12 November 2010 Stefan Kling, barnläkare Barns Hälsa
Now is a vital moment for doctors and health researchers to pause and make sure that money devoted to health care and medical research.is used to deliver the greatest rewards in the most important areas
Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the abscense of disease and infirmity
Hälsan äger jag då jag i stort känner mig tillfreds med mitt liv och kan förverkliga åtminstone något av det jag tänkt mig
600 elevers syn på sin hälsa tonåringar (GP) Hälsotillståndets betydelse Mycket stor 84% (vuxna 19 %) Orolig för att bli sjuk Ofta 22% (vuxna 5 %) Eget ansvar för hälsa Stort 64 % (vuxna 4%)
Malmöelevers levnads- och drogvanor 2006 Majoriteten av eleverna tycker ofta att det är riktigt härligt att leva. De flesta uppger att de får stöd och uppmuntran av sina föräldrar Majoriteten av eleverna trivs i sina bostadsområden Drygt hälften av eleverna tror att vuxna skulle ingripa om det blev slagsmål Det finns ett tydligt samband mellan trygghet och trivsel i skolan och beteenden kring tobak, narkotika, alkohol, sex, träning och skolk
Idrott och träning regelbundet, skolår 6, Malmö Levnads- och drogvaneundersökningen 2006
Idrott och träning regelbundet, skolår 9, Malmö Levnads- och drogvaneundersökningen 2006
Sömnrutiner per vardagsnatt, Malmö Levnads- och drogvaneundersökningen 2006
Ungdomsmedicin Ungdomars biologiska psykologiska och sociala utveckling
www.sos.se folkhälsan i siffror Anna Johansson, 167 cm, 58.1 kg, BMI 20,8 Johan Johansson, 180.1 cm, 74,3 kg, BMI 22
Längdtillväxthastighet, cm/år pojkar flickor
Ungdomsperioden Omfattar åldern 10-20 år En övergångsålder mellan barndom och vuxet liv Startar med puberteten för gruppen som helhet Avslutas när individen är färdig att ta tag i sitt vuxenliv
Bio-psyko-social utveckling Tidig Mellan Sen Biologi Pubertetsutveckl. Kroppsform. Färdigt. genomförs avseende sek könskaraktärer Kroppen och metabolism blir den vuxnes. Somliga växer ikapp. Emotionellt kognitivt Abstrakt tänkande startar. Osårbarhet. Kort perspektiv. Vem är jag? Experimenterar. Max identitetsutveckling. Framtiden en realitet. Pessimism. Social arena Revolterar inom familjen. Drömmande och fantasier. Duger jag? Jämnåriga! Romanspartner. Vuxna åter en samtalspartner. Relationer med djupare innehåll.
Ungdomsperiodens praktiska uppgifter Vid periodens slut ska den unge - Klara sig själv rent praktiskt - Ha etablerat ett nytt förhållande till sina föräldrar baserat på ömsesidighet och respekt - Kunna ha nära och trygga relationer med någon eller några jämnåriga, inklusive romantiska partners - Ha framtidsplaner - Ha utvecklat sin sexualitet Hur gör man om man har en kronisk sjukdom? funktionshinder? allvarlig psykologisk eller social problematik? stora språkliga svårigheter eller inlärningsproblem?
Inventering av motståndskraften Hälsosamtal i skolhälsovården Egna förmågor Del i ett sammanhang Viktiga aktiviteter Viktiga platser Viktiga relationer Framtidsplaner Meningen med livet
USA Today, Poll Age adults say they want to remain Age (years) Men (%) Women (%) 5-10 8 8 11-14 4 6 15-20 34 20 21-25 29 28 26-30 8 10 31-35 7 10 36-40 3 7 41 and up 7 9
Ungdomars 10 - i - topp av hälsoproblem 1. Akne 33 % 2. Växtvärk, idrottsskador 32 % 3. Trötthet 29 % 4. Huvudvärk 28 % 5. Astma/allergi 24 % 6. Magont 23 % 7. Annan värk 22 % 8. Svettningar 16 % 9. Viktproblem 14 % 10. Deppighet 13 % ur Acta Paediatrica Scand 1991;80:844-51. Berg Kelly K. Self-reported health status and use of medical care by 3 500 adolescents in Western Sweden.
Vilka är de viktigaste hälsofrågorna föräldrar vill kunna diskutera med skolhälsovården? Skolår 1 Förebyggande information Skolmiljön Mobbning Akut hjälp
Vilka är de viktigaste hälsoproblemen som man vill kunna söka hjälp för hos skolhälsovården? Skolår 9 Ätstörningar Stress Kompisar/Mobbing Sex/Kärlek
Sociala skillnader för olika hälsoutfall och riskfaktorer bland barn i skolåldern i Sverige. Skillnaden anges som en kvot, RR anger förekomst i en mindre gynnad grupp jämfört med en gynnad grupp. Ex. RR= 1,3 innebär att risken är 1,3 gånger högre, dvs. 30 % högre, i den mindre gynnade gruppen (statens folkhälsoinstitut 2002) Utfall Antal studier RR All dödlighet 18 1,3 Skador 3 1,4 Astma 6 1,4 Karies 3 1,4 Sen utveckling 4 2,6 Inåtvända psykiska problem 6 2,1 Utagerande psykiska problem 3 1,6 Rökning 3 2,0 Hög alkoholkonsumtion 4 1,4 Övervikt 3 2,3
Barnhälsoindikatorer i F- klassen 2006
Bakgrund Rädda Barnen publicerade 2004 rapporten Barns hälsa i Sveriges kommuner som behandlar olika möjligheter att använda indikatorer för att bedöma hälsa
Bakgrund EU-projektet Child Health Indicators for Life and Development (CHILD) A. Demografi och socioekonomi B. Hälsotillstånd och välbefinnande C. Determinanter (Risk- och friskfaktorer) D. Service, stöd och hälsopolitik Ur Indikatorer för barns hälsa. Bidrag till ett kommunalt barnindex, Rädda Barnen, 2004, L. Köhler
Hälsoundersökning i förskoleklass N=16 Ögon nedsatt synskärpa 6 skelning 1 Hörsel 1 Övervikt/fetma 2 Karies 8 Beteendeproblem 3 Motorikproblem 2 Blåsljud 1 Nattväta/dagväta 7 Ryggasymmetri 2 Astma 2 Eksem/allergi 6
Hälsotillstånd Karies i temporära bettet 50% 19% 40% 31% 30% 20% 31% 10% 19% flickor pojkar 0% ingen karies karies
Nationella minoriteter inom sjukvården Erfarenheter från arbete med romska barn Stefan Kling skolläkare barnläkare Marcus Sturesson 2010-02-11
Romer i 6 000-7 000 boende i Malmö 400 1 000 1 000? 0-6 år 7-15 år 16-20 år utan uppehållstillstånd Av 1 000 barn i skolpliktig ålder menar de romska företrädarna att 400-600 inte är i skolan överhuvudtaget. Romers situation i Malmö 2008-09-23 Malmö stadskontor
Kategoriboendet Mosippan Malmö stad
Meros camping Göteborgs Stad
Socioekonomiska faktorer Tonårsföräldrar, två syskon Ingen förankring på arbetsmarknad Tio personer i hushållet, 4 r.o.k. Flera sjuka släktingar Rökning Föräldrar treårig skolgång Språksvårigheter Diana 12 år
Kroppsligt och psykiskt status Lätt för tiden vid förlossning Uppfödningssvårigheter vårdad barnklinik första månader Kom ej x flera till BVC Ofullständiga vaccinationer Fetma från 4 års ålder Sömnproblem Karies Upprepade öroninflammationer F-klass nattväta, hörselnedsättning Rädd och ängslig i skolan Kom ej x flera hälsobesök i skolan Kom ej x flera till sjukhusbesök Stor skolfrånvaro från klass 3 Utredning tidig pubertet hembesök Kan ej läsa och skriva i klass 4 Flyttar till annan kommun i klass 6 Diana 12 år
Socioekonomiska faktorer Föräldrar 21 år då Sarah föddes 4 syskon Båda föräldrar grundskola Pappa yrkesutbildning Rökning Stor släktgemenskap Egen bostad Tvåspråkig Deltagit i musikgrupp i förskola Sarah 12 år
Kroppsligt och psykiskt status Normal graviditet och förlossning Kontroller på BVC till 18 mån u.a. Karies tandsanering som 4 -åring Två gång brutit armen - gipsbehandling Logopedkontakt i småbarnsåldern Hälsobesök i F-klass och klass 4 med förälder, svarat själv på hälsoenkät i klass 4 jag ska dansa och sjunga, ha två barn, 4 rum eller kanske mer, gifta mig när jag blir 20 år och sen vet jag inte mer - Hejdå Deltagit i skolans livsstilsprogram Ingen skolfrånvaro trivs i skola och med kamrater i klass 6 Inga pedagogiska problem Sarah 12 år
DeMarinis (1998) om mötet mellan personal och patient; bör vara ett möte mellan två människor med olika kulturell bakgrund, inte ett möte mellan två kulturer
Utbildning Läkarundersökningar Samarbete mellan olika myndigheter Skolans och hälsovårdens möte med familjer Levnadsstandard bostäder Långsiktigt arbete
Elevhälsa att tolka tidiga signaler på normbrytande beteende Stefan Kling skolläkare
Förskoleklass Klass 4 Klass 8 kort stubin medverkar inte i lekar eller vid besök i hälsovård eller tandvård lyssnar inte andra barn är rädda för henne har bitit ett annat barn har skadat djur får inte komma hem till klasskamrater Sara föräldrar vill ha vårdbidrag men ingen utredning anpassad skolgång sköter inte hygien avstängd från skolan pga. våld ADHD vägrar ta ordinerad medicin - 8 - tidiga mat- och anknytningsproblem våld i hemmet vårdnadstvist sviktande vårdnadshavare
Förskoleklass Klass 4 Klass 8 enkopres hyperaktivitet kaotisk klassrumssituation akutremiss BUP ADHD verbalt och fysiskt våld trots kriminalitet Peter - 10 - komplicerad nyföddhetsperiod tidig föräldrasvikt
Analys Plan Ansvarig Uppföljning Hur ser problemet ut? När startade det? Vad tycker barnet? Finns komorbida psykiatriska eller medicinska tillstånd att beakta? Vilka tidigare åtgärder är vidtagna? Behövs kompletterande utredning? Anmälan till sociala myndigheter? Kontakt med barnpsykiatri? Målsättning? Vem ansvarar för insatserna? När och på vilket sätt?
omsorgssvikt funktionshinder komplicerad nyföddhetsperiod tidig föräldrasvikt neuropsykiatrisk diagnos hereditet kognitiva och psykosociala svårigheter missbruk i familjen tidiga mat- och anknytningsproblem våld i hemmet vårdnadstvist sviktande vårdnadshavare
Psykiska hälsoproblem Två- till fyrfaldiga överrisker för alla psykiatriska utfall hos före detta långtidsplacerade fosterbarn jämfört med jämnåriga från liknande bakgrund som växt upp hemma efter justering för kön och födelseår föräldrars födelsekontinent mammas socioekonomiska bakgrund (ensamförälder, SES, boende, socialbidrag m m) indikationer på psykisk sjukdom och missbruk hos föräldrarna - Bo Vinnerljung 2008
Somatiska hälsoproblem En mängd utländska studier har samstämmigt rapporterat om omfattande förekomst av somatiska hälsoproblem bland barn och ungdomar i social dygnsvård I vård en viss dag: 2/3 av 108 barn rapporterade olika slags hälsoproblem. Synfel, astma, ortopediska problem med mera (Socialstyrelsen, 2000). De flesta placerade >3 år. Norsk registerstudie fann höga förekomster av försäkringskassestöd åt personer med allvarliga hälsoproblem eller funktionshinder bland ungdomar som hade fått interventioner från socialtjänsten under uppväxten (Kristofersen, 2005). - Bo Vinnerljung 2008
Varför behöver fosterbarnen särskilda hälsovårdsinsatser? Enligt American Academy of Pediatrics (AAP), men sannolikt relevant även i Sverige Har ofta fått bristfällig hälsovård före placeringen. Behov av vaccinering, syn- hörsel- och allmän hälsoundersökning Har ofta kroniska kroppsliga sjukdomar som inte tagits om hand på bästa sätt på grund av ursprungsfamiljens sociala problematik t ex eksem och astma Har ofta beteendeproblematik och andra former av psykisk ohälsa som fosterföräldrarna behöver stöd i att hantera. Har ofta utvecklingsavvikelser som leder till svårigheter i skolan. Saknar vårdnadshavare med fullständig kunskap om deras hälsohistoria som kan se till att de får sin behov av hälsovård tillgodosedda. - Anders Hjern 2008
BBIC Läkarundersökning
Syfte Identifiera aktuella och tidigare försummade hälso- och sjukvårdsbehov för att möjliggöra åtgärder och fortsatt uppföljning
Anamnes Graviditet och förlossning Ärftlighet Utveckling Tidigare operationer och sjukhusvård Tidigare kontakter med BUP och habilitering Språk Kontakt/kommunikation Motorik Aktivitetsnivå Vaccinationer Tillväxt Medicinering Olycksfall Mag- och huvudvärk Oro/ångest/stämningsläge Sömn Syn/Hörsel/Mat Risk/friskfaktorer Ungdomsmedicinska frågor
Klinisk undersökning Fysisk hälsa Psykisk hälsa Tillväxt Eventuella funktionshinder Tandstatus Eventuella yttre skador Kroppslig och psykisk utveckling Bedömning av kontaktkommunikation
Bedömning/Åtgärder/Planering Sammanfattning av hälsotillstånd Bedömning av eventuellt ytterligare utredning Vaccinationsplanering om sådan saknas Uppföljande läkarundersökning enligt BBIC
Att hantera stress och att ha förmåga att återhämta sig efter motgångar är inte ett personlighetsdrag som människor har eller inte har. Det involverar beteende, tankar och handlingar som vem som helst kan lära sig och utveckla. APA (American Psychological Association)
Finns det några tabun när man skriver för barn? Jag skulle inte berätta en historia där man tog ifrån dem hoppet, kraften. Man måste påminna dem om att de har den här styrkan, de har kraften. Ur P1 intervju med Christina Herrström