Fokus: Plenum i Strasbourg 22-23 oktober 2012

Fokus: Plenum i Strasbourg 22-23 oktober 2012 Prioriteringar i EU:s budget ligger i fokus under Europaparlamentets sammanträde i Strasbourg den 22-23 oktober. Ledamöterna kommer att se över såväl nästa års budget som långtidsbudgeten för perioden 2014-2020, vilka senare ska förhandlas med kommissionen och rådet. De diskuterar också passagerarrättigheter, rådets toppmöte 18-19 oktober och det Europeiska medborgaråret 2013. Ledamöterna debatterar och röstar om budgetutskottets förslag att säga nej till de nedskärningar i nästa års budget som medlemsstaterna har förordat. På agendan finns även nästa långtidsbudget, och även där har medlemsstaterna krävt en bantad budget. Parlamentet förväntas vända sig till medlemsstaterna med frågan om vilka budgetposter de i så fall vill skrota Förutom budgetfrågan diskuterar parlamentet det försenade Single European Sky projektet och hur man kan förbättra sjöfararutbildningen. De röstar om tydligare regler gällande passagerarrättigheter och om att göra 2013 till europeiskt medborgarår. SV Presstjänsten Direktoratet för medier Direktör - Presstalesman : Jaume DUCH GUILLOT Referensnummer:20121012FCS53555 Slå växelnumret (32-2) 28 33000 1/13

Sessionsinfo, 22-23 oktober 2012, Strasbourg Fördjupning EU:s budget 2013 - betalningsunderskott hotar De betalningsmedel som ministerrådet skar bort från kommissionens förslag till nästa års budget måste återinföras så att EU ska kunna betala de räkningar som kommer in från EU-länderna. Det säger budgetutskottet i sin rekommendation inför budgetförhandlingarna. Hela parlamentet debatterar på måndag och röstar på tisdag. Budget 2014-2020 - de länder som vill skära ner ska också säga var Parlamentets ledamöter väntas kräva en långtidsbudget som investerar i forskning och konkurrenskraft, precis som EU:s ledare lovade på junitoppmötet. De väntas därför utmana de regeringar som vill ha stora nedskärningar att säga vilka politikområden de vill ta bort för att möjliggöra dessa nedskärningar. Debatt och omröstning på tisdag. Resultatet av oktobertoppmötet Bankunionen, idén om en budget för eurozonen och planer på en ekonomisk och monetär union väntas dominera tisdagsmorgonens debatt om EU-toppmötet 18-19 oktober. Deltar i debatten gör EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och Europeiska Rådets Herman Van Rompuy. Parlamentets ledamöter väntas betona att när befogenheter flyttar till EU-nivå måste de också följas av ökat demokratiskt ansvar. Stärkta rättigheter för passagerare Alla de som försökt få ersättning för förseningar eller skadat baggage, försökt få tag på någon som har pålitlig information när flera förseningar avlöser varandra eller försökt ta sig hem när flygbolaget gått i konkurs vet hur svårt det kan vara. På tisdag kräver Europaparlamentets ledamöter, i en icke bindande resolution, att passagerarnas rättigheter ska stärkas, oavsett transportmedel. EU:s medborgarår 2013 På tisdag röstar parlamentet om att utse 2013 till Europeiska unionens medborgarår. Under tolv månader ska man genom olika projekt och arrangemang informera allmänheten, och då särskilt de unga, om vilka rättigheter man har som EU-medborgare. För långt ifrån alla har koll på vad som gäller om man studerar, arbetar, startar ett företag eller lyfter pension i ett annat medlemsland. 4.33 miljoner euro till arbetslösa från AstraZeneca På tisdag kväll röstar parlamentet om att ge extra stöd ur EU:s globaliseringsfond till nästan över 7 500 personer från Sverige, Frankrike, Spanien, Irland, Danmark, Tyskland och Nederländerna, som blivit arbetslösa till följd av globaliseringen. I Sverige sades nästan 1000 anställda upp på AstraZeneca när läkemedelsföretaget la ner sina enheter i Umeå och Lund och skar ner i Mölndal och Södertälje. Övriga ämnen på dagordningen - Ansvarsfrihet för rådet och tre byråer - Det gemensamma europeiska luftrummet - en dyr försening - Handelsavtal mellan EU och Israel (läkemedel) - Fortfarande för många hinder på EU:s inre marknad - Inför kommande handelsförhandlingar med USA och Japan - Konkurrenskraft för småföretag - Översyn av datalagringsdirektivet - Kommissionens arbetsprogram för 2013 -Ny rumänsk medlem i Revisionsrätten - omröstning om L. Orban 20121012FCS53555-2/13

Plenaröppnandet: attacken mot Malala Yousafzai och nytt om taket i Bryssel Europaparlamentets talman Martin Schulz fördömde kraftigt attacken mot Malala Yousafzai, en 14-årig pakistansk flicka som vågade förespråka utbildning för flickor. Schulz önskade henne snabb återhämtning och hoppades att hon skulle bli en källa för inspiration bland unga flickor världen över. Han gav också ledamöterna de senaste nyheterna om sprickorna i taket i kammaren i Bryssel. Som pappa till en dotter känner jag mig personligt sårad, sa Martin Schulz som kommentar till att talibaner sköt Malala Yousafzai. Han uppmanade de pakistanska myndigheterna att ställa förövarna inför rätta och se till att alla barn, särskilt unga flickor, får tillgång till utbildning. Schulz betonade också att mer än 250 miljoner flickor över hela världen lever i fattigdom och nekas skolgång. Skadorna på takbjälkarna i Bryssel Martin Schulz berättade att ett par ingenjörs- och arkitektfirmor har tillfrågats om hur man bäst ska reparera taket i kammaren i Bryssel, sedan sprickor upptäckts i tre av de 21 takbjälkarna. Så fort svar inkommit ska reparationerna starta, men de väntas ta "avsevärd tid". Merkel på besök i november Trots skadorna i kammaren kommer den tyska förbundskanslern Angela Merkels planerade besök i parlamentet i Bryssel, på eftermiddagen den 7 november, att kunna ske, men i andra lokaler. Nya/avgående ledamöter Från och med den 3 oktober ersätter holländaren Patricia van der Kammen (grupplös) Barry Madlener (NL, NI). 20121012FCS53555-3/13

Oktobertoppmötet - EU-ledamöter kritiska till låg framstegstakt Överenskommelsen mellan EU:s stats- och regeringschefer om en europeisk banktillsyn fick ett generellt stöd när Europaparlamentet idag, den 23 oktober, diskuterade resultatet av toppmötet (18-19 oktober). Men flera ledamöter var kritiska till att det kommer att ta lång tid att få tillsynsmekanismen på plats. Vissa ansåg att toppmötet var ett misslyckande i fråga om tillväxt. Herman Van Rompuy, ordförande för Europeiska rådet, sa att det brådskar att få klart banktillsynen, för att förebygga risker och hindra att problem sprider sig från ett land till ett annat. En gemensam europeisk tillsynsmekanism är ett första nödvändigt steg mot ett helt integrerat ramverk för finanssektorn. Andra steg måste också tas snabbt, inledningsvis harmonisering av nationella insättningsgarantier. Med en överenskommelse senast i januari 2013 kan tillsynen vara i gång senare under året. En så ambitiös tidsplan lägger ett stort ansvar på oss alla. Vi har inte råd att tappa fart. Kommissionens ordförande José Manuel Barroso konstaterade att krisen fortfarande är kvar. Det är långkonjunktur i allt för många medlemsstater och arbetslösheten är fortsatt oroande hög, fortsätter det så här kan den sociala sammanhållningen undermineras. Vi har gjort vissa framsteg, men ärligt talat inte tillräckligt. Nu är det hög tid att förverkliga förslagen som ligger på förhandlingsbordet. EPP-gruppens ordförande Joseph Daul från Frankrike: En lärdom vi kan dra av krisen är att inte lämna vissa sektorer utanför den gemensamma lagstiftningen, exempelvis banksektorn. Därför stödjer EPP rådets förslag att skapa en gemensam europeisk bankinspektion. Alla misslyckande kan påverka hela systemet. Hannes Swoboda från Österrike för S&D-gruppen var besviken på toppmötets resultat på tillväxtområdet. Det är inte en tillväxt-pakt vi vill ha utan en tillväxt-policy. Vi vill inte ha den här förseningen. Ta tillräckligt med tid men inte så lång tid att krisen hinner förvärras det vore oacceptabelt, sa Swoboda om tidtabellen. ALDE:s ledare Guy Verhofstadt från Belgien och ECR:s brittiske ledare Martin Callanan var kritiska till toppmötets frysning av banktillsynen tills det tyska federala valet. För mig är det oansvarigt att vi måste vänta nio månader innan vi kan börja genomföra något som ska antas som lagstiftning före årets slut, sa Verhofstadt. Martin Callanan: Det enda man uppnådde under detta toppmöte var ännu en missad möjlighet. När ECB införde åtgärder i syfte att ge politikerna instrument att vända trenden och återskapa förtroende för marknaden så öppnade man också ett fönster- men det fönstret har nu stängts Guy Verhofstadt betonade nödvändigheten av att dela på skuldbördorna, och vände sig sedan direkt till Barroso med ett ifrågasättande av kommissionsordförandens inställning. Vad hände med dina förslag om en räddningsfond och införandet av gemensamma euroobligationer? Du vet mycket väl att det är det enda sättet att få ner räntenivåerna inom EU. Rebecca Harms, (De Gröna, medordförande, Tyskland) 20121012FCS53555-4/13

Vi behöver gå längre än vad vi gjort hittills - enbart nedskärningar och tak för underskott räcker inte. Ska vi kunna skapa ekonomisk återhämtning så behöver vi en politik för tillväxt. Gabriele Zimmer (GUE/NGL, ordförande, Tyskland) om tidtabellen för en bankunion: Låt oss åtminstone ta tillräckligt god tid på oss för att slå fast att det vi talar om är en återkapitalisering av de nationella bankerna. Nigel Farage (EFD, medordförande, UK) till Herman Van Rompuy: Du har gått längre än vad jag trodde var möjligt. Jag var förberedd på ett mer federalt Europa, men det du nu förespråkar är underkastelse från medlemsstaterna till förmån för ett totalt odemokratiskt system styrt från Bryssel. 20121012FCS53555-5/13

Budget 2014-2020: mycket snack men lite verkstad från EUländernas regeringar Framtidens EU-budgetar för forskning och konkurrenskraft måste öka, precis som EU-ledarna lovade på sitt toppmöte i juni i år, säger Europaparlamentets ledamöter i en resolution de antog på torsdagen. Ledamöterna varnar EU-länderna att inte försöka skära ner i tillväxtstimulerande politikområden när de antar sin ståndpunkt inför de slutliga förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget. Ivailo Kalfin (S&D, BG) och Reimer Böge (EPP, DE), de två ledamöter som leder parlamentets förhandlingar om EU:s budget för 2014-2020, officiellt kallad den fleråriga budgetramen, välkomnade parlamentets starka stöd för resolutionen. Texten ska skicka en signal till EU-ländernas stats- och regeringschefer som ska diskutera budgetramen på ett särskilt toppmöte 22-23 november. Budgetmedlen måste stämma med ambitionerna Som ett svar på vissa EU-länders krav på kraftiga nedskärningar i kommissionens förslag, utmanar ledamöterna rådet - om det kommer överens om nedskärningar - att tydligt och öppet visa vilka av EU:s politiska prioriteringar eller projekt som i så fall kan överges helt och hållet: Vägen till helvetet är kantad av goda avsikter. EU-länderna är väldigt bra på att anta ambitiösa mål som till exempel pakten för tillväxt och sysselsättning nu i somras. Men när det blir dags att matcha målen med nödvändiga medel tar finansministrarna över rodret och börjar hugga. Om EU fortsätter i stilen "mycket snack, men lite verkstad" kommer vi inte att komma någon vart. I stället blir vi allt mindre trovärdiga i medborgarnas och våra internationella partners ögon, sa Ivailo Kalfin. Investera i forskning och konkurrenskraft för att bekämpa krisen De åtgärder som vidtagits sedan 2008 har inte lyckats få stopp på den ekonomiska och finansiella krisen, noterar ledamöterna. En målinriktad, robust och tillräcklig EUbudget behövs för att bidra till att samordna och förstärka de nationella insatserna, säger ledamöterna och efterfrågar därför "betydande ökningar" i budgeten för konkurrenskraft, utveckling av småföretag, företagande, hållbar infrastruktur samt forskning och innovation. I och med "det stora behovet att säkra offentliga investeringar i tillväxt och arbetstillfällen" vill ledamöterna att medlen för sammanhållningspolitik och jordbruk ska behållas, minst på minst samma nivå som för perioden 2007 2013, men att pengarna ska användas mer effektivt. Intäktssidan Parlamentet vill ha ett öppnare och mer rättvist sätt att finansiera EU, utan den mängd av rabatter och korrigeringsmekanismer som finns idag. I en separat resolution, som också antogs på tisdagen, efterfrågar ledamöterna ett förenklat system för EU:s moms-intäkter. De välkomnar också den planerade skatten på finansiella transaktioner och vill att den används för att minska de nationella bidragen till EU:s budget för de länder som är med och skapar finanstransaktionsskatten. Vad händer nu? Ett särskilt EU-toppmöte om nästa långtidsbudget hålls i Bryssel 22 och 23 november. Målet är att enas om ett förhandlingsmandat inför de följande förhandlingarna mellan rådet och parlamentet. 20121012FCS53555-6/13

Budget 2013 - undvik betalningsunderskott och investera i tillväxt och jobb För att EU ska kunna betala sina räkningar 2013 måste de nedskärningar som ministerrådet gjorde i kommissionens budgetförslag motarbetas, sa parlamentets ledamöter i en omröstning på tisdagen. Om parlamentet återinför de medel som skars bort av rådet i juli bidrar det till att skydda populära EU-program som Erasmusprogrammet och socialfonden mot underskott likt dem som stört programmen detta år. För att främja tillväxt och arbetstillfällen röstade parlamentet för att återinföra de 1,9 miljarder euro som rådet skar bort i juli i områden som ledamöterna anser vara vitala för att få ekonomin på fötter, som forskning, företagande och arbetsskapande åtgärder. Program som var utsatta för dessa åtgärder omfattar bland annat Erasmus, livslångt lärande och det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling. Pengarna för dessa program blev underbudgeterade för 2012, efter krav från ministerrådet, och håller nu på att ta slut, vilket gör att kommissionen idag föreslår en korrigerande ändringsbudget. De nedskärningar som rådet föreslagit för 2013 hotar även de nystartade Europeiska bankmyndigheten, värdepappers- och marknadsmyndigheten och pensionsmyndigheten. Den italienske kristdemokraten Giovanni La Via, parlamentets ansvarige för huvuddelen av EU:s budget vill undvika att samma sak upprepas nästa år: Vi anade att det här skulle hända och vill undvika att även nästa budget sys ihop som ett lapptäcke av ändringsbudgetar. Det sista företag, forskare, studenter och andra som får EUstöd behöver just nu är osäkerhet om ifall kommissionen ska kunna betala vad som lovats. Vi hoppas att EU-ländernas finansministrar inser det här och fullföljer den tillväxtpakt som deras stats- och regeringschefer enades om på toppmötet i juni. Stöd för regionalpolitik, jordbruk och fredsprocessen i Mellanöstern Ledamöterna röstade för att återinföra 1,6 miljarder euro som ministerrådet skurit bort och även att återiföra de flesta kortade budgetmedlen inom jordbrukspolitik. När det gäller stöd till Palestina och fredsprocessen i Mellanöstern röstade ledamöterna för att inte bara återställa kommissionens förslag utan även lägga till 100 miljoner utöver det. Förvaltning - göra mer med mindre pengar Ledamöterna enades om att minska parlamentets egen budget med 8,9 miljoner euro jämfört med kommissionens ursprungsförslag. Det innebär att ökningen blir 1,9 procent jämfört med årets budget, vilket är samma som den förväntade inflationen. I och med att nästa års budget även innehåller kostnader för Kroatiens EU-inträde, innebär det att resten av budgeten har minskat i reala termer. Vad händer nu? Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft sker det bara en läsning av budgeten. Sedan parlamentet röstat startar en förlikningsperiod på 21 dagar. Förlikningen startar på kvällen fredag 26 oktober och arbetar mot en överenskommelse under det avslutande mötet, fredag 9 november. Om rådet och parlamentet då kan enas, kommer parlamentet bekräfta resultatet under plenarsammanträdet 19-22 november. 20121012FCS53555-7/13

Europeiska medborgaråret 2013 - ett år för ökad medvetenhet Parlamentet röstade på tisdagen, den 23 oktober, för att utse 2013 till europeiskt medborgarår. Syftet är att öka medvetenheten om de rättigheter som kommer med EU-medborgarskapet, och genom olika arrangemang ska man sprida information om hur det fungerar att studera, arbeta, starta företag eller ta ut sin pension i ett annat medlemsland. Nästa år är det 20 år sedan unionsmedborgarskapet infördes, och för att uppmärksamma jubileet blir 2013 ett officiellt medborgarår. Varje medborgare i den Europeiska unionen har genom de olika unionsfördragen garanterats ett antal rättigheter - som rättigheten att fritt flytta och uppehålla sig i ett annat medlemsland, rättigheten att rösta och ställa upp som kandidat i europeiska och lokala val, samt rättigheten att göra en framställan till Europaparlamentet. Men EU-medborgarna själva är ofta omedvetna om dessa rättigheter. I en undersökning gjord av Eurobarometer 2011 uppgav 72 procent av de svarande att de var dåligt informerade om vilka rättigheter som medborgarskapet innebär och 13 procent sa sig vara helt omedvetna rättigheternas existens. Det Europeiska medborgaråret syftar därför till att informera allmänheten, och då särskilt de unga, om vilka fördelar medborgarskapet innebär. Dagens omröstning bekräftar den överenskommelse som redan gjorts mellan parlamentet och medlemsländernas EU-ministrar i frågan. Den cypriotiske parlamentsledamoten och socialdemokraten Antigoni Papadopoulou har ansvarat för frågan genom parlamentets olika instanser. Efter att förslaget på tisdagskvällen slutligen godkänts med 518 röster mot 63 (19 avstod från att rösta) sa han att medborgaråret kommer vid precis rätt tillfälle. Vi upplever just nu en allvarlig kris - ekonomisk såväl som politisk och social. Samtidigt är det bara 20 månader kvar till nästa parlamentsval. Därför är det viktigt att lyfta unionsfrågor som medborgarskap och deltagande demokrati högre upp på agendan. Aktiviteterna som anordnas under medborgaråret kommer att fokusera på information, främst sådan kopplad till vilka rättigheter man som EU-medborgare har när man flyttar till och bor i ett annat EU-land. Det kan handla om erkännande av en akademisk utbildning eller arbetslivserfarenhet, passagerar- och konsumenträttigheter, sjukvård över gränserna, välfärdstjänster och speciella satsningar, exempelvis Erasmus-programmet som ger unga möjligheten att studera utomlands. För att så många som möjligt ska kunna ta del av budskapet så spänner aktiviteterna över ett vitt fält - det blir utfrågningar, konferenser och informationskampanjer. Man ska också skapa speciella forum där alla involverade, såväl myndigheter på EU-, nationell, regional och lokal nivå, som organisationer och andra intressenter, kan träffas och dela med sig av sina upplevelser. 20121012FCS53555-8/13

Parlamentet röstade för stöd till små och medelstora företag Små och medelstora företag (SMF) behöver EU:s hjälp för att till fullo kunna utnyttja de möjligheter den globala marknaden erbjuder, det skriver den österrikiske kristdemokraten och parlamentsledamoten Paul Rübig i sitt betänkande kring SMFs konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter. På tisdagen röstade parlamentet ja till hans förslag, och det EU ska hjälpa till med är bland annat utvecklandet av marknadsstrategier. Klicka på infografiken för att ta reda på mer. 99 procent av alla företag inom EU är små eller medelstora, och tillsammans står de för 58 procent av den totala omsättningen. Att SMF kan utvecklas och växa är därför väsentligt för att öka EU:s konkurrenskraft och stärka dess attraktivitet som en plats för investering och tillverkning. Det nu antagna betänkandet innehåller flera åtgärder för att underlätta för SMF. Bland annat en flerspråkig nätportal med information till SMF om viktiga marknader. Andra punkter handlar om stöd till ett Erasmus-program för unga företagare som ska ge unga begåvade företagare en möjlighet att få erfarenhet av och nätverka med kunskapscentrum utanför EU. 20121012FCS53555-9/13

Svårt att få det europeiska luftrummet att lyfta Fördjupning Trängsel, förseningar och stora utsläpp - dagens europeiska flyg dras med problem. Ledamöterna röstade på tisdagen den 23 oktober ja till ett lagförslag som förhoppningsvis kan råda bot på problemen - Europas kontrollsystem för flygtrafik ska moderniseras och slås samman till ett enda, fullt integrerat luftrum. Vi har pratat med Jacqueline Foster (ECR, UK) som står bakom förslaget, om behovet av ett gemensamt luftrum och vilka hinder som måste överbryggas för att kunna införa det. Enligt planen ska det Europeiska gemensamma luftrummet vara helt genomfört innan slutet av 2012, men utvecklingen går långsamt, varför? Medlemsländerna är på det klara att deadline är vid årsskiftet. I Storbritannien har vi, tillsammans med Irland, redan infört ett gemensamt luftrum - ett så kallat Functional Airspace Block (FAB). Danmark och Sverige har också ett, och nyligen skrev Malta, Italien, Grekland och Cypern på ett avtal om att gå samman i ett FAB. Problemet är att majoriteten av dessa FABs inte är färdiga, och här har medlemsländerna ett stort ansvar. De nuvarande förseningarna inom flyget är extremt kostsamma för Europa, i såväl pengar som förlorad arbetstid - de har också negativ påverkan på resenärer och miljö. Därför är det avgörande att medlemsländerna nu gör en rejäl ansträngning för att faktiskt bli klara i tid. Klarar de inte av av att fullfölja sitt åtagande så får det allvarliga konsekvenser - inte minst för affärslivet och företagen. Europa är världsledande inom flygteknologi, men vi måste se till att våra företag också får dra fördel av det. Varför är det så svårt, vilka är de största hindren? Det saknas politisk vilja. Självfallet så förstår jag att den ekonomiska krisen gör utmaningen än större för medlemsländerna - men jag tror samtidigt att detta är rätt tillfälle att satsa. De kan inte använda krisen som en ursäkt. Trots att medlemsländerna tillsammans har kommit överens om att införa ett gemensamt europeiskt luftrum så gör de flesta just nu ingenting. Det är inte acceptabelt! Kommissionen har planer på att vidta åtgärder mot de länder som misslyckas med att införa den nya lagstiftningen, stöttar du ett sådant förslag? Ja, det gör jag faktiskt. Jag är inte en av de ledamöter som tycker att allt kommissionen gör är perfekt, men jag och mina kollegor i parlamentet ställer till fullo upp på den hårda linje som kommissionär Kallas företräder. Vi har inte tid att skjuta upp detta längre nu, vi måste framåt. 20121012FCS53555-10/13

EU-fond hjälper uppsagda tillbaka till arbetsmarknaden Bilproduktion, textilfabriker, datorproducenter - många av Europas traditionella industrier har fått det allt svårare att hålla sig flytande i takt med att krisen förvärrats och konkurrenter från låglöneländer intagit marknaden. En av de drabbade är svenska AstraZeneca, som förra året la ner sina verksamheter i Lund och Umeå och sade upp över 1000 anställda. Nu ska medel ur EU:s globaliseringsfond hjälpa 700 av dem att hitta ett nytt jobb. Parlamentet godkände i veckan en ny utbetalning på totalt 25.4 miljoner euro ur EU:s fond för justering av globaliseringseffekter (EGF). Förutom de uppsagda från AstraZeneca så omfattas även arbetslösa från Irland, Frankrike, Nederländerna, Spanien, Tyskland och Danmark. Sammanlagt berörs omkring 8000 uppsagda, merparten var tidigare sysselsatta inom fordonsindustrin, rederi, bygg- eller läkemedelsbranschen. Hjälp och stöd mot ett nytt jobb Pengarna ska gå till extra arbetsmarknadsåtgärder, det kan röra sig om hjälp med jobbsökande, vidareutbildning eller stöd för egenföretagande. I AstraZenecas fall får 700 av de uppsagda nu dela på 4.33 miljoner euro. En fond för en föränderlig värld EU:s fond för justering av globaliseringseffekter har funnits sedan maj 2009. Syftet är att under en övergångsperiod erbjuda stöd till personer som blivit uppsagda på grund av globaliseringseffekter eller den ekonomiska krisen. Insatserna ska vara individuellt utformade, och syfta till att åter få den uppsagde i arbete. Pensioner och a-kassa omfattas inte av stödet. Fonden kan varje år göra utbetalningar på 500 miljoner euro. Medlemsländer som vill ta del av medel ur fonden måste göra en ansökan med en så kallad handlingsplan, där de beskriver det aktuella projektet och hur mycket de själva planerar att bidra med. År 2011 tog över 21 000 uppsagda del av stödåtgärder finansierade av EGF. 20121012FCS53555-11/13

EU-ledamöter: Dags för översyn av datalagringsdirektivet Ett effektivt redskap för brottsbekämpning eller ett tandlöst verktyg? Datalagringsdirektivet ifrågasattes i en muntlig fråga till kommissionär Cecilia Malmström på tisdagen, den 23 oktober. Ledamöterna uppmärksammade tekniska brister, konsekvenserna för integriteten och sa att det nu är hög tid för ett förslag om översyn. Enligt EU:s datalagringsdirektiv från 2006 ska medlemsstaterna se till att operatörerna lagrar vissa kategorier av uppgifter (för att identifiera uppgifter om samtal och e-post, dock ej sådana som rör själva innehållet i kommunikationen) i syfte att utreda, avslöja och åtala allvarliga brott. Uppgifter ska lagras i minst sex månader och högst två år. Direktivet är kontroversiellt. Genomförandet, som senast skulle ske 2007, har dragit ut på tiden. Exempelvis i Sverige där ny lagstiftning antogs 2012. Frågan har också skapat debatt i Rumänien, Tjeckien och Tyskland. Kommissionens utvärdering från 2011 drar slutsatsen att datalagringen spelar en viktig roll i kampen mot brottslighet och terrorism. Men den talar också om behovet av åtgärder för att stärka integritetsskyddet. Nytt förslag? EU-ledamöter från fem politiska grupper (ALDE, S&D, EPP, De Gröna/EFA, GUE/NGL) bad på tisdagen, den 23 oktober, kommissionär Cecilia Malmström klargöra om ett förslag om översyn är på gång. Ämnet har redan tidigare i år tagits upp i muntliga och skriftliga frågor. Datalagringen behövs, sa kommissionären, för att skydda allmänheten från skador. Hon nämnde hur viktigt det är med tillgång till den här typen av uppgifter, lagringsskydd och att det rör sig om en begränsad tid. Malmström sa att det krävs förbättringar på flera områden och att ett nytt direktiv bör omfatta: kortare och harmoniserade lagringsperioder, en tydlig ram för vilken typ av uppgifter som ska lagras, minimistandarder för tillgång och användning av data, starkare dataskydd, konsekvent metod för ersättning till operatörer. Kritik från ledamöterna Diskussionerna har pågått sedan 2005, men tekniska problem är fortfarande olösta och rättsliga och ekonomiska frågor har inte benats ut, sa Alexandro Alvaro (ALDE, Tyskland) och sa att många medborgare är emot datalagring. Vi har fått nog och hoppas på en europeisk lösning. Judith Sargentini (De Gröna/EFA, Nederländerna) vill se en ram som garanterar att skydd av datauppgifter - direktivet i sin nuvarande form innebär kränkningar av privatlivet. Det är dags att avskaffa det här direktivet och hitta ett alternativ. Vi måste få balans mellan säkerhetsbehovet och skydd av friheter, sa Sylvie Guillaume (S&D, Frankrike). Skydd av persondata ingår i den europeiska stadgan för grundläggande rättigheter - därför måste vi agera. Axel Voss (EPP, Tyskland) förespråkade internationella standarder för datalagring som balanserar medborgerliga rättigheter och lagstiftning. Ett nytt förslag måste kunna införas. Vi har europeiska åtaganden, men vi måste se till att de går att genomföra. Kommissionen måste se sanningen i vitögat och erkänna sitt misslyckande. Det tyckte Cornelia Ernst (GUE/NGL, Tyskland) och påpekade att införandet av lagstiftningen skiljer sig från medlemsstat till medlemsstat. 20121012FCS53555-12/13

Har kommissionen inget annat förslag så borde ni avvakta med direktivet och invänta EUdomstolens yttrande, sa Cornelia Ernst som vill ha stopp på onödig lagring av uppgifter på EU-nivå. 20121012FCS53555-13/13