HANDLINGSPROGRAM VID VÅLD MOT KVINNOR

Höglandets sjukvårdsområde Utarbetad av Anne-Len Jägsell Agneta Rahm-Johansson Margareta Svedman Katarina Drott Anna-Karin Arvidsson Malena Tiefenthal Datum: 2006-06-28 Upplaga nr. 2 Ersätter upplaga 1 Daterad 1998-07-01 Gäller from 2006-06-28 Reviderad 2014-07-04 HANDLINGSPROGRAM VID VÅLD MOT KVINNOR 1

INLEDNING...3 Lathund Akutmottagningens och Vårdcentralens roll i samband med kvinnomisshandel.... 4 I. HANDLINGSPROGRAM AKUTMOTTAGNINGEN HÖGLANDSSJUKHUSET EKSJÖ...5 II. 1. BEMÖTANDE OCH OMHÄNDERTAGANDE... 5 1.1 Tolk... 6 1.2 Anmälningsskyldighet/sekretess... 6 1.3 Besöksförbud... 6 1.4 Läkarundersökning (se sida 6)... 6 1.5 Rättsintyg (se sida 9)... 6 2. LÄKARUNDERSÖKNING... 7 2.1 Noggrann anamnes... 7 2.2 Noggrann kroppsundersökning... 7 2.3 Blödningsstatus... 7 2.4 Remiss gynekologi... 7 2.5 Sjukskrivning... 7 2.6 Återbesök... 7 2.7 Rättsintyg (se sida 9)... 8 3. SKADEMARKERINGSSKISS... 9 4. RÄTTSINTYG... 10 5. CHECKLISTA AKUTMOTTAGNINGEN OCH VÅRDCENTRALEN... 15 HANDLINGSPROGRAM KVINNOKLINIKEN HÖGLANDSSJUKHUSET EKSJÖ...17 1. PM INSKRIVNING AV MISSHANDLADE KVINNOR... 17 2. RUTINBESKRIVNING OMHÄNDERTAGANDE AV KVINNOR SOM UTSATTS FÖR ÖVERGREPP... 18 Dokument och referenser...19 Instruktion och Bilagor till Provtagningssats vid sexualbrott...19 III. HANDLINGSPROGRAM KURATORERNA HÖGLANDSSJUKHUSET EKSJÖ...20 1. MISSHANDLADE KVINNORS HJÄLPBEHOV... 20 2. FRÅGESTÄLLNINGAR VID KURATORSSAMTAL... 20 3. ANMÄLNINGSSKYLDIGHET... 21 4. KONTAKT MED ANDRA MYNDIGHETER... 21 4.1 Polismyndighet... 21 4.2 Socialtjänsten... 21 4.3 Kvinnojouren... 21 4.4 Advokat för juridisk rådgivning och hjälp... 21 4.5 Försäkringsbolag (via facket och privata olycksfallsförsäkringar).... 21 5. LAG OM BESÖKSFÖRBUD... 21 6. BROTTSOFFERMYNDIGHETEN... 21 7. TRYGGHETSPAKET... 21 8. NAMNSEKRETESS... 21 9. MÅLSÄGANDEBITRÄDE... 21 10. BARN... 22 IV. ÖVRIGT...23 1. TELEFONLISTA... 23 2. ARBETSGRUPPEN... 25 2

INLEDNING Varje år misshandlas tusentals kvinnor i Sverige. Varje vecka misshandlas en kvinna till döds. Vid en tredjedel av alla mord eller dödsfall efter misshandel är offren kvinnor och förövarna kända för offren. Cirka 22.500 kvinnor per år polisanmäler misshandel. Statistiken visar att när kvinnan äntligen anmäler misshandeln har de blivit slagna cirka 30 gånger. Mörkertalet är dock mycket stort eftersom just detta är utmärkande för kvinnomisshandeln att våldet sker i hemmet och är en familjeangelägenhet. Polisanmälan är därför svår att göra och hot kan finnas med i bilden. Kvinnomisshandel är en kriminell gärning och djupt mänskligt förnedrande. Både mannen och kvinnan är i behov av hjälp. Med kvinnomisshandel menas att en kvinna utsätts för fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld av en man hon har eller har haft en relation till. Den stora upptäckargruppen är sjukvården. Dit kommer man med diffusa symtom orsakade av våld och övergrepp. Många gånger uppges andra skadeorsaker och bakom psykosomatiska symtom av olika slag kan den verkliga orsaken, misshandel, döljas. Skälen till att det inte kommer fram är flera. Skuld, skam och ambivalens p.g.a. stark bindning till mannen och rädsla för repressalier hindrar henne från att berätta. Dessa patienter är utsatta för ett multitrauma. De är såväl psykiskt och fysiskt som rättsligt och socialt skadade. Detta ställer särskilda krav på hälso- och sjukvårdspersonalen. Om vårdgivaren brister i respekt, hänsyn eller handlingskraft ligger det nära till hands att kvinnan känner sig avvisad eller utsatt för ett nytt övergrepp. Detta handlingsprogram syftar till att förbättra omhändertagandet av misshandlade kvinnor och det kan också användas i utbildningssyfte. Utarbetad av: Anne-Len Davidsson, Kurator Eksjö Agneta Rahm-Johansson, Kurator Eksjö Margareta Svedman, Sjuksköterska Akutmottagningen Katarina Drott, Sjuksköterska Kvinnokliniken Anna-Karin Arvidsson, Sjuksköterska Kvinnokliniken Malena Tiefenthal, Verksamhetschef Kvinnokliniken 3

Akutmottagningen 021002 Höglandssjukhuset 575 81 Eksjö Lathund Akutmottagningens och Vårdcentralens roll i samband med kvinnomisshandel. Undersökning: Anamnes. Raka frågor, ta tid, lyssna Kroppsundersökning Fotografering Ev. röntgen Ev. sjukskrivning Dokumentation Ev. gynekologisk kontakt (sängplatser finns på KK) Erbjud kuratorskontakt Erbjud kvinnojourskontakt Erbjud socialtjänstkontakt (jourtid 112) Polisanmälan Vid brott som ger > 2 års fängelse, såsom dråp, mordförsök och våldtäkt. Vid misshandel om kvinnan ger sitt samtycke. Vid grov misshandel som ger > 1 års fängelse. Skydd Ordna inläggnning eller kontakt med socialtjäntsen/kvinnojouren om kvinnan inte kan gå hem. Anmälan till socialtjänsten Om barn finns. Telefonkontakter Akutmottagningen 0381-352 00 eller 0381-352 02 Vårdcentralen 0381-369 25 0381-359 05 eller 0381-359 15 Kontaktpersoner Margareta Svedman, Ros-Marie Burning, Carina Andersson, Dorte Kjeldmand. 4

I. HANDLINGSPROGRAM AKUTMOTTAGNINGEN HÖGLANDSSJUKHUSET EKSJÖ Indikationer på misshandel eller övergrepp Indikationer kan vara: Patientens förklaring stämmer inte överens med skadan. Tidigare akuta sjukvårdsbesök. Patienten söker upprepade gånger för diffusa åkommor utan att bli bra. Patienten har väntat länge med att söka för skadan. Överbeskyddande partner som inte vill lämna kvinnan ensam. 1. BEMÖTANDE OCH OMHÄNDERTAGANDE Vid misstanke om misshandel ska samtal med och undersökning av kvinna ske, utan att misstänkt gärningsman/gärningskvinna är närvarande. Lämna inte kvinnan ensam i rummet. Se till att någon sjukvårdspersonal finns närvarande. Fråga rakt på sak: Har du blivit slagen? Våga fråga om kvinnan är utsatt för våld, när hon söker för diffusa problem/symtom. Ge dig tid till att lyssna aktivt och visa förståelse. Nekar kvinnan till misshandel, framhåll trots detta möjligheterna till hjälp. Kritisera inte mannen och inte heller kvinnan för deras relation, d.v.s. lägg inte in dina egna värderingar. Erbjud alltid kvinnan övernattning på sjukhuset även om hennes fysiska skador inte motiverar inläggning. Ta annars reda på vart kvinnan ska ta vägen. Erbjud alltid kontakt med kvinnojouren (informera om skyddat boende). Erbjud kontakt med kurator. 5

1.1 Tolk Kalla på tolk om kvinnan är invandrare och har svårt att förstå eller göra sig förstådd. (Se avdelningens tolkförteckning). Visa eller läs tolklistan för kvinnan och be henne godkänna tolken. 1.2 Anmälningsskyldighet/sekretess Uppmana till att göra polisanmälan. Ofta ökar antalet anmälningar prioriteringen av brottet. Sjukvårdspersonalen har alltid rätt att göra polisanmälan om kvinnan ger sitt samtycke. Grov misshandel kan vara försök till dråp, för vilket minsta straff är 2 år, och kan därför polisanmälas utan kvinnans medgivande. Våldtäkt har minsta straffsats på 2 år och kan följaktligen anmälas av sjukvårdspersonal (en del vanligt förekommande med sexuella övergrepp vid kvinnomisshandel). När det gäller barn och ungdom under 18 år som utsatts för misshandel eller sexualbrott ska anmälan till Socialnämnden (socialsekreterare) göras av sjukvårdspersonalen. Det finns möjlighet (men ej skyldighet) att lämna uppgifter till polismyndighet utan att bryta mot sekretesslagen, även vid lindrigare misshandel av minderåriga. Alla misstankar om brott ska och får anmälas till socialtjänsten respektive polismyndigheten. Sekretesslagen kapitel 7 och 14 (se bilaga) http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1980:100 Brottsbalkslagen kapitel 3, 4 eller 6 (se bilaga) http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1962:700 Socialtjänstlagen kapitel 14, 1 (2001:453) (se bilaga) http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2001:453 Kom ihåg Att de psykiska följderna av misshandel ofta är lika svåra som de fysiska. Psykosocialt omhändertagande är därför av största vikt, i första hand genom snabb kuratorskontakt. Att sexuella övergrepp är vanliga vid misshandel. Vid våldtäkt ska gynekolog undersöka kvinnan. Barnläkare om minderårigt barn. Att det vid misshandel är vanligt med slag och sparkar mot huvudet. Att om kvinnan vägrar undersökning kan den inte genomföras. 1.3 Besöksförbud Om vårdpersonalen uppfattar att kvinnan är rädd finns möjlighet att besluta om besöksförbud. Sådant beslut tas av verksamhetschefen. Det kan även fattas mot kvinnans vilja om skäl föreligger. Polis kan tillkallas för att avvisa besökare. 1.4 Läkarundersökning (se sida 6) 1.5 Rättsintyg (se sida 9) 6

2. LÄKARUNDERSÖKNING Undersökningen och samtalet ska ske enskilt, d v s utan närvaro av eventuell gärningsman/kvinna. Läkarens undersökning ska omfatta: 2.1 Noggrann anamnes Utan närvaro av anhörig. Iakttag stor försiktighet med upplysningar från anhörig, då denne kan vara vållande till misshandeln. - När och på vilket sätt har skadorna uppstått? - Även den psykiska reaktionen ska noteras. - Fråga om sexuellt övergrepp. Eventuellt remiss till gynekolog. - Fråga om slag och sparkar mot huvudet. - Fråga om alkohol och mediciner. Det behöver inte betyda missbruk. Det har dock betydelse för den hjälp som kan behövas. - Observera spår av skador på kläder. 2.2 Noggrann kroppsundersökning Hela kroppsytan undersöks om patienten medger det. - Rita skadorna på figurerna med angiven markering. Typ av skada, skadans utseende, färg, form, ålder, läge och storlek (cm x cm) beskrivs i journalanteckningen (se sida 8). - Vid misstanke om skelettskador, röntgenundersökning. - Dokumentera även skador som inte ska behandlas (se sida 8). - Titta efter skador av äldre datum. - Undersök hårfäste och hårbotten. - Färgfotografera skadorna, helfigur och närbilder med måttband på huden. Notera kroppsdel, sida, datum och ID på fotot. 2.3 Blödningsstatus 2.4 Remiss gynekologi Vid sexuellt övergrepp -eller misstanke om det- skrivs i Cosmic. Ring vårdenhet 8 för information. 2.5 Sjukskrivning Om sjukskrivning är aktuell väljs en diagnos som inte skadar kvinnan, skriv ej misshandel. 2.6 Återbesök Erbjud alltid kuratorskontakt för att framhålla allvaret i den misshandel som kvinnan utsatts för. 7

2.7 Rättsintyg (se sida 10) Vid rättsintyg krävs att patienten ska kunna legitimera sig. Om legitimation saknas, ta foto av patientens ansikte samt be patienten komma in med legitimation nästa dag. Kom ihåg Att titta efter spår och skador på kläderna. Uppmana patienten att ej tvätta kläderna om polisanmälan ska göras. Att känslor av skuld, skam och rädsla kan försvåra för patienten att berätta vad hon varit med om, likaså om hon befinner sig i chocktillstånd. Att de psykiska följderna av misshandel ofta är minst lika svåra som de fysiska. Att den psykosociala anamnesen är viktig för bedömning av stöd- och hjälpbehov. 8

3. SKADEMARKERINGSSK/SS Markera skadornas art och placering på skisserna nedan. öppna sår kontusion IZJ fraktur ( } ( ) 9 9

4. RÄTTSINTYG Från 1/1 2006 gäller en ny lag angående rättsintyg. I princip skall alla rättsintyg skrivas av läkare som är knutna till Rättsmedicinalverket (RMV). Syftet med de nya reglerna är att höja kvalitén på de rättsintyg som utfärdas vid misstanke om brott då målsättningen är att de flesta rättsintyg numera skall utfärdas av antingen specialister i rättsmedicin (rättsläkare) eller läkare med annan specialistkompetens som genomgått specialutbildning i rättsintygsskrivning (kontrakterade läkare). Läkare undersöker den person som intyget ska avse från topp till tå för att dokumentera förekomst (respektive avsaknad) av eventuella skador. Läkaren dikterar ofta fynden direkt i samband med undersökningen och använder ofta en linjal eller liknande för att noggrant kunna bestämma en skadas längd och storlek. Ofta tas fotografier. Undersökningen syftar inte till att påbörja en behandling, och skiljer sig därför från ett vanligt läkarbesök. Undersökningen är frivillig för den som utsatts för våld, medan en misstänkt gärningsperson under vissa förutsättningar kan tvingas till undersökningen mot sin vilja. I samband med underökningen har läkaren skyldighet att informera den undersökte om vad ett rättsintyg är, och inhämta den undersöktes samtycke både till själva undersökningen och till att ett rättsintyg sedan utfärdas. Rättsintyg kan endast begäras av polis. Denna begäran kan komma långt efter undersökningstillfället och det är därför av stor vikt att alla skador är väl dokumenterade. Fotografier är här av stort värde. I rättsintyget ska skadornas lokalisering, storlek och utseende beskrivas på svenska. Observera att även mindre, ej behandlingskrävande skador, är av stor vikt då de kan ge besked om våldets art, t.ex. vid sexuella övergrepp, greppmärken eller blåmärken på lårens insidor, på halsen, bakom öronen eller i sätesregionen. Ange också om skadorna överensstämmer med uppgivet uppkomstsätt och om dessa varit livshotande samt om risk föreligger för framtida fysiska och psykiska men. Observera att det är vanligt att misshandlade patienter ger vilseledande uppgifter om skadornas uppkomst, p.g.a. skamkänslor, rädsla för förövaren som de i många fall direkt återvänder till, för eventuell ny misshandel. För att verkligen få fram vad som har hänt är det därför av största vikt att läkaren vid undersökningen visar sitt intresse för patientens hela situation -för den sociala situationen, för det psykiska traumat och för behovet av psykosocialt omhändertagande. Rättsintygmallen på nästa sida finns även på intranätet. 10

Till Rättsintyg vid kvinnomisshandel (mall) (Mallen kan också användas vid andra typer av våld och får då anpassas efter dessa förhållanden) A. Data Datum, år, förrättades undersökning av NN, på anmodan av (t.ex. polismyndighet). Här anges endast patientens namn. (Denna bestämmelse har tillkommit för misshandlade kvinnors säkerhet). Patientens fullständiga identitet ska istället anges på separat papper som bifogas rättsintyget. Undersökningen utfördes av undertecknad på (ange plats t ex sjukhusets namn) i närvaro av (ID körkort, personlig kännedom etc). B. Bakgrund Vid undersökningen förelåg (en polisanmälan eller dylikt ) daterad:--- Och upprättad av--------- Den undersökta är målsägande och medger att undersökning (ev begränsad undersökning) utförs. Händelsen framgår av polisrapport, eller andra viktiga uppgifter C. Undersökning - Beskrivs på begriplig svenska. Beskrivs på begriplig svenska. Vid undersökningen som omfattade hela kroppsytan samt synliga delar av naturliga kroppsöppningar, kunde följande noteras (om ej fullständig kroppsundersökning, specificera begränsningen). 1. Kroppsbyggnad, längd, vikt samt allmäntillstånd. 2. Systematisk undersökning region för region. Beskriv alla förändringar., storlek, form, konsistens samt exakta läge. Smärta? Ömhet? 3. Dokumentera gärna med foto. Använd förtryckta skisser: Ange om foto tagits eller skisser använts. 11

D. Prover Ange vilka prover som tagits och vad resultatet av dessa varit i de fall du har fått provsvar, annars anger du att provsvar ännu ej föreligger. Ange också de eventuella kompletterande undersökningar som gjorts och ange också resultatet av dessa. E. Utlåtande Med stöd av vad som sålunda framkommit får jag härmed avge följande UTLÅTANDE att NN företett tecken på (art av) våld mot huvudet/ mot halsen/ mot bålen/ mot extremiteterna (sammanfattande skadebeskrivning), att fynden kan/kan inte stämma med angivet händelseförlopp, art skadan kan/kan inte ha uppkommit vid den tidpunkt som anges, att skadan varit lindrig, måttlig eller alternativt svår kroppskada. Har skadan varit livshotande bör detta anges separat. 1. att skadan kan förväntas ge bestående fysiska/psykiska men 2. att skadan inte kan förväntas ge bestående fysiska/psykiska men 3. att det ännu är för tidigt att uttala sig om detta vilket härmed intygas Ort Namn Befattning Arbetsplats Telefonnumer 12

5. CHECKLISTA AKUTMOTTAGNINGEN OCH VÅRDCENTRALEN Akutmottagningens och Vårdcentralens roll i samband med kvinnomisshandel. Undersökning Anamnes (raka frågor). Ta tid. Lyssna Kroppsundersökning Fotografering Ev. röntgen Ev. sjukskrivning Dokumentation Ev. gynekologkontakt (sängplatser finns på KK) Vid behov av inläggning är lämplig placering Kvinnokliniken avd. 8 men patienten skrivs in på Kirurgsektion 4. Erbjud kuratorskontakt Erbjud kvinnojourskontakt Erbjud socialtjänstkontakt Polisanmälan Vid brott som ger >2 års fängelse, såsom dråp, mordförsök och våldtäkt Vid misshandel om kvinnan ger sitt samtycke Skydd Ordna inläggning eller kontakt med socialtjänsten/kvinnojouren om kvinnan inte kan gå hem. Anmälan till socialtjänsten Om barn finns med i bilden och far illa. 13

Höglandssjukhuset Eksjö Akutkliniken Datum: Klinik: Läkare: Sjuksköterska: Anvisning: Blanketten är ett hjälpmedel vid undersökning av misshandlade patienter. Checklista, anamnes, fotografier och status med figurmarkering enl. omstående sida ger underlag för att ev. rättsintyg och för ett gott omhändertagande Se även Handlingsprogram för omhändertagande vid kvinnomisshandel. CHECKLISTA VID KVINNOMISSHANDEL Pnr: Namn: Adress: Telefon: Annan adress: Hemlig? Ja ˆ Nej ˆ CHECKLISTA Nationalitet Svensk ˆ Annan ˆ Vilken Tolkbehov Ja ˆ Nej ˆ Språk Civilstånd Gift ˆ Sambo ˆ Ensamstående ˆ Barn Ja ˆ Nej ˆ Ålder Var finns barnen nu? Finns anledning att kontakta socialtjänsten? Ja ˆ Nej ˆ OBS! Anmälningsskyldighet enl. SoL 71 vid misstanke/vetskap att barn far illa. Polisanmälan Är polisanmälan gjord? Ja Om patienten vill göra polisanmälan tillkallas polis. ˆ Nej ˆ Hotbild Är gärningsmannen känd? Ja ˆ Nej ˆ Namn/relation: Föreligger hot mot patient/barn? Ja ˆ Nej ˆ Finns reträttplats? Ja ˆ Var? Nej ˆ Kurator Patienten vill blir kontaktad ˆ Hur Patienten ringer själv ˆ Avböjer kuratorskontakt ˆ Sjukskrivning Ja ˆ Nej ˆ Till avdelning: Återbesök Ja ˆ Nej ˆ Information Informationsblad med möjliga hjälpkontakter har lämnats till patient. Notera vilka kontakter som finns/tagits: ˆ ˆ Kurator Kvinnojour/kvinnohus ˆ Polis Namn Tel ˆ Socialtjänsten i Namn Tel ˆ ˆ Psykiatri Vuxen/Barn Brottsofferjour ˆ Skickas till kurator på kirurgkliniken 16

Il. HANDLINGSPROGRAM KVINNOKLINIKEN HÖGLANDSSJUKHUSETEKSJÖ 1 PM INSKRIVNING AV MISSHANDLADE KVINNOR PM HKIR - Ansvarig Titel Hans Ravn Verksamhetschef Fastställt 2007-09-10 Uppdat 2013-07-08 Inskrivning av misshandlade kvinnor På akutmottagningen, Höglandssjukhuset finns ett handlingsprogram vid våld mot kvinnor. Av detta framgår att enstaka kvinnor, även om det inte finns medicinsk indikation, kan behöva vara kvar på sjukhuset åtminstone över natten. Dessa patienter ska placeras på kvinnoklinikens vårdavdelning efter samråd mellan primärjouren på kvinnokliniken och kirurg/ortopedklinikerna. - Misshandlade kvinnor skrivs in på kirurgkliniken sektion 4, men läggs in på kvinnoklinikens vårdenhet. - Primärjour kirurgi utför rond på patienten. - Kuratorskontakt bör etableras. Hans Ravn Verksamhetschef Malena Tiefenthal Thrane Verksamhetschef 17

2. RUTINBESKRIVNING OMHÄNDERTAGANDE AV KVINNOR SOM UTSATTS FÖR ÖVERGREPP Organisation: Kvinnokliniken avd. 8 Titel/Ämne: Omhändertagande av kvinnor, som utsatts för övergrepp. Beteckning: RAVD039 Utgivare: Birgitta Wirefeldt/Carina Robertsson Godkänd av: Tomasz Stypa Datum: 2008-12-16 Revision: F Referens/Policy: Vänligt och respektfullt bemötande av kvinnor som utsatts för övergrepp. Syfte och omfattning: Kvinnor som utsatts för övergrepp 18

Rutinbeskrivning Organisation Titel/Ämne Beteckning Utgivare Godkänd av Datum 2005-07-19 Revision F Referens/Policy Ange övergripande krav: Datum uppdatering/ ändring/: 2012-10-26 Underskrift: Syfte och omfattning Ange målgrupp, varför, omfattning och undantag: Aktiviteter och metoder Ange logiskt steg för steg vad som skall utföras: Att tänka på vid omhändertagandet av kvinnor som utsatts för övergrepp: OBS! Pat. betalar ej avgift för läkarbesöket. Avgift debiteras Polisen. Skriv detta på Besöksregistreringslappen. Kassasekreterare på KK-mott. skickarräkning. Ev. förövare skall ej vistas på KK. Vid behov av undersökning av mannen, bör detta göras på akuten av kirurg/ortoped-jour. Låt ej kvinnan sitta ensam. Erbjud omvårdnad på KK vårdenhet. Behov av skydd kan vara indikation. Inskrives Kir. sektion 4. Informera om kvinnojour (information finns från Kvinnojouren Linnéorna i Eksjö, informationsblad till kvinnligt offer finns i spårsäkringssatsen ), kuratorskontakt, socialsekreterare m.m. Stämpla checklista Våld mot kvinnor som finns i pärm med samma namn på expeditionen. Checklista som fylls i av ssk/bmsk vid omhändertagande av kvinna som utsatts för övergrepp - skickas vidare till kurator vid utskrivning. För kirurg patient skickas checklistan till kuratorn kir.klin. Hjälp med polisanmälan om kvinnan så önskar. Prover tas enl Spårsäkringssats efter sexuella övergrepp, undersökande läkare följer medföljande guide. Målet är så fullständig undersökning som möjligt (självfallet alltid utifrån kvinnans önskemål). Vid undersökningen närvarar ssk/bm alt usk. Denna assisterar vid provtagningen och ska också duka fram och förbereda inför undersökningen. OBS märkning av alla kuvert och prover. Blodprover tas för DNA, droganalys. Urinprov till 2 sterila rör. 19

Rutinbeskrivning Vid behov av fotografering av skador använd avdelningens digitalkamera. Kameran lämnas till sekr Annika Ström. För att säkerställa ID. Stämpla namn och personnummer på en lapp, ha den med på varje bild som fotograferas på kvinnan. Kvinnans trosor tillvaratas enl spårsäkringssatsen, ersättningstrosor finns i lådan. Övriga kläder ska ej tillvaratas! Det görs av polisen! Är polisanmälan ej gjord uppmanas kvinnan förvara kläderna i befintligt skick i skilda papperspåsar inför ev anmälan. Spårsäkringssatsen överlämnas till polis så snart som möjligt om en polisanmälan är gjord. I de fall polisanmälan ej är gjord förvaras de torra proverna identitetsmärkta och samlat i rumstemperatur i 2 år på avdelningen. Återbesök efter 2 v helst till samma läkare, då tas uppföljande infektionsprover( klamydia gonorre, syfilis) och grav test. 3 månader efter första provtagningen tas hepatit- syfilis och hivprover. Utöver prover enl. Spårsäkringssatsen ska dessa prover tas: Finns som ett enhetens labpaket i Ros Lägg in prover som ska tas vid åb om 2 v samt om 3 mån och spara detta. OBS! Tvätta ej med sprit sudd vid provtagning ger felvärde på S- etanol 1. Hiv-test/Hepatit tas patienten uppmanas att ta om HIV och Hepatit - test efter 3 månader. 2. Grav.test( tas om vid åb efter 2 v ) 3. Clamydiaprov både vaginal samt från svalget tas om vid återbesöket efter 2v. 4. Gonokockodling tas om vid återbesöket efter 2 v. 5. Syfilis( tas om efter 2 v vid återbesöket samt 3 månader). 6. S-etanol Vid misstanke om genomfört samlag tänk på dagen efter piller eller Ella One. Rättsintyg utfärdas av Dr Lars Larsson i första hand, i samråd med handläggande läkare på KK. Två spårsäkringssatser skall alltid finnas i behandlingsrummet. (Vårdenhetschefens ansvar). Polisen har ibland med denna förpackning, då de begärt läkarundersökning. Nya spårsäkringssatser kan beställas från tel. 042-15 80 22 alt via mail info@nordkrim.se Allmänt att tänka på vid övergrepp: Barn under 18 år, se Social tjänstlagen (14 kap 1). Personal har skyldighet att genast anmäla till Socialtjänsten om vi misstänker att ett barn far illa. Sekretessen kan brytas vid brott som ger mer än två års fängelse, t.ex. mordförsök och våldtäkt. Anmälan kan ske utan kvinnans samtycke. 20

Rutinbeskrivning Dokument och referenser Ange kopplade dokument, formulär och referenser: Instruktion och Bilagor till Provtagningssats vid sexualbrott Pärm: Våld mot kvinnor Handlingsprogram: Våld mot kvinnor, Höglandets sjukvårdsområde, Eksjö, april 2006 Socialtjänstlagen (14kap 1) Checklista vid kvinnomisshandel. Om anmälan till polis inte gjorts, dvs. rättsintyg inte begärts (rape-kit inte hämtats av polis) inom 2 månader efter övergreppet, destrueras rape-kit, dvs. blodprov till gula lådan, undersökningsformulär till sekretesslådan och övrigt till brännbart. Med hänsyn till biobankslagen används denna tidsgräns på 2 månader. 21

III. HANDLINGSPROGRAM KURATORERNA HÖGLANDSSJUKHUSET EKSJÖ 1. MISSHANDLADE KVINNORS HJÄLPBEHOV Hjälpbehovet varierar beroende på kvinnans allmänna livssituation och på hur länge misshandeln har varit. I det akuta stadiet efter misshandeln, då kvinnor söker vård, har de behov av psykosocialt stöd, medicinsk vård och logi. De behöver krisstöd, därför är det viktigt att få träffa en kurator för bearbetande samtal. Kuratorn kan också förmedla en långsiktig uppföljande samtalskontakt. Detta kan vara med t.ex. personal vid öppenpsykiatriska mottagningen, primärvårdskurator eller kvinnojour. 2. FRÅGESTÄLLNINGAR VID KURATORSSAMTAL Hur upplever kvinnan sin situation tillsammans med mannen? Vilken slags misshandel utsätts hon för? Förekommer sexuella övergrepp? Vilka behov av hjälp och stöd har kvinnan? Hur ser hennes sociala nätverk ut? Har kvinnan barn? Behöver de hjälp och stöd? Har de sett misshandeln? Har de själva misshandlats? Var befinner de sig? Finns det anhöriga som kan vara en resurs? Behöver de kontakt med BUP? Har mannen hört av sig till sjukhuset? Hur reagerar hon på det? I de fall kvinnan ber kuratorn att kontakta mannen, ringer kuratorn upp honom och samtalar om situationen. Kuratorn informerar mannen om möjlighet till en egen samtalskontakt. Hur tänker sig kvinnan i framtiden? Eventuellt separation? Vilka praktiska frågor måste lösas akut och vilka ska följas upp senare? Kuratorn samarbetar med läkare angående vårdtidens längd, sjukskrivning m.m. Ibland behöver kvinnan vara kvar på vårdavdelningen tills de akuta praktiska problemen har löst sig. Det är bra om kuratorn har möjlighet att träffa kvinnan dagligen under vårdtiden. 22

3. ANMÄLNINGSSKYLDIGHET Kurator och övrig vårdpersonal har anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen (SOL) 14:e kapitlet 1 till socialnämnden vid misstanke om att barn farit illa, även om kvinnan inte ger sitt medgivande eller själv anmäler misshandeln. 4. KONTAKT MED ANDRA MYNDIGHETER 4.1 Polismyndighet Stötta kvinnan att själv polisanmäla. Informera om personalens rätt, ej skyldighet att anmäla om straffet skulle bli minst 2 års fängelse, d v s vid grov misshandel eller våldtäckt. 4.2 Socialtjänsten Kvinnan kan eventuellt behöva hjälp med jourlägenhet, ny bostad. Ekonomiska frågor, familjerättsliga frågor, barnomsorg, avlastning eller kontaktfamilj. 4.3 Kvinnojouren Här finns möjlighet till akut hjälp i form av boende och kontakt. 4.4 Advokat för juridisk rådgivning och hjälp. 4.5 Försäkringsbolag (via facket och privata olycksfallsförsäkringar). 5. LAG OM BESÖKSFÖRBUD Besöksförbud kan utfärdas om det p.g.a. särskilda omständigheter finns risk för att någon kommer att begå brott mot en annan persons liv, hälsa, frihet eller frid. Det gäller förbud att besöka, ta kontakt med eller följa efter personen. Med utvidgat besöksförbud menas förbud att uppehålla sig i närheten av den andra personens bostad, arbetsplats eller något annat ställe där personen brukar vistas. Besöksförbud beslutas för ett år i taget och meddelas åklagaren. 6. BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Brottsoffermyndigheten kan betala ut skadestånd till offret om gärningsmannen saknar förmåga till det. 7. TRYGGHETSPAKET Polisstationer har ett antal trygghetslarm att lämna ut. Det kan t.ex. innehålla trygghetstelefon, ett akustiskt larm och en telefonsvarare. (Detta kan lämnas ut utan att polisanmälan är gjord). 8. NAMNSEKRETESS Möjlighet finns att få skyddad identitet, kontakta skattemyndigheten. 9. MÅLSÄGANDEBITRÄDE Rättegångsbalken 20 lag om målsägandebiträde. 23

Vid misshandelsbrott kan målsägande under vissa omständigheter få biträde gratis med rättshjälp efter domstolsprövning. Ansökan göres hos tingsrätten. Vid sexualbrott ska målsägandebiträde alltid förordnad om kvinnan begär det. När det gäller våld i nära relationer anses regelmässigt att kvinnan har behov av målsägandebiträde. Målsägandebiträde är oftast en advokat eller juridiskt utbildad person, som ska känna till och informera kvinnan om den juridiska gången i förhandlingarna. Målsägandebiträdet ska vara ett stöd för kvinnan och i regel föra skadeståndstalan. 10. BARN Det är mycket viktigt att vi beaktar barnens situation när vi möter en kvinna som blivit misshandlad och att vi ställer frågor om dem. I journalen noteras: Antal barn Var de finns Om de har tillsyn Om det finns anledning att vidta åtgärder. Socialnämnden kan behöva ge stöd och skydd. Det är inte sjukvårdspersonalens ansvar att utreda hemförhållandena och göra en bedömning. Detta är socialnämndens uppgift. Sjukvårdspersonal ska vid misstanke om att barn far illa anmäla till socialnämnden (SOL 4:1). Har ett barn blivit misshandlat ska läkare kontaktas för dokumentation av skadorna. Vid misstanke om sexuella övergrepp kan man rådgöra med BUP. Anne-Len Jägsell Helena Alvin Kurator kirurgkliniken Kurator kvinnokliniken 0381-353 90 0381-353 92 24

IV. ÖVRIGT 1. TELEFONLISTA Kvinnojourer Aneby och Eksjö 0381-61 11 76 Jönköping 036-16 36 82 Nässjö 0380-129 15 Tranås 0140-156 57 Vetlanda och Sävsjö 0383-137 38 Linköping 013-13 43 84 Tjejjouren Jönköping 036-12 22 01 Kuratorer Kurator KK Eksjö 0381-353 92 eller växel 0381-350 00 Kurator Kirurgen 0381-353 90 Individ och familjeomsorg Aneby 0380-461 00 Eksjö 0381-366 0 Nässjö 0380-518 77 Sävsjö 0382-154 60 Tranås 0140-681 36 Vetlanda: 0383-972 05 Mottagning för våldsutövare ATV, alternativ till våld Jönköping 070-392 32 29, 036-10 25 13 Linköping 013-122 72 92 Brottsofferjourer Eksjö 0381-135 88 Jönköping 036-10 76 40 BRIS 0200-230 230 Terrafem jourtelefon för flickor 020-52 10 10 och kvinnor med utländsk härkomst Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 25

STÖD OCH RÅDGIVNING FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN Det har inrättats en telefonjour för utsatta kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter. M B som har haft skydd i 1,5 år är ansvarig för verksamheten med hjälp av aktivitetsstöd från arbetsförmedlingen, Skattekontoret i Bollnäs upplåter lokaler M B. Aktivitetsstödet gäller t.o.m. 2007-03-31. Målgruppen är utsatta kvinnor och barn som kanske lever gömda, isolerade från omvärlden, utan självförtroende, självkänsla och saknar någon att få uttrycka sina känslor och tankar med. M B kan även ge vardagliga praktiska råd, tips och vägledning för att bygga upp ett nytt socialt nätverk och diskutera olika problemlösningar, vilka risker som kan dyka upp i vardagen, allmän information m.m. Målsättningen är att målgruppen ska kunna känna samhörighet med och förtroende för någon som har egen erfarenhet av skyddet och därmed känna sig tryggare. Jouren är öppen kl. 8.45 11.45 och 12.45 15.45 Telefon 0278-67 19 18 Ovanstående information kommer från: Linda Frank Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstingets kansli Box 1024 551 11 Jönköping Tel. 036-32 40 94 26