Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet



Relevanta dokument
Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Strategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET

Plattform för Strategi 2020

GÖTEBORGS UNIVERSITET 2010

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Humanistiska programmet (HU)

Strategisk plan JURIDISKA FAKULTETEN

BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

ETT REGIONALT SAMVERKANSPROJEKT FÖR ÖKAD TILLVÄXT

Mål och strategier. Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap. Fastställd av områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

STRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN Utbildning, forskning och tandvård i symbios

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Dnr: 2014/ Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Förslag den 25 september Engelska

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland

Språkutvecklingsprogram

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

SPRÅKPOLICY FÖR UMEÅ UNIVERSITET

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk

SAMFAK 2014/114. Mål och strategier. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Biblioteksplan

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

Statens skolverks författningssamling

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Broskolans röda tråd i Svenska

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

Umeå universitetsbibliotek. Sid 1 (6) Verksamhetsplan

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Svenska inlärares svårigheter vad gäller uttal och perception av talad franska

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Huvudområde: Huvudområde är lika med eller större än det gamla begreppet huvudämne. Inom huvudområdet, eller någon del av det, sker fördjupning.

Möte med multimodalt material

Örebro universitets vision och strategiska mål

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Kommunikationsarbete inom teknisknaturvetenskapliga. fakulteten. Fokusmål 2018 samt löpande verksamhet UPPSALA UNIVERSITET

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Verksamhetsplan 2017

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/

BESLUT. Styrelsen för humaniora och teologi Arbetsutskottet

HÖGSKOLAN DALARNA

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

K O RT V E R S I O N

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

IT-STRATEGI VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Arbetsplan Äppelbo förskola

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Göteborgs universitets IT-strategiska plan

Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Språkplan modersmålsstöd. Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi

The English Nursery School Creating Passion for Learning and Development since 1983

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

version Vision 2030 och strategi

Uppdraget. Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen?

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Konstuniversitetets strategi

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk!

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN

Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling:

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Transkript:

Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet Sven Strömqvist professor, projektledare Visionen I vår värld av snabbt växande vetande, ökande internationalisering och allt kraftfullare informationsteknologier ställs nya krav på kunskaper, insikter och färdigheter i språk, kultur och kommunikation. Språk- och litteraturcentrum syftar till att skapa en miljö där forskning kan växelverka med utbildning och tillämpningar inom detta område. Visionen är att skapa en flervetenskaplig forsknings- och utbildningsmiljö med humaniora som bas, vilken tillvaratar hela universitetets potential för att förstå, förklara och förbättra språklig kommunikation. Miljön blir den första i sitt slag i världen och en plattform för forsknings- och utbildningssamverkan, nationellt och internationellt. Centret blir verklighet Tankar på att skapa ett centrum som samlar språkinstitutionerna har funnits sedan mitten av 1980-talet. Successivt har planerna tagit form på en miljö med nya attraktiva mötesplatser för studenter, lärare och forskare. Hit hör ett forskningsbibliotek med modern informations- och kommunikationsteknologi. Nya undervisnings- och forskningslaboratorier för analys av ljud, bild, text och multimedia ger goda möjligheter att tillvarata och vidareutveckla moderna forskningsmetoder och nya metoder för till exempel språkinlärning. Ett avgörande steg togs när Crafoordska stiftelsen i november 1998 beslutade stödja förverkligandet av centret med en donation på 40 miljoner bild 1. Vy över Språk- och litteraturcentrum från Sölvegatan: det nya biblioteket med forsknings- och undervisningslaboratorier kronor. En arkitekttävling utlystes och det vinnande förslaget kom från Mats White vid Jais-Nielsen-White arkitekter i Helsingborg. I Mats White har projektet Språk- och litteraturcentrum fått en arkitekt med en enastående känsla för form och funktion och en vision om arkitekturen som något som ska befrämja kommunikation och människors möten. I en kreativ dialog mellan arkitekten och universitetets projektledningsgrupp har centret fått sin utformning. Såväl arkitektoniskt som verksamhetsmässigt är centret en kombination av gammalt och nytt. Tre äldre byggnader Absalon, Humanisthuset (båda ritade av arkitekten Klas Anshelm) samt gamla Geologen renoveras och länkas samman av en ny byggnad, som rymmer torget med café och fakultetsklubb, samt det nya biblioteket med undervisnings- och forskningslaboratorier. Centret är uppbyggt kring institutioner med inriktning på språkoch litteraturvetenskap och dessa flyttar in i de tre äldre byggnaderna.

bild 2. Arkitektens skiss visar Språkoch litteraturcentrums inplacering mellan Sölvegatan och UB-parken. De gamla byggnaderna (bruna) länkas samman av den nya (blå), som rymmer torget med café och fakultetsklubb, samt det nya biblioteket med undervisnings- och forskningslaboratorier. Samtidigt får Språk- och litteraturcentrum genom sin nya flervetenskapliga undervisnings- och forskningsmiljö förstärkta kontaktytor mot övriga humanistiska ämnen och mot beteendevetenskap, teknik och medicin. Planeringen av Språk- och litteraturcentrum har vunnit uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Vi har fått expertråd om utformningen av laboratoriemiljön från Max Planckinstitutet för psykolingvistik och ytterligare goda råd från Max Planckinstitutet för vetenskapshistoria, samt från universiteten i Berkeley och Stanford. Lunds Universitets strategiska plan efterlyser mötesplatser mellan universitetets olika kompetenser och vårt nya centrum blir en sådan plats som söker tillvarata hela universitetets potential för utbildning och forskning om språk, kultur, kommunikation och tänkande. Området för Humaniora och Teologi vid Lunds Universitet ser Språk- och bild 3. Första spadtaget för Språk- och litteraturcentrum togs i november 2002. Universitetets dåvarande prorektor Arne Ardeberg håller i spaden. litteraturcentrum som sin viktigaste satsning och har konsekvent prioriterat centret i de besparingsomgångar som området tvingats till. Systemhandlingsfasen slufördes vintern 2001/02, genomförandebeslut fattades våren 2002, och första spadtaget togs i november 2002. Invigningen sker i september 2004. Språk, kommunikation och internationella relationer Språk formas och förändras i samspel mellan människor. Vi använder språket som stöd för minnet och bearbetningen av information. Vi använder tal, skrift eller teckenspråk för att förmedla tankar och känslor, för att påverka andra att göra saker, för att skapa förtroende, visa samhörighet eller avstånd. Vårt språk blir på så sätt något som speglar delar av vårt tänkande, våra sociala relationer, vår kultur och identitet. Samtidigt kan vi använda språk för att förändra våra sociala relationer och i viss mån även vårt sätt att tänka. Språk innebär möjligheter. Europarådet och EU-kommisionen betonar språkets roll i en värld som präglas av växande informationsflöden,

bild 4. Projektet European Cultural Heritage Online har skapat ett elektroniskt kartotek och bibliotek för forskningsdata inom humanvetenskaperna. Studenter, lärare och forskare vid det nya centret i Lund får därigenom en helt ny typ av biblioteksresurs. ökande internationalisering och en allt öppnare arbetsmarknad och utropade år 2001 till Språkens år i Europa. Syftet med det europeiska språkåret var att uppmärksamma den språkliga mångfalden i Europa och behovet av att fler människor lär sig fler språk. Lund med sin internationellt välrenommerade språkforskning och sitt framtidsprojekt Språk- och litteraturcentrum stod värd för det europeiska språkårets öppningskonferens. I samarbete med 14 europeiska partners har en forskargrupp vid det blivande Språk- och litteraturcentrum tagit fram ett system för att göra forskningsdata och analysverktyg inom humanvetenskaperna sökbara och tillgängliga på webben. Systemet, som utvecklats inom projektet European Cultural Heritage Online, fungerar som ett elektroniskt kartotek och bibliotek för forskningsdata och blir en helt ny typ av biblioteksresurs för studenter, lärare och forskare vid det nya centret i Lund. Samtidigt blir det via webben tillgängligt för studenter, lärare och forskare i andra delar av världen. bild 5. Filmvetenskap är ett ungt ämne som ingår i Språk- och litteraturcentrum (bilden från Heaven s gate ) Nya forskningsmetoder och nya möjligheter till inlärning Språk- och litteraturcentrum förverkligas i ett skede när forskning om människans språk, kommunikation och tänkande är på väg in i en ny epok. Nya metoder för att kartlägga och modellera hur hjärnan arbetar och nya metoder för att mäta och analysera aktiviteterna att tala, lyssna, läsa och skriva som realtidsförlopp ger en ny bild av människan som kognitiv och kommunikativ varelse. Tillsammans med nya teorier och modeller banar dessa landvinningar väg för nya kunskaper om språk och deras växelverkan med tänkande, sociala relationer och kulturella sammanhang. De erbjuder också nya förutsättningar för analys av språkets relation till andra uttrycksformer, i studier av till exempel media, film och teater. Dessa nya metoder och teknologier erbjuder också nya möjligheter för utbildningar i språk, i översättning och tolkning, i språkteknologi, i film- och medievetenskap. Vidare möjliggörs effektivare metoder för diagnosticering och träning av språkfärdigheter, ökade möjligheter till individualiserad inlärning och stöd till studenter med särskilda behov, bättre nätbaserad utbildning, osv.

bild 6. Nya metoder för ögonrörelsemätning gör det möjligt att i detalj följa en persons visuella uppmärksamhet under läsningen av en text eller utforskandet av en bild. Här registreras hur en student med blicken besöker den text hon själv är i färd med att skriva. En språk- och kognitionsvetenskaplig forskargrupp i Lund är först i världen med denna undersökningsmetod Studenternas aktiviteter i undervisningslabben utgör ett viktigt bidrag till forskningsenheten som genom analyser och kompletterande experiment skapar underlag för förbättrade inlärningsmetoder, osv. Samarbete och utveckling förväntas stimuleras ytterligare genom lärar-, forskar- och studentutbyte mellan Språk- och litteraturcentrum och andra institutioner och universitet i Europa och övriga världen. Samverkan med omvärlden Med sin pedagogiska kompetens och sin forskningsprofil utgör Språk- och litteraturcentrum en viktig resurs för omvärlden. Centret kan bli en samarbetspartner för andra institutioner, för företag och organisationer med särskilda önskemål om utbildningar i språk, kultur och kommunikation, eller för skolor som behöver fortbildning om hur barn och ungdomar lär sig språk, om flerspråkighet, om läsoch skrivsvårigheter, eller om textbild 7. Med datorns hjälp analyseras och presenteras läsarens blickbeteende under en textläsningsaktivitet. Varje ring representerar en mätpunkt. Förtätningar av mätpunkter visar var läsaren fäst blicken, så kallade fixeringar. Sekvenser av glesa mätpunkter indikerar transportsträckor, så kallade sackader, när läsaren flyttar blicken. Under sackaderna tar ögat inte in någon information. utveckling. I samarbete med skolor eller företag kan centret också genomföra forskning inom till exempel områden som språk- och informationsteknologi, språkträning och språkstöd, eller utvärdering av IT-verktyg. Framtiden Språk- och litteraturcentrum byggs i tre etapper. I den första färdigställs nybyggnaden med torget, biblioteket och delar av laboratoriemiljön. Inredning och utrustning lyfts in under sommaren 2004 och invigningen sker i september. I denna första etapp färdigställs också gamla Geologen, dit de första institutionerna flyttar. I den andra etappen renoveras Humanisthuset och i den tredje Absalon. Den tredje och sista etappen beräknas vara klar i januari 2006. Alla institutioner har då samlats i det nya centret, som beräknas få cirka 300 anställda och

3000 studenter, varav cirka 200 doktorander. Genom centret får de språk- och litteraturvetenskapliga institutionerna en unik plattform för att vidareutveckla sina utbildnings- och forskningsverksamheter och internationella relationer. Dessutom skapas förutsättningar för nya typer av samarbete och utveckling. Här läggs grunden till en flervetenskaplig forsknings- och utbildningsmiljö med humaniora som bas, vilken kan tillvarata hela universitetets potential för att förstå, förklara och förbättra människans kommunikation. Besök Språk- och litteraturcentrums hemsida www.sol.lu.se!