AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR #6 2007 FEMTONDE ÅRGÅNGEN Pris 79 kr DEBATT Se över lagen om offentlig upphandling Missa inte! Program Upphandlingsdagarna 2008. Sid 2-6 Nya LOU Vi har frågat experterna om framtidens upphandling PROFILEN Anders Borg Stockholm tar ansvar Friskt vågat Vara Kommun i täten
AVSNITT OFFENTLIGA AFFÄRER #6 2007 Tillsammans skapar vi framtidens goda affärer 2 UPPHANDLINGSDAGARNA 2008 För att kunskap är källan till goda affärer
UPPHANDLINGSDAGARNA 2008 OFFENTLIGA För att AFFÄRER kunskap #6 är 2007 källan till goda affärer Program UPPHANDLINGSDAGARNA 2008 För att kunskap är källan till goda affärer AVSNITT Upphandlingsdagarna 2008 hjälper dig att bevaka utvecklingen och greppa skeendet. Här finns informationen, pionjärerna, inspiratörerna och ett befruktande nätverk av kollegor, myndighetsrepresentanter, jurister och leverantörer. Det stora trycket på utveckling och effektivisering av den offentliga förvaltningen och servicen betyder att upphandlare, ekonomer, strateger, verksamhetschefer och utvecklare måste hålla sig väl uppdaterade och vara beredda att handla, att utveckla och göra affärer. Just detta har legat till grund vid utformningen av programmet för Upphandlingsdagarna 2008. I huvudprogrammet lyfter ledande politiker och nyckelpersoner fram de övergripande, aktuella debattfrågorna. Bland seminarierna väljer Du ämnen från något av de tre fokusområdena. Moderator: Fredrik Tamm Konferensprogram Onsdag 23 januari 08.15 Registrering, kaffe, utställning 09.00 Upphandlingsdagarna öppnas av Fredrik Tamm. Öppningsanförande Upphandla för mångfald i välfärden. Jonas Milton, vd Almega och förbundsdirektör Almega Tjänsteförbunden 09.15 Offentlig upphandling i förändring. Daniel Liljeberg, politiskt sakkunnig hos kommun- och finansmarknadsministern. Vad vill vi med den offentliga upphandlingen? Goda affärer, konkurrensneutralitet, förvaltningsutveckling, samverkan och samordning, offentligt-privat partnerskap, EU-anpassning, kundval, utmanarrätt, miljökrav, sociala krav, etcetera. Hur går det ihop? Regeringens vision, mål och handlingsplan. 09.50 Konkurrensverkets roll och resurser på upphandlingsområdet. Blir det bättre för småföretagen? Miljökrav och sociala krav. Inköpssamordning. Konkurrensutsättning inom vård och omsorg. Skärpt tillsyn. Claes Norgren, GD Konkurrensverket. 10.30 Kaffe, utställning 11.00 På jakt efter den perfekta kombinationen? Interaktiv e- upphandling och digitalt målfoto avseende kvalitet och kompetens gav chockerande effektivitetsvinster hos leverantörer och upphandlande myndighet. Peter Thorsson, Boverket, Anders Ranefjord, WM-Data, Lars-Göran Fröjd, Oreo. 12.00 Seminarier 1.1 3.1 13.15 Lunch och utställning 14.30 Seminarier 1.2 3.2 15.45 Kaffe, utställning 16.15 Recent developments in public procurement and the Commission s policy on them. Jari Kallio, Europeiska Kommissionen 17.00 Mötesplats Offentliga Affärer Bokade möten, Speakers Corner (det vill säga programlagda miniföredrag, max 15 minuter, två scener), utställningen. 18.30 till midnatt Middagsbuffé, underhållning och mingel Torsdag 24 januari 08.00 Kaffe, utställning 09.00 Offentlig service - upphandling, avknoppning, utmaningsrätt, kundvalssystem. Kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering. Kristina Axén Olin, finansborgarråd, Stockholms stad 09.50 Transparent upphandling - vägen till en effektivare förvaltning, sunda offentliga affärer, fungerande konkurrens och god medborgarservice! Hans Eisler, Transparency International Sverige. Från vision till verkstad debatt. 10.30 Kaffe, utställning 11.00 Seminarier 1.3 3.3 12.00 Lunch 13.00 Seminarier 1.4 3.4 14.00 Mötesplats Offentliga Affärer. Kaffe, Utställning, Bokade möten, Speakers Corner 15.00 OPP/PPP. Var står vi idag i Sverige, vart är vi på väg? Vilka infrastrukturinvesteringar passar? Förutsättningar för att skapa en svensk modell av PPP. Erfarenheter från utlandet och PPP:s praktiska tillämpning i Sverige inklusive aktuella modifierade upphandlingsformer. Advokaterna Jan Sallnäs och John Hane, delägare i Foyen Advokatfirma. 16.00 Med etik och miljö som vision och strategi. Kriterier, kvalitetssäkring, måluppfyllelse och samhällspåverkan. Karin Friberg, KPA Pension, vice VD. 16.30 Avslutning. Upphandlingsdagarna 2008 arrangeras av: Medverkande arrangörer: Juristpartner: 3 AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR
UPPHANDLINGSDAGARNA 2008 AVSNITT För att kunskap är källan till goda affärer Program UPPHANDLINGSDAGARNA 2008 OFFENTLIGA AFFÄRER #6 2007 För att kunskap är källan till goda affärer Konferensens seminarier är fördelade på tre fokusområden med vardera fyra seminarier, enligt nedan. Var med på alla fyra seminarierna inom ett spår eller komponera ditt eget seminarieprogram. Tiderna är synkroniserade. Några av talarna på Upphandlingsdagarna Gösta Malmer Lena Svensson Christin Johansson Birgitta Laurent Henrik Bäckström Anders Knape Stefan Holm Mats Hellstenius Ylva Mannervik Acko Ankarberg Peter Lindgren Ulf Lindberg Bo Gertsson Rikard Blom Peter Forsberg Seminarieprogram 1 1. Politiska perspektiv politisk styrning och medborgarinflytande Konkurrensutsättning och upphandling av samhällstjänster. Spårvärd: Almega. Inriktningen är övergripande frågor relaterade till politik och konkurrensutsättning, genom entreprenader, kundval och avknoppning inom områdena vård och omsorg, transporter, städtjänster, med mera. 1.1 Valfrihet och kvalitet Seminariet belyser och ger perspektiv på två grundläggande begrepp vid konkurrensutsättningen av verksamhet och tjänster inom vård, skola och omsorg. Acko Ankarberg Johansson, Kommunstyrelseordförande i Jönköping. Lena Svensson, Sveriges Kommuner och Landsting 1.2 Utmaningsrätt och avknoppning Två aktuella begrepp vid konkurrensutsättningen av den kommunala verksamheten. Vad innebär detta och hur ser det ut i praktiken? Hur går en verksamhetsövergång till? Gunnar Hedberg, Uppsala kommun, kommunstyrelseordförande. Christoffer Nilsson, Uppsala Kommun, nyetableringar, leder kommunens projekt med utmaningsrätt. Catharina Hult, Almega, ansvarig för Almegas arbete med avknoppningsfrågor. 4 1.3 Strategisk offentlig upphandling Offentlig upphandling är för många liktydigt med inköp av varor till den dagliga driften. Strategisk offentlig upphandling handlar om att köpa tjänster av andra utförare, på så sätt att tjänsterna till medborgarna kan utvecklas, att näringslivet inom regionen/kommunen kan växa och att tjänsteexporten kan öka. Viktiga frågor är en genomtänkt strategi och kommunikation. Anders Knape, ordförande Sveriges Kommuner och Landsting. Ulf Lindberg, Almega, näringspolitisk chef. 1.4 Politik gör skillnad Vad händer i kommuner och landsting aktuell rapport om politiska trender, nya strategier och upphandlingsmodeller. Näringslivets perspektiv och krav i en ny tid. Stefan Holm, Almega, offentlig upphandling och konkurrensfrågor inom den offentliga marknaden. Birgitta Laurent, Svenskt Näringsliv, fokus offentlig upphandling, konkurrensfrågor, osund konkurrens. Henrik Bäckström, Bemanningsföretagen, förbundsdirektör.
UPPHANDLINGSDAGARNA 2008 OFFENTLIGA AFFÄRER #6 2007 För att kunskap är källan till goda affärer Program UPPHANDLINGSDAGARNA 2008 AVSNITT För att kunskap är källan till goda affärer Seminarieprogram 2 2. Strategiska perspektiv optimal upphandling Upphandlarens spelplan i förändring omvärld, samverkan, mål, styrmedel och strategisk konkurrensutsättning. Spårvärd: Akademikerförbundet SSR. Moderator: Linda Syrén. Christin Johansson, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR, presenterar seminarierna och förbundets satsning på att internt höja den offentliga upphandlingens dignitet. Detta som ett betydelsefullt kompetensområde samt att externt lyfta fram upphandlingens roll som en allt viktigare samhällsfunktion. 2.1 Kommuner i upphandlingssamverkan politik, strategi, processer och juridik Under namnet Upphandling Ystad-Österlenregionen samverkar fyra kommuner kring sina ramavtalsupphandlingar. Om implementering, funktioner, metoder, erfarenheter och resultat. Vad säger lagen och vilka är de juridiska frågeställningarna? Jerker Alm, Advokatfirman Vinge Malmö, jurist, tidigare regionjurist inom Region Skåne. Peter Lindgren, Tomelilla kommun, upphandlingschef med samordningsansvar för projektet. 2.2 Utvecklings- och upphandlingssamverkan inom kommuner och landsting Organisatoriska, ekonomiska och tekniska utmaningar med utgångspunkt från arbetet inom Beställarorganisationen för Nationell IT i vård och omsorg. Gösta Malmer, Sveriges Kommuner och Landsting, projektchef 2.3 Effektiv omvärldsbevakning och relevanta analyser Om oumbärliga kompetenser och verktyg och hur de appliceras i en politiskt styrd organisation. Mats Hellstenius, Lunds Universitet, Forskningspolitiska institutet. 2.4 Att konkurrensutsätta kommunens verksamhet en god affär? Förutsättningar, krav och konsekvenser. På seminariet redovisas hur Staffanstorps kommun går tillväga för att på olika sätt konkurrensutsätta kommunens verksamhet. Bo Gertsson, Staffanstorps kommun, produktionschef. Seminarieprogram 3 3. Ekonomiska, tekniska och juridiska perspektiv Upphandlingssamverkan, e-inköp, utvärderingsmodeller, rättsmedel med mera. 3.1 Statlig inköpssamordning mål, funktion och utveckling Om Ekonomistyrningsverkets arbetet med att säkerställa att syftet med förordningen om statlig inköpssamordning uppfylls. Ylva Mannervik, Ekonomistyrningsverket, funktionsansvarig för inköpssamordningen. 3.2 E-inköp aktuell information från pågående uppdrag Ekonomistyrningsverket har i uppdrag av regeringen att förbereda införandet av elektroniska inköp i statsförvaltningen. Regeringen har tidigare beslutat att den statliga förvaltningen 2010 bör ha kapacitet att hantera sina inköpsprocesser elektroniskt. Genom beslutet att införa e-faktura togs det första steget för att säkerställa att statliga inköp kan hanteras elektroniskt. I detta seminarium rapporterar ESV, Verva och SKL om läget i uppdraget och utvecklingen i landet. Anders Nyström, projektledare för Ekonomistyrningsverkets uppdrag att leda och samordna införandet av elektronisk fakturering i statsförvaltningen. Kerstin Wiss Holmdahl, Sveriges Kommuner och Landting, förbundsjurist och ansvarig för SKL:s arbete med e-handelsfrågor. 3.3 Konkurrens och utvärdering utvärderingsmodeller, pris, krav, kvalitet Matematik för upphandlare, om utvärdering för måluppfyllelse ifråga om avsedd vara/tjänst/funktion, bästa pris och konkurrensneutralitet. Miljö och hållbarhet, sociala krav vad är möjligt? Rikard Blom, E-avrop 3.4 Kommande ändringar i rättsmedelsdirektiven EU-direktiven och hur de påverkar de svenska regler vid överprövning av offentlig upphandling och hanteringen av skadeståndsanspråk. Helena Rosén Andersson, Advokatfirman Vinge, Göteborg. Peter Forsberg, Advokatfirman Vinge, Stockholm 5
AVSNITT Utställare UHD 2008 OFFENTLIGA AFFÄRER #6 2007 Välkommen att besöka oss på Upphandlingsdagarna! 6
23. Anders Borg INNEHÅLL OFFENTLIGA AFFÄRER NR. 6 2007 9 LEDARE Miljarder att spara E-government. Den 1 juli 2008 ska samtliga statliga myndigheter ha infört elektronisk fakturahantering. En åtgärd som beräknas spara fyra miljarder kronor över en femårsperiod. 23 PROFILEN Anders Borg Allt hänger på att klara av jobben så att vi har råd med trygghet och välfärd för alla, sa Anders Borg vid avslutningstalet vid Kvalitetsmässan i Göteborg. 15. Strategisk offentlig upphandling Ulf Lindberg 10 UPPHANDLING Synpunkter på nya LOU. Hur kommer LOU att påverka upphandlingen i stort. Antalet överprövningar. Fördelar/nackdelar med nya LOU? Experterna svarar. 17. Kineserna Ny hemmaplan med globala inspel 38 DEBATT Öppna upp för små företag. Undersökning efter undersökning bekräftar att Lagen om offentlig upphandling gör det näst intill omöjligt för små företag, ideella organisationer och kooperativ att konkurrera mot de stora vårdföretagen, skriver Magdalena Andersson, ordförande Moderatkvinnorna. 31 JURIDIK I artikeln redovisar professor Christina Ramberg och Advokat Helena Rosén Andersson några av problemen med rättsföljden förlorad verkan av upphandlinsgkontrakt. 50. Åregården Klassiskt vinterhotell 7
jtman till interntryckeriet Effektiv centraliserad utskrift för offentlig sektor! jtman är ett praktiskt beställningssystem som förenklar och snabbar upp beställningar till det interna tryckeriet och samtidigt undanröjer risken för fel och missförstånd. Systemet ger beställaren information om vad som händer med dennes utskriftsjobb under hela processen. Jtman beställningssystem gör det enklare både för tryckeriet och beställaren. Det är perfekt för organisationer, kommuner, universitet eller företag med tillgång till ett interntryckeri. Konica Minolta Business Solutions Sweden AB Solna Strandväg 96 Box 9060 171 09 Solna www.konicaminolta.se
Stor besparings potential genom automatiserad ärendehantering Offentliga Affärer utges av VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Monika Beiring monika.beiring@hexanova.se Redaktionsledning Klas Bergqvist klas.bergqvist@hexanova.se Journalister Ingrid Saarva Tina Lundberg Arne Öster Klas Bergqvist Kent Mossheden Krönikör Tina Lundberg Annonser/Traffic Henrik Tonström annonser@hexanova.se Layout Stromia-Futurum Grafiska AB Prepress och tryck Stromia-Futurum Grafiska AB www.stromia.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Göran Welander goran.welander@hexanova.se Projektledning Göteborg Alexander Capovski a.capovski@hexanova.se Adress/Namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adresser Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg Tel. 031-775 15 80 Fax 031-775 15 89 Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel. 08-618 03 21, 08-618 03 17 Fax. 08-618 03 27 Den offentliga upphandlingen i Sverige omfattar i dag närmare 500 miljarder kronor per år. Det är runt en tredjedel av alla inköp i landet. Om det ställdes relevanta miljökrav vid alla dessa upphandlingar skulle onödig miljöpåverkan kunna undvikas. Miljöstyrningsrådets Upphandlingskriterier kan användas för upphandling av miljöanpassade varor och tjänster. En annan möjlig väg att reducera den offentliga sektorns miljöpåverkan genom minskad pappershantering och samtidigt spara en hel del pengar är att anpassa myndigheternas verksamhet till den ständigt pågående IT-utvecklingen. Den nya tekniken underlättar definitivt för oss medborgare att utnyttja olika typer av elektronisk samhällsservice i allt högre utsträckning men kan också spara stora resurser åt staten. Tidigare var det framför allt e-tjänster som prioriterades. Nu har även intresset för att effektivisera den offentliga förvaltningen kommit igång på allvar. Flera stora myndigheter har kommit långt på vägen medan andra börjar att se över möjligheterna. Många av de uppgifter som i dag ofta sköts manuellt skulle kunna automatiseras och frigöra resurser till andra delar av verksamheten. Ekonomistyrningsverket har en nyckelroll Steg ett på nationell nivå är faktureringen. Den 1 juli 2008 ska samtliga statliga myndigheter ha infört elektronisk fakturahantering, en åtgärd som beräknas spara fyra miljarder kronor över en femårsperiod och en miljard kronor per år efter det. Ekonomistyrningsverket, ESV, har fått uppdraget att leda och samordna arbetet. En gemensam standard för e-fakturering innebär stora fördelar för den offentliga sektorns varu- och tjänsteleverantörer. Med samma standard kan leverantörerna snart nå stora delar av den offentliga sektorn. E-fakturering, som bland annat minskar risken för att fakturor kommer bort eller betalas för sent, är bara en del i arbetet mot det som kallas e-government. Målet är att införa e-handel inom alla statliga myndigheter. På sikt ska även inköp och upphandlingar i många fall kunna skötas med automatik. Då får leverantörerna till staten stora fördelar genom en elektroniska hantering av beställningar i sin interna process. ESV:s uppdrag ska skapa incitament och förutsättningar för en gemensam utveckling för hela den offentliga sektorn. Under 2006 undersökte Verket för förvaltningsutveckling, Verva, besparingspotentialen inom enskilda processer på de svenska myndigheterna. Resultaten talar sitt tydliga språk. Ett exempel: Försäkringskassan tar årligen emot 370 000 ansökningar enbart om bostadsbidrag. Beräkningen när det gäller bostadsbidrag är helt matematisk, så i princip behövs det inga handläggare för en sådan fråga. Handläggningstiden kan också kortas avsevärt. I vissa fall kan den sökande få ett svar direkt på skärmen. Genom att automatisera bostadsbidragsansökningarna skulle den svenska statskassan spara ungefär 56 miljoner kronor om året. Denna summa är försiktigt beräknad på att endast 30 procent av ansökninagrna om bostadsbidrag kommer att göras online i det automatiska systemet. Kortare handläggningstid och snabbare besked innebär att de sökande får lättare att planera sin ekonomi. Dessutom kan förändringar av inkomst eller familjeförhållanden registreras snabbare, vilket leder till färre återbetalningskrav. Samhällsnyttan är alltså stor på mer än ett sätt. Urban Nilsson Ansvarig utgivare ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning. 9
AVSNITT OFFENTLIGA AFFÄRER HAR FRÅGAT EXPERTPANELEN OM NYA LOU OFFENTLIGA AFFÄRER #6 2007 1. Hur kommer LOU att påverka upphandlingen i stort? 2. Antalet överprövningar? 3. Vad är fördelen med nya LOU? 4. Vad är nackdelen med nya LOU? Roland Pettersson och Senad Babacic, Kommentus 1. Vi tittar över våra processer och ett 40 tal upphandlingsprojekt. Men ändringarna i lagen kommer inte att påverka upphandlingsverksamheten i stort. 2. Om det kommer att bli så att man kan begära överprövningar även av beställningar, ja då kommer det att bli fler överprövningar. 3. Fördelen med nya LOU är att villkoren blir fastställda. Regelverket har blivit tydligare. 4. Det får vi se när ändringarna är genomförda. Inger Höglund, Verva 1. Kommer att bero på hur nya LOU implementeras. Det kommer att bli svårt att rangordna funktion och tjänster. Problemet är att avropen kommer att överprövas. 2. Varor är mer transparanta. Då är det enkelt med checklistor. Men när det gäller tjänster och personlig rådgivning blir det svårare. Det är en risk att det juridiska tar över allt mer. 3. Fördelen med nya LOU är att den nu blir lag. 4. Att välja funktion/ tjänster kommer att bli mycket svårare. Kommunikation som fungerar Erfarenhet av offentlig sektor sedan 1969 Vi erbjuder ett komplett utbud av översättningstjänster och kan översätta till och från alla språk. Våra översättare är specialiserade inom sina fackområden och översätter och målgruppsanpassar alla typer av texter. Översättning och undertextning 08-506 225 00 Ubildning och språkvård 08-506 225 40 Tolkning 0770-457 400 www.semantix.se info@semantix.se STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ VÄXJÖ NORRKÖPING UPPSALA UMEÅ Perido kommer från latinets Peridoneus. Perido Skills betyder väl matchad kompetens det är ledstjärnan för vår personaluthyrning! PERIDO SKILLS ADRESS Kungsgatan 37, 111 56 Stockholm TELEFON 08-545 168 80 FAX 08-545 168 81 E-POST info@perido.se INTERNET www.perido.se 10
OFFENTLIGA AFFÄRER #6 2007 AVSNITT Ann Linde Koolman, SOI, Sveriges Offentliga Inköpare 1. Tror inte att nya LOU kommer att påverka kommande upphandlingar nämnvärt. 2. Ingen skillnad jämfört med tidigare. 3. Tycker det nya LOU är bra eftersom det innebär en del förbättringar och förtydligande av ramavtal. 4. Inte sett nackdelarna ännu. Anna Ulfsdotter Forssell - Delägare/partner och advokat, Advokatfirman Delphi & Co 1. Upphandlingen i stort påverkas inte särskilt mycket. Det är bra att vi äntligen införlivar de obligatoriska delarna av direktivet - vi är ju kraftigt försenade. De viktigaste nyheterna är enligt min mening de nya reglerna om ramavtal för klassiska sektorn och kravet på viktning av utvärderingskriterier för upphandlingar över tröskelvärdena. 2. De nya lagarna innehåller inga förändringar av reglerna rörande överprövningar. Antalet överprövningar kommer troligtvis inte att påverkas av ikraftträdandet av de nya lagarna. Praxis på oklara områden kommer - förhoppningsvis - att växa fram under hand. 3. Att vi får tydliga regler för ramavtal för den klassiska sektorn. 4. Att den inte innehåller fler av de frivilliga delarna - vi väntar på regler om inköpscentraler, konkurrenspräglad dialog m.m. Statligt ramavtal Nyhet! för företagshälsovård! Ta ett friskt beslut! Den 7 december träder det nya avtalet för företagshälsovård i kraft. Avtalsområdet är indelat i två delar - ett riksbaserat och ett ortsbaserat. Tre leverantörer är riksbaserade och 19 leverantörer är ortsbaserade. Avtalet innehåller bland annat: ergonomisk rådgivning, hälsokontroll, samtalsstöd, kost- och aktivitetsrådgivning, arbetsträning. Vill du veta mer om avtalet företagshälsovård? Läs mer på www.avropa.nu 11
AVSNITT OFFENTLIGA AFFÄRER #6 2007 12
OFFENTLIGA AFFÄRER #6 2007 AVSNITT Utmaningsrätten - Möjlighet att införliva nya idéer Svenskt Näringsliv presenterade vid Kvalitets mässan i Göteborg den första utvärderingen av utmaningsrätten. Utmaningsrätt innebär att den som anser sig kunna tillhandahålla en kommunal verksamhet bättre och billigare skall kunna lämna förslag på hur detta skulle kunna genomföras. De som känner sig manade lämnar i sin tur in förslag till utmaningsansvarig i Uppsala. Möjlighet till kreativt tänkande Tio kommuner och ett landsting har infört en så kallad utmaningsrätt. Ytterligare nio kommuner är på väg. Den största vinsten med en utmaningsrätt är att anställda och företag uppmuntras att ta fram helt nya sätt att utföra välfärldstjänster. Hittills har totalt 33 utmaningar kommit in sammanlagt. Till Stockholms landsting har det inkommit ett 40-tal utmaningar. Välfärdsområdet har fått flest utmaningar, såväl inom kommuner där psykiatri och akutsjukvården utgör de vanligaste utmaningarna. De kommuner som allmänt är motståndare till konkurrens visar sig avstå. Medan kommuner som har infört utmaningsrätten, framhåller att kommuner i vanliga upphandlingar specificerar sig för begränsat till hur en tjänst skall utföras och menar att utmaningsrätten släpper fram dem som kommer på helt nya sätt. Kommuner som har infört utmaningsrätten: Enköping (20 november 2007) Hörby (1:a kvartalet 2007) Kungsbacka (årsskiftet 2002/2003) Skara (årsskiftet 2006/2007) Sollentuna (1 jan 2007) Solna (1 november 2007) Stockholm (26 mars 2007) Täby (januari 2007) Uppsala (juni 2007) Örkelljunga (årsskiftet 2004/2005) Kommuner på väg: Halmstad (2008) Heby (2008) *Diskussioner pågår Håbo (1:a kvartalet 2008) Mora (2008) *Positiva att gå vidare, skulle kunna ske 2008 Motala (2008) Skövde (2008) Uddevalla (våren 2008) Upplands Väsby (2008) Örebro (december 2007) Källa: Svenskt Näringsliv Tina Lundberg Unik ehandelslösning för organisationer i förändring Snabbt, enkelt, effektivt och sparar mångmiljonbelopp varje år. FÖRSVARSHÖGSKOLAN Institutionen för Ledarskap och Management INFORMATION OM UGL 2008 Försvarshögskolans kurs Utveckling av Grupp och Ledare UGL, finns nu i en ny version, UGL 2008. Kursen är en grundläggande ledarskapsutbildning som fokuserar på gruppens dynamik och ledarskapets anpassning till denna. UGL är upphovsrättsligt skyddad och varumärkes-registrerad. Försvarshögskolan ansvarar för UGL utveckling och kvalitetssäkring och utbildar och certifierar handledare för UGL. Under år 2008 kommer befintliga handledare att vidareutbildas och omcertifieras till UGL 2008. UGL-kursen skall ledas av dessa särskilt utbildade och behöriga handledare. Den skall genomföras under fem sammanhängande dagar och med de riktlinjer, fastställda mål och bestämmelser som finns för kursen. FHS uppmanar därför köpare och brukare av UGL att kontrollera båda handledares behörighet i Försvarshögskolans handledarregister eller kontakta Försvarshögskolan för vidare information, vilket görs hos Försvarshögskolan i Karlstad, tfn 054-10 40 32. För mer information om UGL 2008, Fördjupad UGL, handledarutbildning UGL och handledarinformation gå in på www.fhs.se Agresso AB E-post: info@agresso.se www.agresso.se Affärssystem utan bäst-före-datum 13
OFFENTLIGA AFFÄRER #6 2007 contempus Gissa vad Justitiekanslern har gemensamt med GANT? Flera av Sveriges ledande företag och myndigheter har redan valt Contempus för att få en snabbare och smidigare hantering av sina leverantörsfakturor. Bland våra kunder finns idag stora och framgångsrika bolag som ABB, NCC, ElGiganten, SAS, Plantagen, GANT och Fritidsresor. Men också tunga myndigheter som Riksrevisionen, Skolverket, Justitiekanslern och Statskontoret. Faktum är att man har valt exakt samma lösning av exakt samma skäl: Man vill automatisera hanteringen av alla inkommande fakturor och göra livet lättare för både ekonomiansvariga och ansvariga chefer med attesträtt. Vill du bekanta dig med våra lösningar är du välkommen att kontakta Krister Skoog eller Lena Bergnäs på 08-444 98 00 eller besök vår monter på Upphandlingsdagarna 23 24 januari. KISTA SCIENCE TOWER, 164 51 KISTA TELEFON 08-444 98 00 WWW.CONTEMPUS.SE Alla dessa myndigheter har redan valt Contempus: Allmänna reklamationsnämnden Arbetsgivarverket Centrala etikprövningsnämnden ESF-rådet Fastighetsmäklarnämnden Folke Bernadotteakademin Gentekniknämnden Granskningsnämnden för radio och TV Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Institutet för tillväxtpolitiska studier Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete Internationella programkontoret för utbildningsområdet Justitiekanslern Jämställdhetsombudsmannen Järnvägsstyrelsen Kammarkollegiet Karolinska institutet Kemikalieinspektionen Kungliga Musikhögskolan Livsmedelsekonomiska institutet Läkemedelsförmånsnämnden Medlingsinstitutet Moderna museet Myndigheten för handikappolitisk samordning Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Post- och telestyrelsen Presstödsnämnden Radio- och TV- verket Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala Region Skåne Revisorsnämnden Riksarkivet Riksgäldskontoret Riksrevisionen Rikstrafiken Rymdstyreslen Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund SPV Statens beredning för medicinsk utvärdering Statens bostadskreditnämnd Statens försvarshistoriska museer Statens haverikommission Statens historiska museer Statens institut för kommunikationsanalys Statens kulturråd Statens skolverk Statens va-nämnd Statskontoret Stockholms Läns Landsting SIDA Svenska institutet Svenska institutet för europapolitiska studier Södertörns högskola Talboks- och punktskriftsbiblioteket Teaterhögskolan i Stockholm Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Valmyndigheten Överklagandenämnden för studiestöd 14
OFFENTLIGA AFFÄRER #6 2007 UPPHANDLING AVSNITT Strategisk offentlig upphandling I denna artikel belyses den offentliga upphandlingens avgörande betydelse för ekonomisk utveckling, sund konkurrens och en väl fungerande produktion av offentligt finansierade välfärdstjänster. Den offentliga sektorn omfattar i runda tal 50 procent av landets bruttonationalprodukt. Hela livet, från födseln till dess vi blir gamla, berörs vi av offentligt finansierade så kallade välfärdstjänster. Det behöver knappast sägas att sektorns interna effektivitet och dess förmåga att leverera ett för medborgarna väl fungerande tjänsteutbud har en minst sagt stor betydelse för alla medborgare, som skattebetalare och som användare av offentliga tjänster. Sett ur detta perspektiv debatteras den offentliga upphandlingens betydelse en hel del, även om vi sällan ser mer omfattande och vetenskapligt grundade analyser. 250 miljarder En annan sida av den offentliga upphandlingen är dess kort- och långsiktiga inflytande på svenskt näringsliv och dess stora dignitet som en nyckelfaktor för sund konkurrens och ett tillväxtfrämjande näringslivsklimat. Dessa frågor har tidigare nästa helt saknats i det offentliga samtalet, trots att det under de senaste åren publicerats några mycket intressanta rapporter, såsom Nuteks Småföretag och offentlig upphandling, Hinder och möjligheter för små företag att delta i offentliga upphandlingar, SNS-rapporten Att reformera välfärdsstaten och Ekonomistyrningsverkets Effektivare statlig verksamhet med privat medverkan? Om konkurrensutsättning och styrning av offentlig verksamhet i privat regi. I Nuteks och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademins projekt Framtidens näringsliv, vars slutrapport kom i maj 2006, pekas vård- och omsorgssektorn ut som ett område inom vilket det finns en stor potential att höja näringslivets konkurrenskraft genom att öka möjligheterna för entreprenörskap. Resultatet ledde till att Nutek och Almega initierade ett nytt projekt som syftade till att ta fram konkreta förslag på hur vård- och omsorgssektorns konkurrenskraft kan stärkas och utvecklas. I projektet, Vårdoch omsorg en framtidsbransch, som slutredovisades i oktober, finns ett särskilt fokus på nyföretagande och entreprenörskap. I rapporten Konkurrens i Sverige 2005 gör Konkurrensverket en försiktig beräkning som visar att den offentliga sektorn har möjlighet att konkurrensutsätta verksamhet representerade ett tjänsteutbud med ett värde om 250 miljarder kronor. Andra bedömningar visar på betydligt större volymer. Således finns här en stor förändringspotential, men också många svåra hinder. Värdet av nu upphandlade produkter och tjänster beräknas uppgå till nästan 500 miljarder kronor årligen. Hinder för utveckling Även om det finns många goda exempel på affärsmässighet och upphandlingsstrategier som bidrar till en sund utveckling på marknaden, så är den generella bilden att den offentliga upphandlingen tillämpas på ett sådant sätt att den blir till hinder för konkurrens och därmed för tillväxt och utveckling i landet. Upphandlingsprocessen och hanteringen av dåliga och onödigt komplicerade upphandlingsunderlag innebär en stor börda för företagen, men ett ännu allvarligare problem är, att det finns en utbredd misstro mot den offentliga upphandlingen, särskilt bland mindre företag. Almega, som under de senaste åren arbetat mycket med upphandlingsfrågorna, och har identifierat ett antal avgörande hinder för att offentlig upphandling skall kunna vara den stimulansfaktor för svenskt näringsoch samhällsliv som den har potential att vara: Små företag avstår från att delta i upphandlingar. Detta förhållande och orsakerna till det har på olika sätt uppmärksammats av såväl Nutek som Konkurrensverket. Frågan har särskild vikt när det gäller upphandlingens potential att ge stimulans åt det lokala och regionala näringslivet. Avsaknaden av en enhetlig policy för offentlig upphandling ställer till stora problem för såväl den upphandlande myndigheten som för leverantörerna. Diffusa motiv och brist på tydliga mål och strategier gör att medarbetarna känner sig utsatta och provocerade när de inte kan finna relevanta argument för upphandlingsvillkoren. Upphandlingsunderlagen tenderar att bli otydliga eller så detaljstyrda att möjligheterna för nytänkande och utveckling hämmas. I slutändan leder det till att man upphandlar en tjänst som inte korresponderar med de verkliga behoven. I nämnda kontext finns risk för korta ledtider och svårigheter för företagen att förutse kommande upphandlingar, vilket i sin tur leder till att företagen får svårare att bygga upp kapacitet och kompetens. Otydliga kravspecifikationer och andra brister i upphandlingsunderlaget fördyrar offertarbetet och skapar frustration, samt finns stor risk för att olika upphandlande enheter använder olika utvärderingsmodeller. Brister i tillsynen av statliga och kommunala bolags upphandlingar innebär att dessa på ett godtyckligt sätt har möjlighet att själva bestämma om de skall omfattas av LOU eller ej. En förändring på detta område har dock initierats av Konkurrensverket som den förste september tog över tillsynsverksamheten från NOU. Verket förslår bland annat att man skall få talerätt i domstol, så att myndigheten själv skall kunna driva fall med allvarliga och principiellt viktiga överträdelser. Onödigt komplicerade och bristfälliga förfrågningsunderlag orsakar Ulf Lindberg mycket merarbete och onödiga kostnader för både upphandlare och leverantörer. I den nämnda NUTEKrapporten Småföretag och offentlig upphandling finns ett räkneexempel som visar att småföretagens kostnader för att delat i offentliga upphandlingar kan vara så höga som 320 miljoner kronor, exklusive de upphandlande myndigheternas kostnader för att ta fram underlaget. Ett hithörande problem är att beställare kan vilja reglera hur ett tjänstuppdrag skall utföras istället för vad som skall levereras. Om så är fallet finns risk för att upphandlingen hämmar kreativitet, effektivitet och innovationer. Irrelevanta krav Ett vanligt problem är att förfrågningsunderlaget innehåller krav som inte har med tjänsten att göra. Sådana krav tenderar att snedvrida konkurrensen och ofta dabbar det mindre företag som kanske inte har kapacitet och/eller kompetens inom områden som inte är relevanta för förmågan att leverera den tjänst som upphandlingen egentligen avser. Den nya Lagen om offentlig upphandling som träder i kraft vid årsskiftet innebär i nämnda avseende ett steg i fel riktning. I lagen sägs att upphandlare bör ställa miljökrav och sociala krav vid upphandling i den utsträckning det är påkallat med hänsyn till upphandlingens 15
AVSNITT UPPHANDLING OFFENTLIGA AFFÄRER #6 #5 2007 art. Även andra krav får ställas på hur ett upphandlingskontrakt skall fullgöras. Med en sådan skrivning finns stor risk att vi får fler och större problem med oförutsägbara och i olika upphandlingar skiftande, för upphandlingen perifera eller i värsta fall olagliga krav. Frånsett att vara ett fördyrande hinder leder det också till att fokus flyttas från utvecklingsmöjligheter och nytänkande till faktorer av mindre direkt betydelse för upphandlingsobjektet. Vilda västern Bristande tillsyn och kontroll och avsaknaden av effektiva rättsmedel är troligen det allra största och för samhället dyraste problemområdet relaterat till offentlig upphandling. I realiteten betyder det att systemfel, dolda subventioner, brist på konkurrensneutralitet mellan privata och offentligt ägda bolag, rollkonflikter inom myndigheter som även agerar som kommersiella aktörer liksom bristfälliga upphandlingsrutiner, skadlig inkompetens, och rent fusk inte utsätts för granskning med åtföljande korrigerande åtgärder. Enbart den snedkonkurrensen som kommunala bolag kan orsaka har gigantiska proportioner. Enligt en rapport från Svenskt Näringsliv omsatte de kommunala bolagen 126 miljarder kronor år 2004. I en annan studie av 31 kommuner fann man att 1,9 miljarder kronor omsattes i verksamheter som faller inom definitionen för icke konkurrensneutral verksamhet, varav 1,6 miljarder härrörde från kommunala bolag. Det ljusnar I förra numret av Offentliga Affärer redogjorde vi utförligt för Konkurrensverkets strategi för sitt nya uppdrag att utöva tillsyn av offentlig upphandling. Verket lägger fast en offensiv strategi som i allt väsentligt tar fast på de nu presenterade problemen, med den otvetydiga målsättningen att eliminera dem. Läs gärna artikeln om Du missade den, och låt dig inspireras av de löften om ett bättre tillstånd som Konkurrensverket ställer i utsikt. För en bristfälligt fungerande offentlig upphandling är ju inte till glädje för vare sig medborgare, leverantör eller upphandlande myndigheter. Regeringen och Konkurrensverket är också glädjande tydliga med färdriktningen för såväl statliga som kommunala och landstingskommunala verksamheter: mycket mer och gärna allt som inte är ren myndighetsutövning skall utsättas för konkurrens och kunna drivas i privatägda företag och andra organisationer. Idag händer det mycket på detta område med en snabb utveckling av olika former för konkurrensutsättning, genom kundval, utmanarrätt, avknoppningar och ett generellt större intresse för att bredda och effektivisera den offentliga upphandlingen av samhällstjänster. Sällan har vi sett hur en förändring i det politiska klimatet så snabbt får avgörande genomslag inom den offentligt finansierade tjänsteproduktionen. Under Offentliga Affärers stora upphandlingskonferens, Upphandlingsdagarna 2008, ligger huvudfokus följdriktigt på dessa frågor, med ett spektrum av spännande föredrag och seminarier. Strategisk upphandling Strategisk offentlig upphandling är rubriken på ett av seminarierna under upphandlingsdagarna. Seminarieledare är Anders Knape, ordförande i Sveriges Kommuner och landsting och Ulf Lindberg, näringspolitisk chef i Almega. Vad är då strategisk offentlig upphandling? Grundläggande är en bärande förståelse för den offentliga upphandlingens potential att bidra till att det utvecklas tjänsteföretag på en väl fungerande marknad med en effektiv tjänsteproduktion, som är gynnsam för innovationer och ger företagen bra möjligheter att växa på såväl offentlig som privat marknad, konstaterar Ulf Lindberg. Att öppna större andelar av den offentliga tjänsteproduktionen för konkurrens, är nästan alltid en mycket viktig fråga. Det gäller naturligtvis också kärnverksamhet såsom vård, omsorg och skola. Det är en politisk fråga, där politikerna måste bestämma vad och hur man skall konkurrensutsätta och även lägga fast riktlinjer gällande kvalitetsfrågor, tillgänglighet med mera. Trots att vård och omsorg under senare år utsatts för konkurrens i allt större utsträckning, utför privata vårdgivare i dag bara cirka 10 procent av den offentlig finansierade vården och omsorgen. I denna växande bransch finns idag cirka 665 000 anställda, varav cirka 100 000 i privata företag och organisationer. Enligt SCB:s Nationalräkenskaper var den totala kostnaden för hälsooch sjukvåd cirka 220 miljarder kronor år 2005, varav 190 miljarder var skattefinansierade. Samma år var landstingens och kommunernas kostnader för äldre - och annan omsorg 150 miljarder kronor. Den näringslivspåverkande potentialen är således minst sagt stor. Inom serviceområden såsom logistiktjänster, IT-drift och support, administrativ service, fastighetsförvaltning med flera tjänster har de politiska policyfrågar mindre betydelse i själva upphandlingsarbetet. Men även här måste politikerna fatt långsiktiga strategiska beslut, som berör upphandlingarnas förmåga att bidra till en positiv utveckling av näringslivet, lokalt såväl som regionalt och nationellt, med perspektivet att också främja en utveckling som gör svenskt näringsliv konkurrenskraftigt på exportmarknaderna, säger Ulf Lindberg. Kortfattat kan man säga att strategisk upphandling handlar om att ha en långsiktig upphandlingsstrategi, som syftar till att skapa optimala förutsättningar för en sund och effektiv konkurrens på marknaden samtidigt som upphandlingens fokus ligger på de faktorer som har relevans för själva tjänsten eller produkten. De ovan nämnda hindren måste hanteras och undanröjas. Aktuella frågeställningar är till exempel: klargöra mål och syfte med upphandling och konkurrens, grunda upphandlingen på en genomtänkt analys, arbeta med transparens i upphandlingen och entydiga och relevanta anbudsunderlag och utvärderingskriterier, lägga fast processer och rutiner för genförande och uppföljning av en upphandling med tydlig ansvarsfördelning, säkerställa upphandlingskompetensen, ha en effektiv omvärldsbevakning inkluderande myndighetens långsiktiga upphandlingsbehov, fokusera på resultatet med flexibilitet ifråga om hur den upphandlade tjänsten genomförs. Att göra det intressant för små och nystartade företag att delta i upphandlingar är en ytterst viktig fråga. Här ser vi nu en positiv utveckling, kanske främst i glesbygden, där man ofta förstår betydelsen av att använda kommunens köpkraft för att utveckla privat tjänstesektor. Finns en bra dialog och forum för samtal och samverkan mellan de upphandlanden myndigheterna och näringslivet burkar det också ge synbara resultat, liksom då upphandlande myndigheter byter erfarenheter och lär av varandra. Det blir allt vanliga att mindre kommuner har upphandlingssamverkan och även det leder vanligen till att upphandlingarna blir mer professionell, säger Ulf Lindberg. Mycket händer runt om i landet, och vill Du få en bra inblick i det är Upphandlingsdagarna 2008, den 23-24 januari, den givna mötesplatsen. Kent Mossheden Vill du kunna signera avtal med en knapptryckning? Med ChamberSigns avtalssigneringstjänst får du funk oner för a kunna kryptera, distribuera och signera avtal via e enkelt webbaserat gränssni. Tjänsterna ger dig informa on om din motparts rä a teckna avtal med dig oavse land eller typ av organisa on. Besök www.chambersign.se för mer informa on 16
OFFENTLIGA AFFÄRER #6 2007 EKONOMI AVSNITT Ny hemmaplan med globala inspel Ekonomidagarna 2007 hämtade energi från ett brett spektra av aktuella utmaningar för offentligtanställda ekonomer en signal som samlade rekordstort deltagande. Kommunstyrelsens ordförande i Örebro, Staffan Werme, lyckades i en inspirerad välkomsthälsning höja en redan stor förväntan på en spännande och utmanande konferens. Med humor och finess planterade han Örebros nya devis Skandinaviens mest attraktiva medelstora stad. För Akademikerförbundet SSR, som arrangerar Ekonomidagarna, tycks Örebro i varje fall länge ha varit en attraktiv konferensstad, eftersom detta var den tolfte upplagan av dessa konferensdagar, som arrangeras vart annat år. Ljuset på ekonomen! Av Akademikerförbundets SSR:s cirka 53 000 medlemma arbetar mer än 30 000 inom offentlig och ideell sektor. I linje därmed är det i första hand den offentliga sektorns perspektiv som genomsyrar ämnen och frågeställningar på Ekonomidagarna. Förbundsordföranden Christin Johansson presenterade i sitt hälsningstal en ny undersökning om de offentliganställda ekonomernas arbetssituation. Förbundet har låtit Synovate Temo intervjua kommunernas ekonomichefer och ekonomiansvariga i stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Intervjuerna gjordes i slutet av september. Totalt har 250 intervjuer genomförts. Staffan Werme Bland många intressant resultat känns det oroande att tre av tio ekonomichefer i kommunerna säger att det fattas resurser för att bygga en välfärd för alla. Detta samtidigt som vi ser en stor förbättring av kommunernas ekonomi. Generell välfärd är en nödvändighet för ett fungerande samhälle. Det är politikernas ansvar att prioritera om vi ska klara välfärdsuppdraget, konstaterade Christin Johansson i sitt tal. Nästan en tredjedel av ekonomicheferna tycker att den politiska ledningen fungerar dåligt. De som tidigare jobbat i privat sektor har oftare denna synpunkt. En av tio har utsatts för påtryckningar från ledande politiker. Dock skall sägas att 97 % av de tillfrågade ekonomicheferna kände sig respekterade i sin roll. Ekonomens viktigaste uppdrag är att ge genomarbetade underlag till de politiska beslutsfattarna. Det är allvarligt när de professionella bedömningarna tvingas ge vika för olika politiska hänsyn. Christin Johansson lyfte också upp resultatet att de flesta anser att maktskiftet inte påverkat möjligheten att göra ett bra jobb, och ställde den retoriska frågan: Kan det vara så att politikerna i kommunerna samarbetar för invånarnas bästa på lång sikt? Och att ekonomicheferna är så professionella och att de arbetar med sitt uppdrag oavsett politisk majoritet? Borgs jobbmantra Sveriges ekonomiska förutsättningar idag och i framtiden var ämnet för finansminister Anders Borgs inledningsanförande. Finansministerns energi och tydlighet tycktes gå hem hos publiken. Och nog var det tydligt att den så kallade jobbpolitiken står i centrum, inkluderande vilja att minska utanförskapet, vilket närmast skall tolkas som att stå utanför den reguljära arbetsmarknaden. Och väg dit har ju regeringen pekat ut: Den grundläggande idén är att det måste löna sig att arbeta. Att skapa förutsättningar för full sysselsättning är en oerhört viktig politisk uppgift och avgörande om man vill ha inflytande på hur samhället formas. Borg lyfte bland fram följande långsiktiga utmaningar: utanförskapet, Bandet klipps, vid invigningen av Fanerduns handelscentrum, 28 september 2007. Landshövdingen i Kalmar, Sven Lindgren, till vänster, och kommunalrådet Johan Persson får genuin kinesisk hjälp. Foto: Sara Gustafsson, Kalmar kommun. globaliseringen, demografin och klimatförändringarna. Utanförskap i meningen att stå utanför arbetsmarknaden är ett generellt problem i Europas stora länder, där upp till 20-25 procent av den arbetsföra befolkningen kan föras till denna kategori. Borg underströk bland annat att det måste bli billigare och enklare att anställa. Borg betonade också att Sveriges sedan länge och i hög grad är en del av den globala ekonomin. Sverige måste därför på alla sätt skapa förutsättningar för en uthållig konkurrensförmåga inom utbildning, forskning och produktion. Företag i världen Bollen från Borg om den globala konkurrensen fick en ny kick av nästa talare, Signhild Arnegård Hansen, ordförande i Svenskt Näringsliv och tillika ordförande i det av henne startade förtaget Svenska LantChips och i Ung Företagsamhet. Konkurrera och utveckla eller dö. Någon frizon finns inte längre i en global ekonomi. Därför måste näringslivsklimatet i Sverige vara på topp. Som företrädare för 54 000 företag är Svenskt Näringslivs vision att skapa en bred samsyn i samhället, med fokus på frågor om effektiv konkurrens, tillväxtfaktorer och förutsättningarna för att starta och driva företag. I den kontexten har kommunerna en avgörande roll, såsom i ifråga om handläggningstider för ärendehantering, samverkan mellan skola och näringsliv och politikernas och tjänstemännens vilja och engagemang visavi det lokal näringslivet, där inte minst den offentliga upphandlingen liksom konkurrensutsättning av offentligt driven verksamhet är mycket viktiga frågor. Det globala perspektivet illustrerade Signhild Arnegård Hansen med hjälp av det egna framgångsrika företaget Svenska LantChips och det Östersundbaserade modeföretaget Snow of Sweden. På några få år har modeföretaget vuxit så att det nu omsätter 35 miljoner kronor. Företaget har idag nio anställda i Östersund och 200 i företagets egen fabrik i Kina. Signhild Arnegård Hansen 17
AVSNITT EKONOMI OFFENTLIGA AFFÄRER #6 2007 När Kina kom till Kalmar Sagan som blev verklighet, skulle man kanske kunna ha som underrubrik till presentationen av den omtalade Kalmaretableringen av ett Expo- och handelscenter för kinesiska företag. Johan Persson, kommunalråd i Kalmar, beskrev den negativa, nästan traumaskapande, utvecklingen i Kalmar med nedläggningen av flera stora företag och minskande invånaretal och hur det ledde till att kommunen måste öppna sig för nytänkande med ett offensivt engagemang inom näringslivet. Egna initiativ, såsom att man lyckades få Invest in Sweden att för första gången fokusera en region som ett särskilt objekt i arbetet med att skapa förutsättningar för utländskt kapital att investera i Sverige, resulterade bland annat i att representanter från Kalmar kommun träffade en kapitalstark kinesisk företagsledare på en mässa i Kina. Kommunledningen vågade sträcka sig efter den kinesisk vision om ett jättestort expocenter i norra Europa och den nästan osannolika möjligheten att Kalmar skulle vara den mest attraktiva orten för en sådan investering, i konkurens Peter Lindgren med de stora handelsstäderna nere i Europa. De ena ledde till det andra och nu sjuder det av liv och optimism i Kalmarregionen. Det skulle föra för långt att här närmare redogöra den spännande resa som Kalmar varit med om och hur kommunens politiker och tjänstemän antagit nya utmaningar och vuxit med dem. Redan etableringen av en IKEA-anläggning var en stor baby att hantera, men det visade att det går att tänja gränserna, och nu har man vinden i ryggen när projektet är flera gånger större. Parallellt med den kinesiska satsningen etablerar flera andra stora företag logistikoch handelsverksamhet i Kalmar, så att staden nu åter främst är en handelsstad, liksom då staden grundades under medeltiden. Att kineserna efter noggranna analyser valde Kalmar som etableringsort beror bland annat på stadens attraktiva läge mitt i den expansiva Östersjöregionen och att Kalmars flygplats, tågstation och hamn ligger centralt i staden. Med i bilden finns också tidigare initiativ, såsom högskoleutbildningar med inriktning på Östersjöaffärer och kommunens övertagande och säkerställande av driften av Kalmars flygplats. Kommunen har nu också en särskild investeringsfrämjare som bland annat hjälper investerare att skapa kontakter och få en optimalt snabb kommunal handläggning av olika ärenden. Kommunens projekt- kostnader för marknadsföring och resor uppgår till knappt tre miljoner kronor, men mot det skall ställas att kommunen sålt mark för 21miljoner kronor. Parallellt med nämnda utveckling i Kalmar gör som bekant det till regionen hörande Glasriket en strålande comeback efter åratal av kräftgång och misslyckade ägarförändringar. Också här är det visionerna hos en kapitalstark entreprenör och affärsman som på rekordtid fått resultatsiffrorna att vända och investeringarna att skjuta i höjden. Och lite längre bort sjuder det av tillväxt kring ett annat entreprenöriellt projekt i kommunal regi, som många i förväg dömde ut, Astrid Lindgrens Värld. En teaterpark där besökarna kan uppleva Astrid Lindgrens sagofigurer i sina riktiga miljöer. Den under sommartid öppna parken hade i år ca 425 000 besökare, varav 30 procent ifrån utlandet. De nämnda exemplen talar samma tydliga språk. Entreprenörerna, näringslivet och kommunens eget engagemang gör skillnad, och kommunerna gör klokt i att genom politik och effektiv myndighetsutövning skapa gynnsamma förutsättningar för entreprenörer och näringsliv. Jämförelseprojekt Under ekonomidagarnas första dag behandlas i föredragsform en mixa av de mest aktuella ekonomiska frågeställningarna. Därefter och hela andra dagen ägnas åt mer djupgående seminarier, där fyra parallella seminarier ger stor valfrihet. Peter Lindgren, upphandlingschef i Tomelilla kommun, uppskattar att många seminarier har en praktisk inriktning som gör det lätt att relatera informationen till den egna verksamheten. Jag har samordningsansvar för upphandlingssamverkan mellan några kommuner i sydöstra Skåne. Vi söker bland annat lösningar för e-handel, så jag tyckte att seminariet om e-handelsprojektet i Örebro läns landsting var intressant och väl genomfört. Jag ingår i SSR Akademikerförbundets yrkesråd för samhällsvetare och vi har möte under dagarna, så jag har dubbel anledning att vara här. Jag uppskattade också seminariet om det så kallade nationella Jämförelseprojektet. Rätt hanterat kan projektet bli ett av de mest effektiva instrumenten vi har för att ge stöd åt kommunernas utveckling och effektivisering. Det är ett praktiskt koncept som snabbt kan ge många Mr Luo intressanta upplysningar om sambanden mellan kostnader och kvalitet. Tomelilla bildar tillsammans med fem andra Sydskånska kommuner ett lokalt jämförelsenätverk där jag deltar som projektledare. Jämförelseprojektets primära syfte är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar av verksamheten. Målet är också att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra verksamheten. Med start 2007 skall projektet pågå under tre år. Satsningen stöds ekonomiskt av staten och genomförs i nära samarbete med Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Men syvende och sist är det kommunernas eget engagemang och vilja till förändring som blir avgörande för resultatet. I vårt nätverk finns en lovande öppenhet och redan projektarbetet gör att vi måste se över våra strukturer och processer för att göra det möjligt att mäta effektiviteten och kvalitén, konstaterar Peter Lindgren. Kent Mossheden För dig som inte går på vad som helst! KONTAKTA OSS FÖR INFO OCH PROVER PÅ TEL 08-447 31 80, FAX 08-447 31 89 ELLER INFO@OGEBORG.SE OGEBORG ÄR ETT KLIMATNEUTRALT FÖRETAG, ÄR CERTIFIERAT ENLIGT ISO 14001:2004 OCH REGISTRERAT ENLIGT EMAS FÖRORDNING (EEG) NO 761/2001. 18
KommunalGåtan Gissa vilken avkastning 8 av 10 kommuner valt för sin pensionslösning? A. 1,9% B. 6,8% C. 9,3% Vänd för rätt svar!
EKONOMI AVSNITT OFFENTLIGA AFFÄRER #6 2007 Inte bara Sverige och åldrandet Gunnar Wetterberg, SACO, anser att åldrandet behöver bli huvudfrågan de närmaste årtionden i EU. Generaldirektör Lena Jönsson,Verva, och Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef SACO, på Kvalitetsmässan. Gunnar Wetterberg menar att diskussionen i Sverige handlar mycket om de problem vi själva kommer att få med pensioner, äldreomsorg och sjukvård. Medan resten av Europa ligger betydligt sämre till. Därför tycker han att Sverige borde kräva att EU antog en strategi för att kunna hantera åldrandet med pensionsreformer och åtgärder för att utöka arbetsutbudet så väl som en möjligtvis gemensam strategi för att öka invandringen till Europa. Han anser att Europas åldrande behöver bli huvudfrågan de närmaste årtiondena i EU. Från svensk sida menar han att det är viktigt att koncentrera kraven till följande frågor: Bland sysselsättningsmålen blir uppgiften att öka kvinnornas och de äldres förvärvsfrekvens viktigast. Där finns de största reserverna inom EU. Sysselsättningsmålen tar sikte på ländernas offentliga inkomster, men utgiftssidan är minst lika viktig. Pensionssystemens konstruktion har stor betydelse för arbetsutbudet och därmed för Europas ekonomiska utveckling. Därför bör Sverige driva att EU-medlemmarna enas om normer för hållbara pensionssystem. Det demografiska argumentet är ytterligare ett tungt skäl för att lägga om EU:s jordbrukspolitik och dra ner det protektionistiska stödet. De samhällsekonomiska förlusterna ligger inte bara i konsekvenserna för u-länderna och de egna konsumenterna, utan också i att Europas resurser används ineffektivt. Inte minst arbetskraften behövs bättre på annat håll. Sverige måste bekämpa alla försök att införa snåla och främlingsfientliga invandringsregler. FNkalkylen om en invandring på 13 miljoner människor är en teoretisk räkneövning problemen måste i huvudsak lösas med andra medel men den understryker behovet av en generös och framåtsyftande europeisk invandringspolitik. Tina Lundberg FAKTA: Gunnar Wetterberg är ansvarig för Sacos samhällspolitiska avdelning och de utredningar, rapporter och remissvar som produceras där. Han ingår också i Sacos kansliledning. Källa: SACO Trångt på jobbet? Flytta inte till nya lokaler låt de nya lokalerna flytta till er. Temporentlokaler är ett koncept för temporära kontorslokaler som ger er maximal frihet. I uppgång kan ni snabbt få större utrymme. I nedgång blir ni inte sittande med för stora lokaler. Vill du veta mer? Ring 020-690 700 eller gå in på www.temporent.se. 20