Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter



Relevanta dokument
Resa till IDF-konferensen World Dairy Summit 2013, Yokohama, Japan

Slutrapport SLF-projekt H

Slutrapport SLF-projekt V

Har storleken betydelse?

Genomiska avelsvärden revolutionerar avelsarbetet

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Översyn av avelsmålet Avelsmål 2017

Integrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost

Nyheter - NAV gemensam Svensk Finsk Dansk rutinavelsvärdering 3 november 2014

DNA- analyser kan användas för att

Analys av prisförändringar i olika prisled för mjölk

Genomisk selektion -erfarenheter från mjölkkor -möjligheter för köttraser. Besöksdagen på Gunnarp Hans Stålhammar

Husdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?

För mera information: Om Växa Sverige

Korsningsavel för bättre ekonomi

Mjölkåret 2012 Sammanfattning... 3 Om Arla Flest kor per gård i Kalmar minst i Jämtland Störst andel storgårdar i Halland och

Slutrapport från SLF projektet: Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap

Reseberättelse för Värmlands Koklubbs resa till Danmark den 17-19:e mars 2015

Boosta Mjölkföretaget

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Den svenska mejerimjölkens sammansättning 2009

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Hur bra förutsäger kvigors avelsvärden framtida prestationer som kor?

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Alltid det svarta fåren!

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Nyheter NAV, gemensam Svensk-Finsk-Dansk, rutinavelsvärdering 14 augusti 2012

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

Avelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU

Anett Seeman

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy Alkutuotanto 1

Maten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson

Lars-Inge Gunnarsson. Ränneslöv/Skottorps Säteri. Nordisk Avlsværdivurdering

Limousin á la carte Produktionssätt

Effekt av andel grovfoder och individens vommikrobiota på mjölk- och metanproduktion

{ NR 02 MAJ 2013 } VIKINGGENETICS OCH HAMRA GÅRD I NÄRA SAMARBETE. Sidan 9. FEBRUAR 2013 avlsnyt

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Välkommen till framtidens mejeri! På väg mot netto noll klimatavtryck

Det går lika bra med rapsfett

Anlagspar I våra gener sitter anlagen parvis, ett från fadern och ett från modern.

Vasens ost. En bit osthistoria från Småland

Klövhälsoläget Och vad gör Växa för att förbättra klövhälsan? Frida Åkerström, veterinär Växa Sverige

Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion?

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Datainsamling för djurgård

Se pengarna i din friska besättning

Hur säkerställer vi kvaliteten på. viltkött? Seminarium KSLA och Svenska Viltmatakademien 26 september Eva Wiklund & Gunnar Malmfors

Personuppgifter hanteras enligt personuppgiftslagen (1998:204).

Ger dig bättre kontroll

NÄRINGS- OCH HÄLSOASPEKTER AV GETMJÖLK. Karin Jonsson Chalmers tekniska högskola Livsmedelsvetenskap

Ger korsningsavel bättre mjölkkor?

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016

Gener som påverkar mjölkens sammansättning hos ko

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras

Kvighotell - En ny model för ungdjur management

Korastning javisst, men hur?

Publicerad i Göteborgsposten 22/

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:

Näringsvärden i konsumtionsmjölk samt gräddprodukter

et Juvertumörer Vill du bidra till ökad kunskap om tumörsjukdomar hos hund?

Vi vill presentera vårt unika foderkoncept, som främjar djurens hälsa, fruktsamhet och optimerar era produktionsresultat.

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning

genvägar arv facit.notebook December 02, 2009 Genvägar arv mar 11 10:20

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra?

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm

IDF-konferensen World Dairy Summit 2013 samt besök på mejeriföretaget Meiji och Japans nationella center för jordbruks- och livsmedelsforskning

Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Värdet av köttrassemin i mjölkbesättningar. Freddy Fikse Växa Sverige

Arlas Ekorapport Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 5

Svag prisutveckling väntas på världsmarknaderna

Milly en västerbottnisk exportframgång!

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Information om SKK:s index för HD och ED

Sammanfattning Arv och Evolution

Mjölkens historia. Årskurs: 4-6 Ämnen: Historia, Bild, Svenska, Hem & konsumentkunskap

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Genomisk avelsvärdering instruktion för beställning

Lönsam mjölkproduktion

Åter mejeriutbildning på Alnarp

Möjligt på nytt tåg. Kretsmöten

TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter.

Nyttjande av korsningar i mjölkproduktionen

Vi som älskar öppna landskap

Sammanställning Varuområde. Leverantör. Färskvaror/Kylvaror

NÖT

Transkript:

DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter Frida Gustavsson, Civ. ing. i Bioteknik. Doktorand inom Livsmedelsteknik, Lunds Universitet frida.gustavsson@food.lth.se beror både på miljön och på kons gener, vilket gör att sammansättningen kan skilja sig både mellan olika koraser och mellan individer inom samma ras. Både protein- och fetthalt är viktiga parametrar vid tillverkning av olika mejeriprodukter men även den detaljerade sammansättningen och strukturen på proteinerna och fetterna spelar roll. Olika mejeriprodukter påverkas av olika mjölkparametrar. Frågan är om det är möjligt att rikta mjölkproduktionen för att få skräddarsydd mjölk för olika produkter? I Kokontrollen samlas data om kornas mjölkavkastning samt mjölkens fett- och proteinhalt vilket senare används inom avelsarbetet. Dock finns där ingen information om detaljerad fett- och proteinsammansättning och man vet inte förrän efter den framavlade kon har börjat producera mjölk hur resultatet blev. Ett sätt att lösa detta problem är att man genom studier kan undersöka hur kons arvsanlag påverkar mjölksammansättning och mjölkens processegenskaper. Då skulle man, genom exempelvis genomisk selektion, kunna välja ut kor även efter dessa egenskaper. Utifrån detta startades projektet Det svensk-danska milk genomics initiativet. I studien undersöktes den genetiska uppsättningen och mjölk från totalt 12 kor från Svensk röd och vit boskap (SRB), Dansk Holstein (DH) och Dansk Jersey (DJ). Totalt 6 mjölkgårdar har besökts i Sverige och Danmark för att samla in mjölk och blodprover. Mjölken analyserades för sammansättning och processegenskaper och DNA (arvsanlag) extraherades ur blodproverna för analys av kända genetiska varianter av mjölkprotein och även för en övergripande genomskanning där variation mellan djur undersöktes. Resultaten från studien visar på tydliga skillnader i mjölksammansättning och teknologiska egenskaper mellan individuella kor från samma ras och även mellan olika raser. Mjölk från DJ har bäst ystningsegenskaper medan mjölk från SRB har sämst. Vidare visade studien att genetiska varianter av mjölkprotein påverkar hur väl lämpad mjölken är för att göra ost. De varianter som gav bra ystningsegenskaper är vanligare i DJ än i SRB vilket kan förklara en del av skillnaden. Genom att ta ett blodprov på en kviga/ ko eller tjur kan man ta reda på vilken genetisk variant den kommer att ge i mjölken eller föra vidare till sin avkomma. I studien har vi även undersökt kons hela arvsanlag för att hitta nya gener som kan användas inom avelsarbetet. Resultaten visar att det inte bara är de kända genetiska varianterna av proteinerna som påverkar mjölkens ystbarhet. Till exempel styr vissa gener hur proteinerna är uppbyggda, medan några gener påverkar mindre beståndsdelar i mjölken. Förutom dessa har studien även hittat många nya gener som är viktiga för osttillverkningen, men som man ännu inte vet hur de påverkar mjölken och dessa egenskaper. Sammanfattningsvis har studien gett en bild av den genetiska variationen hos de största mjölkkoraserna i Sverige och Danmark och visat på tydliga skillnader i mjölksammansättning och teknologiska egenskaper mellan individuella kor från samma ras, och även mellan olika raser, som till stor del kan förklaras av denna genetiska variation. Med kunskap om gener som påverkar mjölkens sammansättning och teknologiska egenskaper kan de bästa tjurarna/ korna väljas ut. Detta ger möjligheter att producera mjölktyper med ett förväntat mervärde som gynnar lantbrukarnas lönsamhet och mejeriföretagens produktion. Frida Gustavsson är doktorand inom forskningsområdet Milk Genomics på Institutionen för Livsmedelsteknik, Lunds Universitet. Frida har en civilingenjörsexamen i Bioteknik från Lunds Tekniska Högskola och har under utbildningen jobbat som sommarvikarie på laboratoriet på Skånemejerier, både på mejeriet i Malmö och i Lunnarp. Djurhälso- & Utfodringskonferensen 212 6 Svensk Mjölk

Sida 1 av 4 Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter Frågeställning: Att vi får en råvara som mejerierna vill ha är av största vikt. Kan vi påverka mjölkens samman sättning och processegenskaper genom att avla oss fram till det vi vill ha? Frida Gustavsson, Civ. ing. Bioteknik Doktorand på institutionen för livsmedelsteknik, Lunds Universitet Single cow cheese Single cow cheese liknande Single malt whiskey Ost gjord på mjölk från EN ko Serveras på restaurangen PM & vänner i Växjö Smakad av EU:s jordbruksministrar på toppmöte Agnes gårdsmejeri utanför Växjö bild: Björn Wanhatalo http://fof.se/tidning/212/2/single cow cheese Olika kor olika mjölk Variation i mjölksammansättning Inte bara mellan koraser Variation mellan individer! Pärla, fjällkon som ger single cow cheese, har bra mjölk för osttillverkning Hög fetthalt Hög proteinhalt Fett Många olika fettsyror Förstoring x1 Oklar lösning Protein Kaseiner och vassleproteiner Förstoring x1 Oklar lösning Existerar som fettkulor Naturlig diameter: mm Efter homogenisering: mm x1 synliga fettkulor Kasein aggregerar till små olikformade partiklar Diameter: mm Vassleprotein fritt i mjölken x1 synliga fettdroppar x1 Fettdroppar Kaseinpartiklar 98 Djurhälso- & Utfodringskonferensen 212

Sida 2 av 4 Yoghurt/filmjölk Strukturen påverkas av Kaseininnehåll Vassleproteininnehåll Fettinnehåll Smör Produktionen påverkas av Fetthalt Fettsammansättning Protein spelar inte lika stor roll vid smörtillverkning Ost Utbytet är viktigt; 1 kg mjölk ger ca 12 kg ost Både oststruktur och utbyte påverkas bl.a. av: Proteinhalt och proteinsammansättning Fetthalt Möjligt med riktad mjölkproduktion? Smörkor, ostkor och yoghurtkor? Möjlighet att ha gårdar med ostkor i närheten av ysteriet! Hur? Genomiska avelsvärden Det svensk danska milk genomics initiativet Milk genomics forskning om gener som kontrollerar och påverkar mjölkproduktion Hur påverkar kons arvsanlag mjölksamman sättningen och vidare t.ex. mjölkens ystbarhet? Källa: Svensk Mjölk Studie på SRB, Dansk Holstein och Dansk Jersey Djurhälso- & Utfodringskonferensen 212 99

Sida 3 av 4 Provinsamling Mjölk och blodprover från 4 kor av vardera rasen har samlats in på 6 vanliga mjölkgårdar Mjölken analyseras för sammansättning och teknologiska egenskaper RESULTAT DNA (arvsanlag) extraheras ur blodproven Sökning efter kända genetiska varianter av mjölkprotein Övergripande genomskanning för att leta efter variation mellan djur Skillnader mellan raser Genetisk påverkan Tid, min Hastighet, Pa/min Halt i % 3 7 3 6 2 2 4 1 3 1 2 1 Tid innan uppbyggnad Uppbyggnadshastighet Fett Protein Kasein Koaguleringsegenskaper SRB SRB DH DH DJ DJ Längre tid för ett ostkoagel att börja bildas i mjölk från SRB Går långsammare för ostkoaglet att bli fast Jerseymjölk verkar bättre för ystning! Koaguleringstid, min 3 2 2 1 1 AA AB AE BB BE EE Genetisk variant av kasein Gelstyrka, Pa 16 14 12 1 8 6 4 2 AA AB AE BB BE EE Genetisk variant av kasein Önskvärt med snabb koagulering och starkt koagel Genetisk variant AA AB AE BB BE EE Andel SRB med varianten i 37% 2% 3% 2% 8% 3% urvalet Avel Övergripande genomskanning Blodprov på en kviga/ko eller tjur Vilken genetisk variant ges i mjölken eller förs vidare till avkomma? Kor avlas fram för skräddarsydd mjölk 1 2 3 4 6 7 8 9 1 11 12 13 14 1 16 17 19 21 23 2 27 29 X Kromosomer 18 2 22 24 26 Samband mellan kons hela arvsmassa och ystbarhet Plats i arvsmassan där grupper av kor skiljer sig från varandra Tidigare okända gener som påverkar ystbarhet hittade! 1 Djurhälso- & Utfodringskonferensen 212

Sida 4 av 4 Slutsats Fått kunskap om genetiska variationen hos 3 stora raser i S och DK tydliga skillnader i mjölksammansättning och teknologiska egenskaper mellan individuella kor från samma ras mellan olika raser kan förklaras av den genetiska variationen Nytta till näringen Med kunskap om gener som påverkar mjölkens sammansättning och teknologiska egenskaper kan de bästa tjurarna/korna väljas ut. Detta ger möjligheter att producera mjölktyper med ett förväntat mervärde som gynnar lantbrukarnas lönsamhet och mejeriföretagens produktion. Finansiärer och samarbets partners SLF (Svensk Lantbruksforskning) Tvärlivs (Formas, Vinnova, SLF, Svensk dagligvaruhandel och Livsmedelsföretagen) Arla Foods Sveriges Lantbruksuniversitet, Århus Universitet, Svensk Mjölk och VikingGenetics Djurhälso- & Utfodringskonferensen 212 11