Sida 1 av 7 Riksbyggens bostadsrättsförening 2009-11-17 ÅRSTATERRASSEN Kompletterande reflexioner till brf Årstaterrassens tidigare synpunkter på den exploatering som presenterades i augusti i en startpromemoria med DNR 2009-2450-54 för Åsnen 2, Sommen 9, del av Årsta 1:1 mm i stadsdelen Årsta. Riksbyggens bostadsrättsförening Årstaterrassen har 2009-11-05 sänt en skrivelse till Stadsbyggnadsnämnden i Stockholm med rubriken Begäran om att detaljplanearbetet avseende bostäder i kvarteret Sommen 9 och del av Årsta 1:1 (dnr 2009-02450) avbryts med hänvisning till felaktiga förutsättningar. Där har föreningen framfört invändningar mot uteblivet programsamråd, mot bristen på information och mot en total brist på överensstämmelse med kommunens budskap i tidigare planer och utredningar under 2000-talet. I dessa har det här aktuella området pekats ut som värdefull grönyta. Föreningen har också hänvisat till det detaljplanearbete runt 1990 som avbröts efter dialog med föreningen och i brett politiskt samförstånd. Utöver detta har vi här samlat en del av våra reflexioner till startpromemorians förslag till exploatering. Våra reflexioner har i likhet med den tidigare skrivelsen arbetats fram i en process med största möjliga demokratiska hänsyn med information, illustration och med möten till föreningens drygt 600 medlemmar. Att upprätthålla en tradition och princip av information och medbestämmande inom föreningen har försvårats av att kommunen inte meddelar sina avsikter, inte alls informerar och går ifrån tidigare bedömningar. Vi har många frågor med anledning av startpromemorian, inte minst till många motsägelsefulla uttalanden där.
Sida 2 av 7 1. Hur stark förtätning är tillräckligt tätt? Kartan visar alla genomförda förtätningsprojekt i Årsta från 1980-talets sista år fram till dagens situation, samt de stora områden (skuggade) som ingår i Årstastråket-Årstafältet. I våra närmaste grannkvarter har tre förtätningar nyss slutförts, två i korsningen Marviksvägen/ Gullmarsvägen i Årstaskogens kant, en på Gullmarsvägen. Ett projekt pågår påtagligt intensivt just nu på Sköntorpsvägen 5 och tre genomfördes runt 1990. Är vi inte redan förtätade? En klart uttalad avsiktsförklaring i den allmänna förtätningsplaneringen och i översiktsplaneringen har varit att i första hand återanvända redan ianspråktagen mark och att undvika att inkräkta på naturområden. Har detta överhuvudtaget varit ett övervägande i det här projektet? Vi har också svårt att se att den här tänkta bebyggelsegruppen binder ihop stadsdelen bättre, bidrar till den nu ofta anförda promenadstadsidén. Här gäller det ett värdefullt grönt parti som redan är helt omslutet av bebyggelse med en gata som redan är ett vackert promenadstråk en speciell gruppering som fick mycket beröm när den anlades. Det höga ljusa berget är inte någon barriär och inte någon otrygg plats för invånarna i kvarteret. En allmän reflexion i dagsläget är också varför man vill bygga ännu fler bostadsrätter i Årsta. Politiker och tjänstemän har tydligt uttalat att det finns ovanligt gott om bostadsrätter i Årsta från början, genom senare nybyggen och inte minst genom omvandlingar under senare år. Därför har man nu till och med satt stopp för omvandling i just den här stadsdelen. Ett bygge på berget blir knappast ett projekt för bostadslösa och bostadsköande.
Sida 3 av 7 2. De mindre gluggarna och de stora projekten Tre stora exploateringsprojekt - Årstastråket, Årstafältet och Gullmarsplansområdet -diskuteras för närvarande. De kommer att innebära stora förändringar för Årsta som stadsdel. Borde inte detta mana till återhållsamhet med de små grönytor som ligger mellan de befintliga husen? Varje exploatering av oanvänd grönyta är helt oåterkallelig. Borde inte det mana till dialog och reflexion? Varför fylla gluggarna innan man utrett konsekvenserna av de riktigt stora projekten beträffande nära vistelseytor, trafik etc. Årstastråket, ett av de stora projekten, ligger dessutom i nära anslutning till den här aktualiserade exploateringen och till föreningens husbestånd. Presentationen av inventeringen 2004 inför just Årstastråket lämnade, som vi redan nämnt, vårt område oexploaterat. Startpromemorian presenterar tre exploateringsdelar. Två av dem kommenterar vi i det här sammanhanget, eftersom det tredje inte så påtagligt berör någon glugg : a ) Sommen 9 - Vättersberget I det programsamråd som genomfördes och redovisades för just Årstastråket 2003 framgår tydligt att man inte avsåg att bebygga Vättersberget. Som vi redan tidigare påpekat och citerat gäller det flera andra stora utredningar från 2000-talet. Vättersberget har presenterats som värdefullt, såväl för sina naturvärden som för sitt värde som vistelseyta. Inte ens den s.k. gluggutredningen föreslog exploatering här. b) Del av Årsta 1:1 tomten Skagersvägen/Slätbaksvägen Naturmarken Skagersvägen/Slätbaksvägen anges i startpromemorian sakna rekreationsvärde och utgör inte en relevant länk i den övergripande grönstrukturen. Vegetationen är blandskog, som inte kan betraktas som särdeles värdefull. Vem talar man för? Synen att natur endast är till för långvarig vistelse och inte har betydelse i utsikt, som vacker genväg, lekyta, som upplevelse av årstidsväxlingar, för mindre insyn mm är närmast nedlåtande och patroniserande. Det är väl knappast troligt att de berörda boende på Skagersvägen och Slätbaksvägen i sina små lägenheter delar dessa tjänstemannasynpunkter. För många av de boende på Skagersvägen kommer dessutom det tänkta nya huset att stjäla många värdefulla soltimmar. 3. Barn och naturområden? Forskning och aktuell debatt. Det finns gott om tillgänglig forskning som samstämmigt bekräftar att naturområden är en väsentlig del av barns uppväxtmiljö. Har dessa rön fått någon som helst uppmärksamhet i stadens planering? Kojorna på Vättersberget har genom olika generationer förekommit kontinuerligt nu också fram till dess kommunen röjde för mätning i oktober. Många har valt ytterstad just för att den ger i synnerhet barnen större närhet till öppna ytor och natur än innerstaden. Det gäller såväl ytor i direkt anslutning till hemmen, som ytor tillgängliga på korta avstånd för skolor och förskolor. Att då i högt tempo och utan diskussion förvandla ytterstaden till innerstad utan samråd med befolkningen de som bor där och de som i sin profession har hand om barnen på dagarna - är en hård och top-downmässig planeringsattityd. Det stora bebyggelsekomplexet intill Årstaskolan 1990 (kv Skedviken) är ett exempel där man mot alla så kallade mjuka instansers vilja exploaterade berget och dessutom hårdare än från början angivits. Året efter beslutades om sexårsverksamhet, vilket hade varit ytterligare argument för att behålla den enda lekyta av naturkaraktär som fanns i anslutning till skolan. Här framkom också i efterhand att det var tidiga uppknutna kedjeartade löften till byggherren, och byggherrens sätt att ställa nya villkor, som avgjorde projektets slutliga storlek. Det framgick också att ingen politiker hade varit ute och tittat på berget. Hur ser det ut när det gäller Vättersberget?
Sida 4 av 7 4. Parkering, trafik och barn? Hur mycket trafik och parkering tål kvarteret? Parkeringssituationen har nått en kritisk gräns redan nu när varje meter av gatorna är fullparkerad och alla parkeringsplatser är upptagna. Slätbaksvägen Enligt de dokument Fortis Fastigheter AB som byggherre presenterat för kommunen vill man lösa parkeringsfrågan genom att upplåta ytterligare en våning till garage i kv. Åsnen och utöka antalet platser till 280 (i startpromemoria 200) samtidigt som man planerar för förskola i samma fastighet. Kommer detta att kunna genomföras med hänsyn till den information till fastighetsägare och verksamhetsutövare som Stockholms stad presenterat under rubriken Att tänka på innan du bygger en förskola, skola eller ett fritidshem (juni 2007) och som säger För att undvika buller samt partiklar och andra luftföroreningar bör skolor och lokaler för barnomsorg inte placeras nära kraftigt trafikerade vägar eller nära t.ex. industrier och större garage. 5. Närservice? Fastigheten Åsnen 2, d.v.s. byggnaden där bland annat ICA Nära ligger på Sköntorpsvägen, ska alltså byggas på med två våningar, få bland annat lägenheter och barnstuga. Ägaren till denna fastighet, Fortis Fastigheter AB, är också den som bett om och fått rätten att exploatera berget. (Huset vid Skagersvägen är tänkt för en annan byggherre). Startpromemorian anger för fastigheten Åsnen 2 ( ICA-huset ) att ägaren önskar förädla byggnaden och på sikt ersätta distributionsverksamheten helt eller delvis. Byggnaden rymmer nu 100 parkeringsplatser och ytterligare 100 platser kan åstadkommas genom att nuvarande lagerutrymmen återställs till sin ursprungliga användning. Ska vi tyda det som att ICA Nära planeras försvinna som vår lokala och uppskattade butik? Startpromemorian säger värna om befolkningens närservice.
Sida 5 av 7 6. Bebyggelsens utformning? Höga hus på höjdkrön? Vi inser förvisso att höga hus ger lägenheter med fin utsikt och därför möjlighet att ta ut höga priser. Marviksvägen är ett bra exempel. Där kan man också direkt konstatera att de hus på Gullmarsvägen som ligger nedanför de här höga nya byggnaderna har fått en trist position dikt intill höjd plus höghus. Marviksprojektet dominerar över den gamla bebyggelsen Detta är ett av flera exempel. Det är i högsta grad en relevant fråga för oss som bor kring det nu aktuella projektet rörande Vättersberget. Startpromemorian säger om kv. Sommen 9 ( Vättersberget ): Nytillskottet avslutar den krans av punkthus som omger kullen och byggnaderna anpassar sig till befintlig bebyggelse avseende koncept och skala. Det förstår vi inte. Kransen av bebyggelse är redan helt sluten. De föreslagna nya husen är dessutom i sig betydligt högre än de redan befintliga och ligger genom placeringen på berget högt över dessa. I startpromemorian står det också: Förslagets samtliga delar är förenliga med de principer för komplettering av smalhusstaden som anges i Stockholms byggnadsordning, bland annat genom att ny bebyggelse anpassas till terrängen och underordnas trädtoppshöjden. Det första argumentet anpassning till terrängen har vi en helt annan uppfattning om och det andra underordnad trädtoppshöjd - är bevisligen helt felaktigt. Några 15-20 m höga träd växer inte på berget. Hur kan man då i nästa andetag skriva att: Genom sin placering på kullen blir byggnaderna synliga i omgivningen, men uppfattas genom en fördelning på flera mindre volymer som avsevärt mindre massiv än exempelvis en något lägre skolbyggnad på platsen skulle göra? Dessutom - varför ska man i bedömningen utgå från den 70 år gamla byggrätten som kan tillåta en låg skola och som de facto inte är aktuell? Väljer man, som man gjort i startpromemorian, ändå att göra det är slutsatsen likväl mycket tveksam. Den dubbelt så höga skisserade husgruppen ger ett ytterst massivt intryck så snart man inte ser den rakt uppifrån som i en planskiss. Anpassat till terrängen? Enligt våra försök med illustration av perspektiven ger den ett betydligt mer kompakt och högt intryck än en låg skolbyggnad skulle göra.
Sida 6 av 7 Husplacering på plankartan i Stadsbyggnadskontorets startpromemoria samt vår datorillustration av detta De tänkta husen på krönet står ganska tätt. De tar också i anspråk den högsta punkten i Årsta, 60 meter över havet och Stockholms stads femte högsta naturliga höjd. Det ger den nya bebyggelsen fin utsikt. För vissa av våra befintliga hus innebär de skisserade nya husen däremot stark slagskugga, ny direkt insyn och försvunnet solljus redan tidigt på eftermiddagen.
Sida 7 av 7 7. Störningar under byggtiden? Att man i en storstad får vara beredd på byggarbeten är helt klart. Vi har under lång tid haft byggarbeten i omedelbar närhet vilket orsakat skador, störningar och andra påfrestningar. Telia tunnel och Södra länken (går under det aktuella berget) är exempel, liksom exploateringarna i flera av grannkvarteren (just nu på Sköntorpsvägen/Ymsenvägen). Vi kan i nära framtid vänta oss byggeffekter av kraftledningstunneln och byggnation i Årstastråket. Vi skulle dessutom få sprängningar och byggarbeten mitt bland husen och många därmed bli direkt berörda av skalv, buller, bråte och trafik under en lång period. Projektet vid Sköntorpsvägen 5 är just nu bra som åskådningsexempel. Där gäller det två hus. Här på Vättersberget skulle det enligt promemorian kunna vara fråga om fem. Berörda om sprängning blir aktuell enligt start-pm Nu igen!? Det nu aktualiserade projektet kom som en fullständig överraskning för oss eftersom föreningen vid den tidigare förtätningsvågen runt 1990 fick förståelse för sina synpunkter. Kommunfullmäktige stoppade då med bred politisk uppslutning byggplanerna. Vättersbergsprojektet genomfördes alltså inte. Inför resultatet av vissa andra genomförda projekt (bland annat Skolberget/ Skedviken vid Årsta Centrum) uttalade sig sedan ansvariga politiker så här vid besök i Årsta: Hade vi vetat hur stort det blev och hur det såg ut hade vi aldrig röstat ja. Vi avslutar med att citera ur det brev bostadsrättsföreningens ordförande fick från stadsbyggnadsborgarrådet 1990 sedan man avbrutit planen för förtätning: Vi har fått majoritet för detta förslag vilket innebär att det inte blir någon bebyggelse i dessa kvarter. För Riksbyggens brf Årstaterrassen För Arbetsgruppen Rädda Vättersberget Torbjörn Wilund, ordf. Irene Lundberg, Slätbaksvägen 5 Frida Jacobsson, ledamot Stefan Stenberg, Slätbaksvägen 39