Kursbeskrivning Krishantering i arbetslivet Kursen är ackrediterad specialistkurs inom specialistordningen för psykologer. Kursens syfte I grundutbildningen för psykologer behandlas traumatiska kriser, krisreaktioner, organisatorisk krishantering och olika krisinterventioner, såväl akuta insatser som traumabehandling, tämligen översiktligt. Samtidigt är kunskaper om kris och krishantering något som en psykolog inom offentlig eller privat vård, men även inom företagshälsovård och andra verksamheter som är direkt riktade mot arbetslivet, förväntas kunna arbeta med. Denna kurs har tillkommit för att fylla denna lucka. Kursen är en vidareutbildning för legitimerade psykologer och andra som önskar fördjupade och uppdaterade kunskaper i krispsykologi med fokus på krishantering i arbetslivet. Utbildningens upplägg och omfattning Undervisningen omfattar cirka 19 x 60 minuter, fördelat på tre dagar, föreläsningar och seminarier med bl.a. case-diskussioner. Därefter följer en period då deltagarna inbjudes att delta i gemensam sluten grupp på facebook för diskussion och handledning från kursledarna. Under denna period arbetar också deltagarna med vald examinationsuppgift. Kursen avslutas sedan med två dagar vilka inleds med en gemensam diskussion kring frågor och problem som deltagarna aktualiserat varefter examination av deltagarnas utförda arbeten sker i halvgrupp. Examinationsdagarna avrundas med en gemensam summering och utvärdering. Kursen omfattar cirka 700 sidor litteratur i form av kursböcker. Till detta tillkommer artiklar och kompendier omfattande cirka 270 sidor som deltagarna bör ha god kännedom om men inte behöver läsa i sin helhet. Kursen hålls i lokaler i centrala Stockholm. Tid och kostnad Kurstid: 25-26 november, 6 december 2013 samt 12-13 februari, 2014. Kursavgift: 19 000:- + moms. Kursen ges i centrala Stockholm. Kaffe/förfriskningar fm och em ingår i avgiften. Anmälan Senaste anmälningsdatum är 27 september 2013 Anmälan, som är bindande, skickas till: per@brolinwestrell.se 1
Målgrupp och förkunskaper Kursen vänder sig i första hand till legitimerade psykologer, men är även öppen för andra deltagare, t.ex. legitimerade psykoterapeuter, socionomer, beteendevetare och personalspecialister. Det är dock bara legitimerade psykologer som kan tillgodoräkna sig kursen som specialistkurs inom specialistordningen för psykologer, och för dessa ställs högre krav vid examinationen. För fullt utbyte av kursen bör deltagarna ha förkunskaper i krispsykologi, organisationspsykologi, utvecklingspsykologi och psykiatri som motsvarar den nuvarande psykologutbildningens nivå. Deltagare antas i den ordning de anmäler sig. Maximalt antal deltagare är 20 st per kurs. För att kursen ska genomföras krävs minst 8 deltagare. Innehåll och målsättning Kursen består av tre olika huvudspår: Krispsykologi: Krisreaktioner hos såväl individ som hos grupp. Interventioner i akut skede. Psykoedukation, socialt stöd, kamratstöd och andra stödinsatser. Bedömning av behandlingsbehov. Terapeutiska insatser vid PTSD och det forskningsstöd som finns för olika behandlingar. Organisationens roll i krisstödet: Lagstiftning och författningar som reglerar krisstöd i arbetslivet. Krisberedskap och krisorganisation. Handlingsplaner och krisutbildning. Psykologisk krisförberedelse. Ledarskap under kris: Chefers roll under olika faser i krishanteringen. Chefsstöd. Kriskommunikation och krisinformation. Deltagarna skall efter genomgången kurs: Kunna redogöra för akuta krisreaktioner och efterverkningar samt kunna differentiera mellan normala och patologiska reaktioner och efterverkningar. Känna till screeninginstrument som kan användas för preliminär diagnostik och bedömning av behandlingsbehov. Kunna redogöra för, planera och genomföra lämpliga interventioner för grupper och individer efter en potentiellt traumatisk händelse. Kunna, med utgångspunkt i vetenskapliga data, föreslå lämpliga behandlingsinsatser för olika patologiska eller dysfunktionella tillstånd hos individer och grupper efter en traumatisk händelse samt redovisa evidensbasen för olika behandlingar. Ha förståelse för ledarskapets betydelse under krishantering i arbetslivet och utifrån detta kunna handleda krisledning och ansvariga chefer. Vara medveten om grunderna för en fungerande kriskommunikation/-information. Känna till lagar och författningar gällande krisstöd i arbetslivet. Kunna, med utgångspunkt i en given organisation, presentera förslag på krisorganisation och krisledning. Kunna, med utgångspunkt i en given organisation, formulera en handlingsplan för krisstöd utifrån organisationens behov. 2
Examinationsuppgifter Kursen examineras individuellt genom att deltagaren väljer någon av följande uppgifter: Krisorganisation och krisplan Uppgiften kan bestå i att (genom intervjuer eller textgranskning) analysera befintlig krisorganisation och handlingsplan för en organisation som deltagaren har kännedom om samt vid behov skissera förslag till förändringar. Alternativt kan uppgiften bestå i att jämföra krisorganisation och krisplan mellan två olika organisationer, diskutera för- och nackdelar med olika lösningar samt skissera förslag till förändringar. Uppgiften kan också bestå i att, mot bakgrund av verksamhet, organisation och riskinventering, föreslå utformning av krisorganisation och krisplan för en organisation som idag saknar detta. Klinisk analys Uppgiften består i att, med utgångspunkt i ett för deltagaren känt fall (verkligt, från litteratur, internet eller film), analysera en traumatisk händelse. Om ett verkligt fall väljs bör det inte vara ett fall som personligen berört deltagaren eller dennes/dennas närstående). Analysen bör omfatta akuta reaktioner, efterverkningar, interventioner och behandlingsinsatser samt i förekommande fall ledarskap och kriskommunikation. Ledarskap och kriskommunikation Uppgiften består i att, med utgångspunkt i ett för deltagaren känt fall, analysera ledarskap och kriskommunikation under och efter en kris- eller katastrofhändelse. Alternativt kan uppgiften bestå i att ur ledarskaps- och kommunikationsperspektiv jämföra hanteringen av två skilda händelser. Examinationsuppgiften ska genomföras på ett sådant sätt att deltagaren visar att han/hon har läst och förstått kurslitteraturen och kan tillämpa kunskaperna på ett meningsfullt sätt. Tidsmässigt bör deltagarna beräkna 30-40 arbetstimmar för examinationsuppgiften. För psykologer gäller att inte bara litteraturen enligt nedanstående litteraturlista, utan även relevant referenslitteratur (enligt nedanstående referenslitteraturlista eller annan relevant litteratur) ska användas. För andra kategorier av deltagare är kurslitteraturen tillfyllest. Den skriftliga redovisningen, cirka 5-10 sidor (1,5 radavstånd) exklusive försättsblad och litteraturförteckning, bör så långt som är möjligt och rimligt följa nedanstående struktur: Inledning Under denna rubrik beskrivs området, organisationen eller fallet som valts och i förekommande fall också teori eller den litteratur som är tillämplig. Inledningen bör avslutas med med någon form av frågeställning, dvs de frågor som uppsatsen ska försöka besvara eller belysa. Metod Dvs hur ska frågeställningen besvaras eller belysas. Resultat Kort presentation av resultatet eller de svar som kommit fram. Diskussion Diskussion och förklaring av resultatet, diskussion kring huruvida resultatet stämmer med litteratur eller teorier samt hur eventuella brister i överensstämmelsen kan förstås eller förklaras. Även diskussion kring svårigheter i utförandet av uppgiften, tänkbara felkällor eller bias samt hur relevanta eller användbara resultaten är. Litteratur Förteckning över använd litteratur, kurslitteratur och annan. 3
Examinationsform Obligatorisk närvaro föreligger och kursdeltagarna förväntas vara aktiva i utbildningssituationen. Som omdöme används Godkänd eller Icke godkänd. Deltagare vars inlämnade arbete inte bedömts som godkänt bereds tillfälle att under en rimlig tidsperiod komplettera och omarbeta detsamma. Kursanordnare och kursansvariga Kursanordnare är BrolinWestrell AB, ett företag som i huvudsak arbetar med krisstöd, personalstöd och ledarskaps- och grupputveckling mot olika företag och organisationer i arbetslivet. Företagets medarbetare har sedan 2000-talets början arbetat med avancerad krishantering i svenskt näringsliv, till exempel i samband med 11 september-händelserna i New York 2001, tsunamin i Thailand 2004 och jordbävningen och tsunamin i Japan 2011, såväl som arbetsplatsolyckor, oväntade dödsfall, rån och våldsbrott, oegentligheter samt hot och allvarliga konflikter. Arbetet har handlat om såväl strategiskt ledarskap som bemötande av direkt drabbade och traumabehandling. Kursansvariga: Magnus Brolin, leg psykolog och leg psykoterapeut Per Calleberg, leg psykolog och fil kand i biologi Examinator Kerstin Bergh Johannesson, Med dr, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi, psykoterapihandledare Utvärdering Efter utbildningen kommer utbildningens omfattning och upplägg, kurslitteraturen samt kursledarna att utvärderas med en skriftlig utvärdering. Kontaktuppgifter BrolinWestrell AB Tel. 08-33 01 21 Skeppsbron 32 E-post: info@brolinwestrell.se 111 30 Stockholm Hemsida: www.brolinwestrell.se 4
Litteratur Obligatorisk litteratur Arbetsmiljöverket (1993). Våld och hot i arbetsmiljön. Arbetsmiljöverkets författningssamling 1993:2. (19 sidor) Arbetsmiljöverket (1999). Första hjälpen och krisstöd. Arbetsmiljöverkets författningssamling 1999:7. (29 sidor) Brolin M, Calleberg P & Westrell M (2011). Krishantering i arbetslivet Nya perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Ca 260 sidor. Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri (2006). Psykologisk första hjälp Användarinstruktion. Andra utgåvan. (87 sidor) Larsson G (2010). Ledarskap under stress. Malmö: Liber. Ca 220 sidor. Michel P-O (red.), Bergh Johannesson K, Lundin O, Nilsson D & Otto U (2010). Psykotraumatologi. Lund: Studentlitteratur. Ca 220 sidor. Rose SC, Bisson J, Churchill R & Wessely S (2009). Psychological Debriefing for Preventing Post Traumatic Stress Disorder (PTSD). The Cochrane Library, Issue 1. (63 sidor) Socialstyrelsen (2008). Krisstöd vid allvarlig händelse. Stockholm: Socialstyrelsen. (73 sidor) Referenslitteratur Bisson J, Brayne M, Ochberg FM, Everly GS. Early psychosocial intervention following traumatic events. Am J Psychiatry. 2007;16:1016-19. Bisson JI, Ehlers A, Matthews R, Pilling S, Richards D, Turner S. Psychological treatments for chronic post-traumatic stress disorder. Systematic review and meta-analysis. Br J Psychiatry. 2007 Feb;190:97-104. Bonanno GA (2004). Loss, Trauma and Human Resilience: Have We Underestimated the Human Capacity to Thrive After Extremely Aversive Events? American Psychologist, 59 (1), pp. 20-28. Boon S, Steele K, van der Hart O (2011). Coping with trauma-related dissociation. New York: W.W. Norton & Co. Courtois CA, Ford JD (Eds.) (2009). Treating Complex Traumatic Stress Disorders: An Evidence- Based Guide. New York: The Guilford Press. Englund L (2008). Katastrofens öga journalisters arbete på olycksplats. Om medierapportering vid allvarliga händelser. Göteborg: Englunds Förlag. Ericson B & Gustafsson K (2012). Arbetsmiljölagen med kommentar. Trettonde upplagan. Stockholm: Norstedts. Falkheimer J, Heide M & Hamrefors S (2006). Kriskommunikation att improvisera under kaos. En tolfte reflektion från forskningsprojektet Verksamhetsnyttig information och kommunikation. Sveriges Informationsförening 4/06. Stockholm: Sveriges Informationsförening. Falkheimer J, Heide M & Larsson L (2009). Kriskommunikation. Malmö: Liber. Foa EB, Keane TM, Friedman MJ & Cohen AC (2009). Effective Treatments for PTSD: Practice Guidelines from the International Society for Traumatic Stress Studies. New York: Guilford Press. Friedman M, Keane TM, Resick PA (2007). Handbook of PTSD. Science and practice. New York: The Guilford Press. Halpern J, Gurevich M, Schwartz B, Brazeau P. Interventions for critical incident stress in emergency medical services: a qualitative study. Stress and Health 2009;25:139-149. Herman J. (2007) Trauma och tillfrisknande. Göteborgs Psykoterapi Institut. Hobfoll SE, Watson P, Bell CC, Bryant RA, Brymer MJ, Friedman MJ, Friedman M, Gersons BP, 5
de Jong JTVM, Layne CM, Maguen S, Neria Y, Norwood AE, Pynoos RS, Reissman D, Ruzek JI, Shalev AY, Solomon Z, Steinberg AM, Ursano RJ. Five Essential Elements of Immediate and Mid-Term Mass Trauma Intervention: Emperical Evidence. Psychiatry. Winter 2007;70(4):283-314. Kjeserud R & Weisaeth L (2005). Ledarskap i kriser. Stockholm: Försvarsdepartementet. Krisberedskapsmyndigheten (2006). Grunder i kriskommunikation. Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten. Litz BT, Gray MJ. Early interventions for mass violence: What is the evidence? What should be done? Cognitive and Behavioural Practice. 2002;9:266-272. Litz, B (ed) (2004). Early intervention for trauma and traumatic loss. New York: The Guilford Press. National Child Traumatic Stress Network and National Center for PTSD, Psychological First Aid: Field Operations Guide 2nd Edition. July, 2006. www.nctsn.org; www.ncptsd.va.gov. Ripley A (2009). När det otänkbara händer: Vem som överlever en katastrof och varför. Stockholm: Forum. Socialstyrelsens KAMEDO-rapporter. TENTS The European Network for Traumatic Stress (2009). Interventions in the Aftermath of Disaster. Amsterdam: Academic Medical Center University of Amsterdam. Ulmer R R, Sellnow T L & Seeger M W (2007). Effective Crisis Communication. Moving from Crisis to Opportunity. Thousand Oaks, CA: Sage Publications. Ursano RJ & Norwood AE (2003). Trauma and Disaster: Responses and Management. Arlington: American Psychiatric Publishing. VandePol B, Labardee L & Gist R (2006). The Evolution of Psychological First Aid. Journal of Employee Assistance, 36 (2), pp. 18-20. Van der Hart O, Nijenhuis ERS, Steele K (2006). The Haunted Self: Structural Dissociation and the Treatment of Chronic Traumatization. New York: WW Norton & Company Inc. Van der Kolk B, McFarlane A & Weiseath L (1996). Traumatic Stress. New York: The Guilford Press. Även annan för uppgiften relevant referenslitteratur (egen litteratursökning) kan användas. 6