Patientsäkerhet och kvalitetsberättelse 2011

Sida 1 av 20 Patientsäkerhet och kvalitetsberättelse 2011 Folktandvården Stockholms län AB

Sida 2 av 20 Innehållsförteckning Patientsäkerhet och kvalitetsberättelse 2011... 1 Sammanfattning... 4 Övergripande mål och strategier... 5 Folktandvårdens organisation... 6 Struktur för uppföljning/utvärdering... 7 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för att öka patientsäkerheten... 7 Tillgänglighet... 7 Bemötande... 8 Läkemedel... 8 Journalgranskning... 8 Hygien och smittskydd... 9 Rutin för personal med kompetensbrister... 9 Projekt för att minska uteblivande... 9 Patientnära datastöd... 9 Riktlinjer och rutiner... 9 Uppföljning genom egenkontroll... 11 Samverkan för ökad vårdkvalitet och att förebygga vårdskador... 11 Samarbete med sjukvården och andra vårdgivare inom tandvården... 11 Konsultationer... 12 Telemedicin... 12 Riskanalys... 12 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 12 Hantering av klagomål och synpunkter... 13 Samverkan med patienter och närstående... 13 Resultat... 14 Kariespreventionsprogram för barn och ungdomar... 14 Aktiviteter riktade mot 1 åringar och deras föräldrar... 14 Program för 2-åringar... 15 Utveckling tandhälsan... 15 Fluorlackningar på 7- och 13-åringar... 16 Skolverksamheten... 16 Facebook: Fluortanten Från Folktandvården Sthlm... 17

Sida 3 av 20 Frisktandvård... 17 Journalgranskning... 17 Förskrivning av antibiotika... 18 Utfasning av kemikalier... 19 Strategiska utbildningssatsningar... 20 Övergripande mål och strategier för kommande år... 20

Sida 4 av 20 Sammanfattning Ett övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet i Folktandvården i Stockholm är förbättrad tandhälsa hos våra patienter. För att nå detta har den vård som erbjuds ett stort fokus på hälsofrämjande åtgärder. Inom barn och ungdomstandvården arbetar Folktandvården sedan 2004 enligt ett kariespreventionsprogram som innehåller speciella insatser riktade till barn i riskåldrar och till barn boende i socioekonomiskt svaga områden. Folktandvårdens tandhälsodata visar att tandhälsan för 3-, 13- och 19-åringar under åren 2004-2011 har förbättrats. För att ytterligare utjämna de skillnader som finns i tandhälsa mellan startades 2011 ett projekt StopCariesStockholm. Projektet innebär att barn i socioekonomiskt svaga områden födda 2010 kallas till kliniken för utökad profylax. Projektet pågår tills barnen fyllt 3 år och tandhälsoutvecklingen kommer att följas. Folktandvården erbjuder sedan 2010 avtal om tandvård till fast pris under en 3-årsperiod, så kallad Frisktandvård. Avtalet stimulerar till regelbunden tandvård, vilket är en viktig faktor för att bibehålla en god tandhälsa. Ett mål är att få fler unga vuxna att regelbundet besöka tandvården. Under 2011 tecknade 10 527 patienter ett Frisktandvårdsavtal i Stockholm. En god tillgänglighet är ett av Folktandvårdens huvudmål och ett antal aktiviteter har under året vidtagits för att korta väntetiderna vid de kliniker i allmäntandvården som har längre väntetid än 4 veckor för nya patienter. Exempel på åtgärder är rekrytering och översyn av processer och arbetsfördelning. Även inom specialisttandvården har ett strukturerat arbete för att minska väntetiderna pågått under 2011. Samtliga kliniker som är auktoriserade för Specialisttandvård barn klarar kraven på väntetid på maximalt 2 månader. Inom specialisttandvård för vuxna har arbetet med handlingsplaner bidragit till att det vid årsskiftet endast var vårdgrenen bettfysiologi som inte kunde erbjuda tider inom 6 månader för oprioriterade patienter. Åtgärder som givit god effekt är bl.a. utbildning av allmäntandläkare, förändring av arbetssätt och flöden och ett utökat samarbete med privata specialister. Landstingets gemensamma system för avvikelsehantering, Händelsevis är implementerat på samtliga kliniker i Folktandvården och under 2011 rapporterades nära 700 avvikelser. För att sprida kunskap om avvikelser och minska risken för att de ska upprepas tas alla avvikelser upp på arbetsplatsmöten. Under 2011 har Folktandvårdens Patientsäkerhetsgrupp haft regelbundna möten då samtliga avvikelser i Folktandvården analyserats och återföring har skett till verksamheten dels via klinikcheferna och dels via intranätet Bryggan. En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är att patienterna får information om vilka behandlingsalternativ som står till buds, förväntad prognos och kostnaderna för de olika alternativen. Hur vi lyckas med detta följs upp genom kundenkät, journalgranskning och vid analyser av klagomålsärenden. Folktandvårdens kliniker har under 2011 arbetat aktivt med handlingsplaner för att ytterligare förbättra kommunikationen av behandlingsförslag och kostnader samt hur patientens medgivande dokumenteras.

Sida 5 av 20 Resistens mot antibiotika är en högaktuell fråga inom vården och olika aktiviteter pågår för att minska förskrivningen. Folktandvården har under 2011 arbetat aktivt för att optimera antibiotikaförskrivningen, bl.a. genom att utbilda all personal i läkemedel och miljö, med speciellt fokus på antibiotika. Övergripande mål och strategier Folktandvården arbetar efter de strategier för kvalitet och patientsäkerhet som utvecklats av Socialstyrelsen och SLL där en god och säker tandvård kännetecknas av kunskapsbasering och ändamålsenlighet, säkerhet, patientfokusering, effektivitet, jämlikhet och vård i rimlig tid. På Folktandvårdens intranät finns samlat styrande dokument som föreskrifter och författningar, riktlinjer och anvisningar till stöd för medarbetarna. På arbetsplatsmöten diskuteras patientsäkerhetsfrågor. Alla anställda är delaktiga i förbättringsarbetet. Avvikelser registreras i Händelsevis och är liksom klagomål och synpunkter från patienter och närstående en naturlig del i förbättringsarbetet. Folktandvårdens Vision, värderingar och medarbetarpolicy är väl kända för samtliga medarbetare och ingår som delar av strategierna för arbetet med kvalitet och patientsäkerhet. Folktandvårdens Kvalitets- och miljöpolicy beskriver vårt förhållningssätt till kvalitets- och miljöfrågor. I Stockholms läns landsting är två av huvudmålen i budgeten för 2011 kvalitet och tillgänglighet. Även Folktandvården har satt mål för detta. I affärsplanen är ett av de övergripande målen förbättrad tandhälsa.

Sida 6 av 20 Folktandvårdens organisation Folktandvården har ett ledningssystem som alla kliniker arbetar efter. Ansvarig för ledningssystemet är VD. Lednings gruppen Områdeschef Norr Håkan Lindgren Styrelse Folktandvården SLL AB VD Områdeschef Söder Noomi Näsström Huvudkontor (Ekonomi, Personal, IT, Tandvård o Utveckling, Kommunikation) Områdeschef STV o MTV Susann Kähäri Anerfält Kärnverksamhet Kliniker Norra 15 klinikchefer Kärnverksamhet Kliniker Södra 15 klinikchefer Specialist Tandvård 4 klinikchefer Medicinsk Tandvård 3 klinikchefer Till grund för arbetet med kvalitet och patientsäkerhet finns förutom lagar och avtal även affärsplanen, vilken klinikerna bryter ner i lokala handlingsplaner. Uppföljning av verksamheten sker med hjälp av chefskontrakt, styrkort och månadskommentarer. I egenkontrollen ingår också bl.a. interna revisioner, ledningens genomgång och uppföljningar av vårdavtal och kvalitetsprojekt. Folktandvården redovisar arbetet med patientsäkerhet och kvalitet i Verksamhetsuppföljningar till beställaren samt i Förvaltningsberättelsen till landstinget. Granskning sker av revisorer. VISION AFFÄRSIDÉ Styrkort Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen Affärsplan Chefskontrakt Månads- Kommentarer

Sida 7 av 20 Struktur för uppföljning/utvärdering Samtliga vårdskador registreras i avvikelsehanteringssystemet Händelsevis. Folktandvårdens Patientsäkerhetsgrupp analyserar regelbundet anmälda avvikelser och Händelseanalyser genomförs vid allvarligare eller återkommande vårdskador. Klinikchefen vid respektive klinik ansvarar för att gemensamma rutiner i ledningssystemet följs och att nya rutiner implementeras i verksamheten. Uppföljning sker genom t.ex. journalgranskningar, ledningens genomgång och interna revisioner. Ett exempel på hur Folktandvården arbetar för att implementera säkra rutiner utifrån avvikelser och följer upp resultatet är vårt strategiska arbete inom endodonti (rotbehandling). Analyser av avvikelser visade att filfrakturer var en återkommande avvikelse i samband med rotbehandlingar. För att minska andelen filfrakturer och samtidigt öka kvaliteten på rotbehandlingarna genomfördes en strategisk utbildning för samtliga tandläkare och tandsköterskor och en gemensam metod för rotbehandlingar implementerades. En enkätstudie har genomförts som visar att metoden används och att tandläkarna upplever att den underlättar behandlingarna. Studien visar också en signifikant ökad röntgenologisk kvalitet på rotfyllningar utförda efter utbildningen jämfört med dem som utfördes innan. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för att öka patientsäkerheten Tillgänglighet En god tillgänglighet är viktig patientsäkerhetsfråga och också ett av SLL s huvudmål. Folktandvårdens mål var att 90 % av klinikerna inom allmäntandvården skulle kunna erbjuda tider till nya patienter utan akuta besvär inom 4 veckor. Detta uppfylldes av 70 % av klinikerna. De kliniker som har längre väntetid än 4 veckor arbetar aktivt för att korta dem. Åtgärder som vidtas är bl.a. rekrytering och översyn av processer och arbetsfördelning. Under 2011 har Folktandvården arbetat med att utveckla tandhygienistrollen. Målet är att tandhygienisterna ska kunna ta hand om fler av revisionsundersökningarna och att klinikerna på det sättet skapar utrymme för att ta emot fler nya patienter. Exempel på strategiska satsningar som genomförs för tandhygienister är utbildningar i barn och ungdomstandvård, bettutveckling samt röntgendiagnostik. Samtliga kliniker som är auktoriserade för Specialisttandvård barn klarar kraven på väntetid på maximalt 2 månader. Inom specialisttandvård för vuxna har arbetet med handlingsplaner bidragit till att det vid årsskiftet endast var vårdgrenen bettfysiologi som inte kunde erbjuda tider inom 6 månader för oprioriterade patienter. Väntetiden för patienter remitterade till bettfysiolog är16 månader och åtgärder vidtas för att korta den. Det råder i länet brist på bettfysiologer och behovet att utbilda fler specialister är stort.

Sida 8 av 20 Vårdgrenarna protetik och endodonti har tidigare brottats med långa väntetider för oprioriterade patienter. Ett strukturerat arbete med handlingsplaner har under 2011 givit god effekt. Handlingsplanerna har resulterat i bl.a. utbildning av allmäntandläkare, förändring av arbetssätt och flöden och ett utökat samarbete med privata specialister. Bemötande Under hösten 2010 genomförde Folktandvården en kundenkät och i januari 2011 fick klinikerna ta del av resultatet. Förbättringsområden var framförallt information om kostnader och behandling samt möjlighet att snabbt kunna få passande tider. Samtliga kliniker har tagit fram handlingsplaner för att ytterligare förbättra bemötandet. Exempel på åtgärder är: Rekrytering av tandläkare och tandhygienister för att snabbare kunna erbjuda tider. Ökad bemanning i receptionen Ändrade rutiner för kallelse och bokning av tid för att kunna erbjuda fler lediga tider Journalmallar för att bättre säkerställa att kunden får kostnadsinformation. Folktandvården Kista har genomfört en utbildning om olika kulturella skillnader för att ännu bättre kunna ta emot patienter med olika bakgrund. Under året har barntandvårdsspecialister från Eastmaninstitutet tillsammans med barnombudsmannen ordnat ett seminarium om Barn som far illa. I samband med detta har även Folktandvårdens rutiner setts över. Läkemedel Folktandvården arbetar aktivt för att minska antibiotikaförskrivningen. Åtgärder som genomförts under 2011: Riktlinjerna för antibiotikabehandling och antibiotikaprofylax har reviderats. Samtliga kliniker har genomfört utbildning i läkemedel och miljö, med speciellt fokus på antibiotika. För nyanställda erbjuds fortlöpande utbildningstillfällen även under 2012. Folktandvården har på samma sätt som 2010 genomfört en kartläggning av patienter som under v 47 sökte för infektion och till hur stor andel av dessa som antibiotika förskrevs. Resultatet kommer att vara underlag för diskussioner som ska leda till ytterligare förbättringar avseende följsamhet till riktlinjerna. Folktandvårdens rutiner för läkemedelshantering kvalitetssäkras vid externa revisioner. Under 2011 har 20 kliniker granskats. Journalgranskning Under 2010-2011 har samtliga kliniker i allmäntandvården genomfört ett projekt där journalanteckningar granskats och handlingsplaner för förbättringar upprättats. Hela Folktandvårdens resultat har presenterats för klinikcheferna. Brister kunde konstateras i dokumentationen kring undersökningstillfället. Det saknades i flera fall t ex dokumentation

Sida 9 av 20 om information till patienten och patientens samtycke. Flera kliniker har efter granskningen utvecklat de mallar de använder vid undersökningar för att ytterligare förbättra journalanteckningarnas kvalitet. En uppföljning för att se om åtgärderna fått önskad effekt kommer att genomföras 2012. Hygien och smittskydd Folktandvården arbetar integrerat med miljö och kvalitet. Som ett led i vårt arbete med kvalitetssäkring ingår även hygien och smittskydd i de interna revisionerna. Revisionerna har under året utvecklats och innehåller nu moment där klinikledning och nyckelpersoner själva arbetar med förbättringsområden för sin klinik. Under 2011 har hygien och smittskyddsansvariga samt arbetsledare vid samtliga kliniker genomgått en utbildning för att kvalitetssäkra arbetet med hygien och smittskydd på klinikerna. Rutin för personal med kompetensbrister Under året har Folktandvården arbetat med processen vid identifiering av bristande odontologisk kompetens hos medarbetare. Målet är att snabbare upptäcka kompetensbrister och vidta åtgärder för hög patientsäkerhet. Exempel på åtgärder är handledning och strukturerad kollegial granskning. Projekt för att minska uteblivande Folktandvården Tensta genomför ett projekt med mål att minska frekvensen uteblivande från undersökningstillfället för barn och ungdomar. Dels används speciella kuvert där det tydligt framgår att brevet innehåller ett kostnadsfritt erbjudande och dels har speciella kallelsebrev på lätt svenska tagits fram. Utvärdering kommer att ske under våren 2012. Patientnära datastöd Under året har utbildningen som alla nyanställda genomgår i det digitala journal- och röntgensystemet utvecklats för att säkerställa en jämnare och högre kompetens hos våra medarbetare. En strategisk utbildning erbjuds under 2011 och 2012 till samtliga tandsköterskor för att underlätta flödet i det patientnära arbetet. Utbildningen ger ökad kompetens i journalsystemet, tandvårdsstödet och i Frisktandvård. Utbildningen innehåller både undervisning i form av lektioner och praktiska moment på kliniken. Riktlinjer och rutiner Riktlinjer och rutiner som rör patientarbetet finns samlade under Vårdflödet på Folktandvårdens intranät Bryggan. En ständig uppdatering sker och nya rutiner tas fram bl.a. efter analys av avvikelser, förändringar i lagar och policys, nya nationella riktlinjer. Som

Sida 10 av 20 exempel togs Riktlinje vid misstanke om sinuskommunikation fram 2011 efter en avvikelse med en tanduttagning som ledde till en kommunikation med sinus. Bryggan är uppbyggd efter vårdprocessen, Vårt arbetssätt.

Sida 11 av 20 Uppföljning genom egenkontroll Exempel på egenkontroll som genomförts under 2011: Samtliga kliniker i allmäntandvården har genomfört journalgranskning. Uppföljning av kvalitetskrav i vårdavtalet sker enligt uppföljningsplan per helår. Ett web-baserat verktyg (Barnuppföljningen) har skapats för att underlätta för klinikcheferna att följa sin verksamhet. Följsamhet till basala hygienrutiner följs upp vid interna revisioner och ledningens genomgång. Förskrivning av antibiotika har för andra året följts upp v 47. Tandhälsoutvecklingen hos barn och ungdomar följs årsvis genom inmatade epidemiologiska data. Vid en intern revision utförd av extern konsult har kvalitetsarbetet granskats. Samverkan för ökad vårdkvalitet och att förebygga vårdskador Samarbete med sjukvården och andra vårdgivare inom tandvården Många av de patienter som behandlas i Folktandvården har även behandlare inom sjukvården eller andra vårdgivare inom tandvården. Folktandvården har rutiner för att kommunikationen mellan olika vårdgivare ska ske säkert. Remisshanteringen är integrerad i journalsystemet och för att säkerställa en hög patientsäkerhet finns det rutiner för att hantera även remisser som kommer från externa remittenter i systemet. Många patienter som behandlas i specialisttandvården och medicinsk tandvård har komplexa problem där vi ofta ingår som en del i en hel vårdkedja. Ett nära samarbete med sjukvårdspersonalen ingår som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Narkosverksamhet Folktandvårdens narkosverksamhet som är lokaliserad till Medicinsk tandvård vid Danderyds sjukhus och Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge har ett etablerat och väl fungerande samarbete med sjukvårdens narkosteam. Pedodonti, specialisttandvård barn Folktandvårdens barntandvårdsspecialister har uppsökande verksamhet mot barn som är långtidssjuka och inneliggande och där tandsjukdomar och orala manifestationer kan få allvarliga medicinska konsekvenser. Sedan flera år förekommer regelbunden konsultationsverksamhet vid hjärtmottagningen på Astrid Lindgrens barnsjukhus (ALB). Folktandvårdens barntandvårdsteam utför även viss akut tandvård på ALB på barn som av olika skäl inte kan flyttas för sin tandvård. Bettfysiologi

Sida 12 av 20 Avdelningen för klinisk bettfysiologi på Eastmaninstitutet ingår sedan många år i ett nationellt program avseende barn och ungdom med juvenil idiopatisk artrit i samarbete med ALB. Andra exempel på samarbete rör barn med sömnapne eller kronisk smärtproblematik. Konsultationer Specialistklinikerna besöker regelbundet allmäntandvårdens kliniker. Vi dessa besök ges hjälp med terapiplanering av svårare fall samt möjlighet till diskussioner om kliniska rutiner. Det förekommer också att specialist och allmäntandläkare behandlar patienter gemensamt. Allt för att uppnå en ökad kvalitet i arbetet. Telemedicin Vid telemedicinkonsultationerna leder en specialist i protetik eller endodonti terapimöten på allmänklinikerna via dator och telefon. Det är ett uppskattat samarbete som bidrar till en spridning av kompetens och att fler komplicerade behandlingar kan genomföras på patientens hemmaklinik. Riskanalys Folktandvårdens Internkontrollplan innehåller bedömning av riskerna för olika negativa händelser som kan inträffa. Patientsäkerhet ingår som en del av denna. Uppdatering av internkontrollplanen sker enligt en fastställd rutin. Att värdera risker vid implementering av nya rutiner, metoder eller innan beslut fattas om verksamhetsförändringar är en löpande del av patientsäkerhetsarbetet. Folktandvården utför riskanalyser utifrån patientsäkerhetsperspektivet enligt metoden i Riskanalys & Händelseanalys, handbok för patientsäkerhetsarbete. Ett exempel på analys som genomförts under 2011 är den riskanalys som genomfördes innan beslut togs att övergå till nya röntgensensorer. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Händelsevis (landstingets gemensamma system för avvikelsehantering) är implementerat i Folktandvården för avvikelser som gäller vård, arbetsmiljö och miljö. Under året har medarbetare i systemet registrerat knappt 700 vårdavvikelser. Antal inrapporterade avvikelser, per år.

Sida 13 av 20 Avvikelser tas på alla kliniker upp på arbetsplatsmöten för att sprida kunskap och minska risken att oönskade händelser inträffar. Efter analys i Folktandvårdens patientsäkerhetsgrupp återförs avvikelser och åtgärder till verksamheten. Detta sker dels vid klinikchefsmöten och dels via intranätet Bryggan. Folktandvården har team som gått utbildning i risk- och händelseanalys. Under 2011 har två vårdskador anmälts som Lex Maria. Den ena rör en försenad diagnos av en hörntand i överkäken som fick till följd att en tand gick förlorad. Den andra rör en förväxling som ledde till att fel tand extraherades på en patient. Båda händelserna leder till åtgärder för att minska risken att de upprepas. Hantering av klagomål och synpunkter Folktandvårdens rutiner för att hantera synpunkter och klagomål från patienter och anhöriga innebär att ärenden i första hand löses direkt på den klinik där patienten får sin behandling (ca 20 ärenden per klinik och år). Detta medför att endast ett fåtal patienter går vidare till patientnämnden eller framför synpunkter till Folktandvårdens ledning. Synpunkterna rör ofta ekonomiska frågor men även behandling, bemötande och service. Det låga antalet klagomål i relation till antalet patientbesök som under 2011 var drygt 1,2 miljoner visar att Folktandvården har goda rutiner för bemötande och omhändertagande.. Via Patientnämnden har 39 patienter eller anhöriga framfört klagomål på bemötande, behandling eller debitering av vård i Folktandvården. Ytterligare 12 patienter har vänt sig direkt till Folktandvårdens ledning för att få gehör för sina synpunkter. Till patientförsäkringen LÖF anmälde under året 325 patienter att de genom fördröjd diagnostik/behandling eller felaktig behandling skadats i Folktandvården och begärde ersättning. Av dessa har 126 beviljats ersättning, 134 avböjts och 65 är ännu inte avgjorda. Under 2011 har 8 ärenden inkommit till Folktandvården från Socialstyrelsen. Dessa har antingen kommit direkt till klinikerna, till Folktandvårdens huvudkontor eller till landstinget. Beroende på till vem de skickas begärs yttrande från olika nivåer i organisationen. Under 2012 kommer processen för detta att förtydligas. Samverkan med patienter och närstående En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är att patienterna får information om vilka behandlingsalternativ som står till buds, förväntad prognos och kostnaderna för de olika alternativen. Kommunikationen måste ske på ett sådant sätt att patienten kan vara delaktig i valen. Folktandvården har rutiner som stödjer att alla patienter ska få behandlings och kostnadsförslag. Trots detta visar den kundenkät som genomfördes under 2010 att vår kommunikation kring framförallt kostnader ytterligare kan förbättras. Samtliga klinikerna har under 2011 tagit fram handlingsplaner utifrån resultatet av kundenkäten. Exempel på aktiviteter i förbättringsarbetet är bl.a. journalmallar som stödjer dokumentation kring behandlings- och kostnadsförslag och rollspel för att träna på kommunikation.

Sida 14 av 20 I Folktandvårdens rutin för att förhindra förväxlingar omnämns patienten som en viktig aktör. När en vårdskada inträffat informeras alltid patienten, som är en viktig del i analysarbetet. När Folktandvårdens hemsida www.folktandvardenstockholm.se omarbetades under 2011 genomfördes både enkät och målgruppsintervjuer för att fånga behoven från användarna. De främsta önskemålen var att man ville få en: 1) förbättrad bokningsfunktion på hemsidan (internetbokning) 2) bättre kostnadsuppskattning 3) förbättrad kontaktinformation på kliniknivå. Samtliga av dessa önskemål har tillgodosetts. Resultat Kariespreventionsprogram för barn och ungdomar Preventionsprogrammet riktar sig till småbarn och småbarnsföräldrar samt yngre skolbarn i riskåldrar. Särskilda insatser görs i socioekonomiskt svaga områden för att utjämna de olikheter i tandhälsa som finns mellan olika delar av länet. Preventionsprogrammet består av ett basprogram som riktar sig till alla barn och ungdomar i riskåldrar med extra insatser till dem med stor kariesrisk eller särskilda behov. I riskområden sker en förstärkning av basprogrammet. Genomförandet av kariespreventionsprogrammet följs upp löpande för samtliga kliniker. Klinikchefen ansvarar för att analysera resultatet och använda det i klinikens arbete med ständiga förbättringar. Aktiviteter riktade mot 1 åringar och deras föräldrar Enligt vårdavtalet ska alla förstagångsföräldrar och alla föräldrar i socioekonomiskt svaga områden erbjudas tandhälsoinformation vid BVC. Ett tandhälsoprojekt StopCariesStockholm startade under 2011, där barn i socioekonomiskt svaga områden födda 2010 kallas till kliniken för utökad profylax. Projektet pågår tills barnen fyllt 3 år och tandhälsoutvecklingen kommer att följas. Antal småbarnsföräldrar som fått tandhälsoinformation på BVC är något färre än tidigare år. Sammanlagt har 7506 småbarnsföräldrar fått tandhälsoinformation år 2011. Minskningen beror på att många av småbarnsföräldrarna, 2817 stycken, istället fått information i projektet Stop Caries Stockholm. När dessa siffror läggs ihop har fler småbarnsföräldrar informerats än tidigare år.

Sida 15 av 20 Program för 2-åringar Enligt preventionsprogrammet ska 2-åringar i socioekonomiskt svaga områden kallas till undersökning, riskbedömning och förebyggande vård. Av de berörda 3944 barnen födda 2009 har 3207 stycken (81%) deltagit i vårdprogrammet. Resultatet är en avsevärd förbättring jämfört med föregående år. År Samtliga Pojkar Flickor 2004 96,10% 95,70% 96,40% 2005 96,40% 96,20% 96,60% 2006 96,50% 95,80% 97,30% 2007 96,90% 97,10% 96,70% 2008 97,30% 97,20% 97,30% 2009 97,80% 97,60% 98,00% 2010 97,30% 96,90% 97,70% 2011 97,48% 97,42% 97,55% Tabellen nedan visar utvecklingen av andelen kariesfria 2-åringar undersökta i Folktandvården år 2004 2011 Utveckling tandhälsan Folktandvårdens tandhälsodata visar att tandhälsan för 3-åringar under åren 2004-2011 har förbättrats. Även i de äldre grupperna, 13- och 19-åringarna är trenden förbättrad tandhälsa, fast här finns en större förbättringspotential. 98,50% 98,00% Andel kariesfria 97,50% 97,00% 96,50% 96,00% 95,50% 95,00% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 94,50% Samtliga Pojkar Flickor Andelen kariesfria 3-åringar undersökta i Folktandvården 2004-2011.

Sida 16 av 20 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 0,0% Samtliga Pojkar Flickor Andelen kariesfria 13-åringar undersökta i Folktandvården 2004-2011. 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 0,0% Samtliga Pojkar Flickor Andelen kariesfria 19-åringar undersökta i Folktandvården 2004-2011. Fluorlackningar på 7- och 13-åringar 7- och 13-åringar i socioekonomiskt svaga områden får förstärkt profylax genom fluorlackning. Fluorlackningarna utförs i samband med undersökningen och upprepas efter ca 1 månad. Folktandvårdens uppföljning visar att 2235 7-åringar (81%) och 2152 13-åringar (82%) erhållit fluorlackning vid två tillfällen. Skolverksamheten Skolverksamheten i socioekonomiskt svaga områden innefattar munhälsolektioner och introduktion till lärarna att genomföra fluorsköljning för eleverna i klass 0 och klass 5. I övriga områden erbjuds munhälsolektioner. Under läsåret 2010/2011 har 334 klasser erhållit fluorsköljning och drygt 55 tusen barn har deltagit i fluortantens lektion om munhälsa.

Sida 17 av 20 För att undersöka skolpersonalens inställning till tandvårdens skolverksamhet genomfördes under 2011 en enkätundersökning riktad till skolpersonal. Undersökningen visar att majoriteten är väldigt positiva till fluortanternas insatser. Facebook: Fluortanten Från Folktandvården Sthlm Frisktandvård Folktandvården startade att erbjuda avtal om Frisktandvård februari 2010. Frisktandvård är tandvård till fast pris och stimulerar till att fler ska gå regelbundet till tandvården, och på så sätt bibehålla sin tandhälsa. Ett mål är att få in fler unga vuxna i den regelbundna tandvården. Under 2011 tecknades 10 527 avtal, varav 58% kvinnor och 42% män. Det innebär att det vid årsskiftet fanns totalt drygt 21 000 patienter som tecknat ett Frisktandvårdsavtal i Stockholm. 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 Antal tecknade Frisktandvårdsavtal 2011 fördelat på åldersgrupper. Journalgranskning Under 2011 medverkade samtliga kliniker i en journalgranskning. Sammanställningen visar att dokumentation t ex kring fynd, läkemedel, diagnoser och utförd vård håller bra kvalitet men dokumentation om kommunikationen med patienten är sämre. Endast i drygt 60 % av journalerna fanns dokumentation om subjektiva symtom. I ännu lägre andel av journalerna

Sida 18 av 20 fanns dokumentation om patientens samtycke till behandling eller kostnad. Under 2012 planeras en begränsad granskning med fokus på dessa områden. 120 100 80 Procent 60 40 Nej Ja 20 0 Kvinnor Män Noterat i journal om subjektiva symtom? Journalgranskning 2011. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Terapiplan Kostnads förslag Noterat samtycke behandling Noterat samtycke kostnad Nej Ja Ej relevant Noterat i journal? Journalgranskning 2011. Förskrivning av antibiotika 98% av förskrivarna (933 stycken) har genomgått utbildningen i läkemedels påverkan på miljön. Utbildningen ingår i handlingsplanen för att minska antibiotikaförskrivningen. Under 2010 och 2011 har personalen erbjudits att delta i v 47-studien, 2010 på initiativ av Strama och 2011 valde Folktandvården att göra en egen uppföljning. Jämförande resultat från de två åren visar att förskrivningen av antibiotika till de patienter som söker akut för infektion är i princip oförändrad. Ca 40 % av gruppen fick antibiotika förskrivet. Materialet är litet och det är svårt att veta om man skulle ha förväntat sig någon mätbar skillnad över den korta tiden. Under 2012 kommer stickprovskontroller att genomföras för att följa upp om antibiotika skrivs på korrekta indikationer.

Sida 19 av 20 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Icke recept Recept 30% 20% 10% 0% 2010 2011 Andel recept/icke recept till patienter som sökt akut för infektion v 47. Jämförande resultat från de två åren avseende fördelningen av förskrivet preparat visar på större skillnader. Andelen förskrivet av förstahandsvalet Fenoxymetylpenicillin har minskat 2011. Materialet behöver analyseras djupare och kompletteras med stickprovsmätningar. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Övrigt Klindamycin Amoxillin Metronidazol Fenoxymetylpc 20% 10% 0% 2010 2011 Fördelning preparatval vid förskrivning under v 47. Utfasning av kemikalier Folktandvården arbetar aktivt för att fasa ut kemikalier som ligger på Stockholms läns landstings utfasningslista. Mellan åren 2007 och 2011 har Folktandvården minskat inköpen av utfasningskemikalier med 92 %. Folktandvården Stockholm har 2011 bytt sina kvitton och endast bisfenol-a fria kvitton hanteras.

Sida 20 av 20 Strategiska utbildningssatsningar Strategiska utbildningar är ett sätt att säkerställa en jämn och hög kvalitet och en hög patientsäkerhet. Exempel på utbildningar: Samtliga nyutexaminerade tandläkare och tandhygienister genomgår Folktandvårdens Introduktionsprogram som förutom seminarier och auskultationer innehåller strukturerad handledning. Alla chefer i Folktandvården genomgår Stockholms läns landstings Jämställdhetsutbildning för chefer Samtliga klinikchefer genomgår under 2011 och 2012 utbildningen Kommunikation och konflikthantering för chefer Samtliga internrevisorer har under 2011 utbildats till förbättringsledare. Övergripande mål och strategier för kommande år Folktandvården har även 2012 övergripande mål för tillgänglighet, kvalitet samt förbättrad tandhälsa. Parameter Mål Nya vuxna patienter utan akuta besvär ska erbjudas tid för undersökning 91 % av inom 4 veckor. klinikerna Barn och ungdomar som remitteras till specialisttandvård ska som längst 100 % behöva vänta två månader Vuxna patienter som remitteras till specialisttandvård ska som längst behöva 100 % vänta sex månader Andel patienter nöjda med behandling och bemötande i Folktandvården 95 % 0-vision för extraherade 6:or för barn och ungdomar som regelbundet fått sin tandvård i Folktandvården Minska antal fyllda/karierade approximalytor hos 19-åringar som gått hos Folktandvården under hela sin uppväxttid Teckna minst 20000 frisktandvårdsavtal under 2012 Alla patienter som får antibiotika förskrivet ska få det på korrekta indikationer. Mätning sker genom journalgranskning med stickprov.