Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Särskilt kvinnor som varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet ska särskilt beaktas vad gäller behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Därtill kommer Socialnämndens ansvar enligt SoL 5:1 som anger att socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn som far illa eller på annat sätt lever i utsatta situationer. Socialtjänstlagen klargör även att det ankommer på socialnämnden att söka samverkan och i samarbete med myndigheter och frivilligorganisationer förebygga sociala problem. Socialtjänsten ska enligt SoL 3:4 bl a ge information och upplysningar, samt råd och stöd till dem som behöver det. Bemötande Beroende på sammanhanget och situationen då det uppdagas att en besökande kvinna är utsatt för våld eller övergrepp ser formerna och prioriteringsordning för behandling, stöd och omvårdnad olika ut. Socialtjänsten fyller en viktig funktion genom att informera om och erbjuda hjälpinsatser av olika slag till kvinnor som hotas och misshandlas. Den professionella hjälp som socialtjänsten kan ge beror på faktorer som den individuella situationen, om läget är akut, om kvinnan har behov av skydd, om det finns barn i familjen. Insatserna kan vara såväl praktiska som behandlingsinriktade. Respekt och förståelse är grundläggande. Kvinnan är i en utsatt situation och kan känna sig utlämnad, orolig för att inte bli trodd eller förstådd. Att känna skam är också vanligt. Fråga vad som hänt, ge tid att berätta i egen takt, erbjud fler samtal. Våga fråga rakt på sak: har du blivit slagen? Poängtera att det enligt lag är förbjudet att slå och hota, att det inte är hennes fel, att ingen har rätt att misshandla henne. Lyssna uppmärksamt och förmedla att vi tror på henne. Var försiktig med kommentarer som kan uppfattas som kritik av mannen, kvinnan eller deras relation. Många kvinnor har svårt för att bryta sig loss från en misshandelsrelation och det kan vara svårt för omgivningen att förstå varför hon stannar kvar. Orsakerna till detta är många och individuellt varierande t ex bristande säkerhet att bryta upp, ekonomiskt beroende, religiösa och kulturella värderingar, känslor, bristande stöd mm. Praktisk hjälp akuta insatser Kontaktperson, dvs första kontakt för nybesök, samtalspartner för övriga handläggare i pågående handläggning och ingång för samverkanspartners, är handläggare i Mottaget på Ekonomisektionen. Kontaktpersonen i Mottaget eller handläggande socialsekreterare i pågående ärende, som bibehåller kontinuiteten genom att introducera ny kontakt, internt eller externt vid behov och sedan har ett ansvar för uppföljning.
Tolk bör anlitas när kvinnan inte behärskar svenska. Använd aldrig släkting. Nätverket kan vara begränsat och kvinnan isolerad som ett resultat av den misshandelsrelation hon lever i, något som vi ska tänka på när vi erbjuder hjälp och stöd. Läkarundersökning bör vi uppmana kvinnan att göra och vid behov hjälpa henne till. Även om vård inte behövs är det viktigt med läkarundersökning för dokumentation av skador till ett rättsintyg i en eventuell rättsprocess. Polisanmälan ska vi uppmuntra kvinnan att göra och vid behov hjälp henne dit. Polisanmälan måste vara kvinnans beslut. Socialtjänsten får vid allvarliga brott (fängelse mer än 2 år) göra polisanmälan mot kvinnans vilja. Skydd i form av annat boende ska vi informera, hänvisa till eller hjälpa till att ordna om kvinnan inte själv kan ordna detta, om kvinnan vill lämna mannen eller om vi bedömer att hon behöver det. Vi vänder oss till kvinnojouren, men även hotellboende kan komma ifråga i det akuta läget och Fabo i annat fall. Informera om möjligheterna till skydd genom besöksförbud, skyddad adress, hemligt telefonnummer, telefonsvarare, trygghetspaket för utomhus- och inomhusbruk. Ekonomisk hjälp kan behövas om kvinnan akut lämnar mannen/hemmet. Undersök behovet och förmedla kontakt med handläggare i Mottaget som prövar och beslutar i frågan om du inte själv har rätt att bevilja ekonomiskt bistånd. Rättsliga frågor Polisanmälan kan göras av kvinnan, men även av bekanta, grannar eller polis. Eftersom brottet faller under allmänt åtal måste polisen ta upp anmälan. Preskriptionstiden för grov misshandel är 10 år, 5 år vid misshandel och två vid ringa misshandel. Det finns ingen lagstadgad skyldighet för socialtjänsten att göra anmälan om begångna brott, däremot finns det en skyldighet att avslöja vissa allvarliga brott som är på gång t ex om någon är i begrepp att döda eller allvarligt misshandla kvinnan. Rättsligt stöd kan ges genom målsägarbiträde vid vissa typer av brott t ex sexualbrott, misshandel eller andra våldsbrott som innebär fängelsestraff. Denna utses av domstolen efter ansökan och är advokat eller jur. kand. och medför ingen kostnad för den enskilde. I annat fall är det åklagaren som för kvinnans talan vid förhandling. Det är målsägarbiträdet eller åklagaren som även för talan om skadestånd. Stödperson som personligt stöd för kvinnan under förundersökning och rättegång. Det kan vara någon från brottsofferjouren eller kvinnojouren eller närstående. Kvinnan avgör om behov finns och vem denna person ska vara. Besöksförbud innebär att den som förföljer, trakasserar eller riskerar utsätta en kvinna för brott, förbjuds att besöka henne, kontakta eller följa efter henne. Besöksförbudet kan även utvidgas till att förföljaren inte får vistas i närheten av kvinnan. Ansökan kan göras i samband med polisanmälan om misshandel. Beslut fattas av åklagaren och gäller ett år i taget.
Trygghetspaket finns vid varje polismyndighet och ska kunna lämnas ut dygnet runt när det föreligger en hotbild. Det är ett tekniskt hjälpmedel för att komma i förbindelse med paket, som kan kombineras med andra skyddsmetoder. Skyddad adress beslutas av Lokala skattemyndigheten och innebär att ny adress inte får lämnas ut till någon. Officiellt står personen fortfarande skriven på sin gamla adress. Ny identitet innebär att byta sina gamla personuppgifter mot nya är en möjlighet som används mycket restriktivt. Kontakt tas med närmaste polismyndighet eller Rikspolisstyrelsen som ansöker hos Stockholms tingsrätt. Insatser på längre sikt Socialtjänsten ska stärka möjligheterna till att leva ett självständigt och gott liv. Det handlar om att stärka kontrollen över sitt liv och förmågan att fatta självständiga beslut även i de fall där kvinnan väljer att stanna kvar i relationen. Viktigt att knyta an till nätverket och se vilka möjligheter släkt och vänner har att hjälpa till och vara ett stöd. Praktiskt kan de långsiktiga insatserna handla om att byta bostad, sära på ekonomin och andra gemensamma handlingar. Behandlingsinsatser kan behövas för kvinnor som utsatts för våld och övergrepp under lång tid. I första hand bör den socialsekreterare som första gången tog emot kvinnan fortsätta att ha kontakt. Detta kan kombineras med samtalsbehandling hos Familjerådgivningen eller hos Primärvården eller Vuxenpsykiatrin. Barnen i familjer där våld förekommer Om det finns barn i familjen där våld förekommer är det viktigt att ta reda på om även barnen har utsatts för våld. De ska då läkarundersökas och vid bekräftat våld eller misstanke om ska anmälan göras till utredningssektionen, sektionschefen. Viktigt att beakta att även barn som blivit vittne till våld mår psykiskt dåligt. Det är viktigt att skapa förtroende beträffande insatser och att vårt arbete ska mynna ut i att kvinnan kan få stöd och hjälp i sitt förhållningssätt gentemot barnen och barnen kan få hjälp att bearbeta sina upplevelser. Att stärka kvinnans resurser att skydda barnen och sig själv. Lyssna till barnet genom att ta hänsyn till barns vilja med beaktande av ålder och mognad. Socialtjänstens uppgift är att skaffa sig en bild av barnet och dess behov utan att barnet pressas på synpunkter. Akut är det viktigt att ta reda på vem som är vårdnadshavare, var barnen finns, i vilken ålder de är och hur det är ordnat för dem. Kvinnan och barnen ska tillförsäkras att våldet upphör och en trygg och säker miljö. Om båda föräldrarna är vårdnadshavare i ett läge där barnen behöver skyddas, ska vi först få till stånd ett samtycke att ej lämna ut vistelseadress. Att informera om
vikten att de får erforderligt skydd och möjlighet till lugn och ro efter det inträffade. Vi kan tvångsomhänderta (enligt LVU Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) barnen med placering hos kvinnan i skyddat boende. Vi kan även sekretesskydda adressen gentemot vårdnadshavare (enligt Sekretesslagen vid tvångsomhändertagande) om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med åtgärden. Långsiktigt är det viktigaste för barnet ett gott föräldrastöd, att föräldrarna förstår barnens utsatthet och behov av hjälp. Barn och ungdomar som växer upp i familjer med partnerrelaterat våld har på grund av dessa erfarenheter särskilda behov. Viktigt är att barnen ges möjlighet att uttrycka vad de tänker och känner om vad de varit med om. Att barnen får hjälp att förstå att våldet inte är deras fel. Att barnen får hjälp att förstå att våldet inte är deras fel. Att barnet får lära sig att våld inte är acceptabelt och att det finns alternativa handlingssätt. Tala med barnet genom att vara tydlig och ställa konkreta frågor. Tala om vad vi vet och bekräfta att barnets upplevelser är verkliga. Berätta att våld alltid är de vuxnas ansvar. Insatser för barnet kan ges av BIM & BIV/BIP (=barn i våldsutsatta eller missbruksmiljöer eller i psykisk ohälsa), Familjecentrum, Bryggan och Spädbarnsverksamheten, efter bedömning och beslut om bistånd av utredande handläggare i familjegruppen, alternativt att familjen själv kontaktar ovanstående verksamheter. Hänvisning och kontakt med BUP (Barn och ungdomspsykiatrin) kan också ske. BIM & BIV/BIP erbjuder pedagogisk gruppverksamhet för barn som lever i våldsutsatta eller missbruksmiljöer eller i psykisk ohälsa. Programmen innehåller ett antal kunskapsteman som bearbetas genom samtal, lek, drama, film och skapande övningar. Tydlighet, struktur och återkommande rutiner är viktiga hörnstenar som skapar trygghet och förtroende. Familjerätten kan bli aktuell beträffande frågor om vårdnad, boende och umgänge med barn. Deras synsätt och arbete ska möjliggöra för barnen att upprätthålla kontakt med båda föräldrar. Föräldrarna kan själva ta kontakt med önskemål om samarbetssamtal. Tingsrätten kan vid konflikter i dessa frågor besluta att vårdnadsutrednings eller samarbetssamtal ska göras. Insatser för männen familjeperspektiv Socialtjänsten kan informera mannen och erbjuda möjliga stödinsatser och behandling. Det ska aldrig vara samma socialsekreterare som hjälper mannen. Samtalsbehandling för mannen kan ske hos Familjerådgivningen eller hos Primärvård och Vuxenpsykiatrin. Efter bedömning och beslut kan specifik gruppbehandling beviljas för män som utövar relationsvåld och önskar förändring. Denna behandling genomförs i samarbete mellan Frivården och Landstinget i
Halland, i Halmstad. Frivården och Landstinget kan ta betalningsansvaret vid anmälda brott och vid en fällande dom, i annat fall Socialtjänsten. TELEFONLISTA Socialtjänsten, Individ och familjeomsorgen Mottaget, Ekonomisektionen, kontaktperson Tel. 886178 Utredningssektionen, jourtelefon kontorstid, anmälan/ansökan gällande barn Tel. 0702-341960 Familjerådgivningen, samtalsbehandling Tel. 10048 BIM & BIV/BIP, gruppbehandling för barntel. 886950 Familjecentrum, behandling barnfamiljer Tel. 886315 Bryggan, behandling tonårsfamiljer Tel. 886655, 56, 57, 58, 86 Spädbarnsverksamheten, behandling småbarnsfamiljer Tel. 711110 Polisen, anmälan, skyddspaket Tel. 714000 Primärvården, läkarundersökning, samtalsbehandling Tel. 56000 Kvinnojouren, boendeskydd Tel. 82250 Brottsofferjouren Tel. 58787 Män i fokus, gruppbehandling för män Tel. 070-5366596, 0736-796199