Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011
Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens ansvar. När den personen avgick så gav Umeå Studentkår ansvaret för projektet på en ny person att driva projektet enskilt. Syfte Syftet med projektet är att samla information om studerande föräldrars studiesociala situation med fokus på de problem som är specifika för den gruppen, samt formulera förslag på åtgärder och på eventuell ny utformning av projektet för kommande verksamhetsår. Metod Jag började med att ta kontakt med studenter med barn. Eftersom det inte finns något register över dessa så fick jag gå tillväga på andra sätt. Jag har använt tre olika metoder. Dels har jag pratat med privata kontakter och hört mig för om det finns några i den aktuella målgruppen som de känner till. Dels har jag haft en förfrågan med i medlemsbrevet som går ut till alla Umeå studentkårs medlemmar. Jag har också mailat till en del utvalda sektioner och fakulteter som varit underrepresenterade som (en del) i sin tur meddelat sina medlemmar/studenter. Sedan fick de intresserade kontakta mig. När jag har sökt personer som kan delta i gruppen har jag försökt att ha spridning på vad personerna pluggar, på kön och på ålder på barnen. Jag lyckades delvis. Det var för många beteendevetare och för få från de andra fakulteterna, det var fler mammor än pappor och det var fler med yngre barn än äldre barn. Men representation var ändå relativt bra. Det var till exempel väldigt få pappor som var intresserade av att delta och det finns ju alltid en avvägning mellan att ha en bra representation och mellan att hitta personer över huvud taget. När jag fått tag på tio studerande föräldrar tyckte jag det var lagom. Vi bestämde en tid och hade en träff som varade cirka två timmar. Jag har endast genomfört en träff. Tanken var att jag skulle ha fler men tidsbegränsningen har gjort att det bara funnits möjlighet att ha en träff. Där närvarade jag, en utbildningsbevakare och 7 studerande föräldrar, några av deltagarna i fokusgruppen kunde alltså inte närvara. Upplägget jag hade var att de först fick presentera sig, därefter gå en kort runda om hur de i allmänhet tycker att det funkar att vara studerande föräldrar. Därefter fick de tala kring några teman som jag hade förberett. Dessa teman var ekonomi, tid och bemötande. Diskussionerna flöt på bra av sig själva men ibland när det behövdes ställde jag frågor.
Resultat Det jag kom fram till är att de studerande föräldrarna upplever sina situationer ganska olika. En del är mycket positiva medan andra är mindre positiva. Det fanns flera olika orsaker till den varierade upplevelsen. För att lättast kunna redogöra för vad som sades på träffen och vilka problem det finns så kommer delar jag in problemen i olika teman. Därefter kommer jag att presentera förslag på lösningar. Och slutligen ska jag ge ett förslag på hur det här projektet skulle kunna se ut i framtiden. Problem Lättare om du har ett stort socialt kontaktnät Den mest betydande orsaken till hur man såg på sin situation i allmänhet och på sin tid i synnerhet var graden av tillgång socialt kontaktnät. Ett socialt kontaktnät i form av en partner (oavsett om det är den andra föräldern eller inte, och om man bor tillsammans eller inte), föräldrar, syskon, släkt eller vänner var något som gjorde att de uppfattade sin situation mer positivt. Något som också var viktigt var att dessa personer fanns i deras sociala och geografiska närhet. Ett exempel på geografiskt avstånd är en informant som är tillsammans med den andra föräldern men den hade ett arbete som innebär många och långa resor och då upplevde informanten att det fanns brist på tid många gånger. Med social närhet menar jag personer som man är tillräckligt närstående för att de ska kunna ta hand om ens barn. Studenter som inte kommer från Umeå kanske bara har några nyfunna klasskamrater i sitt kontaktnät och det är inte en lika stor fördel som att ha till exempel sina föräldrar i samma stad som kan passa ens barn. Jag kan dra slutsatsen att studerande föräldraskap hänger mycket på kontakten med andra och då oftast en partner. Det är ju inget problem att det finns en del studerande föräldrar som har många människor omkring sig som fungerar som stöd, utan problemet är att det hänger på det, att det är av mycket stor betydelse. Socialt kontaktnät ska vara ett plus i kanten och inte en absolut förutsättning för att kunna klara av ett studerande föräldraskap. Det hänger på en partner som jobbar Jag kan se en tydlig skillnad på informanternas upplevelse av sin ekonomiska situation beroende på om de lever med en partner eller inte och om den har ett jobb i så fall. De som har en partner med ett heltidsjobb tycker att ekonomin fungerar riktigt bra. Medan till exempel en informant som är ensamstående förälder till tre barn och pendlar varje dag säger att den alltid lever på marginalen. Många av de studerande föräldrarna är överrens om att det inte finns något utrymme i ekonomin för oförutsedda utgifter, ingen buffert. Även här hänger det alltså på att det ska finnas med en partner i bilden. En ensamstående studerande förälder tycker att det är väldigt kämpigt att klara sig på studiemedel, eventuell
föräldrapenning, barnbidrag och bostadsbidrag om de får det. De klarar sig, men det är knappt. Orimligt stora kompletteringsuppgifter Ett problem som många i fokusgruppen påpekade som specifikt drabbar studerande föräldrar är att kompletteringsuppgifterna som ska ersätta muntliga seminarier vid frånvaro inte är i storleksmässig proportion till själva seminariet. Det är ju ett generellt problem men det drabbar även studerande föräldrar specifikt. Det är för att deras frånvaro kan orsakas av att deras barn är sjuka, vilket har hänt informanterna ett flertal gånger. Ett muntligt examinerande seminarium kräver ofta att du är närvarande och aktivt deltagande, men i praktiken kan det räcka med att man säger någon enstaka mening eller ibland till och med så räcker det med att man bara är där. Är man inte där för att ens barn är sjukt och man var helt förberedd inför seminariet och måste skriva 4 sidor kompletteringsuppgift så blir det snett. Det är ett problem för studenter i allmänhet och för studenter med barn i synnerhet. Singel enligt försäkringskassan En informant har en särbo-relation med en person som inte är förälder till barnet. Informantens partner kan inte ta hand om barnet vid sjukdom då de inte betraktas som ett par enligt försäkringskassan för att de inte bor tillsammans. Det var ett problem för informanten. Ingen betald semester som student Flera informanter upplever att det är jobbigt att sommarsemestern inte är betald. Då måste man jobba på sommaren och kan ändå inte få en sommar med sina barn. Det är en stor skillnad mot arbetande föräldrar som har betald semester och kan ägna all sin tid åt barnen. Även om man som student har ett långt studieuppehåll under sommaren så innebär det i praktiken inte semester så länge den inte är betald. Examinerande tillfällen på kvällen Att ha examinerande uppgifter på kvällstid eller på helgen är emot Umeå universitets regelsamlingar. Dock händer det ibland ändå. Och detta är något som verkligen drabbar studerande föräldrar specifikt eftersom att de flesta dagis inte är öppet dessa tider. Om de inte har någon anhörig som kan ta hand om barnen (vilket det inte borde hänga på) missar de sin examinerande uppgift och måste göra en kompletteringsuppgift (som ofta är alldeles för stor) eller en omtenta.
Utomlandsjobb räknas inte En informant hade jobbat utomlands inom EU heltid två år, fick föräldrapenning här och hamnade på den lägsta nivån. Jobbet utomlands räknades alltså inte. Det blir märkligt när det arbetet inte anses vara lika mycket värt, när det arbetet inte räknas som en erfarenhet som föräldrapenningen grundas på. Ett system som grundas på hur mycket man jobbat borde vara konsekvent och då borde också utomlandsjobb räknas in. Detta drabbar studerande föräldrar specifikt på det sättet att de generellt ofta inte har jobbat så mycket som andra föräldrar och då borde det lilla de arbetat synas i föräldrapenningen, oavsett om det är i Sverige eller inte. Dagis inte öppet på sommaren Ett annat problem som rör sommaren är att dagis är stängt juli månad. Informanterna uppger att ett dagis i Umeå är öppet den månaden. Problemet med detta är dock att barnen inte känner till den miljön och personalen. Det blir som en ny inskolning och det blir inte bra för barnet. Upp till läraren att tillåta ljud- och bildupptagning Många informanter tog upp situationer när de bett en klasskompis filma en föreläsning då de inte kunnat närvara (bland annat på grund av vård av sjukt barn) och läraren nekat till detta. Det är nämligen upp till läraren att bestämma om den tillåter ljud- och bildupptagning eller inte. Förslag på lösningar Nedan följer förslag till lösningar. Det är dels förslag som informanterna själva resonerat sig fram till och dels förslag som jag har formulerat utefter de problem som uppdagats. UB ska öppna kl 7 på morgonen Att UB skulle ha öppet från klockan 7 istället från klockan 8 skulle innebära att det går att plugga en timme till under tiden när dagis är öppet. UB är öppet sent på kvällen men då är dagis stängt så det hjälper inte de studerande föräldrarna. Alla föreläsningar ska finnas digitalt på Camro Jag tycker inte bara att alla föreläsningar ska tillåtas att spelas in, utan att det ska vara krav på att de finns tillgängliga som ljud och bild på Camro. Det är ett sätt att öppna upp för olika
typer av studietekniker och göra universitetsstudier mer tillgängliga. Det skulle vara en direkt lösning på problemet med frånvaro från föreläsningar vid vård av sjukt barn. Det gör att de studerande föräldrarna blir mer självständiga och det studerande föräldraskapet blir mindre beroende av ett omfattande socialt kontaktnät. Detta i och med att konsekvensen inte blir lika stor ifall man inte kan närvara på föreläsningen då ens barn är sjukt. Lektioner på dagistider Alla föreläsningar ska ligga på de tider som dagis är öppet. Det studerande föräldraskapet behöver då inte hänga på att det finns ett omfattande socialtkontaktnät kring den studerande föräldern. Uppsamlingsseminarium och rimliga kompletteringsuppgifter För att lösa problemet med frånvaro vid seminarier borde dt finnas möjlighet att delta i ett uppsamlingsseminarium i slutet av terminen. Då frånvaron går att komplettera med skriftlig inlämning är det viktigt att den är i proportion till seminariet. Ett förslag är att läraren informerar studenten som varit frånvarande om vilka teman/frågor som diskuterades och att studenten får diskutera fritt kring dessa. Självklart måste formen på uppgiften anpassas efter formen på seminariet. Dagis sommaröppet Eftersom studerande föräldrar som alla andra studenter, kan läsa sommarkurser, bör dagis även vara öppet under juli månad. Studielön, betald semester För att få bukt med de ekonomiska problemen borde studenter få lön istället för lån. Som jag redan nämnt hängde de studerande föräldrarnas ekonomi antingen på en partner eller på en skör tråd. För att alla människor, oavsett livssituation, ska kunna studera så är studielön en bra bit på vägen. Även om vi idag har ett system där alla studenter får bidrag och lån så räcker det ju uppenbarligen inte till. Att studiemedlet (till största del) är ett lån är också något som hindrar människor med en svår ekonomisk situation från att studera, till exempel föräldrar. Studielönen ska självklart då också vara över sommaren så att studerande föräldrar precis som andra föräldrar kan vara lediga tillsammans med sina barn.
Projektet kommande verksamhetsår Jag skulle för det första gärna se att det här projektet kan få bli mer omfattande. Jag har fått en viss bild av studerande föräldrars studiesociala situation men den är mycket begränsad. Jag har inte haft tid att hinna träffa dem mer en än gång och det var inte så många deltagare på den träffen. Men i och med att det här i framtiden kommer ligga på en person som har övergripande studiesocialt ansvar så tror jag att det per automatik kommer finnas mer tid. Flera studerande föräldrar uttryckte att de uppskattade träffen väldig mycket och att de gärna skulle göra om det. Jag funderar kring ifall det skulle fungera med någon slags grupp där de dels kan få träffas och prata om sina erfarenheter och dels kan driva frågor där de anser att det finns brister, alltså någon slags blandning mellan samtalsgrupp och studentförening. Jag vet inte alls hur det skulle vara organiserat eller så men det är de två behoven jag har identifierat, att mötas och att förändra. Projektet kan ju också bestå i att driva de frågor som jag har föreslagit. Förslagen är väldigt olika och ska drivas åt olika håll men en del är direkt kopplande till Umeå universitet så då krävs det inte lika mycket resurser som att starta en föräldragrupp.