortlöpande revideringar: Punkt an Kommentar Revidering Datum 5.4 11 Inkontinens Förtydligande med fler exempel 5.3 10 OTA - Gäller även retroaktivt Ovanstående revideringar gjorda inför 2013-01-25 utgåvenummer 2 4 Förtydligande under Kostnadsansvar/undantag med fler exempel 6 Förtydligande under Primärt hjälpmedelsbehov med fler exempel 6 12 Fler exempel under kostnader för specialistsjukvården 7.1 14 Förtydligande under Vårdcentral 8 15 Fler exempel under kostnader för kommunen 9.2 16, 17 Hjälpmedel vid undervisning och utbildning, ytterligare revidering kommer i version 4 5.4 11 Förtydligande under Inkontinens 5.1 & 5.2 8,9 Förtydligande under Medicinska Behandlingshjälpmedel med fler exempel Ovanstående revideringar gjorda inför 2013-09-02 utgåvenummer 3