HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE Slutrapport 2014 ESS 1 Universitetsplatsen 2 Eden 3 4 5 Attraktiva gång- och cykelstråk LUX Annexet och sjön Sjön 12 6 7 Maskinteknik med motorlabb Energilager MAX IV 8 Ideon Gateway 9 Innovativ belysning av hållplats 10 11 12 Hållbart kompaktboende Stadsodling Klimatplantering Vindarnas park NORRA UNIVERSITETS- OMRÅDET 9 7 Ideontorget IDEON 8 10 BRUNNSHÖG 11 SJUKHUSOMRÅDET Universitetssjukhuset Universitetsplatån Lund C 2 4 3 5 6 MEDICON VILLAGE Planerade spårvägshållplatser Planerad spårväg Kunskapsstråket Spårvägsnoder med möjlig bebyggelse 1 1

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 BYGGANDE ENERGI MOBILITET GRÖNSKA Projektnamn: Hållbar kunskapsstad Lund NE, i ansökan kallad Hållbara Kunskapsstaden Lund NE/Brunnshög. Projektägare: Samarbetsprojekt mellan Statens Fastighetsverk, Akademiska Hus, Ikano (tidigare Ikano Fastigheter), AF Bostäder och Lunds kommun. Lunds kommun samordnar projektet och är stödmottagare gentemot Boverket. Kontaktperson: Projektledare Dagmar Gormsen (t o m 2014-12-31) Planeringschef Britt Steiner (2015-01-01 och framåt) Kontaktuppgifter: Dagmar Gormsen, 046-359 44 58, dagmar.gormsen@lund.se Britt Steiner, 046-35 63 98, britt.steiner@lund.se Diarienummer: 1394-1063/2010 Projektledare: Dagmar Gormsen Sammanställt av: Frida Sundh och Dagmar Gormsen Grafisk form: Grafolin December 2014 2

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 4 2. PROJEKTPRESENTATION... 4 3. ÅTGÄRDER... 6 1. FÖRNYELSE AV LUNDS UNIVERSITET HISTORISKA MILJÖER... 6 1.1 Lundagård med omgivning, Statens fastighetsverk... 6 1.2 Kvarteret Paradis, Akademiska hus... 9 2. KUNSKAPSSTRÅKET STADSINTEGRERAD SPÅRVÄG, GÅNG OCH CYKEL... 11 2.1 Attraktiva gång- och cykelstråk, Lunds kommun...11 2.2 Belysning av inbyggd hållplats, Lunds kommun... 15 3. FÖRTÄTNING OCH BLANDSTAD I CAMPUSMILJÖ...18 3.1 Ideon Gateway, Ikano (tidigare Ikano Fastigheter)... 18 3.2 Campusområde LTH samt Ideon, Akademiska Hus... 21 LUX (tidigare HT-centrum)... 23 Annexet (tidigare Matteannexet)... 25 Parkområdet Trädplanteringar och sjön Sjön... 27 Kårhuset... 28 Kemicentrum 2 hörsalsombyggnad... 29 Norra delen av campus... 30 V-huset, Väg och vatten... 30 M-huset, Maskinteknik... 31 KC 4... 33 BMC hus I, Studentcentrum... 33 Matematik huvudbyggnad... 35 Alternativ energiförsörjning... 37 KC4, energilager i mark och solpaneler... 37 LUX (tidigare HT-Centrum), energilager i mark... 38 Solceller på M-huset... 39 Ekonomihögskolan... 40 3.3 Hållbart kompaktboende... 40 5. STADSNÄRA GRÖNOMRÅDE... 44 5.1 Greenfront, Lunds kommun... 44 Klimatplantering Vindarnas park... 44 Gröna väggar... 46 Stadsodling... 47 7. HÅLLBARHETSHUS I HÅLLPLATSMILJÖER... 51 7.1 Hållbarhetshus, Lunds kommun, byggherrar och större fastighetsägare... 51 7.2 Prototyping the City, Lunds Universitet, Region Skåne och Lunds kommun... 52 8. PROJEKTLEDNING OCH MARKNADSFÖRING... 54 8.1 Programsamordning, administration, information och utvärdering, Lunds kommun... 54 4. RESULTAT... 57 5. AVVIKELSER... 60 1. Förnyelse av Lunds universitet historiska miljöer.. 60 2. Kunskapsstråket stadsintegrerad spårväg, gång och cykel... 60 3. Förtätning och blandstad i campusmiljö... 60 5. Stadsnära grönområde 7. Hållbarhetshus i hållplatsmiljöer... 62 6. REFLEKTIONER OCH SLUTSATSER... 63 7. ERFARENHETSSPRIDNING... 64 8. EKONOMI... 64 9. BILAGOR... 67 3

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 1. SAMMANFATTNING Projektet Hållbar kunskapsstad Lund NE är ett investeringsprojekt med stöd från Delegationen för hållbara städer som har genomförts 2010 till 2014. Lunds kommun har varit projektledare för ett samarbete med Akademiska Hus, Statens fastighetsverk, AF Bostäder och Ikano. Aktörerna har arbetat med utvecklingen av Kunskapsstråket och Brunnshög i Lund. Hållbara satsningar har genomförts inom områdena byggande, energi, mobilitet och grönska. Statens fastighetsverk har arbetat med kulturskyddade byggnader runt universitetsplatsen, och introducerat ett nytt arbetssätt som har förverkligats vid ombyggnationen av Historiska museet. Akademiska Hus har arbetat med om- och tillbyggnad av flera hus i kvarteret Paradis, på norra universitetsområdet. Energibesparingarna har legat på 10 till 50 %. Akademiska Hus har också utökat två geotermianläggningar för produktion av värme och kyla och satt upp norra Europas största solcellsanläggning med nya högeffektiva solceller. I byggnaderna har man satsat på smart belysning för bättre lärmiljöer, med Annexet som främsta exempel. Ikano har med byggnationen av Ideon Gateway etablerat ett nytt landmärke för Lund med höga miljöambitioner. Inom projektet har man arbetat med en fasadintegrerad solcellsanläggning och led-belysning i allmänna utrymmen. AF Bostäder har byggt Sveriges mest kompakta studentbostäder med 10 m 2 yta per person, som samtidigt uppfyller passivhusstandard. Utformningen togs fram i nära samarbete med studenterna. De boendes upplevelser av de 22 lägenheterna kommer att utvärderas så att lärdomar kan tas med till framtida projekt. Lunds kommun har förbättrat mobiliteten i området genom cykelåtgärder och innovativ belysning av en busshållplats. Kommunen har även satsat på grönåtgärder, i ett stadsodlingsprojekt på Brunnshög med över 100 odlare och en park på Science Village Scandinavia som ser till att grönskan finns på plats innan människorna flyttar in. Lunds kommun har också stått för samordning och kommunikation av projektet. Sammanlagd har miljöinvesteringar på 100 miljoner kronor genomförts, av denna summa har Delegationen för hållbara städer bidragit med 30 miljoner kronor. 2. PROJEKTPRESENTATION BAKGRUND År 2010 ansökte Lunds kommun om stöd från Delegationen för hållbara städer för ett investeringsprojekt i Kunskapsstråket och Brunnshög. Lunds kommun höll redan på med ett gemensamt utvecklingsarbete för Kunskapsstråket och Brunnshög tillsammans med fastighetsägare, byggherrar och andra intressenter i området och ansåg att denna utlysning var ett bra tillfälle att förverkliga de gemensamma ambitionerna för en hållbar stadsutveckling i området. Ansökan fick namnet Hållbara Kunskapsstaden Lund NE/Brunnshög. Projektets syfte var enligt ansökan att genom samarbete med aktörer i flera investeringsprojekt inom Lund NE visa på en hur en arbetsintensiv blandad stadsdel kan utvecklas på hållbart sätt. Kännetecken för projekten var att: projekten ska visa på en varierad portfölj av lösningar i byggnader, offentliga rummet och mobilitet. projekten representerar boende, arbetsplatser, kommunikationslösningar, allmän platsmark samt konsumtionsbeteende. idéerna ska fokusera på innovation och nytänkande, snarare än stora helhetslösningar med etablerad teknik. kopplingen till Lunds universitet stärks och utvecklas genom relevant forskning som kopplas till projekten. projekten ska inte bara visa på tekniska lösningar och system, utan även visa hur individers beteende och livsstil bidrar till hållbar utveckling. 4

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 Projektet blev beviljat stöd för projektperioden 1 december 2010 till och med 31 december 2014. Stödet uppgick till högst 48 088 800 kronor. Konsortiet ansökte om åtta åtgärder, två av dessa (åtgärd 4 och 6) fick dock inget stöd. Dessa var knutna till nybyggnation på Brunnshög, och det fanns tvivel om att investeringarna skulle hinna genomföras under projekttiden. Projektet var ett samarbete mellan Lunds kommun, Akademiska Hus, Statens fastighetsverk, AF Bostäder och Ikano. Från Lunds kommun deltog flera förvaltningar. Kommunkontoret fick ansvar för den övergripande projektsamordningen. De andra förvaltningarna som deltog med konkreta åtgärder var Tekniska förvaltningen och Stadsbyggnadskontoret. Tabell 1: Översikt över beviljade åtgärder och ansvarig aktör ÅTGÄRD DELÅTGÄRD ANSVARIG 1. Förnyelse av Lunds universitet historiska miljöer 1.1 Lundagård med omgivning Statens fastighetsverk 1.2 Kvarteret Paradiset Akademiska Hus 2. Kunskapsstråket stadsintegrerad spårväg, gång och cykel 2.1 Attraktiva gång- och cykelstråk Lunds kommun, Tekniska förvaltningen, Trafikkontoret 2.2 Belysning av inbyggd hållplats Lunds kommun, Tekniska förvaltningen, Trafikkontoret 3. Förtätning och blandstad i campusmiljö 3.1 Ideon Gateway Ikano 3.2 Campusområde LTH samt Ideon Akademiska Hus 3.3 Hållbart kompaktboende AF Bostäder 5. Stadsnära grönområde 5.1 Greenfront Lunds kommun, Tekniska förvaltningen, Park- och naturkontoret 7. Hållbarhetshus i hållplatsmiljöer 7.1 Hållbarhetshus Lunds kommun, Stadsbyggnadskontoret och Kommunkontoret 7.2 Prototyping the City Lunds universitet, Region Skåne och Lunds kommun 8. Projektledning och marknadsföring 8.1 Programsamordning, administration, information och utvärdering Lunds kommun, Kommunkontoret 5

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 3. ÅTGÄRDER Åtgärderna som beskrivs nedan följer numreringen från ansökan. 1. FÖRNYELSE AV LUNDS UNIVERSITET HISTORISKA MILJÖER 1.1 LUNDAGÅRD MED OMGIVNING, STATENS FASTIGHETSVERK Beskrivning Lundagård och universitetsplatsen utgör universitetets och stadens kärna. Här har studenter, forskare, makthavare och medborgare träffats i sekler för att diskutera vetenskapliga, kulturella, politiska och samhälleliga frågor. Byggnaderna är statlig byggnadsminne och därför ytterst känsliga. Ett stort kulturhistoriskt värde kräver en stor omsorg för att anpassas till samtidens klimat- och energikrav. Byggnaderna förvaltas av Statens fastighetsverk och har Lunds universitet som hyresgäst. Sedan några år tillbaka pågår en process där man ser över användningen av byggnaderna. I samband med detta har det blivit aktuellt att även se över möjligheten att skapa moderna lokaler med bättre arbetsmiljö, och inomhusklimat som möter dagens krav på energieffektivitet. I delprojektet ingår fastigheterna Universitetshuset, Kungshuset, Palaestra et Odeum, Arkeologen samt Historiska museet. Målsättningen var att hitta hållbara energiåtgärder i husen utan att de kulturhistoriska värdena påverkas på ett negativt sätt. Nya belysningsmetoder, effektivare ventilation, bättre möjlighet att styra fastigheterna, nyttjandegrad och användningsområden var också frågeställningar som skulle beaktas. Total budget:... 8,31 Mkr Beviljat bidrag:... 2,49 Mkr Kostnader 2011-2014:... 2,6 Mkr Upparbetat bidrag:... 780 000 kr Genomförande och måluppfyllelse Universitetshuset En fullständig energiutredning har tagits fram för huset. Byggnadens förutsättningar har analyserats och ställts mot vad som är möjligt att genomföra utan att bryta mot gällande Skyddsföreskrifter. Skyddsföreskrifterna har beslutats av regeringen och är fastställda krav över hur byggnaden skall underhållas samt reglerar om eventuella förändringar får göras. Hyresgästens önskemål på hur lokalerna skall disponeras har beaktats. Frågeställningar om hur huset egentligen kan användas har lyfts och diskuterats ur ett energiperspektiv där även arbetsmiljöfrågan beaktats och haft stor betydelse. Ett antal energiåtgärder har identifierats och projekterats så som ändrade entréförhållanden, utbyte av belysning samt utbyte av takvärme. Flertalet av dessa åtgärder har ännu inte kunnat genomföras då hyresgästen stått inför många förändringar och inte haft möjlighet att fatta de beslut som krävs för att komma igång med de olika åtgärderna rent fysiskt. När hyresgästen är beslutsmässig i de olika åtgärderna kommer arbetet med åtgärderna att påbörjas och på sikt kommer Universitetshuset att vara en mer hållbar fastighet ur ett energiperspektiv. Eftersom huset används i representationssammanhang kommer förändringarna att kunna upplevas även av många besökare och inte bara universitetets anställda. 6

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 Kungshuset i Lundagård. Foto: Kennet Ruona. Kungshuset En komplett energiutredning har tagits fram för det numera tomställda huset. Husets fysiska förutsättningar har satts i fokus och ligger till grund för de kommande projekteringsförutsättningarna för att inrymma en ny verksamhet i huset. Solavskärmning och ljusinsläpp, solceller, omhändertagande av dagvatten, närvarostyrning och behovsanpassning är några av de spännande frågor som hanterats som förslag på åtgärder. Tanken är att husets aktuella förutsättningar skall beaktas och driftoptimering skall ske mot detta. Behovet av ventilation och belysning skall styras mot den faktiska situationen i huset. På så sätt kan solljus utnyttjas effektivt och onödiga drifttider på ventilationen elimineras. Energiutredningen har diskuterats med Riksantikvarieämbetet och nya klimatsmarta lösningar har ställts mot Skyddsföreskrifterna för att analysera vad som är möjligt att genomföra. Tillsammans med hyresgästen har en gemensam ambition satts för huset; må hända att det är ett av de äldre husen i Statens fastighetsverks bestånd i Lund, men framöver ska det bli ett av de energieffektivaste. Beteendefrågor hos de kommande hyresgästerna kommer att vara en viktig framgångsfaktor för att uppnå de miljömål som kommer fastställas för huset. Hyresgästen skall känna till byggnaden och dess förutsättningar och bidra till ett energieffektivt beteende. Ett helhetstänk kring frågan är en förutsättning för att nå högt uppsatta energimål. Projekteringen har inte kunna påbörjas på grund av att hyresgästen inte kunnat ta beslut om vilken verksamhet som skall inrymmas i huset. Under sen höst 2014 kommer bilden att klarna för hur Kungshuset kommer att användas och därefter kommer beslut att fattas. När projekteringen påbörjas i januari 2015 kommer projekteringsgruppen att arbeta med många spännande frågor där husets egenskaper och förutsättningar kommer ligga till grund för att Kungshuset skall bli ett så energieffektivt och miljöanpassat hus som möjligt. 7

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 Palaestra et Odeum och Arkeologen En omfattande energiutredning har tagits fram för husen. Den framtida användningen av de båda huset har diskuterats och ett förslag har tagits fram där de båda huskropparna kopplas samman för att på så sätt kunna nyttja de båda husen mer effektivt. Ventilationslösningar med synergieffekter för de båda byggnaderna har utretts. Under hösten 2014 har hyresgästen fattat beslut om att byggnaderna inte skall kopplas samman utan leva separata liv. Därför har en ny utredning påbörjats kring hur husen skall hanteras bäst ur en energiaspekt. Den stora hörsalen har stor potential att nyttjas mer effektivt ur ett energiperspektiv. Dessa åtgärder kommer genomföras tidigast under 2015. Historiska museet På Historiska Museet har en energiutredning tagits fram för att säkerställa byggnadens fysiska förutsättningar för att genomföra energiprojektet. Därefter har Statens fastighetsverk tillsammans med Lunds universitet genomfört en ombyggnad av 4:e våningen till en ny utställningslokal. I projektet ingick att utföra energibesparande åtgärder såsom förbereda för ny ventilation, koppla ihop befintliga ventilationssystem, tilläggsisolera vinden samt att använda energismart museibelysning. Utställningen är nu invigd och 4:e våningen är en ny, viktig del av Historiska museets verksamhet. För närvarande pågår utvärderingar av de genomförda energiåtgärderna för att fastställa att de projekterade besparingarna uppnås. Detta arbete sker under hösten 2014 men de slutliga värdena kan först fastställas efter ett år då samtliga driftförhållanden har utvärderats. Reflektioner Även om flertalet av de planerade åtgärderna ännu inte kunnat genomföras fullt ut på grund av beslut som Statens fastighetsverk inte haft rådighet över, kommer projektet att ha stor betydelse för arbetsmetoder i kommande projekt. I samband med de energiutredningar som tagits fram har det synliggjorts att en förändrad syn på 8 Historiska museet. Foto: Kennet Ruona.

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 energifrågorna är nödvändig. Då flertalet av de fastigheter som Statens fastighetsverk förvaltar har Skyddsföreskrifter är det nödvändigt att byggnadernas fysiska förutsättningar är väl kända innan lokalanpassningar påbörjas. Statens fastighetsverk som fastighetsägare måste bli tydligare mot brukare och hyresgäster om vad som är möjligt att genomföra vid en ombyggnation och vad som inte kan göras med tanke på energiperspektivet. Byggnadens fysiska och antikvariska förutsättningar måste tillsammans få styra de kommande projektens förutsättningar även om det i bland kan innebära att hyresgästens önskemål kring en förändring inte kan tillgodoses. Tidigare har de antikvariska förutsättningarna varit styrande vid förändringar. När båda dessa aspekter blir tongivande kommer slutprodukten bli betydligt bättre, både för brukare och för byggnader. Statens fastighetsverks uppdrag är att förvalta de kulturhistoriska byggnader som staten äger.utmaningen blir större då hållbarhetsperspektivet förs in och tydliggörs. 1.2 KVARTERET PARADIS, AKADEMISKA HUS Beskrivning Kvarteret Paradis ligger mycket centralt i Lunds stadskärna och består av en attraktiv och kulturhistoriskt intressant sjukhusbebyggelse från sent 1800-tal. Sedan 1970-talet har bebyggelsen kompletterats och anpassats till lokaler för Lunds universitets verksamhet. I ansökan för kvarteret Paradis ingick ett förändringsarbete i form av nybyggnad, ombyggnad samt gröna tak och väggar. Förändringsarbetet inom kvarteret Paradis har inletts med en ombyggnad av byggnaden Eden, inklusive en ny entré i form av en inglasad uppehållsyta. Byggnad Eden från 1983, är en institutionsbyggnad som är mycket effektivt byggd med relativt små fönster och låga takhöjder allt enligt principerna som uppkom efter oljekrisen i början av 70-talet. Idag ställs helt andra krav på undervisningslokaler med ljusinsläpp, grupprum, uppehållsytor m.m. Utmaningen var att i denna effektiva byggnad skapa ljusare, öppnare och mer funktionella lokaler enligt dagens krav och samtidigt behålla en låg energiförbrukning. Total budget:...12 Mkr Beviljat bidrag:...3,6 Mkr Kostnader 2011-14:... 5,9 Mkr Upparbetat bidrag:...1,65 Mkr Genomförande och måluppfyllelse Lågenergihusteknik och energilösningar Ombyggnaden färdigställdes 2014. Målet var att sänka energianvändningen med 25 % i ombyggnaden. Energiberäkningarna visar på att den sammanlagda energianvändningen kommer att minska med nästan 30 %. Målet var även att byta eller komplettera fönster till ett U-värde på 1,1 W/m 2 K. Tack vare stödet har ambitionen ökat så att U-värde på fönster är 0,9 W/m 2 K för hela konstruktionen. Belysning I ansökan planerades för god ljusmiljö och energieffektiv belysning genom att bland annat använda ny LED-teknik kombinerat med effektiva lysrör samt att utveckla närvaro- och dagsljusstyrning för att minska elförbrukningen. Maximal installerad effekt för belysning i kontor är satt till 9 W/m 2 och i korridorer till 5 W/m 2. Belysningsinstallationen består av effektiva lysrörsarmaturer med longlife T5 lysrör samt lågenergilampor. 9

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 Energieffektiv ventilation I ansökan planerades för ett bra inomhusklimat samt ventilation med låg el-, värme- och kylanvändning, ventilationsaggregat typ Econet och värmeåtervinning med en verkningsgrad på 80 % samt frekvensomriktare och behovsstyrda VAV-don för tilluften och för optimal reglering. För effektiv drift planerades nya styr- och övervakningssystem. Tre av ventilationsaggregaten har byggts om för att motsvara Econet-standard. Två av aggregaten har försetts med roterande växlare som är ännu effektivare. Med hjälp av stödet har samtliga aggregat försetts med lågenergimotorer. Systemen ger dels minskad elförbrukning då fläktarnas gång anpassas efter behovet, och dels mindre värmeförbrukning under en stor del av året då tilluftstemperaturen endast är 15 o C även vintertid. Behovsanpassningen gör att vid maximal närvaro är det stora luftmängder men vid låg närvaro lägre luftflöden. Sett över året minskar luftflödena med 20-30 %. Viss kyla behövs men under största delen av året är det mycket små mängder. Befintlig värmepump har kopplats om så att överskottsvärmen kan användas till radiatorerna. Målen för effektiv ventilation uppnås. Reflektioner Samma arbetssätt, med energi- och miljöbyggsamordnare, har använts i flera av Akademiska Hus delprojekt och så även vid projekteringen av Eden. Arbetssättet beskrivs mer under punkt 3.2. Eden ligger längs gång- och cykelstråket genom kvarteret Paradis. Den nya entrén och ljusinsläppen, som öppnat upp byggnaden, bjuder även in förbipasserande vilket har skapat en ny mötesplats. Eden är certifierat enligt Miljöbyggnad Silver. I ansökan var ambitionen att använda fasadmaterial som skulle reflektera och sprida värmevågor som ger kapillärkrafter för minskad fuktbelastning. Denna produkt visade sig vara lämpad för putsade fasader och inte de tegelfasader som finns i de genomförda delprojekten. Produkten har dock provats på en annan byggnad i kvarteret Paradis men utvärderingen är ännu inte klar. Byggnad Eden i kvarteret Paradis före ombyggnad. Byggnad Eden i kvarteret Paradis efter ombyggnad. Foto: Kennet Ruona. 10

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 Cykelväg vid Valvet. Foto: Kennet Ruona. 2. KUNSKAPSSTRÅKET STADS- INTEGRERAD SPÅRVÄG, GÅNG OCH CYKEL 2.1 ATTRAKTIVA GÅNG- OCH CYKELSTRÅK, LUNDS KOMMUN Beskrivning Målet med åtgärden var att utveckla ett demostråk för gående och cyklister från Lund C, Sveriges fjärde största station, genom universitets- och sjukhusområdet via Ideon till Brunnshög, Skånes arbetsplatsintensivaste verksamhetsområde. Ett högkvalitativt gång- och cykelstråk mellan två viktiga punkter förbättrar tillgängligheten för stadens pendlare och skapar bättre förutsättningar för hållbara transporter. Planerade åtgärder för att uppnå det önskade resultatet var: Trädplantering i trafikerade stråk som en lokal klimatåtgärd Cykelräknare som ett visualiseringsprojekt Utveckling av belysning längs gång- och cykelstråk för att främja tryggheten för cyklande Uppgradering av beläggning längs gång- och cykelstråk Högkvalitativt vägvisningssystem Informationstavlor med cykelkartor Trygghetsfrämjande åtgärder Total budget:...4,5 Mkr Beviljat bidrag:...1,35 Mkr Kostnader 2011-2014:... 4,55 Mkr Upparbetat bidrag:...1,35 Mkr 11

Bredgatan Barngatan Entrégatan Akutgatan HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 Genomförande och måluppfyllelse Var Det har pågått och pågår en intensiv kommunal planering i flera områden och på många platser i Kunskapsstråket, som sträcker sig igenom Södra universitetsområdet, Sjukhusområdet, Norra Universitetsområdet, Ideon och upp till Medicon Village. Stråket binder samman Lunds historiska centrum med Brunnshög och forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. Den kommande spårvägens hållplatser blir viktiga noder i Kunskapsstråket och dess sträckning starkt strukturbildande. Gång- och cykeltrafiken har ett väl utbyggt nät och det är stora mängder gående och cyklande som färdas i Kunskapsstråket. Gång- och cykelnätet etablerades med början på 1970-talet och har sedan utvecklats efter hand. Val av lösningar för gång- och cykeltrafiken har präglats av den tidens anda, och stödjer inte alltid de intentioner som finns idag om att skapa stråk och noder i Kunskapsstråket. En analys för att finna en lämplig sträcka att utveckla ett attraktivt demostråk för gång och cykel har gjorts. Sträckan mellan Valvet vid Allhelgonavägen och korsningen Sölvegatan och Tornavägen har valts, se figur 1 nedan. Ett av motiven var att sträckan innehåller ett av stadens övergripande cykelstråk, det blå stråket, och detta behövde ges en ny sträckning. Akademiska Hus utveckling av fastigheten Eskil 21, LUX, gjorde det omöjligt för blå stråket att vara kvar på fastigheten. Detta var också bakgrunden till det samarbete som inleddes mellan Akademiska Hus, Statens fastighetsverk och Lunds universitet, för att gemensamt arbeta fram en gestaltning av demostråket samt att förverkliga intentionerna med noder och stråk. Det vill säga skapa mötesplatser och stråk med god stadsmiljö och rikt folkliv. Norra promenaden Norra promenaden Onkologvä g en Kioskgatan Strålgränden Klinikgatan Kioskgatan Lux Remissgatan Sölvegatan Tornavägen Norra Vallgatan Lasarettsgatan Helgonavägen Helgonabacken Energilagret vid SOL Gerdagatan Helgonavägen Professorsgatan Allhelgona Kyrkogata gatan Finngatan gatan Gerda- Student- Tornaplatsen Sjögatan Pålsjövägen Docentgatan Sandgatan Paradisgatan Figur 1: Sträckning av det blå cykelstråket från Allhelgonavägen till Sölvegatan. Rak linje: Demostråkets sträckning. Prickad linje: Blå stråkets gamla sträckning. Sankt Annegatan Tomegapsgatan Biskopsgatan Pålsjövägen Tunavägen Nationsgatan 12

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 Process Ett samarbete mellan Akademiska Hus och Statens fastighetsverk som är markägare, Lunds universitet i egenskap av hyresgäst och Lunds kommun som ansvarar för infrastrukturen inleddes senhösten 2012. Konsulten Ateljé Landskap anlitades för att ta fram ett gestaltningsprogram och ett utformningsförslag för demostråket, och arborister för att analysera statusen på körsbärsträden längs Sölvegatan. Parterna kom överens om följande: Utformning och gestaltning utgår från fotgängares och cyklisters krav och behov, och att de är prioriterade trafikslag. Utformningen är trafiksäker, trygg, tillgänglig och vacker. Att cykeltrafiken lyfts ut från fastigheten Eskil 21 som LUX är belägen på. Att korsningen Sölvegatan och Helgonavägen, Professorsplatsen, utvecklas till en nod och mötesplats där trafikslagen delar på ytan och färdas på lika villkor samt att det finns utrymme för vistelse. Att gränserna mellan fastighetsmark och allmän mark suddas ut och att gestaltningen väver samman ytorna och stimulerar till ett flöde av gående mellan målpunkterna runt om Professorsplatsen. Utöver detta har Akademiska Hus intentioner att göra förbättringar på sina fastigheter runt Professorsplatsen för att ytterligare stärka ovanstående. Under tiden för arbetet med gestaltningsprogrammet träffades parterna i olika konstellationer vid cirka tio tillfällen, och i september 2013 fanns ett förslag som parterna kunde enas om. Förslaget togs sedan upp i tekniska nämnden som beslutade om ombyggnaderna. Ett avtal om genomförande tecknades mellan Akademiska Hus och Lunds kommun om att parterna ska följa gestaltningsprogrammet. Ombyggnaderna projekterades, upphandlades och genomfördes 2014. Vad Enkelriktade gång- och cykelbanor har byggts längs Sölvegatan mellan Helgonavägen och Tornavägen. Dessa ersätter den gamla sträckan av det övergripande blå cykelstråket. Fotgängare respektive cyklister har getts olika ytmaterial, betongplattor för gående och asfalt för cyklister, vilket ökar tryggheten mellan trafikanterna. Längs denna sträcka fanns 24 gamla körsbärsträd, som var i mycket dålig kondition och som har ersatts med 31 stycken nya körsbärsträd, vilka också bidrar till ett bättre klimat i staden. Mot fastigheterna på den västra sidan har staket och buskage tagits ner, något som ökar tryggheten. Detta har skett dels för att man lättare kan se människor man möter och dels för ökad trafiksäkerhet. Belysningen längs sträckan kommer också att förnyas. På denna sträcka, cirka 100 meter norr om Helgonavägen, har en cykelräknare installerats. Den räknar de cyklister som färdas på Sölvegatans båda cykelbanor. En cykelräknare synliggöra hur många som färdas förbi varje dygn. Korsningen Helgonavägen och Sölvegatan, Professorsplatsen, har fått en elliptisk form som har sin utgångspunkt i den befintliga muren i platsens sydvästra del. Platsen har höjts upp till samma nivå som omgivande gångbanor, gång- och cykelbanor och Helgonavägens anslutning från väster. Detta bidrar till en god trafiksäkerhet då biltrafiken på Sölvegatan behöver sakta ner farten för att köra upp på Professorsplatsen. Den mur som tidigare fanns i platsens nordvästra hörn har plockats ner och flyttats till fastigheten Eskil 21. Sikten har på det sättet radikalt förbättrats, vilket är positivt för trafiksäkerheten. Pollare och markeringar i marken har anlagts i syfte att upplysa gående och cyklister om att de färdas ut på en yta där det förekommer biltrafik. Markbeläggningen som valts består av tio rader smågatsten satt i raka rader och mellan raderna är smågatsten satt i bågmönster. Ellipsens ytterkant är satt i tio rader smågatsten. En lång bänk har satts i den nordöstra delen av ellipsen utanför Geocentrum II och i den sydvästra delen finns 13

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 bänkar längs fasaden på Geocentrum I. Belysningen har förnyats på Professorsplatsen, och istället för att använda vanlig gatubelysning har två master med fyra spotlights på varje mast satts upp. Helgonavägen på den västra sidan av Sölvegatan har höjts upp. Gångbanor, raden med träd samt ytan för cykel- och biltrafik är på samma nivå och det finns inga kantstenar längre. Den upphöjda delen av Helgonavägen sträcker sig 100 meter till den plats där det blå huvudcykelstråket viker av ner i UB-parken. På Eskil 21 har granithällar och betongsten använts som ytmaterial, och denna gestaltning har också använts för gatan. Motivet är att stimulera till gång mellan fastigheterna på ömse sidor om Helgonavägen. Staketet mellan Eskil 21 och Helgonavägen har också tagits ner. Gatans utformning bidrar till att minska farten på biltrafiken och därmed öka trafiksäkerheten för fotgängare och cyklister. Vägvisningen för det blå huvudcykelstråket har förnyats och anpassats till stråkets nya sträckning. Två stycken informationstavlor har satts upp, en nere vid Valvet vid Allhelgona Kyrkogata, och en cirka 200 meter norr om Helgonavägen. På tavlan finns dels information om var man kan gå, cykla och åka kollektivt i Kunskapsstråket, och dels information om själva Kunskapsstråket. Sträckan genom Universitetsbibliotekets park är i grus och inom ramen för arbetet har olika metoder och ytmaterial för att hårdgöra sträckan studerats. Det troliga valet blir att stabilisera grusytan med hjälp ett material som blandas in i gruset och får stelna. Detta är planerat att genomföras under 2015, efter projekttidens slut. Nere vid Valvet har två sittytor installerats, allt för att fler ska ha möjlighet att vistas och mötas i Kunskapsstråket. Under 2014 introducerades ett lånecykelsystem i Lund. Systemet omfattar 17 stationer och 250 lånecyklar, och merparten av stationerna finns i Kunskapsstråket. Inom det aktuella området som åtgärden omfattar finns en station vid Valvet vid Allhelgona kyrkogata och en station vid på Sölvegatan vid de nybyggda gångoch cykelbanorna. Detta är också en åtgärd för att göra det enkelt och attraktivt att cykla i Kunskapsstråket, men sker inte inom projektets ram. Årliga räkningar av gång- och cykeltrafiken har gjorts i fyra punkter längs Sölvegatan och i fyra punkter belägna på anslutande gator och stråk 2012, 2013 och 2014, se figurerna 2 och 3 nedan. Räkningarna visar att mängden fotgängare och cyklister längs Sölvegatan varierar både över åren och på geografisk plats. Räkningar kommer att genomföras under kommande år för ytterligare uppföljning av åtgärden. Figur 2: Antal fotgängare per dygn i Kunskapsstråket 2012 till 2014 14 Sölvegatan, söder Professorsplatsen Sölvegatan, norr Professorsplatsen Helgonavägen, väster Professorsplatsen Helgonavägen, öster Professorsplatsen Sölvegatan, söder om BMC/Fysikum Sölvegatan, norr om BMC/Fysikum Gång- och cykelstråk mot Fysikum Gång- och cykelstråk mot BMC Totalt

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 Figur 3: Antal cyklister per dygn i Kunskapsstråket 2012 till 2014 Sölvegatan, söder Professorsplatsen Sölvegatan, norr Professorsplatsen Helgonavägen, väster Professorsplatsen Helgonavägen, öster Professorsplatsen Sölvegatan, söder om BMC/Fysikum Sölvegatan, norr om BMC/Fysikum Gång- och cykelstråk mot Fysikum Gång- och cykelstråk mot BMC Totalt Reflektioner Samarbetet och dialogen mellan Akademiska Hus, Lunds universitet, Statens Fastighetsverk och Lunds kommun har varit givande och många av de önskemål och synpunkter som har framkommit har kunnat tillgodoses. Det har också skapat ett bra kontaktnät som kan användas i andra sammanhang. Det är positivt att parterna har kunnat enas om en målbild och därefter förverkligat den. Själva genomförandet kommer sent i projekttiden, något som har påverkats av yttre omständigheter och som kommunen inte haft rådighet över. Ombyggnad på fastigheter, med krav på att byggtrafik alltid ska ha tillgänglighet, är ett exempel på en sådan faktor. Trädens kondition överskattades i utredningsskedet, och först i byggskedet togs beslut om att ersätta de gamla träden med nya träd. Muren i ellipsens nordvästra hörn är värd att bevara, och en tidig dialog med stadsantikvarien, stadsarkitekten, och Akademiska Hus gjorde det möjligt att komma överens om att murens skulle flyttas och få en plats på fastigheten Eskil 21. 2.2 BELYSNING AV INBYGGD HÅLLPLATS, LUNDS KOMMUN Beskrivning Avsikten med åtgärden var att testa LED-belysning i hållplatsmiljöer (200 m 2 belyst yta) längs det nya spårvägsstråket Lundalänken. Fokus låg på belysningsdesign, säkerhet och trygghet samt hög energieffektivitet i kombination. Normalt belyses en sådan hållplats med högtrycksnatriumlampor med ett gulrött spektrum med dålig färgåtergivning. Nya LED-armaturer ger på ett år ca 100 lumen/w i totaleffektivitet. På grund av dess breda vita spektrum innebär det en belysningsstyrka på 30 lux. LED-ljuskällor kan med fördel dimras genom närvarokontroll, och dimras då lämpligen ned till 10-20 % av totalflödet vid icke-närvaro. Cirka 60 % av energin kan då sparas in. Naturligtvis är LED-armaturerna dyrare men samtidigt är underhållskostnaderna lägre beroende på ljuskällans långa hållbarhet. Belysning av hållplats. Foto: Kennet Ruona. 15

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 Armaturer med LED-ljuskällor och energiförsörjning från uppladdade solceller har nyligen lanserats på marknaden. Armaturerna är lämpliga att installera i funktioner som inte behöver för höga belysningsnivåer och brinntider som inte upptar mer än en mindre del av dygnet. På svårtillgängliga ställen krävs långa och krångliga konventionella ledningsdragningar, vilket är dyrt. Där är det lämpligt att placera LED-armatur med egen solcellsförsörjning. Här kan både höga kostnader för ledningsdragning och service sparas in. Total budget: Beviljat bidrag: Kostnader 2011-2014: Upparbetat bidrag: 670 000 kr 200 000 kr 410 000 kr 120 000 kr Magistratsvägen Magistratsvägen Delfinvägen Norra Ringen Emdalavägen Getingevägen Ideon Gateway Scheelevägen Molekylvägen Stig Sunners v. Figur 4. Hållplatslägena för de nya hållplatserna Ideon Gateway. Göingegatan Albogatan Genomförande och måluppfyllelse Var I ansökan var avsikten att testa LED-belysning i hållplatsmiljöer längs det nya spårvagnsstråket Lundalänken. Tidsplanen för byggande av spårvägen har förskjutits och några spårvägshållplatser har inte byggts under projekttiden. Vid 2011 års rapportering anmäldes en avvikelse om geografisk placering som också godkändes. En inventering av busshållplatserna i Kunskapsstråket gjordes, och ungefär samtidigt framförde Skånetrafiken önskemål om att en ny hållplats skulle inrättas vid Ideon Gateway på Scheelevägen. De ville kunna angöra med de tunga regionala busslinjerna 170 och 171 i det arbetsplatstäta verksamhetsområdet. Lunds kommun ställde sig positiv till deras förslag, och såg samtidigt möjligheten att det var denna hållplats som nya former för belysningen kunde testas på. Sölvegatan Process Åtgärden har till största del drivits i en intern process. Förankring har skett med Skånetrafiken om att använda LED-belysning i väderskyddet samt principerna för belysningsåtgärderna i övrigt. Dialog har förts med fastighetsägare i närområdet om åtgärden i stort där hållplatsernas och övergångsställets placering varit i fokus. 16

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 Vad För att få en hållplats av god standard som knöt an till det befintliga gång- och cykelvägnätet, byggdes hållplatser i två lägen som rymmer två regionbussar. På den södra hållplatsen anlades ett väderskydd, eftersom det är flest påstigande på denna sida och på den norra sidan byggdes en gångbana från Emdalavägen och fram till den norra hållplatsen. Ett nytt övergångsställe öppnades, som förbättrar framkomligheten för gående som behöver korsa gatan för att nå sina målpunkter. Ridspåret på den södra sidan justerades i läge. En ljusdesigner anlitades för att arbeta fram ett förslag för ljussättningen av åtgärderna ovan. Visionen var att skapa en plats där besökaren/trafikanten befinner sig i en miljö som är trygg och vägledande samtidigt som ljuset är förskönande för miljön på platsen. Ljuset ska även vara utformat för att leda besökaren på platsen, det vill säga det ska vara lätt att förstå var busshållplatserna finns och var man korsar gatan. Ljuset ska samtidigt upplysa trafikanter om att någon rör sig till och från hållplatserna, eller väntar på bussen. Inom åtgärden har flera belysningsåtgärder genomförts. På den norra sidan har åtta ljuspunkter, LED-armaturer, satts upp, och på den södra sidan tre stycken. Av dessa ljuspunkter har två stycken, en vid varje hållplats, försetts med blått ljus för att markera att någon väntar på bussen, övriga armaturer har vitt ljus. Armaturer är styrda tillsammans i en grupp så om någon går på gångbanan och/eller hållplatsen dimras dessa upp tillsammas. Ljusflödet styrs med hjälp av rörelsedetektorer. I viloläge lyser armaturerna med 20-30% effekt. Ljuspunkten vid övergångsstället har också LED-armaturer och har dessutom försetts med speciell optik som fokuserar ljuset på själva övergångsstället. Väderskyddet vid det södra hållplatsläget har också LED-belysning. Åtgärderna ovan belyser en yta som är cirka 375 m 2 stor. Skånetrafiken kommer att börja trafikera hållplatsen 14 december 2014, och någon enkätundersökning har därför inte kunnat genomföras Däremot har en enkel fokusgruppsintervju genomförts för att fånga inställningen till denna typ av belysningsåtgärder. Fokusgruppsintervjun gjordes på plats en sen kväll i början på november. Dimringen fungerade, men inte som planerat, det vill säga att belysningarna tänds efter hand utan samtliga belysningspunkter dimrades upp samtidigt. Mängden ljus ansåg man dock vara tillräcklig och att andra människor var väl synliga i gaturummet. Fokusgruppen ansåg att det var positivt att LEDarmaturer prövades i gatumiljön, då energi sparas jämfört med vid användning av konventionell belysning. Gruppen var något tveksam till om det var värt att investera i LED-belysning med närvarokontroll med avseende på kostnaderna, eftersom det är mer än dubbelt så kostsamt jämfört med vanliga armaturer. Energiberäkningar visar att energiförbrukningen minskar med 1000 kwh per år om man jämför åtgärden ovan med användning av konventionell utrustning. Detta utan att dimring används. Tar man sedan hänsyn till dimring beräknas energianvändningen minska med ytterligare 1300-1700 kwh per år. Omräknat till ton CO 2 motsvarar detta en total minskning med cirka 0,6 ton/år. Reflektioner Bland kommunens egna belysningsexperter samt anlitade belysningsentreprenörer råder generellt viss tveksamhet om att använda LED-tekniken utomhus, då man fortfarande betraktar den som en ny dyr teknik med vissa brister. Vid slutbesiktningen av åtgärden konstaterades att funktionen inte fungerade som planerat. Det visade sig vara omständigt att programmera om närvarostyrningen eftersom tekniker behöver kallas in från tillverkaren. Detta är alltså inget som belysningsentreprenören själv kan göra. 17

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 3. FÖRTÄTNING OCH BLANDSTAD I CAMPUSMILJÖ 3.1 IDEON GATEWAY, IKANO (TIDIGARE IKANO FASTIGHETER) Beskrivning Sedan början av 2000-talet har Ideon Gateway planerats och slutligen kom bygget igång 2010. Innan dess genomfördes mycket arbete för att säkerställa att rätt inriktning och rätt satsning inom olika områden genomfördes. Detta resulterade i ett projekt med hög miljöprofil och med den gemensamma nämnaren som är möten i olika former. Huset är 19 våningar högt och drygt 20 000 m² till ytan varav cirka hälften är kontor, hälften är hotell och konferensanläggning. Ideon Gateway ligger på näst intill högsta punkten i Lund. Huset syns vida omkring och fungerar numera som ett tydligt landmärke i Lund. Fasaden täcks av en speciell typ av glas som med hjälp av en plastfilm skiftar i färg beroende på vilken vinkel den betraktas ur, hur högt solen står och hur himlen ser ut. Placeringen är strategisk, som en viktig del av Ideon, nära motorvägen, nära MAX IV, ESS och Science Village, och självklart som en del av Kunskapsstråket. Åtgärden har erhållit stöd till vindkraft, solceller och LED-belysning. Total budget:...10 Mkr Beviljat bidrag:...3 Mkr Kostnader 2011-2014:... 5,2 Mkr Upparbetat bidrag:...1,56 Mkr Genomförande och måluppfyllelse Under hela tiden som Ideon Gateway har planerats och genomförts har inställningen varit att det ska bli och vara en byggnad med mycket hög miljöprofil. Detta har resulterat i ett stort antal miljöåtgärder som på olika sätt förhöjer byggnadens Ideon Gateway. Foto: Kennet Ruona. 18

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 miljöprestanda. En del av de miljöåtgärder som gjorts redovisas nedan. Huset i sig har varit en utmaning att både projektera och bygga med med tanke på utsattheten för bland annat vind, men även på grund av den höga höjden. Byggnaden slutbesiktigades i december 2012 och inflyttning påbörjades i januari 2013. Under 2013 skedde ytterligare anpassningsarbeten och inflyttning skedde successivt. Därefter har belastningen på byggnaden blivit mer normal och den slutgiltiga injusteringen för normal drift har kunnat genomföras. Solceller På Ideon Gateways fasad har solceller installerats. Den anläggning som satts upp har följande egenskaper: 975 m² till ytan, förväntad elproduktion på 64-66 MWh per år och en installerad toppeffekt på 122,0 kwp. Efter cirka ett och ett halvt års elproduktion av solcellerna kan man konstatera att den beräknade produktionen har uppnåtts, det har till och med blivit lite högre produktion än beräknat. Trots att ett nytt hus ofta har barnsjukdomar så har elproduktionen från solcellerna fungerat utan några större problem. LED-belysning LED-belysning är installerat i de allmänna utrymmena, på toaletterna och i alla hotellrum. Förbrukning för dessa lampor är 40 MWh/år. Jämfört med en trolig installation utan LED-lampor medför detta en energibesparing på 167 MWh/år. När beslut om LED-belysning togs och genomfördes i projektet var tekniken väldigt ny och därför fanns en stor osäkerhet kring exakt vilka krav som skulle ställas och vilka funktioner som skulle finnas. De saker som utreddes och provades var bland annat att det blev rätt typ av ljus, att designen passade in, att monteringen kunde göras på ett effektivt sätt och att utbytesarmaturer/ljuskällor fanns tillgängliga på ett enkelt sätt när byggnaden kom i drift. En annan viktig del var att säkerställa att rätt kvalitet installerades, så att ljuset blev detsamma mellan olika armaturer och att det kvarstod så enligt de specifikationer som leverantören angav. Nu när byggnaden varit i drift i närmare två år kan det konstateras att de armaturer som installerades verkar fungera bra och ger ett bra ljus. Vindkraft Arbetet med vindkraft inleddes med att en utredning gjordes för att installera vindturbiner på taket av Ideon Gateway. Ett flertal leverantörer kontaktades i försöket att hitta en leverantör som själv trodde på att det skulle bli bra att sätta upp ett vindkraftverk på Ideon Gateway. Efter hand som mer ingående frågor ställdes drog sig alla leverantörer ur. Problemet var i huvudsak att det inte gick att få rimliga garantier för att det inte skulle bli störande ljud i kontorslokaler och hotellrum på grund av stomljud från vindturbinen. Vindkraft plockades därför bort från projektet. Miljöarbete hos Ideon Gateway Hela Ideon Gateway genomsyras av en mängd olika miljöåtgärder och har certifierats enligt flera olika miljömärkningssystem. Här nedan ges några exempel på vad som genomförts. Byggnaden är certifierad LEED Platinum, (den högsta nivån inom LEED), Miljöbyggnad Guld (den högsta nivån inom Miljöbyggnad) och EU Green Building. Energiåtgärder Byggnaden värms och kyls med geoenergi. Denna energiform ger väldigt bra effekt i de fall det behövs mycket kyla till byggnaden. Funktionen är ungefär som en vanlig bergvärmepump, men mer omfattande och med många fler borrhål. Den värmeenergi som laddas ner på sommaren används för att värma byggnaden på vintern, och den kylenergi som laddas ner på vintern används för att kyla huset på sommaren. Ventilationen är utformad för att använda så lite energi som möjligt. 19

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 VAV-system är installerat i hela byggnaden och dessutom används så mycket frikyla som möjligt. Detta sker genom att kall uteluft används istället för att kyla inneluften. I kontorsdelen av huset förväntas varmvattenförbrukning vara låg. Av den anledningen installerades lokala elektriska genomströmningsvarmvattenberedare istället för en central cirkulation. Detta för att slippa cirkulera en stor mängd vatten och därmed generera en stor energiförlust. De hissar som installerades producerar energi när den tunga delen går neråt. Denna energi laddas in som el i byggnadens elnät och kan direkt användas till verksamheten i byggnaden. Biologisk mångfald, dagvatten och avfall På de lägre taken är det sedumtak för att öka den biologiska mångfalden och för att minska mängden dagvatten till dagvattensystemet. En annan del som gjorts med avseende på att minska belastningen på dagvattensystemet är installationen av ett stort vattenmagasin (ca 500 m3). Vid regn fylls detta först och sedan pumpas vatten efter hand ut i dagvattensystemet vilket medför mindre toppbelastning vid skyfall, och därmed mindre risk för att föroreningar från hårdgjorda ytor går orenat ut i vattendrag. Restaurangens matavfall centrifugeras för att minska både vikt och volym. Dessa rester används till produktion av biogas. Aktiviteter/kommunikation Ideon Gateway har synts i media i ett flertal artiklar och även i TV. Ett flertal presentationer om Ideon Gateways miljöprestanda har hållits, ofta i samband med att miljörelaterade konferenser hållits i konferenslokalerna i byggnaden. Redovisning av olika aktiviteter som genomförts har redovisats efter hand, och exempel på tillfällen där detta genomförts under projekttiden är: Ideon Gateway invigdes 16 17 januari 2013 Artikel i Energi och Miljö, februari 2013 Nominerat till Skåne Solar Award, årets solcellsanläggning, 2013 Nominerat till Sweden Green Building Award för bästa byggnad enligt systemet GreenBuilding, 2013 Nominerat till Sweden Green Building Award för bästa byggnad enligt systemet LEED, 2013 Presentation för Sveriges Bygguniversitet (augusti 2013) Ideon Gateway som undersökningsobjekt i projektet go: NEUTRAL Presentation av Ideon Gateway på RE:NOVERA 2013 på Ideon (november 2013) Energikontoret och Sveriges Fastighetsägare hade ett solenergiseminarium på Ideon Gateway där Gateway presenterades (november 2013) IEA Annex 55 hade konferens på Ideon Gateway där Gateway presenterades ingående för ca 30 internationella delgater (november 2013) Gästföreläsning LTH i Helsingborg om Ideon Gateway (december 2013) Flera organisationer har varit på studiebesök i Ideon Gateway: Lunds allmännyttiga bostadsbolag LKF, Lunds klimatallians, SGBC (har haft case study), Ingenjörer för miljön, en delegation från Västpommern med flera. En broschyr som visar en sammanfattning av de olika miljöåtgärderna som har implementerats på Ideon Gateway togs fram och trycktes om i flera omgångar på grund av att den var mycket uppskattad. Medielänkar i urval: http://www.energi-miljo.se/artikelem/ideons-smarta-energidrag/ Reflektioner Projektet har haft flera målgrupper. Genom att bygga en byggnad som genomsyras av miljötänk var förhoppningen att kunna attrahera hyresgäster som tycker att 20

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 miljö är en viktig fråga och att den höga miljöprofilen skulle upplevas i byggnaden. Kommunikationen kring husets miljöprofil startade redan före inflyttning. Ideon Gateway har lockat många olika hyresgäster: advokater, patentbyråer, bank, frisör, konsultbolag, hotell, konferens, restaurang med mera. Genom att bygga ett hus med hög miljöprofil och innovativa lösningar som dessutom syns så tydligt från långt håll finns det potential för att den kommer att fortsätta vara intressant i bygg- och fastighetsbranschen, både nationellt och internationellt, att följa och besöka. 3.2 CAMPUSOMRÅDE LTH SAMT IDEON, AKADEMISKA HUS Inledning Akademiska Hus har genomfört flera delåtgärder inom projektet Hållbar kunskapsstad Lund NE. Tack vare projekten har ett nytt arbetssätt införts. Lärdomar, från ett projekt till nästa, har överförts internt inom regionen, inom koncernen och externt. Fastigheterna har i huvudsak varit inom tre kategorier: kulturhistoriskt intressanta äldre byggnader, institutionsbyggnader från 1960-talet samt nybyggnation i form av tillbyggnader. För Akademiska Hus del har projektet bidragit till att miljö och energi har getts extra fokus. I delprojekten har man inspirerats att anstränga sig extra mycket, söka nya lösningar och att tänka utanför de vanliga ramarna. Det har också varit en god hjälp i diskussioner med hyresgästen om tekniska lösningar för en hög energieffektivitet. Först en generell beskrivning av Akademiska Hus delprojekt med teknik, arbetssätt och måluppfyllelse. Därefter kommenteras avvikelser och förtydligande på objektsnivå i den projektvisa redovisningen. Genomförande och måluppfyllelse Lågenergihusteknik och energilösningar Målet var att i befintliga byggnader sänka energianvändningen med 10-50 %, samt för nybyggda delar uppnå en 25 30 % lägre energianvändning än BBR 18:s krav. Respektive mål har uppnåtts i delprojekten. Målet var även att byta eller komplettera fönster till ett U-värde på 1,1 W/m 2 K. Tack vare stödet har ambitionen ökat så i de flesta delprojekt är U-värde på 0,9 W/m 2 K eller lägre för hela konstruktionen. Belysning I ansökan planerades för god ljusmiljö och energieffektiv belysning genom att använda ny LED-teknik kombinerat med effektiva lysrör. En annan del handlade om att utveckla närvaro- och dagsljusstyrning för att minska elförbrukningen. Målet var att nå en maximal installerad effekt för belysning i kontor på 9 W/m 2 och i korridorer på 5 W/m 2. Vid ansökan var tanken att ha effektiva lysrör i kontor och seminarierum där det är höga krav på en jämn och bra belysning. En utredning har gjorts och den LED-teknik som finns idag kräver en så omfattande installation att det inte blir lägre energianvändning med LED-teknik än longlife T5-lysrör. När det gäller livslängd finns det longlife lysrör med nästan lika lång drifttid som LED. LED planerades främst för uppehållsytor och allmänna utrymmen samt för effekter där belysningen med fördel kan lösas med downlights och spotlights för att skapa spännande och stimulerande ljusmiljöer. Målet med LED-teknik kombinerat med effektiva lysrör anses uppfyllt och målet installerad effekt har klarats med marginal i samtliga delprojekt. E-huset har varit en förebild i arbetet genom den förstudie med exempel på god belysning till låg energiförbrukning som ägt rum där. Fokus var att belysningen skulle bidra till god och stimulerande studiemiljö. Erfarenheten från E-huset har använts och vidareutvecklats i de efterföljande projekten. 21