Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom (RLS). RLS kännetecknas av ett tvingande behov av att röra på benen, besvären kommer i samband med vila och inaktivitet, lindring upplevs genom att röra på benen eller att gå omkring en stund. Symtomen är svårast på kvällen och natten. De leder ofta till sömnstörningar med trötthet och nedsatt funktion under dagtid som följd. Symtom på RLS är vanliga och förekommer hos ca 5-15% av befolkningen, hos de flesta är besvären milda. RLS är ungefär dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Det finns två former av RLS, primärt (idiopatiskt) respektive sekundärt (symtomatiskt), med samma symtom. Sömnstörningar. Sömnstörningar är det stora problemet för personer med medelsvårt till svårt RLS. Obehagskänslorna och rörelsebehoven kan göra det svårt att somna efter sänggåendet och medför avbrott i sömnen särskilt under den första halvan av natten. Upprepas detta natt efter natt kan följden bli kronisk sömnbrist som yttrar sig som dagtrötthet, minnes- och koncentrationssvårigheter och nedstämdhet. Periodic Limb Movements, PLM (periodiska rörelser i ben och armar) är ytterligare ett rörelsefenomen som stör sömnen. PLM under sömn är vanligt hos personer med olika sömnrelaterade sjukdomar och förekommer även hos helt friska. Ca 80-90% av personer med RLS har PLM under sömn, ofta flera hundra gånger varje natt. PLM består av omedvetna, ofrivilliga böjrörelser och bensparkar som pågår under några sekunder och upprepas i serier med 5-90 sekunders mellanrum. PLM leder till kortvariga uppvaknanden sk mikrouppvaknanden (avbrott i djupsömnen som man inte är medveten om).

Symtomen. De flesta personer med RLS beskriver sina obehag i benen som krypande, dragande, pirrande eller spänningsliknande och en del har även inslag av smärta. Dessa känselförnimmelser upplevs djupt och diffust inne i underben, fötter eller lår, inte i någon viss led eller muskel. Samtidigt känner man ett starkt och tvingande behov av att röra på benen. Det är denna rastlöshet i benen, på engelska restless legs, som givit namn åt tillståndet. Besvären uppträder alltid mest i benen, men vid svårare former kan samma symtom uppträda även i armar eller bål. Hur ofta symtomen återkommer varierar, alltifrån någon gång per vecka till mer eller mindre ständigt. Obehagskänslorna och rörelsebehovet uppträder enbart då benen är i vila, t ex när man sitter framför TV:n, under resor eller biobesök. Att röra på benen ger omedelbar lindring av obehagskänslan, ju större rörelser desto bättre. För att obehagen skall släppa helt måste man ofta resa sig upp och gå omkring. Åter i vila brukar symtomen återkomma inom 15-30 minuter. Den första tiden besväras de flesta med RLS endast efter sänggåendet på kvällen, då krypningarna och rörelsebehovet kommer efter en kort stund och hindrar sömnen. Efter några år kan obehagen uppträda tidigare på kvällen eller eftermiddagen och pågå i timmar efter att man lagt sig. De svårast drabbade har RLS-symtom nästan dygnet runt, men fortfarande allra mest på kvällar och nätter. Varför får man RLS? Orsakerna är inte helt kända, många forskningsresultat pekar på en störd funktion inom de sk basala ganglierna, hjärnans centra för samordning av kroppens rörelser och känselförnimmelser. I dessa delar av hjärnan är dopamin ett viktigt signalämne för överföringen av impulser mellan nervcellerna. Forskarna anser att symtomen vid RLS kan bero på en störning i denna impulstrafik, troligen genom otillräcklig frisättning av dopamin.

Att olika tillstånd med järnbrist i kroppen kan leda till RLS är känt sedan länge och anses delvis förklara RLS vid graviditet och svår njursvikt. RLS kan förekomma även om järnbristen inte är så svår att den leder till sänkta blodvärden (anemi). RLS som är sekundär till järnbrist förbättras när denna behandlas. Numera vet man att nervcellerna behöver järn för att kunna producera tillräckligt med dopamin. Det finns forskningsresultat som antyder att hos en del personer med RLS kan nervcellerna som producerar dopamin ha nedsatt förmåga att tillgodogöra sig järn från blodet. Det finns två former av RLS. Primärt (idiopatiskt) RLS den bakomliggande orsaken är inte känd. Besvären börjar i regel före 45 års ålder. Ungefär hälften av personer med primärt RLS har nära släktingar med samma symtombild. Primärt RLS är i allmänhet ett livslångt tillstånd och besvären ökar gradvis med stigande ålder, men långa perioder utan besvär kan också förekomma. Sekundärt (symtomatiskt) RLS symtomen har ett samband med något annat sjukdomstillstånd, vanligen järnbrist, svår njursjukdom eller under graviditet. Vissa läkemedel, bl a mot psykos eller depression kan medföra RLS som biverkning. Sekundärt RLS är inte ärftligt och symtomen brukar gå tillbaka när den underliggande orsaken behandlas. Hur ställs diagnosen? Genom att läkaren noga går igenom alla symtom, tidigare sjukhistoria och eventuella mediciner. Något speciellt test för att ställa diagnosen RLS finns inte. För att diagnosen skall anses säker måste vissa sk diagnostiska kriterier vara uppfyllda hos patienten (se sista sidan). Man brukar ta några blodprov, i första hand på ferritin, vitamin B12, folsyra samt njurfunktion, för att utesluta någon bakomliggande sjukdom. RLS förväxlas ofta med andra tillstånd som t ex nattliga vadkramper, cirkulationsstörningar i benen, växtvärk hos barn liksom oro och sömnstörningar, bl a vid depression. Sömnstörningar är ofta det dominerande problemet för personer med RLS som söker läkare och det är viktigt att inte missa obehagen i benen som förklaring till sömnsvårigheterna.

Hur behandlas RLS? Lindriga besvär av RLS behöver ingen medicinsk behandling. Alkohol och rökning kan förvärra RLS och bör undvikas. Kaffe kan lindra hos vissa personer men förvärra hos andra. För alla med RLS är det viktigt med god sömnhygien, dvs att ha ett tyst och svalt sovrum samt att gå till sängs och stiga upp på regelbundna tider. Till god sömnhygien hör också att motionera regelbundet och måttligt, t ex med promenader. Motion strax före sänggåendet på kvällen bör dock undvikas, då detta kan öka RLS-symtomen och försvåra insomnandet. När man lagt sig kan mental fokusering på t ex en god bok ge lindring. En del personer med RLS har nytta av att massera eller stretcha benmuskler liksom att kyla ned eller värma benen innan de går till sängs. Vid sekundärt (symtomatiskt) RLS inriktas behandlingen i första hand mot den bakomliggande orsaken, t ex järnbrist. Vid primärt (idiopatiskt) RLS finns ännu ingen botande behandling. Personer med svåra besvär i extremiteterna och/eller sömnstörningar kan få symtomlindring av läkemedel. Den typ av läkemedel som mest prövats är läkemedel som härmar dopaminets effekter i hjärnan, sk dopaminagonister. Ett par sådana läkemedel är nu godkända av Läkemedelsverket som symtomlindrande behandling vid medelsvårt till svårt primärt (idiopatiskt) RLS hos vuxna. Mer information om RLS. www.restlesslegs.nu Boken Rastlösa ben sömnlösa nätter, skriven av Jan Ulfberg och Sten Sevborn (förlag Bauer Bok, 2006).

Har jag RLS? Här kan du testa dig: 1. Har du återkommande pirrningar, stickningar eller andra obehagliga känslor i benen och samtidigt ett tvång att röra på benen? 2. Får du dessa obehag enbart när du vilar, sitter eller ska sova? 3. Lindras obehagen av att du rör på benen eller går omkring en stund? 4. Är problemen värst på kvällar och nätter? Har du svarat ja på alla fyra frågorna kan det vara RLS, Restless Legs Syndrom. Denna broschyr ger mer information om RLS. Om du har svåra besvär som verkar stämma med RLS och som påverkar sömnen kan du ha nytta av kontakt med läkare.

GlaxoSmithKline AB Box 516 169 29 Solna Tel 08-638 93 00 www.glaxosmithkline.se info.produkt@gsk.com SE/RPL/0024/11,201111