Kalvö Koloniby 1988 2008 en sammanfattning över dom första 20 åren

Bertil Sigge Siggelin med sonen Håkan bygger första kolonistugan på C 06 november 1988. foto/ bs Kalvö Koloniby 1988 2008 en sammanfattning över dom första 20 åren December 2007 foto/bs

Dom första tio åren som blev 14 år totalt. Dom första femton åren bar koloniföreningen namnet Kalvö Koloniträdgårdsförening, vilka några tyckte var ett långt och besvärligt namn. 2005 beslöt årsmötet att byta namn till Kalvö Koloniby, vilket också varit arbetsnamnet under några år. Namnet uppstod efter en felskrivning av en medlem på en namnskylt som skulle fungera som vägvisare. Många tyckte vid den här tiden att föreningen var relativt ny, trots att hela tio år förflutit. Skall här försöka berätta lite om de tider som gått och spegla dom förhoppningar, förtvivlan och till slut glädjen över att vi nådde målet på Berga och Nynäshamn 2:154 som är områdets betäckning. 1984. Nynäshamns södra socialdemokratiska förening skrev till kommunstyrelsen i februari 1984 och föreslog att kommunen skulle etablera ett välordnat kolonistugeområde i Nynäshamn. Man föreslog ett område vid Berga torp som kommunen förvärvat och som skulle bli en lämplig plats för ett koloniområde. Kommunstyrelsen antog förslaget och uppmanade Södra Socialdemokratiska föreningen att genomföra en enkätundersökning för att ta reda på intresset i Nynäshamn. En arbetsgrupp bildades med Gunnar Karlsson, Gunnar Wännman och Gunnel Svensson. Projektet presenterades också i Nynäshamnsposten i maj 1984. Göte Larsén ritade en idyllisk täppa med stuga, kompost och jugarbänk som illustration till enkäten. Kommunen byggde, genom Eisten Nilsson senare medlem på A 05, en Friggebod med staket som inramning och presenterade förslaget vid södra föreningens familjesöndag på Lövhagen den 12 maj 1984. Senare flyttades stugan till Svandamsparken där den stod fram till hösten. Enkätundersökningen fick ett resultat över förväntan, 165 familjer visade sig vara intresserade av att bli kolonister. Och nu startar allt på allvar med projektering och ritningar o.s.v. Kommunens arkitekt Elisabeth Berglund ritade första förslaget för området. Det blev raka vägar och fyrkantiga tomter. Det såg inte så inspirerande ut faktiskt, och i övrigt hände så gott som ingenting, projektet stannade av. 1985. Arbetsgruppen kallade till ett första informationsmöte med intressenterna den 24 oktober 1985. Där presenterade dom ritningar som framtagits, huruvida jorden lämpade sig för odling (Tidigare åkermark) av grönsaker, skadeverkningar från rådjur och mycket mera. Kostnaderna för att bygga en Friggebod skulle bli ca 15 000 kr. Stadsträdgårdsmästaren Börje Söderlund berättade att jorden var mycket bra även om jordhalten var något låg, men det skulle förbättras lätt med gödsel, löv och kompost. Mötet präglade av en mycket positiv och förväntansfull anda. En interimsstyrelse valdes med Gustav Ljungqvist som ordförande, Bertil Siggelin kassör och Torsten Nilsson, Inga-Britt Mann, Astrid Tängeskog som ledamöter. Nästan per omgående begärde interimsstyrelsen att kommunen skulle gödsla och plöja området för att jorden s.a.s. reda sig då den nu låg i vall. Men Kommunen hade lovat lite för mycket. Det visade sig att Nynäs Gård arrenderade marken och hade lovats att få skörda foder även 1986 och plöjning kunde därför först ske sommaren 1986. Interimsstyrelsen började nu sitt arbete. Tidigare arkitekt ersattes nu med arkitekten Lars Ringdén som lånades från Länsstyrelsens arkitektkontor. Han var så att säga uppväxt i ett koloniområde i Stockholm så han ritade till vår glädje om hela området efter egen erfarenhet, och resultatet har nog ingen ångrat. Vi hade många kontakter med kommunen angående vatten från Älviksjön, avlopp, torrtoa eller mulltoa, vägarnas beskaffenhet, husens storlek, telefoner, elektrifierat område eller inte. Det slutade med kommunalt vatten och vattentoaletter. Ingen Elektricitet. Vi föreslog att föreningen skulle heta Berga Koloniträdgårdsförening men brandchefen sa nej. Det finns för många Berga i kommunen och det skulle vara lätt att ta fel vid påkallad utryckning. Brandchefen hade också synpunkter på utformningen av vägar, brandsäkerhet för husen m.m. Bl.a. skulle en gipsskiva utgöra brandvägg om två förråd sammanbyggdes, alltså skiljevägg mellan 2 + 2 kvm. Största problemet visade sig vara möjligheten att ta sig till området. Det finns nämligen 2

fornlämningar på båda sidor om tillfartsvägen, och en Hålväg på sydöstra sidan. Någon förändring fick inte ske, utan allt skulle bevaras i dåvarande skick enligt Länsantikvarien. Man fick inte heller på föra grusmassor eller annat material. Dessutom var vägböjen i backen så skarp att det var omöjligt att klara kurvan med personbil. Vi är nu framme vid 1987 och byggnadsplanen hade framtagits, kommunens kostnadsförslag hade stigit bl.a. på grund av högre standard och bärighet på vägarna, från 1 400 000 kr till drygt 2 miljoner kronor plus moms och 14 % ränta. För dyrt ansåg vi. Stillestånd och förtvivlan kan man nog kalla det läge som nu uppstod beträffande projekteringen. Men hoppet är det sista som lämnar människan säger ordspråket. 1987 Trots allt bildades Kalvö Koloniträdgårdsförening den 24 april 1987. Interimsstyrelsens ordförande avsade sig uppdraget på grund av sjukdom. Mötet valde nu en ny interimsstyrelse med Bertil Siggelin som ordförande, Svante Wänelöf som kassör och Matz Carlsson som sekreterare, Torsten Nilsson, Astrid Tängeskog och Inga-Britt Mann som ledamöter. Vid medlemsmöte den 10 juni beslutades att anta stadgar efter information från Kolonträdgårdsförbundet. Föreningen hade nu endast 34 st. medlemmar av dom tidigare 165 intressenterna. Vid nästa möte den 22 september samma år beslöt mötet att ge styrelsen i uppdrag att upplösa föreningen utan särskilt möte, på grund av ett näst intill omöjligt kostnadsläge samt svårigheterna med tillfartsvägen. Dessutom avvisades vårt förslag på stugornas byggnadsyta. Ordföranden i byggnadsnämnden Bertil G Jonsson, en duktig, kunnig person men med ett lite för stort självförtroende, han lyssnade inte så ofta på argumenten utan menade sig själv vara bäst. Föreningens krav var att stugorna skulle ha en yta på 16 kvm, och många av byggnadsnämndens ledamöter var nog ense med oss bl.a. Kenneth Åhs som var vice ordförande i nämnden. Enda sättet att få till en lösning blev att ärendet togs upp på dagordningen vid ett sammanträde då Bertil G Jonsson inte kunde närvara. Med Kenneth Åhs som ordförande för sammanträde kompromissade man och beslutade till sist att stugornas byggnadsyta skulle få vara högst 14 kvm, veranda 6 kvm, förråd 2 kvm och ett växthus på 5 kvm. Bertil G Jonsson kunde dock aldrig acceptera och förlåta sin nämnd för detta beslut. Ja, nu var ju bara resten kvar, nämligen ett omöjligt och högt kostnadsläge och omöjligheten att ta sig till området med bil. (Kenneth Åhs skall ha en eloge för sitt agerande, hans åsikt i ärendet blev verklighet först år 2000 då den nya byggnadsplanen blev verklighet). I detta dödläge träffade vårt arbetsutskott kommunstyrelsens arbetsutskott den 22 december 1987 för att försöka hitta möjligheter till lösningar. Vi fick förfrågan om vi inte själva kunde etablera området i egen regi? Vårt svar blev: Visst kan vi det om kommunen ordnar så att vi får farbar tillfartsväg! Vi avvaktade svaret men ingenting händer. Åter stillestånd, vi har tankar på att upplösa föreningen, men det var ju ingen panik, vi väntar och ser tiden ann. 1988 Det är nu det drar i gång. Under våren träffade vår ordförande dåvarande kommunalrådet Sven-Erik Larsén, Han hade haft förhinder den 22 december på grund av sjukdom och han frågar nu: Hur går det med Kalvöprojektet? Det visade sig nu att han inte fått en helt korrekt rapport från AU-mötet. Han trodde att vi backat ur på grund av kostnadssjäl. När han fick vår syn på hela situationen bestämde han sig på stående fot om att en träff med oss för vidare diskussioner. Han såg troligen omedelbart möjligheter till en acceptabel lösning. Vi träffades några dagar senare och beslutade då ett nytt möte, att nästa gång träffas på koloniområdet för att på plats konstatera vilka möjligheter som eventuellt kunde finnas. Vid det besöket beslutade kommunalrådet på plats, (tjänstemännen protesterade) de åtgärder som skulle till för att vi i egen regi skulle kunna förverkliga etableringen av koloniområdet. Vid vägkanten 100 meter före den skarpa kröken på vänster sida växte stora rejäla ekar. Beslutet blev att ekarna på dom sista 50 meterna skulle huggas ner, och vägen därmed byggas ut på gärdet (åkern) mot vattenverket. På så sett skulle kurvan rätas ut och en bra tillfartsväg var möjlig att bygga upp. Detta hände på några dagar i mars 1988 och nu låg bollen hos oss. Det skulle bli val i september och kommunalrådet Sven-Erik Larsén skulle avgå med pension och hans uppmaning till oss var: Före valet eller aldrig. Nu blev det bråda dagar. Det ställdes stora krav 3

på styrelsen, klarar vi att genomföra detta projekt som egentligen borde vara en kommunal angelägenhet. Byggnadsplanen var klar men vi skulle infordra anbud för byggande av vägar, vatten och avlopp, toaletter o.s.v. Vi skulle få låna pengar från kommunen enligt förslag från borgarna som ville slippa ifrån etableringsarbetet. Vi skulle söka byggnadslov, och även dom kommunala besluten i Kommunstyrelsen och Kommunalfullmäktige måste vara klara före sommaruppehållet, och vi är redan nu inne i april. Vi beslutade nu att endast bygga för 80 tomter, d.v.s. etapp 1. Etapp 2 med 46 tomter fick anstå till det blev större efterfrågan. Vi antog ett anbud från Nynäshamnsföretaget AB Markekonomi MARECO på 1.075.000 kronor. Senare tillkom arbeten med ytterligare ett antal vattenkranar, jordförbättringar m.m. Sluträkningen blev 1.185.600 inkl. moms. 6 %. Vi fick ett 25-årigt lån av kommunen på 1.400.000 kronor till 4 % ränta + inflation. Kommunchefen Svante Tolf överlämnade avtalen med bud den 15 juni och ett följebrev där han skrev: Vi har forcerat fram ett avtal för koloniområdet, hoppas ni kan godkänna detta med underskrifter och återlämna dessa med budet. Sista kommunalfullmäktigemöte före sommaruppehållet togs dom sista så viktiga besluten. Vi tillsammans med kommunkontoret hade lyckats trots den korta tid vi hade på oss. Nu är vi igång. Arbetet på koloniområdet skulle starta i början av augusti och vara slutfört i början av oktober. Men det är ju mycket mera som krävs för att få det hela att fungera och medlemmarna nöjda. Nu börjar det egentliga föreningsarbetet med upprättande av Nyttjanderättsavtal, Riktlinjer för området, Medlemsansökan, Hembudsskyldighet samt ett antal blanketter för dessa ändamål som skulle tas fram. Avgifter fastställdes för inträde 500 kr, tomträttsavgift 2000 kr och årsavgift till 2000 kr. Att rita förslag på hustyper var inte heller det lättaste. Bertil Siggelin med hustru satt i båten i Utös gästhamn i hällande regn och ritade vad som senare blev Siggestugan. Svante Wänelöf och Matz Carlsson ritade var sin stuga som blev nästan lika till utseendet. Dom beslöt senare att slå ihop sina idéer och därmed var Kalvöstugan förverkligad. Nu gällde det att få någon byggnadsfirma som kunde tillverka dessa och sälja färdiga på plats men också som byggsats för självbygge. Området måste indelas i kvarter och namn på vägarna. Det blev A; B; C och D-områden med tomtnummer, alla börjar med nr 1 o.s.v. Vägarna döptes till Stamvägen, Ekbackstigen, Skogstigen och Torpstigen. Arbetet med entreprenaden gick utan minsta problem. Hösten förblev torr och varm till vår fördel. Vägarna fick dock ett annat underlag än vad som var tänkt från början. Nu schaktade man bort 40 cm jord, la ut en duk och sedan kalksten från Stora Vika och Gotland som grund och grusade ovanpå. Resultatet blev mycket bärkraftiga vägar som till och med tål lastbilstrafik på vårarna. Inom området fanns några svackor, särskilt inom B och C områdena, som inte skulle bli så roligt för en kolonist. Dessa förändrades genom att ytjorden i svackan skyfflades år sidan och fyllde på med den jord som grävdes bort från vägarna, varpå matjorden skyfflades tillbaka, och nu blev hela området mycket planare. Toalettbyggnader uppfördes i form av 2 st. Friggebodar med 3 st. vattentoaletter i varje. Dessa byggdes dock så slarvigt av Jursta Produkter AB och godkändes inte vid slutbesiktningen utan en del fick göras om, och ändå blev resultatet inte bra. Sista hälften av oktober1988 mätte Bertil Siggelin, Svante Wänelöf, Tage Stensgaard, Osmo Laukkanen, Matz Carlsson och några frivilliga upp 200 kvm till varje tomt och det blev 80 tomter totalt. Styrelsens äkta hälfter serverade lunch som intogs på nedre toaletten där det fanns värme. I månadsskiftet sedan kallades medlemmarna till tomtfördelning efter den turordningslista som upprättats för dåvarande 36 medlemmar. Vi samlades i det så kallade Berga torp som då stod obebott. Och några började nästan omedelbart att gräva plinthål och bygga husgrunder. 1989. Vid det första årsmötet i mars omfattades i årsberättelsen tiden 1985 1988 för att spegla vad som hänt sedan begynnelsen. Första huset en Siggestuga restes på C 06 trettondagshelgen, huset byggdes i egen regi, pinne för pinne. Jursta Produkter AB åtog sig att färdigställa Kalvöstugan och Siggestugan såväl i byggsats som i färdigt skick. Priset för båda stugtyperna var för monterat och färdigt isolerat hus 36.500 kr och 4

28.600 för byggsatts. Kravet var dock köp av minst 10 hus. Företaget erbjöd sig också att kostnadsfritt montera upp två visningshus. På förslag från ordföranden beslutade mötet att köparna skulle betala halva monteringskostnaden (3.500) till föreningens kassa. Fem Kalvö- och fem Siggestugor beställdes att levereras i juni månad. Våren 1989, A 24 och övre toaletten. foto/bs Hösten 1989, nu börjar det likna en koloni. foto/bs Jursta Produkter AB höll tråkigt nog inte alla löften som leveranstid o.s.v. Allt blev försenat, och slarv med själva byggandet förekom ofta till förtret för oss kolonister. Allt detta inklusive slarvet med toaletterna kom att innebära ett omfattande krav från föreningen till Jursta Produkter AB som avkrävdes ett skadestånd på 20.000 kronor. Förhandlingen resulterade i en uppgörelse om kostnadsfri leverans till koloniområdet kommande år med två stycken Friggebodar, (vårt värde 20.000 kr), samt målning utvändigt inklusive färg till dom två toalettbyggnaderna. Här bygger vi Duschar 1990. Bernt Wedin foto/bs Och här är duscharna klara! foto/bs Leif Johansson och Bertil Siggelin. 1990-1991 Det var inte alla medlemmar som var intresserade av att bygga duschar, men efter två årsmöten var vi nu framme till att bygga upp dom friggebodar vi fått som plåster på såren av Jursta Produkter AB. Vi byggde båda till ett hus och delade av invändigt till både dusch och förråd. Kostnaden blev endast materialet för själva duschen. I diskussionerna under projekteringsarbetet var avsikten att koloniföreningens styrelse skulle ha kommunens bemyndigande att bevilja byggnadstillstånd för respektive medlem och tomt. Tyvärr försvann denna passus i själva beslutsvändan vilket innebar att varje medlem själv måste söka bygglov hos kommunen. Tyvärr upptäcktes fadäsen lite för sent och efter att dom första husen var uppförda, 5

men med god vilja från parterna sida löstes problemet genom att man sökte tillståndet i efterskott. Konsekvensen blev tyvärr att medlemmarna fick betala en miniavgift till kommunen för sitt byggnadstillstånd. Vi sände naturligtvis också en hel del tiggarbrev, bl.a. till HSB Nynäshamn som senare sponsrade oss med tegel till föreningens alla byggnader. Färg invändigt till toaletterna, handtorkar och toalettborstar samt en mycket skraltig jordfräs. HSBchefen Tommy Söderbloms tanke var nog att vi skulle få en ny maskin, men den tjänsteman som fick uppdraget var lite för snål och kunde inte se nyttan med att sponsra oss, dessutom fanns en maskin som borde bytas ut för deras del och då fick det bli den. Följden blev att efter varje utlåning satt hälften löst på maskinen eller så var den helt livlös. Den jordfräsen såldes på föreningens första prylauktion för 50 kronor till ett par medlemmar. Trot eller ej, maskinen fungera fortfarande nu vid vårt tioårsjubileum. Vi har stretat och kämpat för att förbättra området och rekrytera nya medlemmar, men lågkonjunkturen som började precis när vi startade har med all säkerhet lagt sin hämdsko på vår verksamhet. Trots allt har vi lyckats att med gemensamma krafter hålla årsavgiften på en rimlig nivå. Mycket hjälp har vi fått genom försäljning av jord, sand, singel och gödsel som givit ett överskott samtidigt som det är bekvämt för medlemmarna. 1992. Vi måste ju på något sätt hålla ogräset borta från de områden som ännu ej var bebyggda. Och underhåll på vägarna var också nödvändigt. Vi hyrde en gammal traktor och harv några gånger men det var inte tillfredsställande. Vid ett besök på Gotland blev det så att Bertil Siggelin fick tillfälle att köpa en Volvotraktor T 22, 1948 med bra däck och lastare. Vidare köpte han redskap efter vårt behov och föreningen fick utnyttja allt för sitt underhåll. Även en transportvagn byggdes på ett gammalt chassi som vi lyckats komma över. Hans tanke var också att traktorn med redskap skulle lösas in av föreningen då ekonomin så tillät. Vi kunde nu bedriva en del odlingar i föreningens regi med lin och andra växter som såldes på prylmarknaden. Festkommitténs aktiviteter har också bidragit till att ekonomi och framförallt till en fin gemenskap inom området. Till stor hjälp var en engagerad kassör, Svante Wänelöf med tillgång till ett ekonomiskt datasystem, till och med samma program som Nynäshamns kommun använde vilket underlättat kommunikationerna oss emellan. Till glädje för medlemmar, här monteras port D 08. Och för barnen på midsommar foto/bs 6

1993 1996 Ja nu löper det på, det kommer en ny medlem då och då. Vi lyckades köpa en valstuga till lågt pris som vi satte på plintar och sålde. En medlem tröttnade på grund av separation varför vi även löste in den stugan och sålde vidare. Och så har vi fortsatt för att få in pengar för att slippa höja avgifterna. 1997 Den 31 december var vi 62 medlemmar. Vi hade under året projekterat och vid extra beslutsmöte beslutat att elektrifiera området till en kostnad av 400 000 kronor. Vi träffade en överenskommelse med Nynäs Energi AB för att kunna utföra allt arbete i egen regi. Genom medlemmarnas egna arbetsinsatser och möjligheter till lån av maskiner, lastbil o.s.v. som kunde bemannades med medlemmar som förare. Dessutom fanns behörighet bland medlemmarna för att planera och montera alla elektriska detaljer, därmed sparade vi in minst 100.000 kronor. När allt arbete och slutbesiktningar var klara överlämnas hela projektet till Nynäs Energi AB som för all framtid står för underhållet på elnätet. Förhoppningen är nu att trivseln ökar, att nya medlemmar kan skrivas in nu när man bara kan trycka på knappen. Men visst kunde det varit trevligt om intresset för solenergi hade varit större, och dessutom hade blivit billigare i drift. Men var sak har sin tid, och tiden var nog inte mogen för solenergi då. Framtiden får utvisa: Rätt eller fel med el? Någon form av regnskydd måste anordnas som skydd vid festligheter o.s.v. Det blev i form av 4 st. pvc-rör som böjdes i en båge, förstärktes med armeringsjärn. Rör slogs ner i backen och fungerade som hållare vari pwc-rören placerades. En presenning á 6 x 10 meter som tak. Fungerade faktiskt riktigt bra om det inte regnade för hårt, då hände det att tyngden av vattnet gjorde att det hela ville sjunka ihop. Eftertanke. Kalvö Koloniträdgårdsförening bildades den 27 april 1987, och verksamheten startade med att anlägga vatten-, vägar och toaletter i augusti 1988. Och nu har du läst om dom första och jobbiga åren, här kommer en sammanfattning av dom sista tio, fram till 20-årsdagen. Så här långt kanske du läst i tidigare version vad beträffar 10 års jubileet. Men här kommer en fortsättning. Ofta hör man frågan, särskilt från äldre personer vad tar tiden vägen. Ja det kan man fråga sig. Men jag förmodar att tiden går så fort är beroende på att vi har trevligt och mår bra i vår koloniverksamhet. Det vore värre att sitta och fundera på vad man skall göra med tiden. Vill nu försöka sammanfatta allt som hänt under dom sista 10 åren. Med åldern ökar förhoppningsvis också förståndet säger dom lärde. Och det är säkert sant, för när man tänker tillbaka frågar man sig: Hur vågade vi starta upp verksamheten med 36 st. intressenter som medlemmar på 80 tomter och 1,4 miljoner i lån från Nynäshamns kommun, till 14 % ränta? Ja, det var ett vågat beslut som föreningsmötet tog i förhållande till dagens ränteläge 2008 då man kan låna pengar till ca 5 % ränta. Och nu har vi fått hela området elektrifierat. Då fanns det möjligheter och kunskap bland medlemmarna att låna och köra dom tre grävmaskinerna som gjorde det mesta av arbetet med att gräva kabeldiken och att ösa igen dessa. Det var en syn skall ni tro, (november 1997) att skåda alla som så enträget deltog i arbetet med att dra ut kilometervis med kablar och kabelrör i hällregn. Lerigare människor har nog aldrig skådats, men humöret var på topp. En otrolig arbetsprestation av föreningens medlemmar. 1998. Kunskap fanns också att planlägga hela systemet, koppla alla kablar i respektive skåp. Ett jättejobb utfördes av medlemmarna i ett för kolonin gynnsamt läge. Hela våren och sommaren pågick arbetet allt i egen regi. För i tid, då du läser detta saknas det mesta av dom möjligheter vi hade då. Den 28 augusti 1998 kl.14.00 fick vi ström i området och i samma ögonblick överlämnade vi hela anläggningen till Nynäs Energi AB. Många stugor var upplysta och det promenerades allmänt för att titta på nymodigheterna med elektriskt lyse den kvällen. 7

Gunnar Bjuhr och Sigge i var sin maskin. Foto/bs Curt Mellin fick specialjobben på tomterna. Foto/bs Med elektriciteten startade också diskussioner om områdets utveckling. Bl.a. kom inköp av tvättmaskin på tal. Kan fryshuset bli tvättstuga? Fryshuset var en liten byggnad där vi hade en frys. För att medlemmarna skulle få lite kyla i sina kylväskor införskaffade vi enlitersflaskor som fylldes med vatten, alltså en form av frysklampar. Nej, årsmötet röstade ner förslaget. Det var Nynäshamnarna som var motståndare och tyckte att behovet av den servicen inte fanns. Tvätta kunde man göra hemma, men för Stockholmarna fanns ju naturligtvis behovet. Styrelsen arbetade för bättre service och för att locka utomsocknes till området, då intresset för koloniverksamheten i kommunen var näst intill obefintlig. I detta läge var också alla överens om att område 2 med 46 tomter inte skulle byggas ut. Men arbetet med att rekrytera nya medlemmar fortsatte med alla medel. Problemet under hela 90-talet hade varit den enorma lågkonjunktur och bankkris som drabbade vårt land 1989, vilket innebar att ingen vågade köpa i ett läge då ALLA jobb var osäkra med uppsägningar på löpande band. Att i detta läge också låna pengar var nästintill omöjligt. Det här året köpte föreningen in 2 st. valstugor som senare placerades på A 04 samt C 08. Under åren som gått har föreningen köpt några stugor av medlemmar som haft svårt att sälja, för att sedan sälja dom vidare. Dessa köp har i stort bidragit till föreningens goda ekonomi som nu på 2000-talet ger ett ekonomiskt underlag för ytterligare utbyggnad av servicen i området. Ett betydelsefullt beslut som styrelsen fattade i ett tidigt skede var, att den extra servicen inte skulle belasta föreningens ekonomi, utan betalas av den som utnyttjade dessa möjligheter t.ex. tvättmaskin, telefon, dusch o.s.v. Beslutet gäller fortfarande och fungerar till allas trevnad. 10-årsjubileum firades med utdelning av kepsar till alla samt en resa till Mariehamn för hågade medlemmar. 1999 Vi började också diskutera förändring av gällande byggnadsplan. Av erfarenhet vi fått för tiden som gått har vi kommit underfund med att en del detaljer saknades som diskhörna, större veranda, inglasning av verandan, bättre och tydligare regelverk. Kalvö Koloniträdgårdsförening bestod nu 1999 av 64 medlemmar varav 3 st. var nybyggare. Fortfarande var 15 tomter lediga. Ett intäktsbortfall på i runda tal 39.000 kr. En modernisering av byggnadsplanen skulle kosta hela 30.000 kronor. Och inte nog med detta, därtill att den subvention vi haft från kommunen under något år för outhyrda tomter, nu skulle upphöra. Ränteläget hade förbättrats något från dom 14 % vi hade i början. Styrelsen hade lyckats omförhandla avtalet med kommunen så att vi fick ett räntetak på 7.5 %, och den aktuella räntan blev nu enligt Stibor Ett med plus 1 %, och med sjunkande ränta under några år blev det en stor hjälp för vår ekonomi. Vi började också med informationsmöten för medlemmarna en gång per månad vilket blev en succé eftersom ovissheterna och rundsnacket uteblev. Styrelsen fick också många tips från medlemmarna på dessa möten. 2000 Ja så var vi då framme vid årsmötet år 2000. Tvättmaskin fanns på dagordningen och röstades igenom med 25 röster mot 10 nej. Maskinen placerades på den mittersta toaletten i övre toalettbyggnaden. Det har visat sig att maskinen används vid cirka 90 tvättar per säsong. Årsavgiften höjdes med 300 kr till 8

2.900 kr. Bevattningsförbud på gräsmattor infördes eftersom vatten är en stor del av driftkostnaden och vattnet i Nynäshamns kommun är dyrt. Styrelsen fick årsmötets uppdrag att fortsätta arbetet med den nya byggnadsplanen. Den 7 oktober samma år röstades förslagen till den nya planen igenom med tillägg för medlemmarnas särskilda önskningar. Detta innebar att medlemmarna själva fick bestämma genom att kommunen godtog hela förslaget utan undantag. Beslutet innebar också att en extra utdebitering skulle ske med 250 kr per tomt samt att alla nya bygglov för obebyggda tomter skulle kosta 1000 kr, därmed blev det kostnadstäckning för dom 30.000 kr som projektet kostade. Föreningen fick nu också uppdraget att bevilja bygglov inom området. Det lustiga i sammanhanget är att Södertörns Brandförsvar yttrade sig över planen och hävdade att det skulle vara minst 8 m mellan husen, vilket skulle innebära att inga ytterligare hus kunde byggas eftersom vi hade problem med i dagsläget 4,5 m mellan husen. Men något måste dom väl säga eftersom dom fick ärendet på remiss. 2001 2001 blev ett bra år. Nu var vi 72 medlemmar varav 7 st. nybyggare. Rätt eller fel angående beslutet med att få området elektrifierat visade sig vara helt rätt, nu stiger optimismen igen. Dagens människor kan inget om gasol, fotogen o.s.v. och då blir ju allting besvärligt. Nya vägskyltar inköptes till området. Hemsida etablerades och en bussresa till Julita och ett besök hos Hovsjö koloniförening. Ett trevligt besök, men alla var överens om att Kalvö är bättre och trevligare. Sedan 1991 hade, eftersom föreningen hade dålig ekonomi, ordf. Bertil Siggelin hållit föreningen med traktor och ett antal jordbruksredskap. Det fanns ett stort behov av dessa för skötsel av vägar, allmänna gärden, outhyrda tomter o.s.v. Styrelsen beslutade nu att lösa in traktor och alla maskiner, garage m.m. för 13.600 kr. Marknadsvärdet var troligen omkring 25.000 kr, så det blev en bra affär för föreningen och Sigge fick tillbaka dom pengar han lagt ut. 2002 2002 blev ett händelserikt år. Nya infartsleden etablerades och vi planterade parkrosor i egen regi på bullervallen mot vägen. Vägverket hade varit en mycket bra samarbetspartner under hela byggnationen. Dom lånade ström av oss och vi fick mycket material av dom, bl.a. grusade dom hela vår vägsträcka. Dom betalade oss också rejält för arbetet med rosorna och elförbrukning. Osmo Laukkanen D 03 byggde och satte upp 12 st. fågelholkar runt om området det året. Kvarteret med B-tomter hade vissa tomter som var svårbebyggda på grund av att dom var så långsmala. Beslutades att mäta om dessa och ta bort B 06 och samtidigt utöka arealen med några kvadratmeter för dom övriga. Pumpen för vårt avlopp, som pumpar bort vårt avloppsvatten till vattenverket, visade sig ha gjort sitt varför en nyinvestering var nödvändig. En liten lätt summa på ca 20.000 kr. Den koloniförening som fanns utanför Oljan eller Nynäs Petrolium tvingades lägga ner då nya infartsleden skulle dras fram där. En av deras små stugor blev nu lekstuga hos oss på Kalvö, helt utan kostnad. Lite färg, såväl ute som inne och med medlemmars energi och bidrag så blev stugan som ny med inredning, leksaker, tavlor m.m. 2003 2003 diskuterades Framtiden. Framtiden var ett projekt som skulle tala om hur nödvändiga byggnationer skulle placeras. Vi var nu 78 medlemmar varav 7 nybyggare och en tomt ledig. Bertil Sigge Siggelin som varit ordförande sedan start, ville nu lämna sitt uppdrag men också ta fram ett program för utvecklingen några år framåt och för att underlätta för en kommande styrelser. Behov fanns nu av handikapptoalett, större föreningsförråd, flera duschar, traktorgarage, övernattningsmöjligheter och eventuellt en föreningslokal. Den första diskussionen handlade om plats på allmänningen bakom D-tomternas östra del, men som senare röstades ner på ett informationsmöte. Den 31 augusti 2003 beslutade dock ett extra möte att projektet Framtiden skulle ha följande innehåll: I första hand bygga en handikapptoalett, Bygga helt nya duschar och därmed kan dom gamla duscharna bli lokal för festkommittén och frysarna. Föreningens förråd utökas med 10 kvm österut. Traktorgaraget byggs på nuvarande plats. Man beslutade också att avstå från att bygga ett föreningshus med tanke på dyra driftskostnader. 9

All byggnation skall byggas efter hand och efter att behovet så påkallar. 2004 Årsmötet 2004 höjdes årsavgiften med 100 kr. Inte på grund av underskott i kassan utan på grund av att arbetslagen omorganiserades. Från att ha varit sex arbetslag där alla hade skyldighet att delta ändrades detta nu till ett enda arbetslag som styrelsen utser, därmed också en kostnadsökning för föreningen. Handikapp toaletten hade byggts under vinterhalvåret och var nu färdigbyggd till säsongstarten. Förlängningen av förrådet skulle påbörjas under hösten. Namnbyte till Kalvö Koloniby och nya stadgar föreslås. Med anledning av att ordförande ville avgå hade sökandet efter en kandidat äntligen givit resultat och vi hade hittat en medlem som var villig att överta ordförande posten, Robert Petersohn som valdes nu in i styrelsen som vice ordförande. Nu började också diskussionen om att förändra medlemmarnas el-abonnemang inom hela området. Alla medlemmar hade ett eget el-abonnemang, som skulle kunna förändras till ett enda för föreningen för att få billigare avgifter, särskilt beträffande grundavgifterna. Koloniföreningen skulle sedan sälja elen till medlemmarna. Nynäshamns Energi AB tillskrivs för en begäran om förhandlingar. Vi hade under alla år underhållit tillfartsvägen till området men nu tar kommunen över ansvaret. Styrelsen diskuterade att förnya och utveckla vattenposterna. Sigge bygger 25 fågelholkar till olika fågelarter, bl.a. till ugglor och fladdermöss, och sätter upp dom runt om i området. Ett försöksprojekt med äppelvecklare startas i regi av Alnarps Jordbruksinstitut. Vi sätter upp 800 st. feronom-remsor i äppelträden som skall sprida en doft så att äppelvecklar-hannarna inte kan hitta honorna. Det blev ett lyckat resultat, endast 5,3 % skadad frukt konstaterades på hösten. En medlem som inte byggde efter gällande regler, trots flera tillsägningar, fick en anmodan om uppsägning. Föreningen löste in stugan, efter att felaktigheterna borttagits, därmed var tvisten löst. Under alla år hittills hade endast två tvister förekommit. Den nu nyss nämnda och en tidigare som troligen till del var orsakad av sjukdom. Personen ifråga anklagade ordförande för bl.a. förskingring men ställde också till en del otrevligheter för sina grannar. 2005 På årsmötet 2005 valdes Robert Petersohn till ny ordförande för Kalvö Koloniby, som är föreningens nya och lite enklare namn. Bertil Sigge Siggelin avtackades nu efter ett 20-årigt engagemang i föreningen, 1984 2005. Medlemsantalet var nu 79 st. och alla tomter uthyrda. Det blev ett enhälligt beslut att förändra elektrifieringen till ett enda föreningsabonnemang och medlemmarna får därmed köpa el av föreningen i fortsättningen. Vinst minst 300 kr/år per tomt, troligen mera, men det får tiden utvisa. Allt blev klart hösten 2005. Samtliga arrendekontrakt skall förnyas för att bli tidsenliga. Föreningens kapital förändrats också så att tomträttsavgifterna flyttats från skuldkonto till kapitalkonto, vilket ger föreningen större handlingsfrihet. Styrelsen beslutade att förnya alla vattenposter med flera uttag, nu fyra i stället för tidigare två st. Resultatet blev att vi nu förlänga säsongen genom att vi tidigare på våren liksom senare på hösten ha fungerande toaletter och färskvatten trots några minusgrader. 2006 Årsmötet 2006 beslutade om nya stadgar och nya arrendeavtal samt nya riktlinjer för Kalvö Kolonibys verksamhet. Eftersom Jordabalken och ett antal domar i ärenden om arrende har förändrat verkligheten var det ett måste att förnya dessa handlingar. På försommaren blev C 10 till salu, ett ypperligt tillfälle att införskaffa möjligheter till övernattning till medlemmarnas gäster. Eftersom Svante Wänelöf, vår tidigare kassör och trotjänare hållit oss med lokal och datorer, hade lämnat oss uppstod ett stort behov av ny lokal för styrelsens handlingar. Men en klok styrelse löste in stugan till ett gynnsamt pris, nu med plats för dator, kopiator, övernattningar m.m. Efter bara några dagar tecknades stugan för den första gästnatten. Totalt blev det åtta gästnätter denna sommar á 150 kr. Ett otyg hade också smugit sig in i vårt område, nämligen Svartvinbärskvalster med påföljd att alla svartvinbärsbuskar i hela området måste grävas upp och brännas. Nya planteringar kan inte ske förrän Koloniträdgårdsförbundet ger klartecken om en härdig ny sort av svartvinbär. Medlemmarna har nu 10

också möjlighet att få vatten indraget på tomten eftersom det finns flera uttagsmöjligheter och att föreningen är behjälplig med monteringen. 2007 Vintern kom först den 13 januari med kyla och snö. Stackars vivor, rosenknoppar, kaprifol och alla lökar som tittade fram med flera cm. Kanske en effekt av klimatförändringen som livligt nu diskuteras. Vivorna blommade och stockrosen klev upp hela 20 cm i december. Under alla år har föreningen drivit en odlingsverksamhet där skörden säljs på marknaden. Därtill auktion som bidragit med välkomna svenska kronor till den ekonomi som oftast varit ett minus men pengar från dessa och andra aktiviteter har fyllt dessa hål. 2007 blev också ett sniglarnas år. Åren tidigare hittade vi endast något fåtal mördarsniglar men nu har områdets södra och västra del fullkomligt invaderats av mördarsnigeln eller som den egentligen heter, Spansk skogsnigel. Medlemmarna har både morgon och kväll plockat dessa förhatliga varelser i plastpåsar som slängts i hushållssoporna till ett oräkneligt antal, ja säkerligen flera tusen stycken. Med Snigeleffekt och plockande har vi dock lyckats hålla antalet till en viss begränsning. En stor eloge till alla dom medlemmar som med stor energi deltagit i arbetet. Föreningen utvecklas undan för undan. I år inköptes två stycken tält 5 x 8 meter varav ett monterades på Träffpunkten till allas belåtenhet, därtill ett antal bord med bänkar. Tanken är att ett tält skall vara uppställt från Aktion i juni till Marknad i augusti. Ett stort tillskott i trivseln då vi inte är beroende av väderlek på samma sätt som förut. Nu har alltså dom tidigare PVC rören tjänat ut, men kommer kanske till användning igen, vem vet. Dom gamla borden som var en gåva från tidigare Möbelkonsum i Nynäshamn får nu fylla sin uppgift vid boulebanorna. Tiderna förändras undan för undan. Vi började vår verksamhet utan elektricitet vilket senare visade sig ha en hämmande verkan på verksamheten. När området elektrifierats ökade medlemsantalet raskt och alla tomter har blivit uthyrda och bebyggda. Nu kom även önskemål om möjlighet till Internet anslutning. Vad månde bliva nästa önskemål? Liksom tidigare år beträffande elstängsel runt området, duschar, tvättmaskin m.m. har det alltid varit ett motstånd för dessa nyheter. Men efter att förslaget kommit upp på flera årsmöten har man kunnat fatta beslut, vilket i sin tur visat sig senare vara helt riktiga och uppskattade förnyelser. Årsmötet i år beslutade att styrelsen fick i uppdrag att arbeta vidare med frågan om möjlighet till en Internet anslutning och liksom tidigare att användarna skulle stå för kostnaden. Lite trassel vart det då systemet inte höll vad Telia Sonera lovade, men med lite extra utrustning som en runtomstrålande antenn fick hela området en acceptabel täckning. Skall bli intressant att se utvecklingen för detta. Troligen blir detta också ännu ett av styrelsens väl underbyggda förslag som kommer att uppskattas av många till en otrolig låg kostnad, 360 kr per år och tomt, dock beroende på hur många som vill ansluta sig. Nya duschar planeras nu där nuvarande Fryshus var placerat, allt enligt tidigare beslut den 31 augusti 2003 gällande Framtiden. Vi skall bygga ett nytt hus innehållande fyra duschar samt ett litet förråd med plats för varmvattenberedare och städmaterial. Bygget startade med rivning av Fryshuset och grunden grävdes med lånade maskiner men med egna förare. Femton kubikmeter singel gick åt att fylla gropen men så blev det en stadig grund med ett gediget avloppssystem. Här gjorde vår gamla traktor från 1948 oss en björntjänst genom att forsla bort all jord från grunden där nu singelbädden ligger. Huset stod klart till julhelgen, endast tegeltaket saknas utvändigt. Tegeltaket får olika färger beroende av att alla sparade tegel från olika medlemsbyggen inte räcker till utan vi måste blanda färgerna. Invändigt återstår målning, ventilation, elektricitet, värme och vatten. Efter årsskiftet skall också dom gamla duscharna omvandlas till kiosk med försäljningslucka så festkommittén får det lite bekvämare att jobba och förvara sina saker. 11

Curt, Knut, Sigge i grunden foto/rp Grunden klar foto/rp Ja allt har sin tid säger ordspråket och för Kalvö Koloniby tog det hela 19 år för att få alla tomter uthyrda. Men trots motgångar genom konjunktursvackor, arbetslöshet m.m. har koloniföreningen lyckats uppnå ett resultat över förväntan. Med ett ras från 165 intressenter till dom 36 medlemmar som skrev på sina arrendekontrakt startade vi verksamheten. Om det varit i skrivande stund hade det nog aldrig blivit någon koloniverksamhet på Kalvö. Men med en entusiasmen nästintill det otroliga har alla dom 36 medlemmarna och dom senare tillkomna bidragit till den verklighet som vi lever i idag. En solskenshistoria värd att minnas, vill man så kan man, men alla måste hjälpas åt. En bidragande orsak är också att inga stölder eller förstörelse har skett inom området, något att vara mycket tacksamma för, undantaget EN liten händelse dock som senare fått sin upplösning. Kalvö Koloniby har visat genom åren att gemenskap, samarbetsanda, lyhördhet och trivsel och hårt arbete skapar en extra krydda och livskvalitet för oss kolonisterna. Nya duschen årsskiftet 2007-2008 foto/bs Kabelgrävning, Robban & Leif foto/bs Ja så blev Kalvö Koloniby det lilla samhälle vi förväntat oss med alla förnöjdenheter som duschar, tvättmaskin, bibliotek och nu också en liten affär genom den nya kiosken som kan hållas öppen då och då efter behov. Ett jubileum kommer att gå av stapeln under sommaren 2008 och planeringen pågår för fullt när detta skrivs. Vi kan se framtiden ann med tillförsikt då vi nu utökat dom sanitära förhållandena och har tak över huvudet när vi samlas på Träffpunkten till fest eller informationsmöten. Och dessutom har föreningen nu en stabil ekonomi. TROTS ATT MÅNGA AV KOMMUNENS STYRANDE TROLIGEN INTE HAR EN ANING OM HUR STOR BETYDELSE ETT KOLONIOMRÅDE HAR FÖR KOMMUNENS INNEVÅNARE KAN KALVÖ KOLONIBY BETRAKTAS SOM ETT PARADIS I NYNÄSHAMNS KOMMUN VAD GÄLLER FRITIDSVERKSAMHET SOM 12

OCKSÅ BIDRAR TILL AKTIVITET, REHABILITERING, MILJÖTÄNKANDE, ODLINGSKUNSKAP, TRIVSEL OCH LIVSGLÄDJE. På Kalvö skiner solen även när det regnar ska ni veta. Januari 2008 Vid pennan / Bertil Siggelin tomt C 06 13