Revisionsrapport 3 / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Juni 2011 Huddinge kommun Granskning av stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld
Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Syfte och avgränsning...3 2.3. Revisionsfrågor...3 2.4. Revisionskriterier...4 2.5. Metod...4 3. Styrning...5 3.1. Socialnämndens mål...5 3.2. Handlingsplan mot våld i nära relation...5 4. Arbetet med våldsutsatta i Huddinge kommun...6 4.1. Länsstyrelsernas och Socialstyrelsens granskning...6 4.2. Kvinnofridsteamet...7 4.3. Socialnämndens relation med Huddinge Kvinnojour...9 5. Bedömning...11 5.1. Svar på revisionsfrågorna...11 5.2. Sammanfattande bedömning...13 Bilagor: Bilaga 1 Källförteckning 1
1. Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Huddinge granskat kommunens stöd till våldsutsatta kvinnor och deras barn. Våld och övergrepp i nära relationer får allvarliga konsekvenser för enskilda människor, vilket lyfts fram i Mål och budget 2011. Att förebygga och förhindra att sådana situationer uppkommer, och att ingripa på ett insiktsfullt sätt när de uppkommer, anges vara ett viktigt offentligt åtagande för att skapa ett öppet och tolerant samhälle. Kommunfullmäktige har gett socialnämnden i uppdrag att särskilt utveckla arbetet inom Kvinnofridsteamet med stöd till våldsutsatta i samkönade relationer samt förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Granskningen syftar till att bedöma om socialnämnden har en ändamålsenlig styrning och uppföljning av arbetet med våldsutsatta kvinnor och deras barn samt om de erbjuder det stöd som lagen kräver. Granskningen visar att socialnämnden under de senaste två åren fattat en rad beslut som går i den riktning som lagstiftaren avser, men att vissa delar behöver utvecklas ytterligare för att arbetet ska bedrivas helt i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd. Enligt Socialtjänstlagen och de allmänna råden om socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld ska det i kommunen finnas en organisation som kan erbjuda adekvat stöd. Det är därför önskvärt att Kvinnofridsteamet, som bedrivs i projektform, eller motsvarande verksamhet får utgöra en permanent del av socialtjänstens verksamhet. Det är också önskvärt att socialnämnden ytterligare förfinar uppföljningen av de biståndsbedömda insatser som erbjuds kvinnorna. Idag finns ingen samlad kunskap om hur långa boendeplaceringarna är, eller deras effekter på övergripande nivå. Kvinnofridsteamets arbete har skapat en möjlighet att bättre möta målgruppens behov och teamet vänder sig även till de som utövar våld. Teamet har börjat utveckla metoder för att arbeta med olika typer av samtalsbehandling och bildkommunikation, insatser vars effekter socialnämnden noga bör följa. Socialtjänstlagen kräver att man särskilt stöttar barn som bevittnat våld. Socialnämnden bör i all verksamhet som rör barn som bevittnat våld se till att de metoder som används för att ge ett barn stöd och hjälp är utformade utifrån den bästa tillgängliga kunskapen om barns behov. Socialnämndens ordförande samt ytterligare en ledamot i nämnden ingår också i Kvinnojourens styrelse, varför det är väsentligt att uppmärksamma jävssituationen. I granskningen har framkommit att nämndens ordförande samt ledamoten inte anmält jäv då beslut fattats om bland annat bidrag till kvinnojouren. Nämnden bör i fortsättningen vara vaksam på att jäv alltid ska anmälas och protokollföras. Vi har efter genomförd granskning identifierat följande förbättringsområden: Tydliggör roller och ansvar mellan kommun och kvinnojour genom att uppmärksamma jävsförhållanden. Uppdatera Handlingsplan mot våld i nära relation. Överväg former för att göra Kvinnofridsteamet eller motsvarande till en permanent del av socialtjänstens verksamhet. Se över socialsekreterarnas och behandlarnas arbetssituation i Kvinnofridsteamet. Se över rutiner för samverkan med de socialsekreterare som utreder barnens situation i de ärenden där barn är involverade för att garantera att barnens bästa alltid kommer främst. 2
2. Inledning 2.1. Bakgrund Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem och utgör ett hot mot människors hälsa och välbefinnande. Under den senaste tioårsperioden har även hedersrelaterat våld uppmärksammats i stor omfattning. Inom båda dessa områden har det tidigare funnits stora kunskapsbrister i kommunerna. Socialstyrelsen genomförde 2008 en nationell tillsyn som visade att det finns en stor förbättringspotential. Att hjälpa våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld är kommunernas skyldighet men ofta förlitar de sig på ideella föreningars arbete. Socialstyrelsen har i allmänna råd uttalat en inriktning för hur den kommunala verksamheten bör hantera frågan om våld i nära relationer. Våld och övergrepp i nära relationer får allvarliga konsekvenser för enskilda människor, vilket lyfts fram i Mål och budget 2011. Att förebygga och förhindra att sådana situationer uppkommer, och att ingripa på ett insiktsfullt sätt, anges vara ett viktigt offentligt åtagande. Kommunfullmäktige har gett socialnämnden i uppdrag att särskilt utveckla arbetet inom Kvinnofridsteamet med stöd till våldsutsatta i samkönade relationer samt förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Revisionen har i sin risk- och väsentlighetsbedömning sett det som viktigt att följa det utvecklingsarbete som bedrivs och vilka resultat som uppnås i fråga om metoder, organisation, arbetssätt och resursbehov. 2.2. Syfte och avgränsning Granskningens övergripande syfte är att granska om socialnämnden har en ändamålsenlig styrning och uppföljning av arbetet med våldsutsatta kvinnor och deras barn samt om de erbjuder det stöd som lagen kräver. Granskningen avser arbetet med våldsutsatta kvinnor och deras barn och är en genomlysning av arbetet utifrån fullmäktiges riktade uppdrag. 2.3. Revisionsfrågor I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Vilka brister i det hittillsvarande arbetet med stöd och skydd till våldsutsatta ligger till grund för det riktade uppdraget till socialnämnden om Kvinnofridsteamet? Hur stor är personalomsättningen bland handläggande socialsekreterare? Hinner Kvinnofridsteamet informera alla socialsekreterare om våld i nära relationer? Hur organiseras arbetet och vilka mål har satts upp? Arbetar Kvinnofridsteamet enbart kontorstid eller kan våldsutsatta få kontakt med teamet även andra tider på dygnet? Vilken typ av stöd erbjuder kommunen? Slussar Kvinnofridsteamet hjälpsökanden vidare till andra instanser ex. kontakt med polis, advokat, förtursansökan till bostad, stöd till skuldsanering mm.? Görs kartläggningar av förekomsten av våld i nära relationer? Hur ser utvecklingen ut över tiden? Hur uppskattas mörkertalen? Hur bedöms effekterna av verksamheten? Kriterier, nyckeltal, mätmetoder, uppföljning. Hur dras gränserna mot frivilligorganisationer vad gäller t.ex. ansvar för verksamheten? Vilket stöd i form av bidrag ges till frivilligorganisationerna inom området? Vilka kanaler finns för information till våldsutsatta? 3
Sker någon intern och extern samverkan? Har kommunen bedrivit några särskilda projekt inom denna problematik de senaste åren? Lärdomar från dessa? 2.4. Revisionskriterier Granskningen utförs mot bakgrund mot lagar och kommunens egna styrdokument: Kommunfullmäktige har i Mål och budget 2011 formulerat kommunens inriktning för arbetet med våldsutsatta. Där framgår att våld och övergrepp i nära relationer utgör ett allvarligt folkhälsoproblem och att våldsutsatta ska få ett bra och kompetent bemötande samt garanteras ett snabbt och säkert skydd. Där framgår även att våldsutövande män ska erbjudas särskild behandling. I 2011 års mål och budget finns ett riktat uppdrag att inom Kvinnofridsteamet vidareutveckla arbetet med stöd och skydd till våldsutsatta genom ökad kunskap om våld i samkönade relationer och förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Av Socialtjänstlagens 5 kap 11 framgår att kommunen är ansvarig för att ge stöd till brottsoffer. Kommunens socialnämnd, eller dess motsvarighet, ska verka för att brottsoffret får stöd men har också har ansvaret för att även utövaren vid behov får stöd. Kommunen ska enligt lagen särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ska också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp Av Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld (SOSFS 2009:22) framgår att socialnämnden bör ta fram en handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Arbetet ska utföras av personal med lämplig utbildning och erfarenhet. I alla typer av ärenden som rör en våldsutsatt kvinna bör socialnämnden, med anledning av våldet, bl.a. utreda o vilket behov kvinnan har av stöd och hjälp akut, o våldets karaktär och omfattning, o risken för att kvinnan kommer att utsättas för ytterligare våld, o hur kvinnans nätverk ser ut, o vilket behov kvinnan har av stöd och hjälp på kort och lång sikt, och o om något barn har bevittnat våldet. Utredning bör inledas utan dröjsmål. De insatser som kommunen bör erbjuda är tillfälligt boende, råd och stöd, kontaktperson samt ekonomiskt bistånd (även andra insatser kan förekomma). I de fall där det finns barn som bevittnat våldet så bör socialnämnden skyndsamt göra en förhandsbedömning om en utredning om barnets behov bör inledas. En utredning till skydd eller stöd för ett barn bör ha en klar inriktning på barnets situation, hans eller hennes behov och hur dessa tillgodoses. 2.5. Metod Granskningen grundas på intervjuer samt studier av relevanta dokument. Följande intervjuer har genomförts: 4
Projektledare för Kvinnofridsteamet Gruppintervju med samtliga socialsekreterare och behandlare i teamet. Gruppintervju med ordförande, anställd och styrelseledamot vid Huddinge Kvinnojour. Projektledaren för Kvinnofridsteamet, Kvinnojourens ordförande samt förvaltningschefen vid social- och äldreomsorgsförvaltningen har beretts tillfälle att faktagranska rapporten. 3. Styrning 3.1. Socialnämndens mål Socialnämnden arbetar utifrån fullmäktiges mål och riktade uppdrag. Under målet hållbar samhällsutveckling och området folkhälsa mäter socialnämnden följande indikatorer: Antal polisanmälningar för grovt kvinnofridsbrott Antal våldsutsatta kvinnor som har haft kontakt med kvinnofridsteamet (97 st 2010) Antal våldsutövare som har haft kontakt med kvinnofridsteamet (25 st 2010) Socialnämnden påpekar i verksamhetsplan 2011 att det är för tidigt att säga om arbetet inom Kvinnofridsteamet har någon påverkan på andelen till polisen anmälda kvinnofridsbrott. Även andelen våldsutsatta kvinnor samt våldsutövande män som har haft kontakt med teamet är svårt att kommentera då ingen jämförelse ännu går att göra eftersom verksamheten startade 2010. Nämnden menar att det är rimligt att antalet ökar 2011. I verksamhetsplanen finns även ett åtagande att inom Arbete och försörjning utveckla kvinnofridsarbetet utifrån det riktade uppdraget från kommunfullmäktige. Det riktade uppdraget var att inom Kvinnofridsteamet vidareutveckla arbetet med stöd och skydd till våldsutsatta genom ökad kunskap om våld i samkönade relationer och förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Socialnämnden har också i sin verksamhetsplan formulerat åtagandet att under 2011 starta nätverk för kvinnor som är våldsutsatta. 3.2. Handlingsplan mot våld i nära relation Handlingsplanen är beslutad 2009 och beskriver socialnämndens och äldreomsorgsnämndens arbete med våld i nära relationer under 2009 och 2010. Som en bilaga i handlingsplanen finns kommunens Kommunikationsplan för kvinnofrid. Den syftar till att visa vilka budskap som bör kommuniceras till olika målgrupper, vilka informationskanaler som bör användas och med vilken periodicitet. De budskap som ska framgå i all kommunikation är enligt planen: att våld är ett brott- att man ska ta hjälp - våld i nära relationer ska aldrig tolereras vart man vänder sig som utsatt kvinna vilket stöd kommunen erbjuder kvinnan, mannen respektive barnen Den prioriterade målgruppen i kommunikationsplanen är kvinnor som utsätts för våld och deras barn. De behöver få information om var de kan få akut stöd och rådgivning för att hitta en väg ut ur sin situation. En viktig målgrupp anges även vara de män som slår, och de ska kunna få bra och effektiva insatser för att vända sitt beteende. Ännu en målgrupp enligt planen är allmänheten eftersom anhöriga och de som riskerar att hamna i en destruktiv familjesituation behöver lära sig om varningssignaler och att de kan få stöd. 5
4. Arbetet med våldsutsatta i Huddinge kommun 4.1. Länsstyrelsernas och Socialstyrelsens granskning Före år 2010 fanns kvinnofridsfrågorna i projektorganisation på socialförvaltningen. Förvaltningen bedrev Projekt Kvinnofrid som också delvis finansierades av Länsstyrelsen. Projektet bestod av en samordnare och en styrgrupp. Inget utrymme fanns att möta kvinnor, utan arbetet handlade om att skapa en likartad process i mötet med våldsutsatta kvinnor och deras barn oavsett vilken socialsekreterare som utredde ärendet. Länsstyrelserna genomförde 2008 2009 för första gången tillsyn av 80 kommuners arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Socialstyrelsen publicerade rapporten 2009. Socialnämnden i Huddinge granskades i november 2008 och Länsstyrelsen meddelade beslut i mars 2009 med kritik gällande ett antal viktiga frågor. Nedan framgår bristerna i Länsstyrelsens tillsyn samt vilka åtgärder som vidtogs: Tabell: Brister i Huddinge kommun enligt Länsstyrelsen samt Socialnämndens åtgärder Brist enligt Länsstyrelsen Handlingsprogram och rutiner var inte implementerade bland handläggare och utförare. Kompetensen bland handläggare var ojämn. Metoder och arbetssätt för att identifiera våldsutsatta kvinnor behövde utvecklas. Socialtjänsten saknade system för statistik och uppföljning. Brister när det gäller att tillgodose särskilt våldutsatta kvinnors behov av stöd och skydd. Hot- och riskbedömningar gjordes inte systematiskt. Rutiner för sekretesskydd saknades. Brister i handläggning och dokumentation. Förhandsbedömningar och utredningar av barn som bevittnat våld saknade ett genomgripande barnperspektiv. Övervägande om polisanmälan gjordes inte alltid vid upptäckt eller misstanke om att ett barn utsatts för våld. Informationen behövde förbättras. Samverkan behövde struktureras. Rutiner för familjerätten behövde förtydligas. Åtgärd enligt Socialnämnden En arbetsgrupp med enhetschefer reviderade Handlingsplanen. En grupp med samverkansuppdrag ska hålla planen levande. Handlingsprogrammet ska vara en del av introduktionsprogrammet för ny personal Referensgruppen för dåvarande projekt kvinnofrid fick i uppdrag att utforma en kompetensutvecklingsplan för socialförvaltningen. Dåvarande kvinnofridsamordnare och informationsansvarig fick i uppdrag att utforma informationsmaterial samt informationsplan. Förvaltningen gjorde en kartläggning av en våldutsatts kvinnas kontakt med kommunen. Dåvarande kvinnofridssamordnaren fick uppdrag att se över kodning av ärenden i ProCapita. Styrgruppen gav kvinnofridsprojektet i uppdrag att utarbeta ett förslag på ett kvinnofridsteam. Utbildning för socialsekreterare i hot- och riskbedömningsinstrumentet SARA Utvecklingsledarna på Arbete och Försörjning samt på Individoch familjeomsorg fick i uppdrag att utarbeta skriftliga rutiner för sekretesskydd. Enheterna som arbetar med myndighetsutövning fick i uppdrag att utveckla kvaliteten. Ledningsgruppen inom Individ och Familjeomsorg beslutade att barn och ungdomar ska kunna beviljas Trappan som en insats för att öka möjligheterna till uppföljning. Enhetschefer fick i uppdrag att göra internkontroller för uppföljning av att övervägande gjorts. Åtgärdas inom ledningssystem för kvalitet. Fanns med i verksamhetsplan 2009 Åtgärdas inom ledningssystem för kvalitet. Fanns med i verksamhetsplan 2009 Åtgärdas inom ledningssystem för kvalitet. Fanns med i verksamhetsplan 2009 6
Efter att kommunen kritiserats av Socialstyrelsen genomförde socialnämnden en kartläggning för att inventera arbetet med målgruppen. I den framkom att det saknades ett tydligt ansvar för att utreda konsekvenser av våldet och de behov av insatser för skydd och stöd som kvinnor hade samt uppföljning av dessa insatser. Det saknades även råd- och stödinsatser i kommunal regi. Man såg också att det fanns ett behov av insatser för våldsutövare. Slutligen fann förvaltningen att det fanns ett behov av en förstärkning av barnperspektivet i arbetet med barn som bevittnat våld. Socialnämnden ansåg också att samverkan kring målgruppen behövde förstärkas internt och externt. Nämnden beslutade att söka projektmedel för en pilotverksamhet, ett Kvinnofridsteam, och beviljades medel i bidrag av Länsstyrelsen för år 2009. Teamet har varit verksamt sedan februari 2010 och ska fortsätta i projektform till februari 2012. 4.2. Kvinnofridsteamet Kvinnofridsteamet fanns till en början inom enheten Arbete och Försörjning på social- och äldreomsorgsförvaltningen. Vid årsskiftet 2011 flyttade teamet till Individ- och familjeomsorgen eftersom ärendena har mer likheter med dessa ärenden. Kvinnofridsteamet har till uppdrag att möta kvinnor och män som är utsatta för eller utsätter någon för våld. Fokus sedan teamet startades har varit att se våldets konsekvenser inom hela socialtjänstområdet. Projektet styrs av en styrgrupp bestående av verksamhetschefer för individ- och familjeomsorgen, arbete och försörjning, äldreomsorgen och funktionsnedsättningsområdet. Det finns en referensgrupp av enhetschefer inom samma områden och en operativ grupp som samverkar kring gemensamma ärenden. Personalen på kvinnofridsteamet är 1,0 projektledare, 2,5 socialsekreterare och 2,5 behandlare. Nuvarande projektledaren tillika chef är nytillträdd sedan 1 januari 2011. Enligt henne har projektet en god förankring i förvaltningsledningen och i den politiska organisationen. Personalomsättningen inom teamet har varit stor under 2010. Projektledare samt tre socialsekreterare har slutat och ersatts under året. Enligt teamets chef har den höga personalomsättningen varit ett hinder för arbetet. De intervjuade medarbetarna i teamet menar att arbetsbelastningen är mycket hög och att den psykiska påfrestningen på socialsekreterare och behandlare är stor. Enligt teamets projektledare har projektet lett till många nya insikter och att kommunen tagit fram rutiner och metoder för klientarbetet. Att teamet har en sammanhållande roll i frågor om våld och våldets konsekvenser anser hon vara framgångsfaktor i hela socialtjänsten. Projektet Kvinnofridsteamet har finansierats till 40 procent av Länsstyrelsen med 1 250 000 kr 2010. Kommunen har finansierat projektet med 1 787 000 kr under samma period. Tabell: Kostnader 2010, kr Personal, inklusive sociala avgifter 2 632 162 Insatser 60 000 Lokalhyra 238 000 Inventarier 80 000 Administration (telefon, datorer etc) 30 000 Utvärdering 65 000 Summa kostnader 3 036 162 Källa: Slutrapport till Länsstyrelsen 2010-12-31 7
4.2.1. Olika former av stöd Enligt de allmänna råden bör en kommun erbjuda en rad insatser för kvinnor som utsatts för våld, och deras barn, som ofta bevittnat våldet. Utredning bör inledas utan dröjsmål. De insatser som kommunen bör erbjuda är tillfälligt boende, råd och stöd, kontaktperson samt ekonomiskt bistånd. I de fall där det finns barn som bevittnat våldet så bör socialnämnden skyndsamt göra en förhandsbedömning om en utredning om barnets behov bör inledas. En utredning till skydd eller stöd för ett barn bör ha en klar inriktning på barnets situation, hans eller hennes behov och hur dessa tillgodoses. Socialsekreterarna i teamet genomför utredningar och planerar insatser. De arbetar vardagar och kontorstider och har varje morgon kontakt med Socialjouren om eventuella inkomna fall. Socialsekreterarna arbetar nära socialtjänstens övriga enheter, eftersom kvinnorna kan behöva stöd med skuldsanering, ekonomiskt bistånd osv. När en insats beslutas i Kvinnofridsteamet är det oftast en biståndsbedömd insats enligt Socialtjänstlagen (SoL). Det innebär att insatsen föregås av en utredning, och att beslut om insatsen fattas på delegation av nämnden. Insatsen har ett mål och ett syfte. Det innebär också att insatsen noga följs upp av ansvarig socialsekreterare. De biståndsbedömda insatser som Kvinnofridsteamet erbjuder är skyddat boende, samtalsstöd och kontaktperson. Skyddat boende Vid kontakt med en ny kvinna görs en bedömning av hot och risker i hennes närhet och om hon behöver ett akut tillfälligt boende på en kvinnojour. Socialsekreteraren ansvarar för att besluta om insatsen och för att följa upp den. Placering sker oftast på en kvinnojour i Stockholmsområdet. Om kvinnan har barn är socialsekreterare vid barnsektionen ansvarig för att följa om placeringen är i linje med barnets behov. Samtalsstöd Behandlarna i teamet genomför samtalen som kan vara enskilt eller i grupp. De har även haft grupp för kvinnor i bildkommunikation. Behandlarna har också haft stödsamtal för våldsutövare. Kontaktperson Rekryteringen av kontaktpersoner sker via samma enhet som rekryterar kontaktpersoner till övriga delar av socialförvaltningen. Kvinnofridsteamets projektledare önskar utveckla möjligheten till kontaktpersoner för kvinnorna, då det kan vara svårt att hitta lämpliga personer. När kvinnan har barn kontaktas en socialsekreterare på barn- eller ungdomsenheten som inleder en utredning kring barnet. Kvinnofridsteamets socialsekreterare arbetar enbart med utredningen kring kvinnan. I teamets arbetsuppgifter finns även sådant som inte är biståndsbedömda insatser, men ändå ett stöd för kvinnan. Det kan handla om förtur till ordinarie bostad och stöd i rättsliga processer. En stor del av socialsekreterarnas och behandlarnas arbetstid går åt till att informera och samverka. Teamet har tagit fram ett informationsmaterial i form av posters och informationsbroschyrer samt informerar på Huddinges hemsida. Teamet har också tagit emot många studiebesök under året. 4.2.2. Uppföljning av insatser När en insats beviljats som bistånd enligt SoL sker uppföljning via ansvarig socialsekreterare. Kvinnofridsteamet redovisar antalet kvinnor som fått insatser till socialnämnden i delårsrapport och årsbokslut. Det sker dock ingen redovisning av antal insatser. 8
Det sker heller ingen uppföljning av insatsernas effekter. Kvinnofridsteamet planerar att närmare studera boendekedjan för en kvinna som placeras i ett skyddat boende. Målet med en sådan insats är att våldet och hot om våld ska upphöra. Dock bör man enligt teamets chef bli bättre på att direkt börja planera efter målet att hitta en ny permanent bostad för kvinnan. 4.2.3. Riktade uppdrag Kvinnofridsteamet fick i uppdrag av kommunfullmäktige att under 2011 vidareutveckla det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Teamet har under våren ansökt om medel hos Länsstyrelsen för en projektledare som i två år ska utveckla kommunens arbete med hedersproblematik. Kommunen bedrev ett projekt inom samma område 2004 2007 tillsammans med Ersta/Sköndal högskola. Ett antal punkter som ansågs relevanta för kommunens arbete med hedersproblematik togs då fram. Kommunen har idag ett konsultativt team för hedersfrågor, Sara-teamet, vars verksamhet ska utvecklas med hjälp av de nya medlen. Det riktade uppdraget att öka kunskap om våld i samkönade relationer tillgodoses i dagsläget genom att frågan tas upp då Kvinnofridsteamet samverkar internt och externt. 4.2.4. Samverkan Under 2010 har samtliga medarbetare i Kvinnofridsteamet informerat socialtjänstens olika enheter om arbetet med kvinnofrid och mäns våld mot kvinnor. Teamet har också startat ett nätverk med andra kommuner på Södertörn och på länsnivå. Referensgruppen för Kvinnofridsteamet ansvarar för intern och extern samverkan. Internt finns samverkan mellan myndigheterna för barn och ungdom, missbruksenheten, biståndskansliet, ungdomsmottagningen, familjerådgivningen, familjerätten, gruppverksamheten för barn, barnahuset Huddinge/Botkyrka, familjecentralerna och kommunens öppenvård inom barn- ungdom och missbrukssektionerna. På operativ nivå har en samverkansgrupp från verksamheterna träffats var fjortonde dag för att följa upp samarbetet på individnivå. Samverkansrutiner har skrivits mellan Kvinnofridsteamet och Arbete och Försörjning, Barnenheten och Ungdomsenheten. Rutiner för de övriga verksamheterna ska tas fram under 2011. Våren 2010 samt våren 2011 gjorde teamet en samverkansenkät riktad till övriga enheter inom socialtjänsten. Den visade att 58 procent av de svarade har varit i kontakt med teamet. Variationen var stor mellan sektionerna. Vidare framkom att 95 procent ansåg att teamet var en viktig samarbetspartner när det gäller ärenden där det framkommer hot och våld. Barnsektionen uppgav i mindre utsträckning än övriga att teamet var tillgängligt och barnsektionen var också mest kritiska till teamets kompetens, där 59 procent ansåg att det kändes tryggt att få stöd av teamet. Extern samverkan sker med polismyndigheten i Södertörn och Huddinge kvinnojour. 4.3. Socialnämndens relation med Huddinge Kvinnojour I Huddinge finns sedan ca 30 år tillbaka en ideell kvinnojour, som erbjuder akut stöd i form av boende. Jouren har sex boendeplatser samt en utslussningslägenhet. Kommunen delfinansierar verksamheten (lokalhyra samt 1,5 personal) samt ger ett årligt föreningsstöd på 80 000 kr. Kommunen har även arbetsgivaransvar för de anställda. 9
Personalen utökades från 1 till 1,25 tjänst år 2008. Ytterligare en utökning med 0,25 skedde från 1 januari 2011 efter en ansökan från kvinnojouren om en halvtidstjänst för samtalsstöd. Vid kvinnojouren finns även ett tjugotal ideella så kallade kontaktkvinnor som stöttar boendekvinnorna med myndighetskontakter och liknande. Kvinnofridsteamet och Kvinnojouren har ett nära samarbete med regelbundna möten om gemensamma ärenden. Relationen mellan kommunen och kvinnojouren styrs sedan 1 januari 2011 i ett samverkansavtal. Avtalet gäller till år 2014. Där framgår att kvinnojouren ska: bistå med insatser som omfattas av 4 kap 1 (boende) som 3 kap 1 SoL (råd och stöd) tillse att barn som bevittnat våld får tillgång till adekvata insatser efterleva anmälningsplikt om barn som far illa enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen bistå våldsutsatta kvinnor med stöd som rådgivning, praktisk hjälp och dylikt stödja kvinnor som vänder sig till dem för stöd och information, även om de är anonyma kunna ta emot kvinnor med barn, även söner i yngre tonåren tillhandahålla information om att kommunen har ansvar för stöd till våldsutsatta kvinnor tillgängligheten på kvinnojouren är 9.00 15.30 måndag fredag, 19.00 21.00 måndagar och 10.00-12.00 på lördagar. Kvällstid finns kontaktkvinna fram till cirka kl. 22.00. Nattetid hänvisas till socialjouren. I avtalet preciseras att en boendeplats kostar från 50 kr/natt första månaden, 80 kr/natt andra månaden och därefter 100 kr/natt för kvinnor inom Huddinge kommun. För kvinnor från andra kommuner är priset respektive 500 kr, 800 kr och 1000 kr per natt. I avtalet framgår att uppföljning av verksamheten ska göras dels av kvinnojouren och dels av social- och äldreomsorgsförvaltningen, som ska ha full insyn i verksamheten. Kvinnojouren redovisar årsredovisning och verksamhetsberättelse till kommunen inför beslut om föreningsbidrag. Socialnämndens ordförande och ytterligare en ledamot sitter även i kvinnojourens styrelse. En jävssituation finns därmed. Jäv har dock inte alltid anmälts då socialnämnden behandlar frågor som rör kommunens relation med kvinnojouren eller då kvinnojouren beviljas bidrag. Nedan framgår vilka av socialnämndens ärenden 2010 som berör kvinnojouren och om jäv anmälts (inga ärenden som berör kvinnojouren har behandlats av nämnden under 2011): Tabell: Ärenden i Socialnämnden som berör Huddinge kvinnojour 2010 Ärende Möte Jävsanmälan Utökning av tjänst till kvinnojouren med 0.25 % 16 Juni Ledamot anmälde jäv och deltog inte i beslutet. Ordförande anmälde inte jäv. Föreningsbidrag till kvinnojouren 20 oktober Ledamot anmälde inte jäv. Ordförande anmälde inte jäv. Enligt Kommunallagen ska den som är jävig själv anmäla detta och inte delta i handläggningen av ärendet och inte heller i beslutsfattandet. Om en jävig deltar i handläggningen eller i beslutfattandet kan beslutet upphävas om någon överklagar. Undantag finns för brådskande ärenden och där frågan om jäv uppenbart är utan betydelse. De ärenden ovan där jäv inte anmälts kan inte ses som särskilt brådskande. 10
5. Bedömning 5.1. Svar på revisionsfrågorna Vilka brister i det hittillsvarande arbetet med stöd och skydd till våldsutsatta ligger till grund för det riktade uppdraget till socialnämnden om Kvinnofridsteamet? Socialstyrelsens rapport riktade kritik mot Huddinge kommun efter konstaterade brister inom en rad områden. Det handlade om bristande information, handläggning och dokumentation. Det fanns brister i statistik och uppföljning och kommunen saknade en handlingsplan för arbetet. Socialnämnden har sedan dess fattat en rad beslut och utvecklat en verksamhet för att möta behovet hos kvinnor som utsatts för våld och deras barn. Socialnämnden har även utvecklat möjligheter för män som utövar våld att få samtalsstöd. Hur stor är personalomsättningen bland handläggande socialsekreterare? Hinner Kvinnofridsteamet informera alla socialsekreterare om våld i nära relationer? Personalomsättningen i teamet har varit hög. Enligt intervjuade socialsekreterare och teamets chef beror det på en hög arbetsbelastning med stor psykisk påfrestning. Teamet arbetar mycket med samverkan och information till övriga delar av socialtjänsten. Vilka mål har satts upp? Kommunfullmäktige har formulerat mål för verksamheten. Inriktningen är att våld och övergrepp i nära relationer utgör ett allvarligt folkhälsoproblem och att våldsutsatta ska få ett bra och kompetent bemötande samt garanteras ett snabbt och säkert skydd. Där framgår även att våldsutövande män ska erbjudas särskild behandling. Socialnämnden har för 2011 tagit fram en rad indikatorer som ska följas noga inom de närmsta åren. Nämnden följer upp antal kvinnor och män som Kvinnofridsteamet har kontakt med, samt antal polisanmälningar. Socialnämnden har en Handlingsplan mot våld i nära relationer. Den beskriver dock arbetet under 2009 och 2010, och bör uppdateras för att beskriva verksamheten 2011 och framåt. Hur organiseras arbetet? Stödet till våldsutsatta kvinnor hålls samman av Kvinnofridsteamet, som finns inom Individoch familjeomsorgen på social- och äldreomsorgsförvaltningen. Kvinnofridsteamet är ett projekt som delfinansieras av kommunen. Inom teamet finns 2,5 socialsekreterare och 2,5 behandlare, som arbetar med våldsutsatta kvinnor och även med förövare. Teamet arbetar mycket med intern och extern samverkan. Arbetar Kvinnofridsteamet enbart kontorstid eller kan våldsutsatta få kontakt med teamet även andra tider på dygnet? Teamet arbetar kontorstid. Andra tider på dygnet finns Socialjouren. 11
Vilken typ av stöd erbjuder kommunen? Slussar Kvinnofridsteamet hjälpsökanden vidare till andra instanser? Kommunen erbjuder insatser som bistånd enligt SoL. Det kan vara skyddat boende, samtalsstöd eller en kontaktperson. Socialsekreterarna i Kvinnofridsteamet erbjuder också stöd i rättsprocesser samt i myndighetskontakter, vilket inte är biståndsbedömda insatser. Görs kartläggningar av förekomsten av våld i nära relationer? Hur ser utvecklingen ut över tiden? Hur uppskattas mörkertalen? Nämnden genomförde en kartläggning inför ansökan om medel för att starta ett Kvinnofridsteam 2009. Sedan dess har ingen liknande kartläggning genomförts. Mörkertalet uppskattas inte regelmässigt. Hur bedöms effekterna av verksamheten? Inga samlade bedömningar av insatsernas effekter har gjorts. I rapporter till länsstyrelsen konstaterar Kvinnofridsteamet dock att de har blivit en samlande kraft i kommunens arbete med målgruppen våldsutsatta kvinnor. De har också genomfört en enkät till övriga delar av socialtjänsten, där 95 procent av de tillfrågade ansåg att teamet var en viktig samarbetspartner när det gäller ärenden där det framkommer hot och våld. Hur dras gränserna mot frivilligorganisationer vad gäller t.ex. ansvar för verksamheten? Vilket stöd i form av bidrag ges till frivilligorganisationerna inom området? Den enda frivilligorganisation i kommunen som är verksam inom området är Huddinge Kvinnojour. Gränsen mot kvinnojouren dras i ett avtal som reglerar jourens och kommunens åtaganden, vilket är positivt. Socialnämndens ordförande samt en ytterligare ledamot i nämnden finns också i Kvinnojourens styrelse. I granskningen har framkommit att nämndens ordförande samt ledamoten inte anmält jäv då beslut fattats om bidrag till Kvinnojouren. Vidare anmälde ledamoten men inte ordföranden jäv då beslut fattades om utökande av tjänst på kvinnojouren i juni 2010. Detta är inte i linje med bestämmelserna om jäv i kommunallagen och nämnden bör i fortsättningen vara vaksam på att jäv alltid ska anmälas och protokollföras. Vilka kanaler finns för information till våldsutsatta? Information med e-post och telefonnummer finns på kommunens hemsida. Informationsblad sprids till andra delar av socialtjänsten, så de finns tillgängliga för de som kommer i kontakt med kommunen. Sker någon intern och extern samverkan? Samverkan sker internt och externt på flera nivåer. Har kommunen bedrivit några särskilda projekt inom denna problematik de senaste åren? Lärdomar från dessa? Kvinnofridsteamet bedrivs i projektform. Enligt teamets chef har personalomsättningen varit ett hinder för arbetet under 2010. Möjligen måste arbetet organiseras på annat sätt än för övriga delar av socialtjänsten eftersom de ärenden som Kvinnofridsteamet arbetar med innebär en hög psykisk belastning för socialsekreterare och behandlare. 12
5.2. Sammanfattande bedömning Granskningen syftar till att bedöma om socialnämnden har en ändamålsenlig styrning och uppföljning av arbetet med våldsutsatta kvinnor och deras barn samt om de erbjuder det stöd som lagen kräver. Resultatet visar att socialnämnden under de senaste två åren fattat en rad beslut som går i den riktning som lagstiftaren avser, men att vissa delar behöver utvecklas ytterligare för att arbetet ska bedrivas helt i enlighet med de allmänna råden. Kraven i lagar och allmänna råd innebär att socialnämnden ska ha en organisation för att kunna erbjuda adekvat stöd för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Det är därför önskvärt att Kvinnofridsteamet eller motsvarande verksamhet får utgöra en permanent del av socialtjänstens verksamhet. Det är också önskvärt att socialnämnden ytterligare förfinar uppföljningen av de biståndsbedömda insatser som erbjuds kvinnorna. Idag finns ingen samlad kunskap om hur långa boendeplaceringarna är, eller deras effekter på övergripande nivå. Kvinnofridsteamets arbete har skapat en möjlighet att bättre möta målgruppens behov och vänder sig även till förövare som utövar våld. Teamet har också börjat utveckla metoder för att arbeta med olika typer av samtalsbehandling och bildkommunikation, insatser vars effekter socialnämnden noga bör följa. Socialnämnden bör i all verksamhet som rör barn som bevittnat våld se till att de metoder som används för att ge ett barn stöd och hjälp är utformade utifrån den bästa tillgängliga kunskapen om barns behov. Vi har efter genomförd granskning identifierat följande förbättringsområden: Tydliggör roller och ansvar mellan kommun och kvinnojour genom att uppmärksamma jävsförhållanden. Uppdatera Handlingsplan mot våld i nära relation. Överväg former för att göra Kvinnofridsteamet eller motsvarande till en permanent del av socialtjänstens verksamhet. Se över socialsekreterarnas och behandlarnas arbetssituation i Kvinnofridsteamet. Se över rutiner för samverkan med de socialsekreterare som utreder barnens situation i de ärenden där barn är involverade för att garantera att barnens bästa alltid kommer främst. Huddinge den 20 juni Anna Eklöf 13
Bilaga 1 Källförteckning Handlingsplan mot våld i nära relationer, Huddinge kommun, 2009 Mål och budget 2011, Huddinge kommun Samverkansavtal beträffande kvinnojour, 2011-01-01, Social- och äldreomsorgsförvaltningen Slutrapport Kvinnofridsteamet, till Länsstyrelsen 2010-12-31 Socialnämndens verksamhetsplan 2011 SOSFS 2009:22 - Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld Redogörelse av åtgärder som vidtagits och planeras vidtas med anledning av kritik från Länsstyrelsen gällande socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, SN 2008/431.719, 22 april 2009 Resultatrapport - Utvärdering Kvinnofridsteamet, 28 mars 2011 Protokoll från samtliga Socialnämndens möten 2010 samt 2011 14