CKNING ÖVER SVERIGES VATTEN FALL

ST A T E N S M E T E O R O L O G I S K - H Y D R O G R A F I S K A A N S T A L T FÖRTE CKNING ÖVER SVERIGES VATTEN FALL 34. GIDEÄLV MELLAN GRANTRÄSKET OCH HAVET Kartblad 36 38/928 As»57 M Val leran n gtls s t alon N ede'börds s latlol k, IvarCblaflsgräns Skala :000000 HÖ* 676 Läge. Gdeälv mellan utloppet ur Gransjön och havet har en längd av 204.4 km. Tllhörande kartblad hava benämnts Björnafallet, 2 Aspseleforsen och 3 Borgsjöforsen. Av dessa omfatta de två förstnämnda vardera 80 km och det sstnämnda 44.4 km av flodsträckans längd. Kartbladens läge åskådlggöres av ovanstående kartskss, där gränserna äro angvna. Området återfnnes å de topografska kartbladen 54 Åsele och 55 Fredrka skala :200 000 samt 62 Björna NO och SO, 69 Örnsköldsvk NO och 70 Husum NV skala : 00 000. Med undantag av 54 Åsele fnnas samtlga dessa kartblad dessutom utgvna såsom konceptkartor dubbelt så stor skala. I admnstratvt avseende tllhör området Åsele och Fredrka socknar av Åsele tngslag, Bjurholms socken av Nordmalngs och Bjurholms tngslag Västerbottens län samt Björna, Själevads, Gdeå, Arnäs och Grundsunda socknar av Själevads och Arnäs tngslag Västernorrlands län. Vattenrättslgt hör Gdeälv tll Norrbygdens vattendomstols område. Geografska Gdeälv kommer från Hacksjön västra delen av Arasjöfjällen, 30 km V och geolo- om Vlhelmna. Något mndre än hälften av vattenområdet lgger under det.qska för- sengl acala havets högsta nvå /M. G./ och sålunda nom de marna avlagrngarnas regon, under det att den övrga delen tllhör den av stora myrar och moränlder kännetecknade regonen. På grund av olkformghet landhöjnngen sjunker den marna gränsen från kusten och nåt landet. Den lgger sålunda kustområdet omkrng Örnsköldsvk 280 m ö. h. och trakten av St. Tällvattnet, där älven når under densamma, 255 à 260 m ö. h. Utpräglade strandhak akttagas sällan nom vattenområdet på grund av de trånga dalgångarna, men strandgrus, klappervallar och deltaplan utbldade den senglacala havet gva mnmvärden på M. G. Älven har en ofta trång och starkt nedskuren dalgång, under det att av älvsedment utfyllda sträckor spela en förhållandevs rnga roll, något som även avspeglas den obetydlga tll älvdalen knutna jordbruksbygden. Älvens huvudrktnng är SO-lg, men vssa sträckor, såsom från Sknnmuddsjöarna, S om Fredrka tll Nylden och från Gssjön tll utloppet är rktnngen mera rakt S-lg. I trakten av Tallsjö är loppet mycket flackt, och här gör älven ett par stora krokar samtdgt som den slngrar sg genom det låglänta landskapet med dess försumpade skogar och vdsträckta myrar. S om Studsvken ned mot Nylden har älven en tendens tll meandrande lopp. Över M. G. och sålunda ovanför St. Tällvattnet spela myrar en mycket stor roll landskapet, vlket gör att älven där nom mycket stora delar av stt lopp har låga sankä stränder. Från och med St. Tällvattnet kommer älven nom ett område, som är karakterserat av glacfluvala ås- och deltabldnngar av grus, sand och mjäla, vlka räcka omkrng ml nedanför Nylden. På denna sträcka äro strändförhållandéna mycket växlande; än möta vanlgen låga, morän ütpreparerade, blockrka stränder, än grus eller sandbrnkar av växlande höjd och lutnng, och slutlgen förekomma även berggrunden nedskurna, kanjonartade klpprännor, såsom N om Aspsele. Mellan Gde och Gssjöns utlopp är älvdalen bredare, loppet lugnare och stränderna utgöras av stundom skktade älvsedment, som här gvt upphov tll den enda egentlga åkerbruksbygden nom vattenområdet. I övrgt är älvloppet ända från Nylden tll mynnngen kännetecknat av en regel trång dalgång med hastgt växlande strandutbldnng; korta spakvattensträckor med av älvsédment uppbyggda stränder sklda av forsar och fall över morän eller bergtrösklar avlösa varandra ända tll 2 km från mynnngen, där vd Gdeåbacka det ssta fallet över berg passeras. Vad berggrunden beträffar, utgöres den nom källområdet av en vanlgen grovporfyrsk Revsundsgrant, men O om Åsele avlöses denna av lepttska, stundom något gnejsga bergarter, SO om' Fredrka genomsatta äv Eevsmdsgränt ett mndre massv. N om St. Tällvattnet börja gnejser av mera växlande karaktär överväga, älven kommer nom de s. k. kustgnejsernas regon, som med undantag för ett Revsundsgrantmassv mellan Locksta och Gde ntager nedre delen av vattenområdet. Tll dessa kustgnejser räknas en hel sere av mer eller mndre starkt gnejsomvandlade leptter, svarta skffrar och gnejsgranter, stundom så genomsatta av yngre granter och pegmatter. att de olka elementen äro svåra att ursklja. Närmast mynnngen anträffas en hel del smärre förekomster av dabas, genomsättande den äldre berggrunden. Bland lokaler, där fast berg är blottat älven, må nämnas Aspseleforsarna, Kvarnfallet vd Studsvken, Björnafallet och Gdeåbackafallet. De lösa avlagrngarna, vlka utgöra huvudparten av älvens strandmateral, äro morän, rullstensgrus, sand, mjäla och torv. Verklg lera anträffas endast sällan. Den domnerande jordarten, moränen, är avlagrad av den smältande nlandssen dels såsom mera lös och sandg ytmorän, dels såsom' hård bottenmorän. Denna senare, under sen och sålunda under starkt tryck avlagrade jordart, utgöres av en blandnng av de mest sklda kornstorleksgrupper från fnaste lermateral tll grova block. Bland moränens utbldnngsformer är det egentlgen tvenne, som topografskt spela större roll, nämlgen de av ytmorän sammansatta, vnkelrätt mot srörelsen lggande ändmoränerna och de med samma rörelse lkrktade, av hård bottenmorän bestående drumlnsryggarna. De senare äro vanlgen anslutna tll en kärna av berg och kunna nå stora dmensoner, vargenom de gva den trakt, där de uppträda, ett topografskt särdrag, såsom trakten krng källområdet O om Vlhelmna. Ändmoräner synas däremot ej spela någon nämnvärd roll nom vattenområdet. Den marna gränsen uppträder som övre gränsen för den urspolnng eller omlagrng, som det senglacala havet åstadkommt moränen, över denna gräns är moränen regel alldeles orörd och osorterad, under densamma har vanlgen kraftg omlagrng skett, varvd det fna materalet ursköljts och avlastats sänkor, medan stället moränens block frampreparerats. Frsköljnng av dylka blockmassor har även skett samband med det rnnande vattnets eroson. Gvet är, att den hårdpackade bottenmoränen detta fall erbjuder större motstånd än den luckrare ytmoränen. De smältvattenälvar, som under nlandssens avsmältnng runnt fram tunnlar längs sens botten, måste regel hava haft mycket stor transportförmåga på grund av den hastghet varmed vattnet pressats fram. Vd skanten, där denna hastghet upphörde, avlastades det av älvarna transporterade materalet form av rullstensåsar eller randdeltan. Utmynnade sälven en sdämd sjö eller un der M. G., skedde utfällnngen långsammare och jämnare. Vd längre stllestånd hos sranden eller då dess tllbakarycknng gck långsamt och då de topografska förhållandena övrgt vart gynnande, uppstodo randdeltan, vlka åtmnstone det allra närmaste nått upp tll den vattenyta, under vlken de utbldats. Eroson har dock många fall kunnat plana av deltaytan, varför dennas höjd över havet endast kan gva ett mnmvärde på vattenytans nvå. Där sälvarna utmynnat ovanför vattenytan, hava åsarna vanlgen mera oregelbunden form med erosonsfenomen, som utvsa, att sälven eroderat sn egen avlagrng. Materalet är då ofta mndre väl sorterat. Inom Gdeälvs vattenområde spela glacfluvala avlagrrgar en stor roll. Tvenne stora randdeltan, utbldade det senglacala havet, äro de s. k. Aspsele- och Lockstafälten ; ett mndre dylkt fnnes vd Remmaren. Randdeltat vd Stavarsjön är däremot bldat en sdämd sjö ovanför M. G. Dynbldnngar från stdens slutskede äro ej ovanlga på deltaytorna. I samband med dessa deltan uppträda även en hel del åsbldnngar; sålunda kan en ås följas från Bursjölden över Långvksmon och Movattnet fram tll älven, vdare längs denna upp tll Aspseledeltat med en bås från Studsvken längs Flärkån, som flerstädes sna övre delar åtföljes av åsar bl. a. vd Remmaren (rem= ås). Även efter Lockstaån uppträda rullstensåsar, som kunna följas mot NV ända tll Ångermanälven vd Åsele. Gdeälv skljer sg från flertalet närbelägna älvar genom den förhållandevs obetydlga utbrednngen av älvsedment, mjäla och lera. Då därtll kommer att stora delar av dalutfyllnaden utgöras av grus och sand, mera sällan av mo,

9 så förklarar detta den rnga åkerarealen, c:a 40 kvkm. Flera större byar, såsom Angsta, Locksta och Östansjö, lgga t. o. m. på moränmark. Aspsele däremot på mosand deltat. Vattenområdets torvavlagrugar tllhöra tll en mndre del de hängande myrarna av lågfjällstyp, som uppträda på ldsluttnngarna källomrädet; tll huvudsaklg del äro de vdsträckta, vanlgen grunda starrmyrar, vlka vtmossor spela en något underordnad roll. Där dessa torvmarker, särsklt vattenområdets nedre delar, underlagras av mjälaartade sedment, erbjuda de stora arealer med goda odlngsmöjlgleter. Nederbörd. Nederbördens storlek och fördelnng åskådlggöres av nedanstående tabeller, som upptaga månadsmedeltal av nederbörden under peroderna 923 27 ocl 98 27 vd lederbördsstatoner nom eller närheten av flodområdet. A kartskssen före texten är statonernas läge utmärkt och årsnederbörden vd varje staton för peroden 98 27 angven. Xederbördsfördelnngen under året framställes även av dagrammet, som är uppgjort enlgt medeltalen för samtlga statoner för peroden 98 27. Sommaren är den nederbördsrkaste årstden och vntern den nederbördsfattgaste. Under den längre peroden är medeltal nederbörden störst under august med 89 mm och mnst under mars med 20 mm. N a m n Medelnederbörd mm 9 IS 927. lö.jd ö. k. n «~j. ç; S3 C? T* ** œ l r pa 3 p a a! s! 0 ' W O Hl O?r! B O <! 0 p P" L ; ^ j 284 Sksjö Sö 440 32 22 26 27 40 76 75 0! 6 46 ; 3( 32 568 As 305 35: 27 26 24 34 62 65 84 54 43 ; 32 3 ;57 4 Högbränna Hö 2 48 37 3 43 5 80 68! 93! 76 62 : 46; 4 676 j 602 Kasa... K 30 32 24 2 30 40 72 48 78 76 6! 40 36 559 Namn Medeltal 246 37 28 26 3 4 72 64 S9 67 53 3o!ob0 Medelnederbörd mm 923 927. Betecknng Betecknng höjd ö. h. m "t»' p ' C* jn 3 cn P *0 2. 284 Sksjö.. Sö 440 34 20 22 28 3 Ä c. 0 B P* P ö 05 tr. 0 0 ÎU* S3 0 < OJ n p 4SI 7 65 08 7 62 38 32 599 66 Åsele... As 305 38 27 26 24 44 60 5 84 62 57 37 3 54 4 Högbränna Hö 2 45 38 30 37 68! 82 82 04 82 83 45 38 734 602 Kasa... K 30 27 23 23 30 49 72 6 79 85 84 38 34 605 Medeltal 246 30 27 2S 30 52 7 65 94 75 72 40 34 620!! Mrdehederbörd 98-2 mn 7 H Hacksjön. 2.0 kvkm Stavasjön.... 2.4 kvkm 47». 5.2» Storborgan med Kalven... Stensjön (nr ) Bergsjön..... 2.3» Vskasjön med Flarken.... 0.6 Norra Björnsjön.. 2.5» Stora Tällvattnet. 3.5» Ledngsjön.... 3.4 2 Tegelträsket... 0.9» Bodumsjön.... 2.3 3 5 G ssjön. 9.» ï Nederbördsområde sjöareal % sjöyta kvkm kvkm Vd utloppet av Gransjön..... 237 8.5 3.6 3 Borgsjön.... 793 4. 5.2 s» Stångselet.... 564 83. 5.3 nedom mynnngen av Flärkån..2 59 9.8 4.S vd nflödet Bodumsjön... 59.2 5.0 vd mvnnngen.. 3 425 76.0 5. Vattenståndsobservatoner förelgga från statonerna Orgnäs (Borgsjön 4/2 96 /2 23), Stångselet (St. Tällvattnet, från /9 922), Björnafallet (från /0 926), Björna (3/ 900 30/9 24) och Gde (/9 922 25/ 28). Med hjälp av vattenståndsavläsnngarna, som sommartd vanlgen utförts en gång om dagen och vntertd en gång veckan, hava karakterstska vattenstånd uträknats för peroden 96 22 vd Orgnäs och peroden 923 27 vd Stångselet, Björnafallet och Gde och för peroderna 923 27 och 906 24 vd Björna. Härvd hava, då observatonerna vd någon av dessa statoner äro ofullständga, de karakterstska värdena hänförts tll dessa peroder med hjälp av någon ^staton med fullständga observatoner antngen medelst relatonskurvor eller pa annat sätt. Beträffande de erhållna vattenstånden må anmärkas, att vattenstånden vd Orgnäs äro dämda genom en flottnngsdamm vd Borgsjöns utlopp och att vd Björna, där pegeln har stått en fors, skärnngar förekommt, vargenom vattenståndet under observatonstden stort sett sjunkt. De erhallna karakterstska vattenstånden äro följande: Orgnäs 96-22 m ö. h. Högsta högvattenyta. 30.- Normal». 30.04 medelvattenyta 308.65 308.48 Normal lågvattenyta. 308.08. 307.9 Stångselet Î Björnafallet Björna Gde 923 27 923 27 923-27 906-24 923 27 m ö.. m ö. h. m ö. h. m ö. h. 238.24 38.90 27.65 28.0 09.00 237.95 38.46 ' 27.26 27.36 08.08 236.78 37.28 26.39 26.5 06.43 236.6«37.24 26.37 26.30 06.38 236.32 26.07 26.22 05.56 236.29 26.02 26.06 05.43 I Vattenstånd, vd Stångselet an.lfedr. mars aprl Tngj Ijm l.ut [ axg. sepfc. oltfc. nov. dec. jan. febrjmars aprljngj [JUIU jul auy (sept. CÄTT. LLDV: DLT. I medeltal för samtlga statoner utgör årsmedelnederbörden under peroden 98 27 5S0 mm och under peroden 928 27 620 mm. Den förstnämnda peroden torde tllnärmelsevs angva medelförhållanden, den sstnämnda är den perod, tll vlken det efterföljande alla beräknngar rörande vattenmängd och effekt hänföras. Dessa värden hänföra sg således tll en perod, något mera vattenrk än normalt. Nederbördsstatonernas antal är otllräcklgt för att en tllfredsställande beräknng av områdets medelnederbörd skall kunna utföras. Bfloder och Gdeälv har vd utloppet ur Gransjön ett nederbördsområde av 237 kvkm och sjöar. vd utloppet havet 3 425 kvkm. På den mellanlggande sträckan mottager älven följande tllflöden av någon betydenhet: Tunnersjöbäcken som nfaller frän v. vd kn Orgån» Lavsjöbäcken»» Flärkån» Hemlngs Lllà.» Björna Lllà» h. Borgsjön v. Lanaträsket h. vd km... h. s... h.»... 94. 78.2 57.0 43.9 30 kvkm 229» 70 898» 236 63» 826 kvkm Den sammanlagda ytan av dessa tllflödens vattenområden utgör 826 kvkm eller omkrng 58 % av den totala öknngen mellan Gransjön och havet. Härav kommer på ett enda av dessa tllflöden, nämlgen Flärkan, nära hälften. Gdeälv avvattnar endast små sjöar, och områdets sammanlagda sjöareal är även lten. Storleken av de större sjöarnas ytor, nederbördsområde, totala sjöarealen samt % sjöyta av hela nederbördsområdet vd karakterstska avsntt av vattendraget äro sammanställda nedanstående tabeller: En föreställnng om vattenståndets årlga varaton erhålles av dagrammet som upptager vattenståndskurvor vd Stångselet under åren 926 och 927. Högsta vattenstånd nträffar vanlgen om våren samband med snösmältnngen. Under tden 906 24 har vårmaxmum vd Björna nträffat tdgast den 25 aprl (94), medeltal den 9 maj och senast den 7 jun (98). Då området sn helhet är beläget nedanför fjällen nom skogs- och kustområdet, försggår avsmältnngen med ganska lten tdsskllnad mellan de olka delarna. Då sjöarealen därjämte är lten, blr vårfloden hög, men av relatvt kort varaktghet, Under sommaren är vattenståndet vanlgen lågt. Det lägsta sommarvattenståndet förekommer medeltal august, ehuru nederbörden under denna månad medeltal har stt största värde. Orsaken är den starka avdunstnngen under sommaren och att yt- och grundvattenmagasnen, som fyllts vd högvattnet under våren, vd slutet av sommaren hunnt tömmas. Under mycket regnga somrar, såsom år 927, är emellertd vattenståndet högt och stger och faller samband med nederbördens storlek. På hösten nträffar vanlgen en betydlg öknng av vattenståndet, orsakad av en jämförelsevs hög nederbörd samtdgt som avdunstnngen vd denna td är lten. Vd Stångselet är vattenståndet vntertd åtmnstone det närmaste opåverkat av s och håller sg därför lågt under denna årstd. Vd övrga vattenståndsstatoner förekomma ofta betydande dämnngar av s, vargenom vattenståndet även under vntern blr högt. Årets lägsta vattenstånd nträffa dock vanlgen under senvntern strax före snösmältnngens början. Vattenmängdsmätnngar hava utförts vd Stångselets utlopp och närheten av Björna samt ett mndre antal dessutom nära utloppet av Borgsjön. Avbördnngskurvor hava uppgjorts för Stångselets utlopp, hänförda tll vattenstånden vd pegel Stångselet och vd Björna, hänförda tll vattenstånden vd pegel Gde för tden 923 27, varefter daglga vattenmängder uträknats med hjälp av de avlästa vattenstånden. Vd Gde kunna dock ej vntervattenstånden användas fö beräknng av vattenmängden på grund av sdänmngen, utan har vattenmängden här under vntern bestämts med hjälp av utförda mätnngar och med lednng av avrnnngen vd Stångselets utlopp. Månadsmeda och karakterstska vattenmängder hava därefter beräknats för båda platserna och slutlgen hava de tabellen sd. 4 och 5 för varje avsntt av vattendraget angvna vattenmängder Vattenstånd. Vattenmängder.

3 na erhållts med stöd av dessa värden och med hänsyn tagen tll områdenas olka karaktär. De erhållna månadsmeda och karakterstska vattenmängderna vd Stångselets utlopp och Gde äro följande: Nederbördsområden samt medelvattenmängd och medelavrnnng för månad och år. AvTTìng'exLS meaelvaraklgîte; 923-27 Stång-selet - Gde Nederbördsområde Medelvattenmängd kbm per sek. Medelavrnnng lter per sek. oel kvkm. kvkm jan. febr. mars aprl maj jun J J «aug. sept. okt. nov. dec. år Stångselet 923-37 564 6.3 4. S 4.4 6.6 49.0 58.0 26.6 9.3 26.2 26.8 4. 8.0 20.9 4.0 3. 2.8 4.2 3.3 37. 7.0 2.3 6.8 7. 9.0 5. 3.4 Gde» 3023 2.4 lo.o 8. S 9.5 03.0 05.4 53.7 38.8 50.6 62.5 43. 9.3 44. 4. 3.3 2.9 6.5 34. 34.9 7. S 2.8 6.7 30.7 4.3 6.4 4.6 [ EaraMerstsTca vattenmängder och motsvarande avrnnng. 923 927 Stån gselet Gde kbm/sek. /s. km 2 kbm/sek /s. km 2 90 300 dag a Högsta högvattenmängd 25 80.0 298 98.6 Normal 99 63.S 20 69.5» medelvattenmängd 20.9 3.4 44. 4.6» 6.6 0.6 36.6 2. A 7 attenmängd med 50 % varaktghet 0.0 6.4 25. 8.3 Normal 6-månadersvattenmängd. 7. 28.7 9.5» 7.5 4.8 8.7 6.2 Vattenmängd med 75 % varaktghet 5.6 3.6 2. 4.0 Normal 9-månadersvattenmängd 5.5 3.5.5 3.8» 4.7 8.0 9. 3.0 Normal lägvattenmängd... 4.0 2.6 S.O 2.6 3.0.9 6.0 2.0 Avrnnng svar ahtghet dagar per år. De tabellerna angvna turbneffekterna hava beräknats ur de naturlga fram- Dsponbel rnnande vattenmängderna under antagande av en verknngsgrad av 5%. Då.vattenkraft. det endast undantagsfall vart möjlgt att bestämma motsvarande fallhöjder, har beräknngen allmänhet utgått från medelvattenytan, som vd avvägnngen regel blvt säkert bestämd. Då fallhöjderna vd forsar och fall vanlgen öka med fallande vattenstånd, under det att ett motsatt förhållande äger rum för mellanlggande sträckor, är det enlgt denna beräknngsgrund vanlgare, att forssträckornas effekter blvt för lågt än för högt beräknade. Tll fallförlusterna älven eller erforderlga kanaler har ngen annan hänsyn tagts, än som kan lgga den antagna verknngsgraden, och ej heller har hänsyn tagts därtll, att vssa sträckor näppelgen kunna tllgodogöras. Då svårghet råder att avgränsa vssa forsar, och då uppgfterna angående forsarnas benämnng ofta äro ofullständga, kunna tabellen mndre felaktgheter dessa avseenden förekomma. För olka sträckor hava följande effekter turbnhästkrafter. erhållts: Avrnnng /s. km 2 2 3 4 5 6 8 0 5 20 25 50 00 Km Effekt vd lågvattenmängd Effekt med. varaktghet av 75 % 50 % Effekt vd medelvattenmängd Stångselet 923 927.. 365 363 34 247 27 92 60 38 0 86 64 3 Gde».. 365 329 276 239 22 89 68 25 02 75 2 ' Normal årsvärde peroden årsvärde peroden Normal Avrnnngens årlga varaton följer vattenståndets. De enlgt månadsmedeltalen upprtade kurvorna hava maxmum jun och mnmum mars. Från jun sjunker avrnnngen tll sommarmnmum under august oeh stger åter tll ett nytt maxmum under september oktober. Härfrån faller avrnnngen medeltal åter, början hastgt och därefter långsamt, tll årsmnnram under mars. Aprl har medeltal en större avrnnng än mars men först maj har vårfloden på allvar börjat och medelavrnnngen är denna månad följaktlgen hög. 204.4 59.7 59.7 79.6 79.6 0.0 204.4 0.0 Effekt per km 440 2 990 440 4 870 73 60 4 060 5 460 2030 98 740 4 760 7 480 22 980 2 840 5 59Q 23 40 29 840 : 46 20 7 480 36 370 44 970 220 50 020 48 560 6090 294 2 470 6 730 70 420 89 620 438 350 20 930 84560 08.640 532 J4.kn 2! Avrnnng- xnedéltal per Tnånad. 923-27 Stång-selet Gde /' h // /N //\\ fl V I V \ l V \ / \ \ \ \ \ \ \ \ \ v - \ \ \\ jan.jfébr.mars aprl maj Lun jul jag-. sept ökfc. nov dec. I denna del av Gdeälv fnnas följande kraftverk av någon betydenhet: Gammelbyforsens kraftverk. Byggdes 98 9. Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 5,2 m och den nstallerade effekten 60 hkr, som användas för drft av elektrska generatorer. Energproduktonen var under år 926 650,000 kwh. Ägare är Gammelbyns kraft-a. B., Hemlng. GdeåbruTcs kraftverk. Byggdes.93 4. Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 3.8 m och den nstallerade effekten 2,700 hkr, som användas för drft av elektrska generatorer. Energproduktonen var under år 926 5. mll. kwh. Ägare är Gdeå och Husums A. B., Husum. Gdeåbacka kraftverk. Byggdes 96 8. Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 33 m och den nstallerade effekten 0,200 hkr, som användas för drft av elektrska generatorer. Energproduktonen var under år 926 39.95 mll. kwh. Ägare är Gdeå Husums A. B., Husum. Allmän farled fnnes cke Gdeälv. Allmän flottled fnnes Gdeälv från och med Hacksjödammen och' tll utloppet havet enlghet med kungl. Maj:ts kungörelse den 3 august 920, nnefattande provsorsk förtecknng över de vattenområden, vlka enlgt vattenlagen allmän flottled skall bbehållas, och enlgt utslag av länsstyrelsen Västerbottens län den 6 dec. 922. Tllgodogjord vattenkraft. Farled. Flottled. Kungsådra fnnes Gdeälv från Flärkåns nflöde enlghet med Kungl. Kungsådra. Maj:ts kungörelse den 27 jul 923 med förtecknng å vattendrag, där kungsådra fnnes.

j 4 Tabell över fallhöjder, vattenmängder, dsponbel ocl utbyggd vattenkraft m. m. Förklarngar. Låg-(hög-)vattenyta lägsta (högsta) vattenståndet under ett år. Medelvattenyta = dagar. Vattenmängd med 75 (50) % varaktghet under en perod = den vattenmängd, medeltalet av de daglga vattenstånden under ett år. Normal läg-(medel-, hög-)vattenyta som överskrdts under 75 (50) % av peroden. Effekt vd olka vattenmängd = det antal = medeltalet av de årlga låg-(medel-, hög-)vattenstånden. (högsta)låg-{medel-, turbnhästkrafter, som vd en verknngsgrad av 75 % motsvarar resp. vattenmängd och fallhöjden vd medelvattenstånd. Effekt med 75 (50) % varaktghet har analog betydelse hög-)vattenyta hänför sg tll den betraktade peroden. Analoga betydelser tlläggas de olka vattenmängderna. 9-(6-)månade-svattenmängd = vattenmängd med 75 (50) % varaktghet under ett år = den vattenmängd, som under ett år överskrdts under 274 med motsvarande vattenmängd. (83) Fallsträckans benämnng. km! Av ^ederstånd jörds- \ledel- Fall- från ratteu- 0- höjd mynyta rådc nngen fevkm n ö. h. m t Vattenmängd kubkmeter per sekund ; Turbnell'ekt hkr. ] = 75 % c- Vattenmängd med varaktghet av vatt mä gl- 75 % 50 Lå o jägsta peroden. jägsta Medel- vattenmängd. Högvattenmängd. Lågvf effe tten- kt. peroden. Högsta. XT Eft'ekt med varaktghet av lägsta årscärdo. 75 % 50 % peroden. lägsta nstallerad Medelvatten- t urbn- eftekt. efekt peroden. hkr Gransjön 204.4 237 347.5 6.8 0.5 0.6 0.7 0.8..5 2.5 3.2 34 4 48 54 75 00 70 220 203.2 340.7 0.4» 2 2 3 3 4 6 0 3 20. G 340.3 2. ) 0 3 5 7 23 32 52 67 200.9 338.2 0.0 t» 0 0 0 0 0 0 0 0 200.3 Ö38.2 4.0 0.8 0.9.0.4.9 3.0 38 20 32 36 40 56 76 20 50 99.9 334.2.2» 6 0 2 7 23 36 4 90.9 333.0 O.o 0.8..3.5 2.0 2.7 4.4 5.5 0 0 0 0 0 0 0 0 87.5 333.0 4.8 ) 38 53 62 72 96 30 20 260 86. 328.2 Spruten m. fl. 0.4 83 0 40 60 20 280 460 570 84.2 37.8 5.6» 45 62 73 84 0 50 250 30 82.2 32.2 3..0.4.7.9 2.0 3.4 5.6 7.0 3 43 53 59 8 0 70 220 80. 534 309. 0.6 6 8 0 6 20 34 42 69.9 793 308.5 8.7.5 2. 2.5 2.9 38 5. 8.4 30 80 220 250 330 440 730 960 Borgsjöforsen 68. 299.8 2.6 2.3 2.7 3. 4.0 5.4 9.0 39 60 70 8 00 40 230 290 63.8 297.2 O.o?»» 0 0 0 0 0 0 0 0 59.7 297.2.5»» 22 34 40 46 60 8 40 60 58. 295.7 0.0» 0 0 0 0 0 0 0 0 56.9 295.7.2» 7 8 28 32 37 48 65 0 30 56.6 294.5 0. $» 2 g 3 3.4 5 9 52. 294.4 0.9.7 2.5 2.9 3.S 4.3 5.7 0 2 5 22 26 30 39 5 90 0 5.8 293.5.3»» 22 32 38 43 56 74 30 60 50.3 292.2 0.3» 5 8 9 0 3 7 30 36 48.7 29.9 Lomforsen.3»»» y 22 32 38 43 56 74 30 60 48.6 290.6 0.4»» 7 0 2 3 7 23 40 48 46.2 290.2 2.6»» 44 65 75 86 0 50 260 30 Krokforsen 5.9 287.6 0.» S» 2 2 3 3 4 6 0 2 4.8 287.5 2.5.9 2.7 3. 3.6 4.8 6.4 3 48 68 78 90 20 60 280 320 Rutforsen 4.5 285.0 0.5 0 4 6 8 24 32 60 70 40.9 284.5 3.6 68 97 0 30 70 230 400 470 Kttelforseu 40.2 03 280.9 O.o»» 0 0 0 0 0 0 0 0 32.9 202 280.9 6.7 2.3 3.2 3.7 4.4 5.8 7.9 3 6 50 20.250 290 390 530 870 070 Holmforsen 32.5 274.2 O.o $» 0 0 0 0 0 0 0 0 29.4 274.2 0.7» 6 22 26 30 4 55 9 0 29. 273.5 O.o 3»» 0 0 0 0 0 0 0 0 26.2 273.5 3.6 2.6 3.5 4. 4.8 6.3 8.7 4 8 94 30 50 70 230 30 500 650 25.3 269.9. s» ) 29 38. 45 53 69 96 50 200 2.3 268.8 Långseleforsen 7.5»»» T) 460 60 720 840 00 520, 2450 350.0 25.3 O.o 2.9 3.9 4.G 5.4 7.2 9.7 6 20 0 0 0 0 0 0 0 0 03.4 25.3 Söråforseu 6.0»» 70 230 280 320 430 580 960 200 02.9 245.3 8.3»» 2» S Kroknorsforsen 240 320 380 450 600 80 330 660 02.2 237.0 0.2 2 6 8 9 4 9 32 40 S9.0 59 236.8 u.o A n 92.5 564 236.8 Aspseleforsen.5 3.0 4.0 4.7 5.G 7.5 0 7 2 340 460 540 640 860 50 960 2420 92.0 225.3 0. 7!»» S 3 4 5 6 8 0 7 2 86.7 225.2 Lappforsen 7.8» :» S '» Î 230 30 370 440 580 780 330 640! 86.4 27.4 j l.l» 33 44 52 62 82 0 90 230 85.7 26.3 Lllseleforsen Ol ^ 4.9 50 200 230 270 370 490 830 030 ^ j 85.5 w X,*z Granholmsforsen OJ 7 o 3.6» * *»» 0 40 70 ; 200 270 360 60 760 85.0 év.o 0.7»» ; 2 28 33 39 52 70 20 50 82.3 207. Studsvksforsen m. fl. 6.6» I»» 200 260 30 370 500 660 20 390 8.7 200.5 0. : 3. 4.0 4.9! 5.8 7.9» 22 3 4 5 6 8 7 22 80.9 j 200.4 Kvarnforsen S.3» : ï s :»» ) 260 360 40 480 660 90 40 830 I 80.5! 92. 6.2 s!»» 90 270 300 360 490 680 050 350 79.6 85.9 0.5 ï»»» 6! 22 24 29 40 60 80 0 78.4 62 85.4 0. 4.9 6.6 7.5 0 5 20 30 36 5 7 8 0 20 30 36! 5 6.7 85.3 4.8 5.2 7.0 8.0 n 6 22 32 38 250 340 380 530 j 770 060 540 820 Ganmelbyforsen 60 6.7 80.5 0.»»» ) 5 8 0 22 32 38 7 59.8 80.4.6» s ; $» 83 0 30 ISO 260 350 50 60 59.6 78. S 0.» ; f»» I * 5 7 8! 22 32 38 6 59.4 78.7 Hemlngsforsen 9.7 57.5 2684?» ; 59.0! ^ 020 380 580 270 350 433 ( 630C 7490 O.o» 56.4 2920»» 0 0 0 0 0 0 0 (J 59.0 Långstrandsforsen 5 2 5.7 7.7 8.7! r ' :u 43.8 8 2 35 42 870 70 320 820 2740 3650 5320 638C 2 0. Ï 6 8 9 2 8 24 35 42 ; 54.0 43.7 Mattarboforsen 6.4» ; 360 490 560 770 50 54C 2240 269C Ot).o 37.3! oo»!»» 0 0 0 0 0 0 C 47.5 37.3 8.7 6.0 ; 8, 9.» 9 25 37 44 220 300 340 440 700 92 370 63C Björnafallet 47.5 J 33.6 ; 0 -» :» *» 5 60 220 250 320 50 68C 00C 9C 47.0 30.9 6.5 ï- \» j» 390 520 590 780 240 62C 240C 286C 46.5! 24.4

J 5 Fallsträckans benämnng Avstånd Neder- börds- Medel Fall frän vatten Olllhöjd myn- råde yta angön kn kvkm m ü. h. m Vattenmängd kubkmeter per sekund. Tnrbneffekt hkr. t] = 75 % Installeravattenvattenvatten Vattenmängd mdd var Lågaktghet av Medel Hög Lågvatten Effekt med varakthet av Medelvatten- turbn- mängd. 75 % 50 % mängd. effekt. mängd. effekt. 75 % effekt 50 % peroden. peroden. Högsta. peroden. peroden. hkr Gforsen Bodumsjön Gsjön Gdeåbruksforsen Nybyggeforsen Slåttforsen Olov-Pettersforsen Gdeåbackafallet 9.7 6.0 8.0 9. 2 9 25 37 44. 580 780 880 60 840 2420 3590 4270 45.8 4.7 8.8 y Î 530 700 800 060 670 2200 3260 3870 44.f 3026 05.9 0. 6.2 8.4 9.G ' 3 30 27 39 47 6 8 0 3 20 27 39 47 40.0 398 05.8 0.0 33.3 3257 05.8 0.2 6.4 8.6 9.8 3 20 27 39 47 3 7 20 26 40 54 78 94 33.2 05.6 0.0 22.3 05.6! 3323.0 (.5 8.8 0 3 2 28 40 48 720 970 00 430 230 3080 4400 5280 2.2 94.0 O.o S» s 0 0 0 0 0 0 0 0 7.3 94.6 4.0 ) )» s 90 230 400 820 2940 3920 5600 6720 2700 7.0 80.6 ; 3.3» s : 20 290 330 430 690 920 320 6.5 77.3 580 0.0 * Ï! 0 0. 0 0 0 0 0 0 5.3 77.3 2.9» s λ 840 40 290 680 270 360 560 690 4.2 64.4 0.7»»», 46 62 70 9 50 200 280. 63, 340 j 2.3 s» -» * 50 200 230 300 480 640 920 00 0.9 6.4 O.o! 0 0 0 0 0 0 0 0 0.4 6.4 0.9» 58 79 90 20 90 250 360 430 0.2 60.5 ; 0.3! 3»» 20 26 30 40 63 84 20 40 9.5 60.2 5.0 320 440 500 650 050 400 9.0 55.2 2000 2400 0.5 S 32 44 50 65 0 40 200 240 8. 54.7. 6.8 5 * S 440 600 680 880 430 900 2720 3260 7.0 47.9 4.5 S s 940 280 450 880 3040 4060 5800 6960 6.8 33.4 0.2 6.7 9.0 ' 4 4 50 3 8 20 28 42 56 82 00 6. 33.2 O.o :» 5 y» 0 0 0 0 0 0 0 0.2 33.2 33.2» S 2220 2990 3320 4650 6970 9300 3600 6600 0200!.2 O.o!! O.o»» * j 0 0 0 0 0 0 0 0 O.o 3425 O.o

G Avvägda ìxpmkter (99, 920) ocl pegìar. Förklarngar. l'recsosfìx tjärn- eller mässngsdubb). A Järndubb (Statens meteorologsk-hydrografska anstalt) ellor Koppardubb (Rkets allmänna kartverk, nyare fx). + Kors (Statens meteorologsk-hydrografska anstalt). A Kors (Rkets allmänna kartverk, äldre fx). v - vänster strand, I = höger strand. st. = sten. bg. = berg. Km fr. mynnngen B e s k r v n n g Höjd över lavet n Km fr. mynnngen B e s k r v n n g Karta j ( 54 Åsele 20-.4 v ; 98.4 h Karta : G 55 ; Fredrka v 87.5 h 8.7 h 77.5 h 77.5 v 77.5 h 69.9 v 68. v 59.7 h 52. h 46.C v 40.2 v 32.5 26. S v 20. v 4.8 h Karta G (52 Björna! 2.4 v.0 v 05.3 v 03.4 v j 02. v ; 98.6 v ; 96.3 v 92.4 v ; 92.3! 92.3 h 92.3 h ; 92.0 b A 2 275 st. Gransjön, vd sjöutloppet, 33 m från dammens östra ända, 348.58 0 m nedströms mtten av väg tll dammen. A 2 270 st. Djnpxjöbränna, 3 steg SV om S hörnet av båthuset vd 33l.7 Djupsjöbränna, strax S om gängstgen frän båthuset upp tll gärden. A 2 343 st. Tallberg, vd avtagsväg tll Tallbergs gästgvargård... 375.40 A 2 277 st. Tallbergsdamncn, steg N mtten av väg från dammen, 337.72 80 steg V (lammen, längs vägeu. A 2 278 st, Valvattenån, e:u 5 n nedströms Yalvattenåns mynnng, 32.83 topp av stort stenblock själva strandkanten. Tegel 34 S(4 Orgns. 0-pkt. 7, 3 927 A 576 st. Orgnäs a, 90 m N pegeln, S om och ntll väg tll gården, 34.0G 8 n Ö grnd, 23.0 m S om vedbods SV knut. A 2 344 st. Orgnäs b, vd S sdan av landsvägen tll Asele, 4 steg 32.32 fråu vägen, c:a 300 m Y avtagsvägen tll Orgnäset. A 2 274 st. Borgsjödamnen, N landsvägen och 4 steg från denna, c:a 33.20 7 steg från älven och dammen. A 2 345 st. Borgsjöforsen, c:a 50 m nedströms Borgsjöforsarna och 300.70 e:a 250 m ovan Åtjärnbäckens nflöde, topp av stort kullrgt ljust bluek omedelbart ntll stranden. A 2 346 st. Tallsjöspången, c:a 2 m nedströms spången, å den av- 298.72 slagna toppen tll stort dabasblock. A 2 273 st. TaUsjöbron, 23 steg Ö brobanans östra del, 3 steg N vä- 297.03 gens norra kant, toppen av stort, lågt tll största delen jordtäckt block. A 2 347 st. Krokforsen, uppströms Krokforsen, uppströms den llla 29.9 forsen nedom seet 279 n, e:a 5 n från stranden, topp av stor sten. A 2272 st. Kttelforscn, omedelbart nedströms Kttelforsen, topp av 282.09 stort stenblock själva stranden. A 2 27 st. Holm forsen, på holmen mellan de båda strömgrenarna vd 274.92 vänstra grenen, nedom själva forsen, 3 steg från grässtranden, steublock. A 2 348 st. Holmselebron, 70 m uppströms bron oeh e:a 8 m från 274.92 stranden. A 2 349 st. Vska båthus, c:a 270 m nedströms rödmålat båthus, topp 270.82 av stort block strandkanten. A 2 350 st. Godåkers båthus, snett emot och 70 m nedströms båt- 270.08 huset, topp av block strandlnjen. j A 2 35 st. Övre Långseleforsen, c:a 30 m uppströms nybyggd lada, 270.GG c:a 70 m uppströms den översta llla forsen av Långselcforsarna, e:a 5 m från älvstranden. L 2 352 st. Nedre Långseleforsen, strax nedom forsen, där väg från 254.0 Godåker träffar älven, 23 steg från älvstranden, jordfast sten steg från västra vägkanten. A 2 353 st. Stennässjön, rätt nnanför frstående fyrkantg stenksta, 252.54 som står cr 5 m ute sjön. topp av sten själva strandkanten. ^ A 2 354 st. Söråforsen, mtt för forshuvndet, 5 m nedströms väg tll 253.00 seet ovan forsen., A 2 355 st.. Kroknorsforsen, e:a 70 m nedströms forsen, block nnan- 238.5: för stort block som lgger något ute vattnet. A 2 356 st. Örre Tällvattnet, c:a 300 m nedströms Gdeälvs nflöde 237.95 St. Tällvattnet, vd stranden. A 2 357 st. Nedre Tällvattnet, på lten udde vd Gdeälvs utflöde ur 237.72 St. Tällvattnet mtt för mtten av holmen Ö länsgränsen, topp av ; stenblock strax nedströms stort block. A 2 358 st. Övre Aspseleforsen, e:a 00 m uppströms forshuvudet, c:a 0 m från stranden. 238.25 Pegel 34 09$ Stångselet. 0-pkt. 927 235.94 A 3 23 st. Stångselet a, ovan Övre Aspseleforsen, c:a 50 m därfrån, 237.43 högsta stenen utmed stranden något ute vattnet, där pegeln är! fästad. j A 3 22 st. Stångselet b, c:a 30 n SY från pegeln och fx a, bredvd 238.36 hula stor kullrg sten. A 2 359 st. Nedre Aspseleforsen, mlt för nedre forsen, uppströms 229.9 skärnng rullstensås, vd nedre ändan av lten åkerlapp, cu 20 m från stranden stort ljust stenblock med nästan plan övre yta. 8(5.8 v 86.8 82.2 b 79.8 v 72.7 h 62. v 59.3 v 55.!) h 53.3 v 49.8 v 47.5 v 47.5 v 47.5 v 47.5 v 47.5 v 46.7 v 46.7 v 46.7 v 46.7 v 46.7 v 46.7 44.0 v 44.0 v 44.0 v 44.6 v 44.5 v 40. v 35.2 h 30.5 v Karta G 69 Örnsköldsvk A 2 360 st. Lappforsen, c:a 7 m uppströms dammen, topp av stort stenblock. A 2 36 st. Studsvken, c:a 3.5 km S Aspselc, 22 steg S landsvägsgrnd samt steg Ö landsvägen, hög jordfast sten. A 2 362 st. J ( ssa forsen, e:a 50 m nedströms forshuvudet, landändan av långsträckt sten på själva strandplanet, under högvattenytan. A 2 363 st. Nordanåsbron, c:a 00 m nedströms bron, själva strandkanten. A 2 364 st. Kårrsjöbron, landfästet, nedströms A 2 365 st. Gammelbysforsen, mtt för forshuvudet, c:a 25 m från stranden vd lågvatten, c:a 0 m vd högvatten. A 2 366 st. Skall-vken, c:a 50 steg nedströms bron Ilemlng-Skallvken och c:a 5 m från stranden obetydlg bäckravn. A 2 367 bg. Långstrandxforsen, c:a 200 m nedströms forshuvudet mtt för nedre ändan av flottnngsmur. A 2 368 st. Mattarboforsen, vd nedersta forsens nedersta ända, c:a 7 m från stranden vc medelvatten, toppen av stort kullrgt tll största delen jordtäckt block. A 2 369 st. Pålsjöberget, c:a 400 n nedströms själva Pålsjöberget, på lten udde e:a 60 m nedströms en c:a 5 m hög lodrät bergvägg. L'ege 34 84 Björnalallet. 0-pkt s /G 927 A 4 456 st. Björnafallet a, c:a 50 m nedströms båthus poh duo d'alb, c:a 30 m nedströms nedre ändan av uppfordrngsbana för flottgods, 2 m från pegeln rätt n mot stranden, sten som vlar på berget. A 4 457 bg. Björnafallet b, 6 m nedströms från pegeln, låg flat häll. A 4 458 st. Björnafallet c, c:a 2 m nedströms fx b, nära strandlnjen, å toppen av största stenen närheten av pegeln. A 4 50 bg. Björnafallet d, undervattensdubb, 23 en hög över bottenhällan, 895 cm rätt utåt älven från pegeln räknat och syftlnjen över pegeln mot rktpålo land, som står 2.0 n från pegeln. 'egcl 34 64 Björna. 0-pkt au / 6 l'*"-' A 2 35 st. Björna a, pegelstenen vd nedre ändan av ledkstan.. A 2 37 st. Björna c. m nedströms om pegelstenen A 2 634 st. Björna d, stor jordfast sten c:a m från bropelaren rak rktnng mot pegeln. O 4 509 st. Björna järnvägsbro, uppströms landfästet, närmast älven. zj* 4 503 bg. Björna staton, SY Björna staton, 80 n K bron över Björna lllà, 4 steg Y banan. Prccsonsfx 799. 'egel 34 099 Gde. 0-punkt s % 927.. A 3 26 bg. Glle a, c:a 00 m ovan landsvägsbron, nedströms vk på gränsen mellan den smala och breda lällstranden, nvd trädgrupp med tall och asp, å högsta punkt av berget, c:a 20 n uppströms pegeln. A 3 25 bg. Gde b, c:a 2 m nedströms fx a och 4 m uppströms där lällstranden slutar, c:a 6 n uppströms pegeln. A 3 24 st. Gde c, c:a 2 m nedströms hällan sauma sten, där pegeln stter. Kontrolldubb. + 2 370 st. Gde by, vd bäckbron närmast älven, V vägkanten, 24 steg N brons mtt. A 2 37 st. Bergvattnet, grundsten tll S hässjestolpen vd S. Nordlunds gård Bergvattnets by. A 2 372 st. Svedjebron, uppströmslandfästet tll den nya bron över G deälv vd dennas utflöde ur Bodumsjön. A 2 373 st. Västergdsjö, c:a 00 m uppströms älvens nflöde Gsjön, toppen av stort kullrgt block omedelbart vd stranden. 24 v I A 2 374 st. Gdeå kyrka, nedersta trappstenen tll V ngången.. 22.2 v I A 2 375 st. Gsjödammen, nedströms landfästet tll den nya Gsjödammen, tll höger om ntagsrännan tll den llla sgen. 7.7 l! A 2 376 st. Gdeå bruk, 6 steg från där brobanau slutar, 5 steg ned- I ströms landsvägen. Karta! G 70 I Husum 3.8 v 3.4 h A 2 377 bg. c:a 70 m A 2 378 bg. fäste. A 2 379 bg. FÅdsmarksselet, c:a 250 m nedströms forsarna ovan seet, nedströms bäckravn, första fasta berg nedom forsarna. Gclbvlebron, c:a 3 m uppströms övre Gdbölebrons V land- Gdeåbacka damm, omedelbart uppströms ntaget tll Gdeåbacka kraftstaton. Texten rörande de geografska oeh geologska förhållandena är författad av Fl. dr. A. Högbom. Stockholm îy2s. \ A. Norstedt & Söuer US2224

Höjd, över havet meter I - fe BOTTaLÜlL cß \\e.tcùxm%\ 5Xk S :vuxxv o <0 -q TD O. <* 0 X ^-O "00 vattenmängd Neck^ö-dsorrråde.hvkng 2ÖDÖ 7000 kbm ÖBr sek. Hfrjd. övqr havfft mejter Vattenkraft, turbnhästkrafter 5000 40ÖÖ 2000

Höjd över "h avet meter C <D CO :cd C Q),, tß QP - t/3 b CD CD <D dr CO ro Q_ CO ro ~a o CO ^ CQ fq co JD JD 3 TJ -, C C - J to K t- L L. :ttì c _2J CO 2.2 "S C»4«, + O CD -Q "O C % TOOJS 3 "OO o a (~w c QJ X "aox -ao - 2 0) 2-,. Nederbördsområde yfcykm. mö I & Höj a över nï vet mete[t Vatten rrjängd kbm per sek. ht -^ IB 6000, Vattenkraft.! turbnhästkrafter fflöö 4ÖDÖ 3355 ä 2000. lobo

k GIDE ALV Blad 3^Bor sjöforeen Huvudflod: Gdeälv :ïp Z. Km 60-204,4. UnftKLs-nt'J ////f/s/f((jsyfa/t,v..,s'(n'kr/u//'fhì.^è _ Slìf'trslàtjs-ach hvjrìfu.s. lvyr.v nfn sì.'u'fcslfuf «c Precsonsfx A Fxpunkt (järndubb) Pegelsaton Utbyggd eller under utbyggnad varande eff. 2 Insjön Åsele tng-slag - Åsele socken^ Fredrka socken. Tallberg Asele socken ATOMO parh Borgsjo G 9~ / vela, KrorwpccrT V X Fredrka socken SKALA h 200000 t: g Q Ne c er b ür a s o mra de Medelvattenmang sotasyypc R rr CD 3 X T 2? 5* 3*.(/ 0: s s h S" T Anstånd från Effekt med 75% varaktghet Normal lagvatteneffekt mynnngen km GENERAISTABENS UTOGR. ANSTALT STHLM. 928

I I 4 «